Sida 1 (6)
HÖGSTA DOMSTOLENS
Dok.Id 174094
DOM
meddelad i Stockholm den 5 mars 2020
PARTER
Klagande
Anette Bergenström, 19641129-7143 Norra Järnvägsgatan 10 A Lgh 1001 771 32 Ludvika
Ombud: Förbundsjurist UlfLejonklou LO-TCO Rättsskydd AB
Box 1155
111 81 Stockholm
Motpart
Zurich Insurance plc (Irland), Filial Sverige, 516403-8266 Box 5069
102 42 Stockholm
Ombud: Advokat Ylva Fransson och juristen Johan Rammer Holland Advokatbyrå KB
Grev Turegatan 13 A 114 46 Stockholm
HÖGSTA DOMSTOLEN Riddarhustorget 8
Postadress Box2066
Telefon 08-561 666 00 Telefax-
103 12 Stockholm E-post: hogsta.domstolen@dom.se www.hogstadomstolen.se
Mål nr T 909-19
Expeditionstid 08:45-12:00 13:15-15:00
HÖGSTA DOMSTOLEN T 909-19 Sida2
SAKEN
Omprövning av trafikskadeersättning
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Svea hovrätts dom 2019-01-18 i mål T 5084-17
Hovrättens dom se Bilaga
DOMSLUT
Högsta domstolen förklarar att Anette Bergenströms begäran om omprövning av ersättningen för inkomstförlust inte kan medföra en ny prövning av om det förelegat ett orsakssamband mellan truckolyckan och personskadan, men däremot av om senare inträffade förändringar av arbetsoförmågan utgör en följd av den ursprungliga personskadan.
Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i målets övriga delar.
Högsta domstolen upphäver tingsrättens och hovrättens domar och lämnar tillbaka målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.
Frågan om rättegångskostnader i Högsta domstolen ska prövas av tingsrätten.
YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN
Anette Bergenström har, i enlighet med vad som yrkats i tingsrätten och
hovrätten, i första hand yrkat att Zurich Insurance plc (Irland), Filial Sverige,
ska förpliktas att till henne betala
1201 800 kr jämte ränta. I andra hand har
Anette Bergenström yrkat att Zurich ska förpliktas att till henne betala
920 500 kr jämte ränta.
Hon har vidare yrkat att hon ska befrias från skyldigheten att ersätta bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten och i hovrätten samt att hon i stället ska tillerkännas ersättning för rättegångskostnader i dessa instanser.
Zurich har motsatt sig att hovrättens dom ändras.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.
Högsta domstolen har meddelat det prövningstillstånd som framgår av p. 5.
DOMSKÄL Bakgrund
1. Anette Bergenström skadades i en truckolycka den 24 oktober 2000.
Olyckan betraktades som en arbetsskada och hon beviljades en tidsbegränsad arbetsskadelivränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
2. Zurich hade trafikförsäkrat den truck som Anette Bergenström färdades i. Beträffande frågan om trafikskadeersättning träffades 2005 ett avtal mellan Anette Bergenström och Zurich. Avtalet innebar att Zurich - med hänsyn till arbetsskadelivräntan från Försäkringskassan- inte skulle betala någon ersättning för inkomstförlust, bortsett från en redan gjorda conto-betalning.
3. Vid prövning av rätten till arbetsskadelivränta som gjordes därefter bedömdes att Anette Bergenström från och med maj 2006 inte hade rätt till livränta på grund av truckolyckan. Anette Bergenström begärde då ompröv- ning av ersättningen för inkomstförlust hos Zurich. Bolaget bestred att utge trafikskadeersättning, dels med hänvisning till att det inte fanns något orsaks- samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetsoförmåga, dels på grund av att hennes inkomster som oskadad inte skulle ha varit högre än vad hennes faktiska inkomster hade varit.
4. Tingsrätten ansåg att Anette Bergenströms begäran om omprövning
kunde medföra en prövning också av frågan om det finns ett orsakssamband
mellan truckolyckan och hennes arbetsoförmåga. Med den utgångspunkten
HÖGSTA DOMSTOLEN T 909-19 Sida4
fann domstolen att hon inte hade gjort klart mer sannolikt att hennes arbets- hindrande besvär har orsakats av olyckan än att så inte är fallet och ogillade hennes talan. Hovrätten har gjort samma bedömning som tingsrätten.
Frågan i målet
5. Högsta domstolen har meddelat partiellt prövningstillstånd i frågan om Anette Bergenströms begäran om omprövning av ersättningen för inkomst- förlust kan medföra en omprövning av orsakssambandet. Frågan om pröv- ningstillstånd i övrigt har förklarats vilande.
Rätten till omprövning av ersättning för framtida inkomstförlust
6. Av 9
§
trafikskadelagen (1975:1410) följer att bl.a. 5 kap. skadestånds- lagen tillämpas i fråga om trafikskadeersättning.7. En bedömning av vilken ersättning som ska utgå för framtida inkomst- förluster inrymmer regelmässigt vissa osäkerhetsmoment. I 5 kap. 5
§
skade- ståndslagen finns därför en bestämmelse om omprövning av fastställd ersätt- ning. Bestämmelsen ändrades den 1 januari 2002. I den tidigare lydelsen (som är tillämplig i målet) angavs att ersättning för inkomstförlust som utgår i form av livränta kan höjas eller sänkas, om förhållanden som avses i 5 kap. skade- ståndslagen och som har legat till grund för ersättningens bestämmande väsentligen har ändrats.8. Bestämmelsen i dess nuvarande lydelse anger att en fråga om ersättning enligt 5 kap. 1 eller 2
§
skadeståndslagen som har avgjorts slutligt genom dom eller avtal kan omprövas om förhållanden som enligt 5 kap. låg till grund för ersättningen har ändrats väsentligt. Bestämmelsen har i de avseenden som nu är aktuella samma innebörd som den tidigare lydelsen (se prop.2000/01:68
s.
72).9. Omprövning kan ske i såväl höjande som sänkande riktning. I för- arbetena till den äldre lydelsen anges att omprövning till den skadelidandes nackdel emellertid endast torde komma i fråga i sällsynta undantagsfall. En sänkning av livränta bör i princip ske bara i sådana fall där det skulle framstå
HÖGSTA DOMSTOLEN T 909-19 Sida 5
som stötande att livräntan utgår med oförändrat belopp. Ett typfall är att en skadelidande som tillerkänts en hög livränta därför att han eller hon bedömts som helt arbetsoförmögen på grund av skadan sedermera visar sig kunna utföra förvärvsarbete i betydande omfattning. En omprövning förutsätter vidare att den aktuella ändringen inte har förutsetts eller kunnat förutses vid den första prövningen. (Seprop. 1975:12 s. 118 och 170-171.)
Vad kan omprövas?
10. Ersättning för inkomstförlust som utgår till en skadelidande kan om- prövas om förhållanden som enligt 5 kap. legat till grund för ersättningen har ändrats väsentligt.
11. Bestämmelserna i kapitlet handlar om hur skadeståndet ska bestämmas.
De reglerar, utöver omprövning, i huvudsak vilka kostnader och ekonomiska förluster som rätten till skadestånd omfattar samt vilka former av förmåner som ska avräknas vid bestämmande av ersättning för inkomstförlusten eller förlusten av underhåll med anledning av skadan. Vad som gäller om t.ex.
ansvarsgrund, orsakssamband och jämkning regleras i andra kapitel i skade- ståndslagen.
12. Av praxis framgår att det inte bara är den eller de omständigheter som utlöst en omprövning som ska beaktas vid denna, utan samtliga förhållanden som kan påverka den aktuella ersättningens storlek (se "Pensionssänkningen"
NJA 1998 s. 807 och "Löneförbättringen" NJA 2004 s. 279). Det innebär emellertid inte att en redan fastställd rätt till ersättning för en personskada kan bli föremål för en ny prövning inom ramen för en omprövning enligt 5 kap.
5 § skadeståndslagen av ersättningens storlek. Ett orsakssamband som har fastställts genom dom eller avtal kan alltså inte omprövas i denna ordning. En motsatt tolkning av bestämmelsen är inte förenlig med lagens systematik och skulle dessutom vara svår att förena med ändamålsskälen bakom rätten till omprövning.
