Program för insyn och
uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare
Författningssamling Borlänge kommun
Metadata om dokument
Dokumentnamn
Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare
Dokumenttyp Riktlinje
Omfattar
Kommunen och de kommunala bolagen Dokumentägare
Kommundirektör
Dokumentansvarig Utvecklingschef
Publicering
Författningssamling, Insidan Författningsstöd
Kommunallagen (2017:725), 5 kap. 3 §, 8 kap. 18 § samt 10 kap. 1-3 §§ och 6-9 §§
Beslutad
2018-06-12, § 130
Bör revideras senast 2020-06-30
Beslutinsats
Kommunfullmäktige
Diarienummer 2018/607 Revidering 1
Lägg in datum och
paragraf Klicka eller tryck här för att ange text.
Revidering 2
Innehåll
1 Bakgrund... 4
1.1 Lagstiftning ... 4
1.2 Syfte och mål ... 4
1.3 Definitioner ... 4
1.3.1 Kommunala angelägenheter ... 4
1.3.2 Huvudman ... 5
1.3.3 Privat utförare ... 5
2 Programmets omfattning ... 5
2.1 Avgränsningar ... 5
3 Mål och riktlinjer ... 6
3.1 Nämndernas ansvar för mål och riktlinjer ... 6
4 Upphandling ... 6
4.1 Lagstiftning och regler vid upphandling ... 6
4.2 Nämndernas ansvar vid upphandling ... 7
5 Strategisk uppföljning och kontroll ... 7
5.1 Former för uppföljning ... 8
5.2 Nämndernas ansvar för uppföljning ... 8
5.3 Kommunstyrelsens ansvar för uppföljning... 9
6 Allmänhetens insyn ... 9
6.1 Nämndernas ansvar för allmänhetens insyn ... 10
6.2 Kommunala bolagens ansvar för allmänhetens insyn ... 10
7 Återkoppling till kommunfullmäktige ... 11
Bilaga; Utdrag ur kommunallagen (2017:725)
1 Bakgrund
Kommunen får enligt kommunallagen lämna över verksamhet till privata utförare, om det inte i lag eller förordning anges att verksamheten ska bedrivas av en kommunal nämnd.
Verksamhet som innefattar myndighetsutövning får endast överlämnas om det finns lagstöd att lämna över myndighetsutövningen. Kommunen är fortsatt ansvarig gentemot kommuninvånarna för verksamheter som utförs av privata utförare, på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi.
Från 1 januari 2015 infördes nya regler i kommunallagen (KL) som framförallt reglerar styrning, uppföljning och allmänhetens insyn när kommunal verksamhet har överlämnats till privata utförare.
1.1 Lagstiftning
Kommunfullmäktige ska enligt kommunallagen för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Beslutet om programmet ska tas av fullmäktige och kan inte delegeras till styrelse eller nämnd.
Övriga förändringar i kommunallagen gällande privata utförare innebär att kommunerna ska
kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare och detta arbete ska vara strategiskt och systematiskt
genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i verksamhet som överlämnas till privata utförare
se till att helägda kommunala bolag/företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de genom avtal överlämnar till privata utförare
lämna information om samtliga utförare i det fall enskilda kan välja mellan olika utförare av en nämnds tjänster (avser främst kommuner som infört LOV, lagen om valfrihet)
1.2 Syfte och mål
Syftet med att fullmäktige ska lägga fast ett program för insyn och uppföljning av
verksamhet som utförs av privata utförare, är att lyfta dessa frågor till en politisk strategisk nivå för att där lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet.
Lagstiftarens mål är att
förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare
öka allmänhetens insyn i verksamhet som utförs av privata utförare
stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas
1.3 Definitioner
1.3.1 Kommunala angelägenheter
Begreppet kommunala angelägenheter beskrivs i lagen som lokala och regionala
angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar.
1.3.2 Huvudman
Huvudmannaskap innebär i detta sammanhang att kommunen har det övergripande politiska ansvaret och bestämmer mål, inriktning, omfattning och kvalitet för den kommunala verksamheten. Vidare innebär det ett ansvar för strategisk och systematisk uppföljning av verksamheten. Kommunen är huvudman för sina kommunala
angelägenheter oavsett om utförandet sker i egen regi eller av privat utförare.
1.3.3 Privat utförare
Begreppet privat utförare har ersatt det som tidigare kallades kommunala entreprenader.
