• No results found

Att vara kär och så där...

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Att vara kär och så där..."

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att vara kär och så där...

Sex & samlevnad för högstadiet

Namn: _________

(2)

- 2 -

Varför skall vi läsa detta?

I normala fall hittar du här en lite text om varför jag tycker detta är ett viktigt område att läsa.

Nu vänder vi på det. I det här fallet vill jag att du funderar på varför och när det kan vara vik- tigt att en del om sex och samlevnad. Skriv upp så många punkter du kommer på nedan.

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

(3)

- 3 -

Vad skall du kunna för att få G?

B7 Ha kunskap om vad befruktning innebär

Kunna redogöra för menstruationscykeln

Veta var befruktning sker

Kunna redogöra för fostrets utveckling under graviditeten

B8 Ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta,

Kunna namn och funktion på könsorganens delar hos man och kvinna

Kunna några vanliga preventivmetoder och känna till deras för och nackdelar

Känna till de vanligaste sexuellt överförbara sjukdomarna, hur man skyddar sig mot dem samt känner igen symtomen och vet var man ska vända sig.

B9 Ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsam- mans,

Känna till varför man kommer in i puberteten och ge exempel på förändringar man går igenom då.

B16 Kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer,

Känna till olika samlevnadsformer och kunna föra diskussioner om dessa

(4)

- 4 -

Tidsplanering

VECKA TISDAG TORSDAG

17

Intro Pubertet & Föränd-

ring

Könsorganens delar

18

Preventivmedel Preventivmedel

19

Sexuellt överförbara

sjukdomar

Lov

20

Befruktning

Menstruationscykeln

Vad är sex?

Olika sexuella lägg- ningar

21

Inläsning PROV

(5)

- 5 -

Vad tror du?

Så här många rätt tror jag att jag har: ____________

Så här många rätt hade jag: ____________________

(6)

- 6 -

Puberteten

När man är mellan 10 och 17 år kommer man in i puberteten. Det är nu man föränd- ras från att vara barn till att bli vuxen. Man blir könsmogen. Det betyder att man kan få egna barn. Flickor brukar komma i puberte- ten lite tidigare än pojkar. När flickorna är i puberteten börjar deras bröst växa och de får mens. Pojkarna kommer i målbrottet, kön- sorganen växer och de får skägg. Både pojkar och flickor får hår kring könsorganen och under armarna. När kroppen ändrar sig så mycket är det vanligt att man inte riktigt trivs med sig själv. Man blir trött, orolig, tycker in- te om hur man ser ut. Man jämför sig mycket med andra. Men att bli vuxen är spännande

också. Oftast är det nu man blir intresserad av sex.

Att man kommer in i puberteten beror på att en liten körtel i hjärnan, hypofysen, säger till kroppens könskörtlar att börja tillverka könshormon. När dessa könshormoner kommer ut i kroppen startar puberteten.

I tabellen nedanför kan de se vad köns- körtlarna och könshormonen heter hon tjejer och killar.

TJEJER KILLAR

Könskörtel Könshormon

Äggstock Testikel Östrogen Testosteron

(7)

- 7 -

Förändringar under puberteten

(8)

- 8 -

Mannens könsorgan

Bilderna här ovan visar mannens könsor- gan. Utanpå kroppen sitter penis och pung- en. I penis finns urinröret som också sperma kommer ut genom. Sperma är en blandning av manliga könsceller, spermier, och vätska.

När en man blir sexuellt upphetsad blir penis större. Den blir styv och reser sig. Längst fram på penis sitter ollonet, som är mycket känsligt för smekningar.

I puberteten börjar pojkar få könshår.

Omkring ollonet sitter förhuden som går att dra bakåt en bit, till exempel när man tvättar penis. I pungen finns testiklarna. Där bildas spermier och mannens könshormoner.

Spermier ser du på bilden nedanför.

(9)

- 9 -

Kvinnans könsorgan

De flesta delarna av kvinnans könsorgan finns inne i kroppen. I äggstockarna bildas ägg och kvinnans könshormoner. Kvinnor föds med ägg i äggstockarna. När kvinnan kommit in i puberteten mognar och lossnar ett ägg varje månad. Det styrs av könshor- monerna. Om ägget befruktas, det vill säga smälter samman med en spermie, fastnar det i livmodern. I livmodern finns det en slem- hinna som blir tjockare och får många blod- kärl, så att det befruktade ägget kan växa fast och ett barn börja utvecklas. Om ägget inte blir befruktat behövs inte slemhinnan. Då lossnar den från livmodern och det blir en blödning, kvinnan får mens. Blödningen bru- kar vara 3—7 dagar. Kvinnor har mens tills de är ungefär 50 år. Då slutar äggstockarna att bilda könshormoner, och kvinnan kan inte få barn längre. Slidan finns också inuti krop- pen. Den är 8—10 centimeter lång och leder in till livmodern. Väggarna i slidan är musk- ler som kan tänjas ut så att slidan blir mycket större. Det behövs för att ett barn ska kunna födas. När en kvinna blir sexuellt upphetsad