HÖGSTA DOMSTOLEN T 909-19 Sida 6
13. Det nu sagda hindrar inte en prövning av om senare inträffade föränd- ringar av t.ex. besvär eller arbetsoförmåga utgör en följd av den ursprungliga personskadan. En sådan omprövning av ersättningen ska ta sin utgångspunkt i det orsakssamband som tidigare har fastställts.
Bedömningen i detta fall
14. Anette Bergenströms begäran om omprövning av ersättningen för inkomstförlust ska inte medföra någon ny prövning av om det förelegat ett orsakssamband mellan truckolyckan och personskadan. Den i prövnings- tillståndet ställda frågan ska bevaras i enlighet med detta.
15. Vid denna bedömning ska prövningstillstånd meddelas rörande målet i övrigt och tingsrättens och hovrättens domar undanröjas. Målet bör lämnas tillbaka till tingsrätten för fortsatt handläggning.
~u /
~
--+---. ---'.-I avgörandet har deltagit: justitieråden Kerstin Calissendorff, Dag Mattsson, Petter Asp, Cecilia Renfors (referent) och Johan Danelius
Föredragande justitiesekreterare: Sofie Westlin
SVEA HOVRÄTT Avdelning 08 Rotel 0808
DOM
2019-01-18 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Mål nr T 5084-17
Stockholms tingsrätts dom 2017-05-03 i mål T 9336-15, se bilaga A PARTER
Klagande
Anette Bergenström, 641129-7143 Norra Järnvägsgatan 10 A Lgh 1001 771 32 Ludvika
Ombud: Förbundsjuristen UlfLejonklou LO-TCO Rättsskydd AB
Box 1155
111 81 Stockholm Motpart
Zurich Insurance plc (Irland), Filial Sverige, 516403-8266 Box 5069
102 42 Stockholm
Ombud: Jur.kand. Johan Rammer Holland Advokatbyrå KB
Grev Turegatan 13 A 114 46 Stockholm SAKEN
Trafikskadeersättning
HOVRÄTTENS DOMSLUT
1. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.
2. Anette Bergenström ska ersätta Zurich Insurance plc (Irland), Filial Sverige, för rättegångskostnader i hovrätten med 195 750 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för hovrättens dom till dess betalning sker. I beloppet ingår ombudsarvode med 156 600 kr.
Dok.Id 1408183 Postadress Box 2290
103 17 Stockholm
Besöksadress Telefon Birger Jarls Torg 16 08-56167000
08-561 670 90
Telefax 08-561 671 09
Expeditionstid måndag - fredag 09:00--16:30 E-post: svea.avd8@dom.se
www.svea.se
SVEA HOVRÄTT Avdelning 08
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
DOM
Sid2 T 5084-17
Anette Bergenström har yrkat att hovrätten ska bifalla hennes talan i tingsrätten, befria henne från skyldigheten att ersätta Zurich Insurance plc (Irland), Filial Sverige
(Zurich) för rättegångskostnader i tingsrätten och förplikta Zurich att istället ersätta hennes rättegångskostnader där.
Zurich har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.
Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten.
HOVRÄTTENSDOMSKÄL
Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten. Hovrätten har tagit del av samma utredning som tingsrätten.
Parternas avtal
Parterna är ense om att det brev med erbjudande om viss ersättning som Zurich skickade till Anette Bergenströms ombud den 23 augusti 2005 och det svar den 1 7 november 2005 genom vilket ombudet för Anette Bergenströms räkning accepterade erbjudandet innebar att ärendet slutreglerades och att parterna träffade avtal om ersättning i enlighet med erbjudandet. Avtalet innebar ostridigt att ingen ersättning för inkomstförlust skulle betalas, bortsett från en
a
contobetalning som Zurich hade gjort i förskott. Parterna är dock oense om huruvida det genom avtalet därmed slagits fast att det föreligger samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetshindrande besvär.Parterna har inte upprättat någon särskild avtalshandling .vid sidan av de nyss nämnda båda skrivelserna, vilka får betraktas som anbud och accept. Eftersom dessa skrivelser inte innehåller något uttryckligt ställningstagande till sambandsfrågan får avtalets innehåll i det avseendet fastställas med utgångspunkt i dels skrivelsernas innehåll i
SVEA HOVRÅTT Avdelning 08
DOM
T 5084-17övrigt, dels vad som förevarit mellan parterna före avtalsslutet. Beträffande detta gör hovrätten följande överväganden.
I en promemoria upprättad av Zurich den 16 oktober 2003 inför Trafikskadenämndens prövning angavs beträffande inkomstförlust att den skadades inkomst enligt bolagets uppfattning inte hade påverkats av skadan. I promemorian angavs vidare att
Försäkringskassans medicinska rådgivare hade ansett att övervägande skäl talade emot att samband förelåg mellan aktuell händelse och de besvär som utgjorde grund för den skadelidandes arbetsoförmåga samt att kassan den 30 december 2002 hade beslutat att livränta ur arbetsskadeförsäkringen inte kunde beviljas. Av promemorian framgår också att Zurich i avvaktan på Försäkringskassans utredning hade betalat ett förskott avseende inkomstförlust på 26 000 kr samt att ersättning för olägenheter hade reglerats med utgångspunkt i att Anette Bergenström skulle återgå i arbete. Zurich bedömde i promemorian invaliditets graden till 6-7 %. Uppgifterna i promemorian ger enligt hovrättens uppfattning betydande stöd för att Zurich vid denna tidpunkt var av uppfattningen att det inte förelåg någon skadebetingad arbetsoförmåga, vilket också måste ha varit tydligt för Anette Bergenström.
Härefter beslutade Trafikskadenämnden den 27 januari 2004 att inhämta ett utlåtande från professorn Urban Lindgren rörande bl.a. frågan om truckolyckan medfört någon skadebetingad arbetsoförmåga. Innan denne avgav sitt utlåtande fastställde Länsrätten i Skåne län den 26 februari 2004 att Anette Bergenström var berättigad till livränta och angav att det ankom på försäkringskassan att bestämma storleken på livräntan.
Länsrätten anförde i domskälen att den samlade medicinska utredningen gav stöd för att de nack- och skulderbesvär som Anette Bergenström ådragit sig och som satt ned hennes arbetsförmåga orsakats av aktuellt olycksfall i arbetet.
I sitt utlåtande den 22 mars 2004 bedömde Urban Lindgren att invaliditetsgraden uppgick till närmare 10 % och att arbetsoförmågan i sin helhet kunde anses skade- betingad. Denne uttalade bl.a. att man av praktiska skäl fick hänföra hela nack- problematiken till den nu aktuella skadehändelsen. Urban Lindgren har i sitt utlåtande redovisat länsrättens i det föregående angivna bedömning.
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 08
DOM
Sid4 T 5084-17
Härefter lämnade Zurich i ett brev den 5 april 2004 till Trafikskadenämnden ett ändrat ersättningsförslag. Bl.a. angavs att bolaget accepterade att reglera ersättningen för lyte och men efter en invaliditets grad på 10 %. I fråga om inkomstförlust angavs endast att ärendet hade prövats av länsrätten och vad den prövningen utmynnade i. Brevet innehåller som hovrätten uppfattar det inget egentligt ställningstagande till frågan om samband mellan olyckan och arbetsförmågan.
I yttrande den 7 juni 2004 angav Trafikskadenämnden att Urban Lindgren bedömt att den uppkomna arbetsoförmågan var skadebetingad i sin helhet och att parterna hade tagit del av Urban Lindgrens utlåtande samt accepterat dennes bedömning; På
föreliggande utredning ansåg även nämnden att den uppkomna arbetsoförmågan i sin helhet orsakats av den aktuella trafikolyckan.