En privat utförare är enligt kommunallagen en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. En privat utförare är en helt privat aktör utan kommunalt ägande. Det kan vara ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk eller ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ. Även idéburna organisationer och kooperativa föreningar kan vara privata utförare.
Privata aktörer kan bli privata utförare av en kommunal angelägenhet genom att vinna en offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om
upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) samt genom att teckna ett avtal med kommunen. Båda dessa krav (om upphandling och avtalsteckning) ska vara uppfyllda för att räknas som en privat utförare.
2 Programmets omfattning
Programmet gäller för alla kommunala verksamheter som efter offentlig upphandling och avtalstecknande överlämnas till privata utförare. Programmet omfattar således allt från välfärdstjänster till infrastruktur, t ex vård och omsorg, hälso- och sjukvård, kultur och fritid, undervisning i svenska för invandrare (sfi), fastighetsförvaltning, kommunikationer, gator och parker.
För att omfattas av programmet ska kommunen vara huvudman för den verksamhet som efter upphandling överlämnas till privat utförare.
Programmet gäller även för helägda kommunala bolag vad avser avsnitt 6. Allmänhetens insyn.
2.1 Avgränsningar
Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de inte upphandlas utan regleras via tillståndsgivning. Programmet omfattar inte heller personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), eftersom kommunen inte är huvudman för den assistans som utförs av externa assistansbolag. Vidare omfattar inte programmet köp av enstaka platser på t ex HVB-hem eller andra institutioner eftersom kommunen inte är huvudman för verksamheten som helhet, utan endast ansvarar för den individuella insatsen. Företag som säljer enstaka tjänster som är avgränsade och tillfälliga (t ex konsulttjänster) till kommunen, omfattas inte heller av programmet.
Programmet omfattar inte heller hel- eller delägda kommunala bolag/företag, eftersom de inte är ”helt privata aktörer utan kommunalt ägande”, eller sådan stiftelse eller förening som avses i 10 kap. 6 § KL (dvs en stiftelse som kommunen bildar ensam eller tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet eller en förening där kommunen bestämmer tillsammans med någon annan).
Programmet gäller för avtal med privata utförare som tecknas efter att programmet har beslutats av kommunfullmäktige. Detta innebär att arbetet med uppföljning, kontroll och att ge allmänheten insyn i verksamhet som utförs av privata utförare, kommer att införas successivt i den takt nya avtal tecknas med privata utförare.
3 Mål och riktlinjer
De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är:
de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten
de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige eller nämnd fastställer för respektive verksamhet
Viktiga styrdokument när det gäller mål är strategisk plan och nämndplan. Beträffande riktlinjer så kan det handla om program, planer, policys och riktlinjer. Exempel på viktiga riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare är upphandlingspolicy och program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare.
3.1 Nämndernas ansvar för mål och riktlinjer
Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och föreskrifter samt fullmäktiges/nämndens mål och riktlinjer. När det gäller verksamhet som bedrivs av privata utförare, så säkerställer nämnderna detta genom att ställa krav vid upphandling och krav i avtal med den privata utföraren samt vid strategisk uppföljning och kontroll av verksamheten.
4 Upphandling
Borlänge kommun ingår tillsammans med andra kommuner i länet i en
upphandlingssamverkan med en gemensam nämnd och upphandlingscenter (UHC) med organisatorisk tillhörighet i Ludvika kommun. Förutom ett samverkansavtal, så har en gemensam upphandlingspolicy fastställts av de ingående kommunernas respektive fullmäktige. Den gemensamma nämnden svarar i Borlänge kommun för all upphandling med undantag för direktupphandlingar, byggentreprenader, undervisning och
yrkesutbildning, hälsovård och socialtjänster, fritids- och idrottsverksamhet samt
kulturverksamhet där samverkan från föreningsliv är aktuell. Vid upphandlingar som utförts av upphandlingscentrum genomförs årlig avtalsuppföljning med fördel i samverkan mellan beställande nämnd och upphandlingscenter.
Upphandlingscenter ska även ge råd och stöd och anvisa juridisk kompetens i
upphandlingsfrågor till samverkanskommunerna. Detta gäller även vid upphandling av privata utförare.
4.1 Lagstiftning och regler vid upphandling
En ny lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) gäller från 1 januari 2017. Lagen innehåller tydligare regler om vilka krav som kan ställas på miljö-, arbetsrättslig- och social hänsyn vid upphandling. Den upphandlande myndigheten kan även kräva att leverantören säkerställer att dennes underleverantörer uppfyller samma villkor. I den nya lagen har begreppet förfrågningsunderlag ersatts av upphandlingsdokument.