blir slidan fuktig. Då är det lättare för man- nen att föra in sin penis. Hos kvinnan är kli- toris mycket känsligt för smekningar. Klitoris sitter precis framför urinröret som finns fram- för ingången till slidan. Utåt täcks kvinnans könsorgan av blygdläpparna. Blygdläpparna är hudveck täckta av hår som skyddar slidan.

(10)

- 10 -

Befruktning

Tänk att just du sitter där!

Det var bara ett enda ägg och en enda spermie som tillsammans kunde bli du!

Vid ett samlag för mannen in sin penis i kvinnans sli- da. När mannen får or- gasm (utlösning) kommer det sperma ur penis in i slidan. Spermierna har svans, och med hjälp av den simmar de fram till ägget i äggledaren och be- fruktar det. Det kan finnas femhundra miljoner spermier i slidan på samma gång, men bara en befruktar ägget och smälter samman med det. Spermierna kan leva en vecka i livmodern.

(11)

- 11 -

Menstruation

Varje månad får en vuxen kvinna sin mens.

Ordet ”mens” eller ”menstruation” som det egentligen heter kommer från latinet och be- tyder ”en gång i månaden”.

Men vad är egentligen mens?

Inne i livmodern finns blodfyllda slemhinnor.

De finns där för att ett befruktat ägg skall kunna fastna på dem och få näring. Varje månad skapar äggstockarna ett ägg, som det släpper iväg genom äggledarna. Vid den ti- den växer sig slemhinnorna extra stora och tjocka för att ta emot ägget om det skulle va- ra befruktat. Men om ägget inte är befruktat stannar det inte i livmodern och då behövs inte slemhinnorna längre. Då gör kroppen sig

av med dem. När det sker får kvinnan sin mens.

Att ha mens kan vara upp till en vecka och göra ont. Man förlorar blod och det är van- ligt att man är trött och nere eller lättretlig. I början kan mensen vara oregelbunden - det kan blöda olika mycket och det kan gå olika lång tid mellan perioderna. Men för vuxna kvinnor är mensen ofta mycket regelbunden.

Ägglossningen - när äggstockarna skapar ägg - inträffar mitt emellan två menstruationer.

Det är då det är störst chans att bli gravid.

(12)

- 12 -

Preventivmedel

Sex har man inte bara för att få barn. Sex har man också för att man tycker om någon.

Om man inte vill ha barn kan man skydda sig genom att använda preventivmedel. Det finns olika p-medel som fungerar på olika sätt.

Här är några:

Sterilisering

(Man klipper av sädesledaren på mannen eller äggstockarna hos kvinnan så att sädesceller och ägg aldrig träffas.)

P-piller

(Piller som kvinnan äter regelbundet - en om dagen - och som gör så att kroppen inte tillver- kar några ägg.)

Minipiller

(Fungerar som P-piller.)

P-spruta

(En spruta som tas regelbundet och som gör så att kroppen inte tillverkar några ägg.)

P-stavar

(Små stavar som opereras i i kroppen och som avger ett ämne som gör att kroppen inte tillver- kar några ägg.)

P-skum

(Skum som förs upp i slidan och som döda eventuella spermier.)

Spiral

(En metall eller plastspiral som opereras in i kvinnans livmoder. Den gör så att inga ägg stannar i livmodern.)

Kondom

(Förhindrar att spermier kommer in i kvin- nan.)

(13)

- 13 -

Preventivmedel

Pessar

(Litet lock för livmoderns öppning, som för- hindrar att spermier kommer upp i livmodern.)

Avbrutet samlag

(Man slutar innan killen får utlösning.)

Säkra perioder

(Man har bara sex när kvinnan inte har ägg- lossning.)

Abort

I samband med p-medel kan det vara dags att snacka lite om abort. Abort innebär att man avbryter en graviditet genom att ta bort fostret från livmodern.

Redan nu är det viktigt att betona: Abort är inte ett alternativ till p-medel!

Det finns två olika slag av abort: spontan ab- ort och ”vanlig” abort.

Vid spontan abort stöter kroppen själv bort fostret. Det sker vid runt var 10:onde gravidi- tet. Ofta har kvinnan inte hunnit märka av att hon blivit gravid.

Vid vanlig abort tas fostret bort av läkare. I Sverige finns det en lag som reglerar när man får göra abort.