I en promemoria den 10 november 2004 lämnade Zurich ett nytt ersättningsförslag som beträffande inkomstförlust innebar att Anette Bergenström genom arbetsskade- livräntan var helt kompenserad för inkomstförlust. Dock angavs att pensionsförlust skulle uppkomma efter 65 års ålder med 1 938 kr per år eftersom den retroaktiva arbetsskadelivräntan inte var pensionsgrundande. Med hänvisning till det förskott om 26 000 kr som tidigare utgått för inkomstförlust ansåg bolaget att Anette Bergenström var kompenserad även i den del som avsåg pensionsförlust. Slutligen angavs
beträffande bolagets och den skadades ståndpunkt till nämndens yttrande den 7 juni 2004 att detta var godtaget av båda. Promemorian kan enligt hovrättens uppfattning inte förstås på annat sätt än att Zurich härmed accepterat att det förelåg samband mellan olyckan och arbetsoförmågan och att bolaget alltså ändrat sin tidigare
uppfattning. I vart fall har Anette Bergenström haft klart fog för att uppfatta bolaget på det sättet.
I sitt slutliga yttrande i ärendet den 6 juli 2005 angav Trafikskadenämnden att Anette Bergenström genom utgående arbetsskadelivränta var kompenserad för de inkomst- förluster som skulle uppstå och att hon genom förskottet på 26 000 kr synes ha blivit överkompenserad. Nämnden förordade därför ingen ersättning för inkomstförlust.
Nämnden ansåg dock att Anette Bergenström var berättigad till ersättning för pensionsförlust med 1 938 kr per år livsvarigt från 65 års ålder.
SVEA HOVRÄTT Avdelning 08
DOM
I sitt ovan nämnda anbudsbrev den 23 augusti 2005 angav Zurich att det inte var aktuellt med någon ersättning för inkomstförlust och att Anette Bergenström blivit överkompenserad genom
a
contobetalningen, även såvitt avsåg pensionsförlusten.Anbudet accepterades därefter av Anette Bergenström.
T 5084-17
Innehållet i de handlingar som hovrätten nu har redogjort för talar enligt hovrättens uppfattning med styrka för att Zurich, efter det att länsrätten beviljat Anette Bergenström livränta och Urban Lindgren och Trafikskadenämnden funnit att
orsakssamband förelåg, inte längre gjorde gällande att det inte förelåg orsakssamband.
För detta talar särskilt att bolaget i promemorian den 10 november 2004 uttryckligen angett att bolaget godtagit Trafikskadenämndens yttrande den 7 juni 2004 men också att bolaget kompenserat Anette Bergenström för pensionsförlust. I vart fall har Anette Bergenström uppenbarligen haft fog för att uppfatta bolaget på det sättet och bolaget har inte på något sätt agerat för att uppmärksamma henne på ett eventuellt missförstånd rörande detta (jfr Axel Adlercreutz och Bemard Johann Mulder, Avtal, Zeteo 2017-08- 28, s. 123). Parternas avtal måste mot denna bakgrund anses ha inneburit att det slagits fast att det förelåg samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbets- hindrande besvär.
Föreligger rätt till omprövning?
Målet rör trafikskadeersättning. Av 9 § trafikskadelagen (1975:1410) följer att i fråga om sådan ersättning tillämpas bl.a. 5 kap. skadeståndslagen. Bestämmelser om omprövning av fastställd ersättning finns i 5 kap. 5 § skadeståndslagen.
Det i målet aktuella skadetillfället inträffade i oktober 2000, dvs. innan den ändring av 5 kap. 5 § skadeståndslagen som trädde ikraft den 1 januari 2002. Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer tillämpas nya skadeståndsregler endast på skadefall som har inträffat efter ikraftträdandet. Dessa principer ansågs tillämpliga även på de regler som infördes 2002 (se prop. 2000/01:68 s. 62). Detta innebär att det är 5 kap. 5 § skadeståndslagen i dess lydelse före den 1 januari 2002 som ska tillämpas i målet. Av denna bestämmelse framgår att ersättning för inkomstförlust som utgår i form av livränta kan höjas eller sänkas, om i samma kapitel avsedda förhållanden som har legat
SVEA HOVRÄTT
Avdelning 08
DOM
Sid 6 T 5084-17
till grund för ersättningens bestämmande väsentligt har ändrats. Bestämmelsen är tillämplig även när det tidigare har bedömts att ersättning över huvud taget inte kan ges. Det förutsätts i sådana fall att inkomstförlusten fastställts till noll kr (se NJA 2001 s. 695 Il; jfr prop. 2000/01:68 s. 39 och 72 samt SOU 1995:33 s. 160 och 396). Det förhållandet att Anette Bergenströms och Zurichs avtal innebar att livränta inte skulle betalas utgör alltså inte hinder mot omprövning.
Rätt till omprövning förutsätter att något förhållande som har legat till grund för ersättningens bestämmande väsentligt har ändrats. För Anette Bergenströms del har hennes rätt till arbetsskadelivränta bortfallit fr.o.m. maj 2006. Att en sådan
samordningsförmån har bortfallit utgör ett sådant förhållande som normalt utlöser rätt till omprövning, se NJA 1998 s. 807. Det föreligger alltså rätt till omprövning av ersättningen för inkomstförlust. Om detta är parterna dessutom ense.
Omprövningens omfattning
Hovrätten har ovan funnit att parternas avtal år 2005 innebar att det slogs fast att det förelåg samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetshindrande besvär men att någon ersättning för inkomstförlust inte skulle betalas eftersom Anette Bergenström var kompenserad för inkomstförlusten genom arbetsskadelivräntan. Vid den omprövning av rätten till ersättning för inkomstförlust som nu ska ske, sedan rätten till arbetsskadelivränta bortfallit, är frågan om avtalet utgör hinder mot att på nytt pröva sambandsfrågan. Anette Bergenström gör gällande att så är fallet, medan Zurich anser att omprövningen ska vara fullständig, dvs. omfatta även sambands- frågan.
Anette Bergenström har i denna del hänvisat till att invaliditets graden om 10 % och den sambandsbedömning som ligger till grund för denna inte är föremål för
omprövning. Detta är visserligen korrekt. Frågan om orsakssamband mellan olyckan och Anette Bergenströms arbetsoförmåga är emellertid en fråga som ska bedömas självständigt och som inte avgörs av invaliditetsgraden.
Möjligheten till omprövning av ersättning för inkomstförlust infördes 1976. I
förarbetena till lagstiftningen anfördes att omprövning framför allt skulle utnyttjas för
SVEA HOVRÄTT Avdelning 08
DOM
T 5084-17att korrigera en livränta som blivit för låg, men att omprövning borde kunna ske även i sänkande riktning. Det senare förutsattes bara komma att ske i sällsynta fall (se prop.
1975:12 s. 118). Uttalandena ger stöd för att omprövning i sänkande riktning bör ske med försiktighet. I detta mål är det emellertid inte aktuellt med någon sänkning av livränta utan frågan är om ersättningen ska höjas från noll eller kvarstå vid noll.
Den restriktivitet som :framgår av förarbetena och som ligger i kravet på att de förhållanden som ligger till grund för ersättningens bestämmande, för att medföra rätt till omprövning, ska ha ändrats väsentligt tar dessutom främst sikte på frågan om omprövning ska ske. När tröskeln för omprövning väl har passerats ger förarbetena inte stöd för att omprövningen i sig ska vara särskilt restriktiv till förmån för den skadelidande. Tvärtom framgår av Högsta domstolens praxis att omprövningen ska omfatta samtliga förhållanden som bör påverka livräntans storlek (NJA 1998 s. 807 och NJA 2004 s. 279 samt Bertil Bengtsson och Erland Strömbäck, Skadeståndslagen, Zeteo 2018-05-07, avsnitt 5.5.9). I det först nämnda avgörandet :framhåller Högsta domstolen att det inte är givet att en omprövning, även om en ändring av ett
förhållande som legat till grund för ersättningens bestämmande anses vara väsentlig och omprövning alltså ska ske, leder till någon förändring av livräntan eftersom omprövningen sker med beaktande inte bara av den omständighet som utlöst omprövningen utan av samtliga förhållanden av beskaffenhet att böra påverka livräntans storlek. Det förhållandet att en omprövning kan leda till att ersättningen sänks talar också för att sambandet kan omprövas. Eftersom sambandet kan förändras över tid :framstår det vidare som naturligt att detta kan omprövas, inte minst när det som i detta fall är fråga om att ta ställning till om samband föreligger mellan olyckan och arbetshindrande besvär som föreligger flera år efter olyckan (j:fr för motsvarande prövning inom ramen för arbetsskadeförsäkringen RÅ 1999 ref 47).