Kommunfullmäktiges Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare är ett viktigt styrdokument vid upphandling och avtalsteckning med privata utförare. Övergripande krav som alltid ska ställas vid upphandling framgår av kommunens upphandlingspolicy och andra styrdokument för upphandling.
4.2 Nämndernas ansvar vid upphandling
Nämnderna ska säkerställa att Borlänge kommuns politiskt fastställda mål återspeglas i avtal med privata utförare. De mål som gäller för den kommunala verksamheten gäller även för verksamhet som utförs av privata utförare. Detta innebär att målen för god ekonomisk hushållning och nämndernas strategier/prioriteringar ska vara vägledande i en nämnds kravställning vid upphandling.
Nämnderna ska även utgå från kommunens riktlinjer för verksamheten respektive för upphandling vid kravformulering i upphandlingsdokumentet samt i det avtal som tecknas med den privata utföraren. Kraven i upphandlingsdokument och avtal ska vara tydliga och relevanta. Förutom krav på kvalitet och effektivitet, kan en kommuns övergripande ambitioner, exempelvis miljö, jämställdhet och integration vara en del av nämndens kravställande. Utöver detta ska en klausul om allmänhetens insyn finnas med i upphandlingsdokument och avtal. Kravställningen styrs även av vilken information allmänheten ska kunna ta del av, se 6. Allmänhetens insyn.
Nämnden ska i upphandlingsdokument och avtal tydligt beskriva vilken form av uppföljning som kommer att användas liksom frekvens och omfattning.
Nämnderna ska upprätta och teckna skriftliga avtal med samtliga privata utförare som utför kommunala angelägenheter för Borlänge kommuns räkning. Detta ska ske i samband med upphandling. Avtal ska utformas så det går att kontrollera att verksamheten hos de privata utförarna bedrivs i enlighet med kommunens krav.
Nämnderna ansvarar för att privata utförare genom avtal förpliktigas att följa antagna mål och riktlinjer, tillgodose allmänhetens insynsrätt och biträda nämnden vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, exempelvis delta vid olika kvalitetsuppföljningar. Krav ska finnas att den privata utföraren ska rapportera nödvändiga statistikuppgifter till nämnden, och i förekommande fall, till andra myndigheter och nationella register/undersökningar.
I avtalen med privata utförare ska fastställas att eventuella underleverantörer har samma ålägganden gentemot kommunen som de privata utförarna har.
5 Strategisk uppföljning och kontroll
Kommunen är ansvarig för att följa upp och kontrollera sin verksamhet. Detta gäller även för verksamheter som genom avtal överlämnas till privat utförare. Omfattningen på kontrollen och uppföljningen är olika beroende på hur angelägen verksamheten är ur ett allmänintresse. Av förarbetena till kommunallagen framgår att ju större allmänintresse, desto större krav på kommunen vad gäller uppföljning och kontroll samt att identifiera risker med verksamheten.
Uppföljningens syfte är huvudsakligen att
säkra leverans enligt förevarande avtal
fungera som kontroll för att förutse och upptäcka avvikelser
ge underlag till förbättrings- och utvecklingsarbete
möjliggöra allmänhetens insyn
Uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare ska ingå i kommunens mål- och budgetprocess. Programmet införs som en återkommande del i styrdokument såsom strategisk plan och nämndplan.
Efterlevnad av Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare säkras fortlöpande genom nämndernas interna kontroll och kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Efterlevnaden av programmet kan även bli föremål för revisionsgranskning.
5.1 Former för uppföljning
Det finns olika former för uppföljning. Inom några av kommunens områden är uppföljning och tillsyn reglerat i lag, vilket styr vilken form av uppföljning som är möjlig. Följande exempel på uppföljningsformer är generella:
Regelbunden och riktad uppföljning inklusive avtalsuppföljning; syftar till att kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtal, lagar och regler. Riktad
uppföljning görs utifrån behov av att granska ett specifikt område/fråga eller efter ett inkommet klagomål.
Uppföljning av kommunens måldokument; syftar till att följa upp om verksamheten bedrivs och utvecklas i linje med fastställda mål.
Brukaruppföljning; syftar till att följa upp kvaliteten i den verksamhet som bedrivs och brukarnas upplevelser av densamma.