Mot att omprövning av sambands:frågan ska kunna ske kan anföras vad som närmast f'ar betraktas som rättspolitiska argument. Det kan tyckas märkligt att en omprövning som sker på begäran av den skadelidande kan leda till ett utfall som för denne blir sämre än vad som varit fallet om ingen omprövning hade begärts. Något stöd i
förarbeten eller praxis för att av sådana skäl tillämpa bestämmelsen om omprövning på så sätt att sambands:frågan inte skulle kunna omprövas finns emellertid inte.
SVEA HOVRÄTT Avdelning 08
DOM
Sid 8 T 5084-17
Mot den angivna bakgrunden instämmer hovrätten i tingsrättens slutsats att det vid tillämpningen av 5 kap. 5 § skadeståndslagen på nytt ska prövas om det föreligger ett samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetshindrande besvär.
Sambandsfrågan
Bedömningen av sambandsfrågan i målet avser den period som nu är aktuell, dvs. maj 2006-december 2015. Den medicinska utredningen i målet har i stor utsträckning tagit sikte på åren närmast efter olyckan i oktober 2000. Det är emellertid ofrånkomligt så att de förhållanden som rått under tiden mellan olyckan och den period som nu är aktuell i hög utsträckning har betydelse för bedömningen av samband för den senare perioden.
När det gäller frågan om samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetshindrande besvär gör hovrätten ingen annan bedömning än den som tingsrätten har gjort. Hovrätten delar alltså tingsrättens uppfattning att Anette Bergenström inte har gjort det klart mer sannolikt att hennes arbetshindrande besvär från och med maj 2006 har orsakats av truckolyckan än att så inte är fallet. Inte heller för hovrätten finns det därför anledning att pröva frågan om inkomstförlust.
Sammanfattningsvis innebär hovrättens ställningstaganden att tingsrättens domslut inte ska ändras.
Rättegångskostnader
Vid denna utgång ska Anette Bergenström ersätta Zurichs rättegångskostnader i hovrätten. Beloppet är inte tvistigt.
SVEA HOVRÄTT Avdelning 08
DOM
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2019-02-15
T 5084-17
I avgörandet har deltagit f.d. hovrättsrådet Lars Hesser, hovrättsråden Ulrika Stenbeck Gustavson och Karin Annikas Persson, referent, samt tf. hovrättsassessom Joakim Lindqvist.
Bilaga A
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03 Meddelad i Stockholm
Mål nr T 9336-15
KÄRANDE
Anette Bergenström, 641129-7143 Norra Järnvägsgatan 10 A
771 32 Ludvika
Ombud: Förbundsjuristen UlfLejonklou LO-TCO Rättsskydd AB
Box 1155
111 81 Stockholm
SVARANDE
Zurich Insurance Ireland Limited, Filial Sverige, 516403-8266 Box 5069
102 42 Stockholm
Ombud: Advokaten Ylva Fransson Holland Advokatbyrå KB
Grev Turegatan 13 A 114 46 Stockholm
DOMSLUT
1. Käromålet lämnas utan bifall.
2. Anette Bergenström ska ersätta Zurich Insurance Ireland Limited, Filial Sverige, för dess rättegångskostnad med 550 505 kr, varav 396 900 avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § första stycket första meningen räntelagen (1975:365) från denna dag till dess betalning sker.
Dok.Id 1716180 Postadress Box 8307
104 20 Stockholm
Besöksadress Scheelegatan 7
Telefon 08-56165210
Telefax 08-561 650 02 E-post:
stockholms.tingsratt.avdelning2@dom.se www.stockholmstingsratt.se
Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
BAKGRUND
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Anette Bergenström skadades i en truckolycka den 24 oktober 2000. Truckgafflarna på den truck som Anette Bergenström färdades i träffade en tröskel så att trucken tvär- stannade. Vid olyckstillfället arbetade Anette Bergenström på företaget Cepa Steeltech AB (CEPA).
Olyckan reglerades av Zurich Insurance Ireland Limited, Filial Sverige (Zurich) som hade trafikförsäkrat den truck som Anette Bergenström hade färdats i. Olyckan in- träffade under sådana omständigheter att den personskada som uppstod var att betrakta som en arbetsskada. Försäkringskassan prövade därför bl.a. Anette Bergenströms rätt till arbetsskadelivränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskada. Anette Bergenström beviljades en tidsbegränsad arbetsskadelivränta bestående av skillnaden mellan den tidsbegränsade sjukersättningen och den inkomst Anette Bergenström hade som oskadad.
Frågan om ersättning avgjordes slutligt mellan Anette Bergenström och Zurich genom ett avtal som träffades i samband med Trafikskadenämndens prövningar av ärendet år 2004 respektive år 2005 och efterföljande skriftväxling.
Försäkringskassan bedömde från och med maj 2006 att Anette Bergenström inte hade rätt till fortsatt arbetsskadelivränta för sin arbetsskada. Till följd av att en samordnings- förmån i form av en socialförsäkringsförmån (arbetsskadelivränta) bortföll vände sig Anette Bergenström till Zurich och begärde omprövning av ärendet.
Tvisten i målet gäller huruvida Anette Bergenström har rätt till trafikskadeersättning för inkomstförlust från maj 2006. I och med att en samordningsförmån har bortfallit är parterna ense om att de förhållanden som låg till grund för ersättningens bestämmande har ändrats väsentligt. En rätt till omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen före- ligger därför.
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03 YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Anette Bergenström
T 9336-15
I första hand yrkar Anette Bergenström att Zurich ska förpliktas att ersätta henne för inkomstförlust under åren 2006-2015 enligt följande.
År 2006: 42 800 kr År 2007: 79 700 kr År 2008: 153 100 kr År 2009: 158 200 kr År 2010: 135 500 kr År 2011: 139 500 kr År 2012: 141 700 kr År 2013: 90 600 kr År 2014: 130 800 kr År 2015: 129 900 kr
Anette Bergenström yrkar vidare dröjsmålsränta enligt följande. Beloppen för perioden maj 2006 till den 30 september 2010 är förfallna till betalning från och ined den 9 oktober 2010. Anette Bergenström yrkar således dröjsmålsränta på beloppet
535 425 kr från den 9 oktober 2010 enligt 6 § första stycket första meningen räntelagen (1975:635) fram till dess betalning sker. På oktober, november och december månads ersättningar för inkomståret 2010 (11 292 kr per månad), samt på årsbeloppet för inkomståret 2011 yrkas dröjsmålsränta enligt 6 § första stycket första meningen ränte- lagen från den 1 juli 2011 till dess betalning sker. På årsbeloppen för inkomståren 2012, 2013, 2014 och 2015 yrkas dröjsmålsränta enligt 6 § första stycket första meningen räntelagen från den 1 juli respektive år till dess betalning sker.
I andra hand yrkar Anette Bergenström att Zurich ska förpliktas att ersätta henne för inkomstförlust under åren 2006-2015 enligt följande.
3
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
År 2006: 33 400 kr År 2007: 70 000 kr År 2008: 140 300 kr År 2009: 127 700 kr År 2010: 103 700 kr År 2011: 106 100 kr År 2012: 109 200 kr År 2013: 53 100 kr År 2014: 89 300 kr År 2015: 87 700 kr
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Anette Bergenström yrkar vidare dröjsmålsränta enligt följande. På ersättnings belop- pen för perioden maj 2006 till den 30 september 2010 är dessa förfallna till betalning från och med den 9 oktober 2010. Anette Bergenström yrkar således dröjsmålsränta på beloppet 449 178 kr från den 9 oktober 2010 enligt 6 § första stycket första meningen räntelagen fram till dess betalning sker. På oktober, november och december månads ersättningar för inkomståret 2010 (8 642 kr per månad) samt på årsbeloppet för in- komståret 2011 yrkas dröjsmålsränta enligt 6 § första stycket första meningen ränte- lagen från den 1 juli 2011 till dess betalning sker. På årsbeloppen för inkomståren 2012, 2013, 2014 och 2015 yrkas dröjsmålsränta enligt 6 § första stycket första men- ingen räntelagen från den 1 juli respektive år till dess betalning sker.
Därutöver yrkar Anette Bergenström ersättning för sina rättegångskostnader.
Zurich
Zurich bestrider käromålet. Om tingsrätten skulle bifalla Anette Bergenströms talan vitsordar Zurich sättet för ränteberäkningen. Zurich vitsordar även att Anette Bergen- ströms beräkningar är korrekta utifrån det underlag som har använts. Anette Bergen- ströms faktiska inkomster vitsordas. Något belopp som sådant vitsordas dock inte.
, Zurich yrkar ersättning för sina rättegångskostnader.
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
GRUNDER
Anette Bergenström
DOM
2017-05-03
T 9336-15
En samordningsförmån har bortfallit från och med maj 2006. Bortfallet var inte för- väntat då avtalet mellan Anette Bergenström och Zurich ingicks. Förhållandena i sam- band med att ärendet slutreglerades och som låg till grund för ersättningen har således ändrats väsentligt. Inkomstförlusten från maj 2006 är orsakad av truckolyckan och Zurich är därför ersättningsskyldigt genom den trafikförsäkring som CEP A utfärdat för den truck som Anette Bergenström färdades i när olyckan inträffade. Inkomstförlusten består av skillnaden mellan den inkomst Anette Bergenström skulle ha uppburit som oskadad och hennes faktiska inkomster för respektive år.
Slutregleringen med Zurich innebar att bolaget accepterade att det förelåg en skade- betingad medicinsk invaliditet om tio procent och att inkomstförlusten i sin helhet var skadebetingad. Omprövningen ska därför bara avse den del som är hänförlig till in- komstunderlaget och samordningsförmånen.
Anette Bergenström har vidare gjort vad hon har kunnat för att begränsa skadans verk- ningar genom att ansöka om arbetsskadelivränta. För att en samordning enligt 5 kap.
3 § skadeståndslagen ska ske måste Anette Bergenström ha beviljats förmånen, dvs.
arbetsskadelivräntan. En samordning med en "fiktiv ersättning" ska inte ske.
Förstahandsyrkandet grundas på Anette Bergenströms inkomst vid olyckstillfället år 2000. Därefter har en uppräkning av hennes lön gjorts för varje år i enlighet med Teknikavtalet IF Metall och löneuppgifter från ombudsman Olof Långberg hos IF Metall. Inkomstförlusten är beräknad utifrån skillnaden mellan den lön som Anette Bergenström skulle ha uppburit som oskadad, om hon hade arbetat inom industrin som CNC-operatör, truckförare eller annan likvärdig anställning, och hennes faktiska in- komst för respektive år, dvs. hennes deklarerade årsinkomst.
5
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Andrahandsyrkandet är beräknat utifrån mellanskillnaden av den lön som Anette Bergenström skulle ha haft om hon arbetat kvar hos CEP A i Lund, vilket utgörs av ett belopp som Trafikskadenärnnden har fastställt, och hennes faktiska inkomst för respek- tive år.
Dröjsmålsräntan avser förfallna belopp från oktober 2010. Ersättning yrkas 30 dagar från det datum som Anette Bergenström framställde ersättningsanspråket hos Zurich, dvs. den 9 september 2010.
Zurich
Zurich medger att en samordningsförmån har bortfallit och att detta medför att det föreligger en rätt till omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen. För att rätt till ersättning ska föreligga krävs dels att det finns ett orsakssamband mellan truckolyckan och arbetsoförmågan, dels att det föreligger en inkomstförlust.
Det aktuella ersättningsanspråket bestrids således eftersom
1. truckolyckan inte har orsakat Anette Bergenströms arbetsoförmåga, och 2. även om tingsrätten skulle finna att ett sådant samband föreligger skulle Anette Bergenströms inkomster som oskadad inte ha varit högre än vad hennes faktiska inkomster har varit.
Det bestrids att parterna har ingått ett avtal som innebär att Zurich har accepterat att olyckan medför arbetsoförmåga för Anette Bergenström. Avtalet som träffades mellan Anette Bergenström och Zurich medför alltså inte någon accept av skadebetingad arbetsoförmåga. Även om ett sådant avtal skulle anses ingånget ska en omprövning ske även av sambandsfrågan utan några begränsningar till avtal eller omprövningsregler.
Alla förhållanden som är av sådan karaktär att de påverkar ersättningen ska prövas om på nytt.
Skulle tingsrätten finna att Anette Bergenström har rätt till ersättning för inkomstför- lust gör Zurich gällande att samordning ska ske med den arbetsskadelivränta som
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Anette Bergenström i sådana fall har rätt till i enlighet med 5 kap. 3 § skadestånds- lagen. Anette Bergenströms yrkande ska ogillas då inkomstförlusten till samma belopp kan täckas av avräkningsförmånen arbetsskadelivränta. För att avräkning ska ske för- utsätts alltså inte att arbetsskadelivränta rent faktiskt har beslutats utan att den skade- lidande har rätt till sådan förmån.
UTVECKLING AV TALAN
Anette Bergenström
Innebörden av parternas avtal
Försäkringskassan var initialt av uppfattningen att Anette Bergenström inte hade rätt till arbetsskadelivränta. Zurich uppgav att bolaget inte hade någon annan uppfattning än Försäkringskassan avseende ersättning för inkomstförlust. Anette Bergenström be- gärde därför prövning i Trafikskadenämnden. I Trafikskadenämnden yttrade sig en sakkunnig, professorn och specialisten i ortopedi Urban Lindgren, som redogjorde för sin bedömning i ett utlåtande daterat den 22 mars 2004. Urban Lindgren bedömde att skadan till följd av olyckan motsvarade en medicinsk invaliditet om tio procent och att den uppkomna arbetsoförmågan i sin helhet var skadebetingad.
Av brev från Zurich den 15 april 2004 och den 23 augusti 2005 (i samband med att det slutliga avtalet mellan Anette Bergenström och Zurich slöts) framgår att ärendet hade slutprövats av Trafikskadenämnden och att Zurich accepterade att slutreglera ärendet i enlighet med Urban Lindgrens utlåtande, dvs. Anette Bergenström fick rätt till ersätt- ning motsvarande tio procent medicinsk invaliditet och Zurich accepterade att eventu- ell inkomstförlust i sin helhet var orsakad av truckolyckan. Någon ersättning för in- komstförlust utgick dock inte eftersom Anette Bergenström var överkompenserad bl.a.
genom beviljad arbetsskadelivränta.
Parternas ingångna avtal innebär att Zurich har accepterat och är bundet av att det föreligger ett orsakssamband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbets-
7
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
oförmåga. Vid en omprövning ska frågan om orsakssamband därför inte prövas på nytt. Omständigheter som var kända i samband med att avtalet ingicks och som åberopades innan avtalet ingicks ska och får inte åberopas eller tillmätas någon betydelse vid en omprövning.
Anette Bergenströms hälsotillstånd före truckolyckan
Före truckolyckan den 24 oktober 2000 var Anette Bergenström pigg och stark. Anette Bergenström började arbeta på CEPA i Lund i maj 1999. Hon var inblandad i en trafik- olycka år 1999. Hon sökte dock inte vård efter trafikolyckan eftersom hon inte ådrog sig några skador. Hon var inte heller sjukskriven efter trafikolyckan. Av joumalanteck- ning från Konviktens läkargrupp den 9 juli 2001 framgår att nackbesvären efter trafik- olyckan år 1999 var av lindrig karaktär och inte gav upphov till några arbetshinder. Att olyckan inte gav upphov till några arbetshinder bekräftas även av ett utlåtande från professorn i ortopedi UlfNilsonne den 1 oktober 2003.