Individuppföljning; syftar till att kontrollera att en enskild som får insatser från kommunen får rätt stöd/tjänst i överensstämmelse med eventuella beslut.
Individuppföljning genomförs vanligtvis av handläggare inom respektive verksamhet.
Oanmälda besök/tillsyn; syftar till att ge en översiktlig bild av de faktiska förhållandena i en verksamhet.
Uppföljning av ekonomisk status; syftar till att identifiera utförare som riskerar att hamna på ekonomiskt obestånd. Detta ger nämnden en möjlighet att ha beredskap för att hantera eventuella förändringar i verksamheten.
5.2 Nämndernas ansvar för uppföljning
Nämnderna ansvarar inför fullmäktige enligt kommunallagen för att verksamheterna bedrivs enligt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten samt de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheterna bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller av en privat utförare.
Lagreglerna kring uppföljning av privata utförare har skärpts från 1 januari 2015. Det räcker inte längre att i avtal tillförsäkra sig en möjlighet att följa upp, utan nämnden har en
skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att följa upp verksamheten. Kommunallagens nya krav på att fullmäktige antar ett Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare, stärker i praktiken tidigare krav på nämndernas ansvar för att följa upp sin verksamhet.
Varje nämnd ansvarar för att följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare.
Omfattningen av uppföljning/kontroll ska stå i rimlig proportion till verksamhetens omfattning och karaktär. Alla avtal ska följas upp med jämna intervaller under avtalsperioden (dock minst årligen). Hur ofta och när på året ska framgå i avtalet.
Uppföljningen av verksamhet som utförs av privata utförare ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt och resultaten av genomförd uppföljning ska dokumenteras i särskild mall och redovisas för ansvarig nämnd.
Nämnden ansvarar för återrapportering av resultatet av uppföljning och kontroll till den privata utföraren.
Därutöver så ska en samlad uppföljning av den totala verksamheten som utförs av privata utförare redovisas i nämndens uppföljning av nämndplan. Redovisningen ska fokusera på vidtagna åtgärder vid eventuella avvikelser och hur nämnden tillgodosett allmänhetens insynsrätt.
5.3 Kommunstyrelsens ansvar för uppföljning
Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Uppsiktsplikten omfattar även den verksamhet som lämnas över till privata utförare av nämnderna.
Kommunstyrelsen ansvarar för att program för uppföljning och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare ska beaktas och inarbetas i kommunens berörda styrdokument (exempelvis strategisk plan och nämndplan).
Kommunstyrelsen ansvarar för att en samlad uppföljning av samtliga nämnders och helägda kommunala bolags verksamheter som utförs av privata utförare, årligen redovisas till kommunfullmäktige i april månad. Syftet med detta är att lyfta uppföljningen till
kommunens högsta strategiska nivå i enlighet med lagstiftarens intentioner. Nämndernas årliga avtalsuppföljningar och uppföljning av nämndplaner samt bolagens
bolagsstyrningsrapporter ligger till grund för kommunstyrelsens samlade uppföljning.
Kommunstyrelsen ansvarar för uppdatering av dokumentet Program för insyn och uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare. Inför ny mandatperiod ska programmet och dess innehåll följas upp och utvärderas. Därefter ska programmet revideras och ett nytt program fastställas av fullmäktige.
6 Allmänhetens insyn
När avtal sluts med privata utförare ska kommunen/det kommunala bolaget tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Den privata utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådana uppgifter som kan lämnas utan omfattande merarbete och som inte strider mot lag eller författning eller som anses utgöra företagshemligheter enligt lag.
Den information som begärs in ska enligt kommunallagen ha en koppling till upphandlingen och avtalet samt den verksamhet som utförs. Enligt förarbetena till lagförändringen i kommunallagen kan det i normalfallet handla om:
kvalitet och avvikelser i verksamheten
personalen och deras villkor (exempelvis kompetens, utbildning, personaltäthet, kontinuitet, löner, anställningsvillkor)
miljöarbete, integration- och jämställdhetsarbete
ekonomi, ägarförhållanden och företrädare (när det gäller ekonomi så avses offentliga redovisningar såsom bokslut och inte ekonomi på enhetsnivå)
Allmänheten har inte rätt att få ut handlingar direkt av den privata utföraren, utan det är endast kommunen/det kommunala bolaget som kan begära ut uppgifter. De uppgifter som kommunen/det kommunala bolaget erhållit från den privata utföraren blir allmänna handlingar som ska diarieföras hos kommunen/det kommunala bolaget.