Om truckolyckan och Anette Bergenströms efterföljande besvär
Anette Bergenström var 35 år när truckolyckan inträffade. De närmare omständighet- erna vid olyckan var följande. Anette Bergenström arbetade på utleveransen i CEPA i Lund. Hon färdades på truck och hade truckens gafflar för lågt ställda vilket medförde att hon körde in i en tröskel med truckgafflarna. Det tog tvärstopp eftersom det inte fanns någon dämpning i trucken. Anette Bergenströms huvud kastades mot truckens ruta. Hon åkte
in
i rutan med en sådan kraft att rutan sprack. I direkt anslutning till olyckan fick Anette Bergenström ont i huvudet och i nacken samt blev stel i nacke och axlar.Anette Bergenström uppsökte vård en vecka efter olyckstillfället. Av enjoumalanteck- ning upprättad av en sjukgymnast i anslutning därtill framgår att Anette Bergenström till följd av truckolyckan har fått smärtor i nacken, att hon har smärta hela tiden och vaknar med stelhet. Anette Bergenström ordinerades bl.a. akupunktur. Av journal- anteckning från samma sjukgymnast den 27 december 2000 framgår att Anette
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Bergenström inte har upplevt någon förbättring efter akupunkturen beträffande
nacksmärtan. Av joumalanteckning från läkarhuset i Lund den 1 november 2000 fram- går att Anette Bergenström har fått en "pisksnärtsrörelse" och att nacken är smärtsam och styv, främst vid rörelse. Av Konviktens läkargrupps joumalanteckning den 9 juli 2001 framgår att Anette Bergenström har fått en nackdistorsion i samband med truck- olyckan år 2000, att krocken var stum och att hon röntgade halsryggen en vecka efter händelsen och hade ont i nacken, smärta ut i vänster armbåge och domningar ut i båda lillfingrarna.
Anette Bergenström fortsatte att arbeta på CEP A efter olyckan. Hon var nyanställd, ville göra ett bra intryck och försökte "bita ihop". Eftersom hon hade värk i nacken efter truckolyckan försökte CEP A anpassa arbetet till hennes besvär, bl.a. köpte bola- get in en ny truck med dämpning och backspeglar.
Heltidsarbete fungerade dock inte och Anette Bergenström blev halvtidssjukskriven från den 8 februari 2001. Av joumalanteckning från den 8 februari 2001 framgår att Anette Bergenström sjukskrevs på grund av nackrelaterade besvär. Sjukskrivningen övergick senare till en heltidssjukskrivning.
Försäkringskassan avslog initialt Anette Bergenströms begäran om arbetsskadeliv- ränta. Anette Bergenström överklagade Försäkringskassans beslut. I överklagandet hänvisade Anette Bergenström till ett utlåtande från Zurich sakkunnige läkare, orto- pedspecialisten GustafNeander, som hade bedömt att det förelåg en skadebetingad medicinsk invaliditet motsvarande sex till sju procent. Av utlåtandet framgick vidare att GustafNeander fann det märkligt att Försäkringskassan avslog ett samband när det fanns ett adekvat våld, en tidig dokumentation och kontinuitet i besvären.
Länsrätten i Skåne län meddelade i dom den 26 februari 2004 att Anette Bergenström hade rätt till arbetsskadelivränta då övervägande skäl talade för att de besvär som Anette Bergenström ådragit sig hade orsakats av truckolyckan ..
9
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Av utlåtande från professor i ortopedi Ulf Nilsonne den 1 oktober 2003 framgår bl.a.
följande. Anette Bergenström har fått en kraftig "slungskada" mot nacken vid truck- olyckan. Skadan hon har ådragit sig kan utveckla whiplashskadesymptom. Röntgen- bilder som har tagits efter truckolyckan har inte visat att Anette Bergenström har fått någon fraktur eller luxation, däremot syns att Anette Bergenström har en del degenera- tiva förändringar. Förändringarna har dock inte framkallats av truckolyckan utan har utgjort ett "befintligt skick" och har förstärkt whiplashskadeeffekten. Anette Bergen- ströms arbetsoförmåga är i sin helhet relaterad till truckolyckan.
Anette Bergenström var inblandad i en trafikolycka år 2004 då en lätt lastbil körde in i hennes bil vid ett oövervakat övergångsställe. Vid tiden för olyckan uppbar hon sjuk- ersättning och arbetsskadelivränta. Av joumalanteckning från Falu lasarett den 15 april 2008 framgår att Anette Bergenströms symptom och besvär från truckolyckan, såsom domningar i armarna och huvudvärk har ökat i och med trafikolyckan.
Av journalanteckningar från anestesimottagningen på Falu lasarett den 23 september 2008 framgår att Anette Bergenström har medicinerats med smärtstillande medicin på grund av sina besvär sedan truckolyckan. Av vårdcentralen Solsidans journalanteck- ningar den 13 januari 2010 framgår vidare att Anette Bergenström är begränsad på grund av värk och stelhet, att hon har kronisk värk från nacke och rygg och att hon får lindring med hjälp av smärtstillande medicin.
Försäkringskassan omprövade Anette Bergenströms rätt till livränta och beslutade att Anette Bergenström inte hade rätt till arbetsskadelivränta. Anette Bergenström över- klagade beslutet. Länsrätten i Dalarnas län meddelade i dom den 20 maj 2009 att Anette Bergenström hade rätt till arbetsskadelivränta eftersom övervägande skäl talade för att de nackbesvär som Anette Bergenström hade och som satte ned hennes arbets- förmåga var en följd av truckolyckan år 2000. Länsrätten anförde bl.a. att det inte fanns någon utredning som visade att Anette Bergenströms nackbesvär skulle bero på degenerativa förändringar eller andra konkurrerade faktorer. Domen överklagades av Försäkringskassan.
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Kammarrätten i Sundsvall meddelade i dom den 26 augusti 2010 att Anette Bergen- ström inte hade rätt till fortsatt arbetsskadelivränta. Kammarrätten anförde dock att symptomen som Anette Bergenström hade i maj 2006 var desamma som från truck- olyckan. Kammarrätten anförde även att Anette Bergenströms kontinuitet i besvären talade för att nuvarande arbetsoförmåga orsakats av truckolyckan.
Till följd av kammarrättens dom bortföll en samordningsförmån. Anette Bergenström begärde därför omprövning i Trafikskadenämnden.
Trafikskadenämnden bedömde i yttranden den 11 februari 2013 och den 25 november 2014 att det fanns orsakssamband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetsoförmåga samt förordnade därför att Zurich skulle utge ersättning för inkomst- förlust. Trafikskadenämnden anförde bl.a. att Anette Bergenströms besvär inte hade förbättrats och att Anette Bergenströms arbetsoförmåga, oaktat senare uppkomna kon- kurrerande besvär, även fortsättningsvis fick tillskrivas besvären efter truckolyckan.
Anette Bergenströms arbets- och inkomstförhållanden
Anette Bergenström studerade distribution och kontor under gymnasiet. Eftersom hon ville bli verkstadsarbetare genomgick hon därefter en arbetsmarknadsutbildning med inriktning svarv. Inom ramen för den utbildningen fick hon även utbildning som CNC- operatör. Anette Bergenström arbetade därefter under perioder som bl.a. CNC-opera- tör, deltid på städfirma, hade egen verksamhet som svetsare samt arbetade som tågvär- dinna på SJ. Under år 1995 arbetade hon med CNC-maskiner och blev rekommenderad ett arbete hos CEP A. Anette Bergenström började arbeta på CEPA i Grängesberg år
1999.
Efter truckolyckan har Anette Bergenström arbetstränat via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Anette Bergenström har förklarat att hon är öppen för nya utmaningar förutsatt att hon är frisk. Hennes mål på CEP A var att bli programmerare eller förman.
11
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Zurich
Allmänt om whiplashskador
DOM
2017-05-03
T 9336-15
En whiplashskada är en mjukdelsskada. Vid bedömningen av om samband föreligger mellan mjukdelsskador och tidigare trauman utgår försäkringsbolagen från vetenskap - och beprövad erfarenhet innefattande en biologisk grundprincip. Av utdrag från Whip- lashkornrnissionens slutrapport framgår bl.a. att smärta oftast uppstår direkt i anslut- ning till våldet eller traumat, ibland inom något eller några dygn för att sedan nå sin kulmen. Då är behovet av en eventuell sjukskrivning som störst. Efter en tid avtar vär- ken och i de flesta fall försvinner smärtan helt och personen blir återställd. I vissa fall lämnas ett resttillstånd, en invaliditet som går att gradera. Resttillståndet är konstant och kan inte förvärras som en följd av det tidigare traumat. Besvär som förvärras efter att tillståndet har blivit stationärt saknar alltså samband med traumat. Samma sak gäller om det uppstår nya besvär. Ett sådant förlopp är typiskt sett ett sjukdomsförlopp.
Innebörden av parternas avtal
Zurich bedrev sedvanlig skadereglering i ärendet efter att en skadeanrnälan kommit in från Anette Bergenström. Zurich accepterade att utge ersättning för lyte och men mot- svarande en medicinsk invaliditet om tio procent efter det att bolaget hade fått del av professorn i ortopedi Urban Lindgrens utlåtande. Zurich tillskrev Anette Bergenström ett ersättningserbjudande. Av brevet framgick att det inte var aktuellt att utge någon ersättning för inkomstförlust men att Zurich valde att följa Trafikskadenämndens be- dömning gällande ersättning för lyte och men samt kostnader och olägenheter. Anette Bergenström accepterade Zurich förslag och parterna ingick därefter ett avtal. I fråga om inkomstförlust var det ett s.k. nollavtal. Avtalet innebar inte att Zurich hade ändrat sin initiala inställning ifråga om arbetsoförmågan eller om och i vilken mån den skulle ha samband med truckolyckan. Zurich har således inte accepterat att olyckan har med- fört någon arbetsoförmåga. Zurich hade också kvar sin uppfattning att olyckan medfört en medicinsk invaliditet om ca sex-sju procent.
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
Anette Bergenströms hälsotillstånd före truckolyckan
T 9336-15
Av journalanteckningar från läkarhuset i Lund den 15 november 1999 och den 23 nov- ember 1999 framkommer bl.a. att Anette Bergenström har haft sömn- och magbesvär.
Därutöver har hon varit inblandad i ridolyckor vid flera tillfällen. Hon har även varit med om en trafikolycka under år 1999 då det fordon som hon färdades i blev påkört bakifrån. Anette Bergenström har även missbrukat alkohol tiden före truckolyckan.
Av journalanteckning från besök hos sjukgymnast efter truckolyckan, den 7 november 2000 framgår bl.a. att Anette Bergenström har haft ont i nacken sedan länge.
Om truckolyckan och Anette Bergenströms efterföljande besvär
Truckolyckan den 24 oktober 2000 gav upphov till lindriga besvär. Anette Bergen- ström sökte inte akut vård och hon fortsatte att arbeta resten av dagen. Anette Bergen- ström stannade inte heller hemma från arbetet dagarna efter truckolyckan.
Anette Bergenström var på läkarundersökning dagen efter truckolyckan i ett annat ärende. Av journalanteckningen från det besöket finns ingen notering om nackbesvär eller truckolycka. Av journalanteckningar från läkarbesök en vecka efter truckolyckan och med anledning av denna framkommer att Anette Bergenströms allmänstatus är gott och opåverkat samt att Anette Bergenström inte har någon utstrålning i armarna, händ- erna eller fingrarna. Röntgen påvisade inte någon fraktur eller luxation, däremot syntes en del degenerativa förändringar. Skadeanmälan hos CEPA upprättades först den 22 november 2000.
Anette Bergenströms symptom ökade och blev värre med tiden. Hon sjukskrevs på halvtid från den 8 februari 2001, dvs. tre och en halv månad efter truckolyckan. Av journalanteckningar i samband med sjukskrivningen framgår att Anette Bergenström hade fått besvär i form av utstrålande smärta i armarna och händerna samt domningar ner i fingrarna. Av journalanteckning från Slottstadens läkargrupps ortopedmottagning den 18 december 2001 framgår att Anette Bergenström har fått ont i nacken, strålande
13
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
smärta över hjässan, stickningar och domningar ut i händerna och domning i stortån.
Sjukskrivningen utökades till hel sjukskrivning i juni 2001. Av journalanteckning från den 3 juni 2002 framgår att Anette Bergenström har fått diskbråck.
I maj 2004 råkade Anette Bergenström ut för en trafikolycka varefter mer besvär och en ständig värk i nacken uppkom. Att det skedde en försämring av nackbesvären efter trafikolyckan framgår bl.a. av journalanteckning från vårdcentralen Solsidan den
12 februari 2007.
Ett yttrande från försäkringsläkare Christer Holm inhämtades i samband med ompröv- ningen av Anette Bergenströms rätt till arbetsskadelivränta. Av yttrandet framgår bl.a.
följande. Den medicinska utredningen har påvisat förekomst av degenerativa föränd- ringar i nacken inklusive diskbråck. Förändringarna har inte orsakats av truckolyckan utan har utvecklats under lång tid, bl.a. är diskbråck ett led i en degenerativ process.
Vidare är det osannolikt att direkta effekter av en sådan lindrig truckolycka har orsakat en bestående smärtproblematik.
Av en föredragningspromemoria som Försäkringskassan har upprättat den 25 juni 2007 framgår bl.a. att Anette Bergenström har ständig värk i nacke, axlar och huvud.
Det framgår vidare att hon inte är lika stark som tidigare, har problem med att hitta ord och lokalisera sig.
Av magnetröntgen av halsryggen den 24 september 2007 och av journalanteckning från den 23 oktober 2007 framgår att Anette Bergenström har fått ett nytt diskbråck, att hon har en kraftig diskdegeneration och har fått besvär med smärta i nacken.
Anette Bergenström har även konsumerat en mycket stor mängd opiater. Hon har vid flera tillfällen ringt till sjukvården och önskat mer smärtstillande. Av journalanteck- ning från anestesimottagningen i Falun den 12 november 2008 och 24 februari 2009 framgår att Anette Bergenström har tagit mer tabletter än vad som är föreskrivet och att hon har svårt att hålla sig till medicineringen. Av joumalanteckning från den 11
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
mars 2008 och 17 mars 2008 framgår att Anette Bergenström vill ha mer medicin och att hon bl.a. har en migränliknande huvudvärk, yrsel, ett lätt illamående, synbesvär och klump i halsen.
Anette Bergenström har haft kontakt med vuxenpsykiatrin. Av journalanteckningar därifrån framgår bl.a. att hon tidigare har haft ett alkoholmissbruk och tagit amfetamin.
Anette Bergenström har år 2009 fått diagnosen ADHD.
Kammarrätten i Sundsvall meddelade i dom den 26 augusti 2010 att övervägande skäl inte talade för ett samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetsoför- måga. Hon beviljades därför inte fortsatt arbetsskadelivränta. Vid prövningen i Kam- marrätten tillämpas i förevarande fall ett lägre beviskrav än inom civilrätten.
Anette Bergenströms arbets- och inkomstförhållanden
Anette Bergenström skulle som fullt arbetsför inte ha tillgodofört sig högre inkomster än vad hon har gjort. Anette Bergenström har inte varit fast förankrad på arbetsmark- naden utan har sedan mitten av 1980-talet haft många olika kortvariga anställningar.
Anette Bergenström har även under perioder varit arbetslös och haft sjukpenning. Till detta kommer att hon har råkat ut för flera olyckor såsom trafik- och ridolyckor.
Anette Bergenströms inkomster år 1995-1999, dvs. före truckolyckan, var i genomsnitt cirka 145 000 kr per år.
BEVISNING
Anette Bergenström har hörts under sanningsförsäkran. På hennes begäran har vittnes- förhör hållits med sakkunnig rehabkonsulenten Maria Grund, arbetsförmedlaren Åke Gustafsson och ombudsmannen Olof Långberg samt de sakkunniga läkarna Urban Lindgren, Leif Öjesjö och Pierre Campenfeldt. På Zurichs begäran har vittnesförhör hållits med de sakkunniga läkarna GustafNeander, Rolf Lindgren, Anne Veiderma och Torbjörn Ahl. Skriftliga bevis har genomgåtts.
15
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOMSKÄL
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Är Zurich vid omprövningen bundet av en medicinsk invaliditet om tio procent och av att den uppkomna arbetsoförmågan i sin helhet är skadebetingad?
Enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen kan en slutligt avgjord ersättningsfråga omprövas om förhållanden som låg till grund för ersättningen har ändrats väsentligt. Eftersom en samordningsförmån, arbetsskadelivränta, har helt bortfallit är parterna ense om att för- utsättningar för omprövning enligt nämnda lagrum föreligger.