En grundläggande princip bör enligt förarbetena till lagen vara att privata utförare inte ska behöva lämna ut information som de redan lämnat till annan myndighet och som därmed redan finns tillgänglig för allmänheten.
6.1 Nämndernas ansvar för allmänhetens insyn
Nämnden får vid upphandlingen göra en avvägning mellan den privata utförarens intressen att skydda affärsmässiga förhållanden och å andra sidan allmänhetens intresse av hur verksamheten utförs. Exakt hur långt insynen ska sträcka sig får bedömas från fall till fall.
Nämnderna ska besluta hur allmänhetens insyn ska tillgodoses, dvs hur information praktiskt ska redovisas. Exempelvis vilka former och kanaler för information som ska användas och vilken omfattning av information som ska redovisas. Informationen ska vara lättillgänglig, informativ och överskådlig. De nya reglerna i kommunallagen innebär dock inte att kommunen är skyldig att fortlöpande publicera all information exempelvis på hemsidan.
Nämnderna ska se till att inkommen information från privata utförare finns tillgänglig för allmänheten i diariet så att nämnden kan ta fram informationen på begäran av en kommuninvånare.
Nämnderna ska säkerställa att allmänheten ges insyn genom att ha en klausul i
upphandlingsdokument och avtal med privat utförare. Klausulen ska ha följande lydelse:
”Leverantören är skyldig att på begäran lämna sådan information som avses i 10 kap. 9 § kommunallagen. Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig.
Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur den kommunala angelägenheten utförs.
Informationen ska, om inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Det åligger kommunen att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas.
Leverantören är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för leverantören, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos kommunen. Information som lämnats enligt första stycket ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter.”
6.2 Kommunala bolagens ansvar för allmänhetens insyn
Kommunen ska enligt kommunallagen se till att helägda kommunala bolag ger allmänheten insyn i den verksamhet som bolagen genom avtal överlämnar till privata utförare. Detta regleras i Företagspolicy - för bolag direkt eller indirekt ägda av Borlänge kommun.
Bolaget gör vid upphandlingen en avvägning mellan den privata utförarens intressen att skydda affärsmässiga förhållanden och å andra sidan allmänhetens intresse av hur verksamheten utförs. Exakt hur långt insynen ska sträcka sig får bedömas från fall till fall.
Utgångspunkten är vilka uppgifter som skulle ha varit offentliga om verksamheten bedrivits i egen regi av det kommunala bolaget.
Bolaget ska besluta hur allmänhetens insyn ska tillgodoses, det vill säga hur information praktiskt ska redovisas. Exempelvis vilka former och kanaler för information som ska användas och vilken omfattning av information som ska redovisas. Informationen ska vara lättillgänglig, informativ och överskådlig. De nya reglerna i kommunallagen innebär dock inte att bolaget är skyldig att fortlöpande publicera all information exempelvis på hemsidan.
Bolaget ska se till att inkommen information från privata utförare finns tillgänglig för allmänheten i diariet så att bolaget kan ta fram informationen på begäran av en kommuninvånare.
Bolaget ska i sin årliga bolagsstyrningsrapport redovisa hur allmänhetens insynsrätt i verksamhet som utförs av privata utförare tillgodosetts.
7 Återkoppling till kommunfullmäktige
Varje nämnd ansvarar för att återrapportera måluppfyllelse och resultat för verksamhet som utförs av privata utförare på samma sätt som för nämndens egen-regi-verksamhet.
Kommunstyrelsen ansvarar för att sammanställa nämndernas uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare och redovisa som ett eget ärende till fullmäktige i samband med årsbokslut under april månad.
Bilaga
Utdrag ur kommunallagen (2017:725)
2 kap. Kommunala angelägenheter
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar.
2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ta hand om.
3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer
12 § Kommuner och landsting får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare.
5 kap. Fullmäktige
3 § Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare.
I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.
6 kap. Styrelsen och övriga nämnder
6 § Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.
De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.
10 kap. Delaktighet och insyn
1 § Fullmäktige i kommuner eller landsting får, om det inte i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.
Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.
2 § Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.
Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan.
3 § 6 Om en kommun eller ett landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.
7 § Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 1 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 6 §. *)
8 § När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare, ska kommunen eller landstinget kontrollera och följa upp verksamheten.
9 § Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen eller landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.
*) Avser en stiftelse som kommunen bildar ensam eller tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet eller en förening där kommunen bestämmer tillsammans med någon annan.