Anette Bergenström har gjort gällande att Zurich har blivit bundet av en överenskom- melse som innebär dels att Anette Bergenströms medicinska invaliditet till följd av truckolyckan uppgår till tio procent, dels att hennes arbetsoförmåga i sin helhet är skadebetingad. Zurich har bestritt att parterna har träffat en överenskommelse med så- dan innebörd. Zurich har anfört att bolaget vid en omprövning inte under några förhåll- anden är bundet av tidigare bedömningar eller ställningstaganden utan att ärendet vid en omprövning ska förutsättningslöst prövas på nytt i alla hänseenden av betydelse för frågan om ersättningen.
Av den brevväxling som har förevarit mellan parterna i samband med att avtalet in- gicks år 2005 framgår att Zurich accepterade att utge ersättning för lyte och men efter en invaliditetsgrad om tio procent samt att Anette Bergenström lämnades ett förbehåll att återkomma för att få frågan om ersättning för anspänning i arbete prövad. Vidare framgår att det inte var aktuellt att utge ersättning för inkomstförlust eftersom Anette Bergenström hade blivit överkompenserad genom utgiven ersättning bl.a. i form av arbetsskadelivränta. Tingsrätten finner att Zurich genom det erbjudande som bolaget lämnade till Anette Bergenström inte har gjort ett åtagande som kan anses innebära att Zurich även accepterat att Anette Bergenströms arbetsoförmåga till någon del är skade- betingad.
Zurich är vid en omprövning inte heller bundet av en medicinsk invaliditetsgrad om tio procent, dvs. den invaliditetsgrad som professorn i ortopedi Urban Lindgren bedömde
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
att Anette Bergenström hade ådragit sig genom olyckan när avtalet ingicks mellan parterna år 2005. De medicinska bedömningar som gjordes då utgör i stället en del av den bevisning som ligger till grund för den bedömning som nu ska göras om huruvida Anette Bergenströms besvär har samband med truckolyckan.
Vid en omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen ska således en ny prövning gör- as med hänsyn tagen till samtliga faktorer som påverkar ersättningens storlek, såsom det aktuella läget i fråga om medicinsk status, arbetsförhållande och samordningsför- måner. Vid tillämpningen av bestämmelsen ska det sålunda prövas bl.a. om det före- ligger ett samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetsoförmåga.
Frågan tingsrätten har att ta ställning till är alltså huruvida Anette Bergenström vid truckolyckan den 24 oktober 2000 drabbades av en personskada som i sin tur utgör orsaken till de besvär som hon har redovisat, eller om dessa besvär i den utsträckning de är arbetshindrande har andra orsaker.
Finns ett samband mellan truckolyckan och Anette Bergenströms arbetshindrande besvär?
Några utgångspunkter för prövningen
Anette Bergenström har bevisbördan för sin ståndpunkt att de arbetshindrande be- svären har sin grund i en personskada som orsakades av truckolyckan. Av praxis följer att hon ska anses ha fullgjort denna bevisskyldighet om det vid en bedömning av samt- liga relevanta omständigheter kan anses klart mer sannolikt att hennes besvär har orsa- kats av truckolyckan än att det skulle vara fråga om besvär som utvecklats oberoende av denna (se bl.a. NJA 2001 s. 657). Först om Anette Bergenström har uppfyllt bevis- kravet gällande samband mellan olyckan och hennes besvär har tingsrätten att ta ställ- ning till om någon inkomstförlust föreligger.
Frågan om samband bedöms huvudsakligen genom en sammanvägning av det som framkommit om den berörda personens hälsotillstånd före olyckan, graden av våld
17
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
eller trauma vid olyckan, besvärsdebut i förhållande till tidpunkten för olyckan, vilken typ av besvär det rör sig om, besvärens svårighetsgrad och kontinuiteten i dessa samt förekomsten av konkurrerande skadeorsaker.
Av utredningen i målet framgår att smärta och andra besvär relaterade till en trauma- tisk skada normalt debuterar och når sin kulmen inom en kortare tidsrymd efter olyck- stillfället. Det rör sig om ett tidspann på upp till några dagar från skadetillfållet. Av central betydelse för prövningen av frågan om samband mellan Anette Bergenströms besvär och truckolyckan blir därför vilka tecken på besvär som visade sig dagarna när- mast efter olyckan och om besvären efter akuttiden har varit konstanta eller förvärrats.
Truckolyckan
Det kan konstateras att förutom Anette Bergenströms egna uppgifter i förhör och upp- gifter i skadeanmälan saknas närmare utredning om omständigheterna vid själva truck- olyckan. Zurich har dock inte ifrågasatt uppgiften om att den truck som Anette Bergen- ström färdades i tog tvärstopp till följd av att truckens gafflar körde in i en tröskel eller uppgiften om att rutan på trucken skadades av att Anette Bergenströms huvud for in i rutan. Zurich har även accepterat att Anette Bergenström skadats genom truckolyckan men att den medicinska invaliditeten till följd härav endast uppgår till ca sex-sju pro- cent. Även om truckolyckan inte var sådan att det utvecklades ett kraftigt trafikvåld är olyckan enligt tingsrätten dock så pass allvarlig att den i och för sig har kunnat ge upp- hov till de arbetshindrande besvär som Anette Bergenström har.
Den medicinska dokumentationen avseende tiden före och efter truckolyckan
Parterna har pekat på olika delar av journalanteckningarna vilket har redovisats under parternas respektive utveckling av talan. Tingsrätten återkommer till vad som fram- kommit genom den medicinskt sakkunniga utredning som parterna har åberopat. Vid värderingen av den framlagda medicinska dokumentationen i form av journalanteck- ningar m.m. avseende tiden före och efter truckolyckan konstaterar tingsrätten inled- ningsvis bl.a. följande.
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
DOM
2017-05-03
T 9336-15
Journalanteckningar avseende tiden före olyckan visar att Anette Bergenström bl.a. har haft magkatarr och sömnproblem. Det underlag som finns i form av journalanteckning- ar för tiden före olyckan är dock tunt och ger ingen komplett bild av Anette Bergen- ströms dåvarande hälsotillstånd. Zurich har bl.a. pekat på en journalanteckning från den 7 november 2000 för att visa att Anette Bergenström hade nackbesvär även i tiden före truckolyckan. Anette Bergenström har själv dock uppgett att hon var pigg och stark före olyckan. Tingsrätten konstaterar att det inte går att dra några säkra slutsatser om och i vilken utsträckning Anette Bergenström hade nackbesvär fore truckolyckan då det rör sig om enstaka anteckningar som inte är särskilt utvecklade.
Av resultatet från den röntgen som utfördes kort tid efter truckolyckan kan det konsta- teras att Anette Bergenström hade åldersadekvata förslitningar i nacken, s.k. degenera- tiva förändringar. Eftersom sådana förändringar uppkommer över tid kan det förutsät- tas att Anette Bergenströms förslitningar inte uppstod till följd av truckolyckan.
Med anledning av truckolyckan besökte Anette Bergenström läkare första gången den 1 november 2000, dvs. en vecka efter olyckan. I journalen från besöket finns antecknat att Anette Bergenström är styv och smärtsam över nacken, främst vid rörelse. Det framkommer dock att hennes allmäntillstånd är gott och opåverkat, att hon har en be- gränsad smärta och att hon inte har några utstrålande besvär. Det kan vidare noteras att Anette Bergenström var på läkarbesök hos en hudläkare dagen efter truckolyckan. Det finns från det besöket ingen notering om nackbesvär, olyckan eller någon hudskada till följd av denna.
Med beaktande av vad som har redovisats ovan finner tingsrätten att övervägande skäl talar för att Anette Bergenströms besvär i nära anslutning till olyckan var av relativt lindrig karaktär eftersom hon dels inte sökte akut vård, dels inte uppvisade en omfatt- ande besvärsbild eller kraftiga besvär, dels inte var sjukskriven. I stället konstaterar tingsrätten att hennes besvär utifrån vad journalerna visar ökar och successivt förvärras under tiden efter olyckan.
19