Abortlagstiftningen

Innan vecka 12 i graviditeten bestämmer kvinnan själv om hon vill göra abort.

Mellan vecka 12 och 18 måste hon disku- tera med en läkare innan hon gör abort.

Efter vecka 18 måste hon ansöka om till- stånd för abort hos socialstyrelsen.

Bra att veta:

I vecka 18 av graviditeten är fostret unge- fär 20 cm stort.

Mannen, den blivande pappan, har ingen- ting att säga till om vid en abort. Kvinnan kan rådgöra med honom, men hon be- stämmer ensam.

(14)

- 14 -

Sexuellt överförbara sjukdomar

Vid sex kan en del sjukdomar spridas. Några av de viktigaste att känna till är:

AIDS/HIV

Gonorré

Kondylom

Klamyida

Herpes

Syfilis

Gemensamt för dessa (med undantag för AIDS/HIV) är att man oft amärker dem på att det svider i underlivet och att man får s.k.

flytningar där. De behandlas ofta med peni- cillin, men om man inte gör det kan de leda till att man blir steril.

I en arbetsuppgift längre fram får du forska mer om dessa sjukdomar!

AIDS

AIDS är en sjukdom som det finns många rykten om. Det är därför viktigt att sprida rätt information om AIDS.

AIDS innebär att kroppens immunförsvarssy- stem har ”gått sönder” . kroppen kan inte längre reparera sig vid sjukdomar. Därför är alla sjukdomar farliga för den som fått AIDS.

AIDS sprids:

genom samlag

från mor till barn

genom blodöverföring Fyra av sjukdomarna lyder under

smittskyddslagen: AIDS, Gonorré, Klamydia och Syfilis.

Smittskyddslagen säger att man måste söka läkarvård om man drabbats av dessa sjukdomar och att man måste berätta för läkaren vilka man har haft sex med. Detta för att man skall kunna stoppa spridningen.

(15)

- 15 -

Olika sexuella läggningar

När det gäller sex gillar vi olika saker. Det vanligaste är att tjejer gillar killar och tvärt om. Kom i håg nu att det inte innebär att det är mer normalt än annat. Det är t.ex. lika normalt att en tjej gillar en annan tjej, även om det är mindre vanligt!

Här kommer en liten lista:

NAMN INNEBÖRD

Heterosexuell När man dras till det andra könet.

Homosexuell När man dras till det egna könet Bisexuell När man dras till båda könen

Transsexuell När man upplever att man fått fel kön och vill byta.

Transvestit När man är nöjd med det kön man fått men gillar att kläda sig i det andra könets kläder ibland.

(16)

- 16 -

Sexuella preferenser

Det finns även andra sexuella läggningar, el- ler preferenser som det också heter. Ett äldre ord är sexuella avvikelser, men det är inte speciellt bra eftersom det är så värdeladdat.

Normalt väljer man ju inte sin preferens. Här är i alla fall några preferenser:

Sadism - man blir sexuellt upphetsad av att slå sin partner

Masochism - man blir sexuellt upp- hetsad av att bli slagen av sin partner

Fetischism - man blir sexuellt upphet- sad av olika attribut. Det kan vara högklackade stövlar, jeans, gummiklä- der, läder & nitar, randiga strumpor eller något annat.

Nekrofili - man tänder på döda män- niskor

Pedofili - man tänder på barn

Dendrofili - man tänder på träd

Zoofili - man tänder på djur

Frotteurism - man tänder på att gnida sig mot andra

Voyeurism - man tänder på att tjuvki- ka på andra som har sex

Exhibisionism - man blir sexuellt up- hetsad av att visa sitt könsorgan för andra

Gerontofili - man tänder på sådana som är betydligt äldre än en själv

Axilism - man tänder på armhålor

Hybristofili - man tänder på krimi- nella personer

Emetofili - man tänder på spyor

Koprofili - man tänder på avföring

Syftet med den här listan är inte att du skall lära dig den utantill. Syftet är att du skall veta att det finns många olika dragningar. Vad är normalt tycker du? Vart går gränsen?

Porrbild för dendrofiler?

(17)

- 17 -

Vad är sex?

Inte alltid enligt “instruktionsboken”

Sex finns runt omkring oss. I TV och tid- ningar skildras sex ganska ofta. Men sex är inte alltid som det beskrivs i massmedia. Sex är egentligen något som man behöver lära sig. De första gångerna blir det kanske inte så lyckat. Man är spänd och lite fumlig. Sex fungerar inte av sig själv. Man lär sig med den man är tillsammans med. Att lyssna på varandra, prata och ha tålamod är viktigt.

Pornografi

Pornografi, eller porr som man oftast säger, får oss att reagera olika. Vissa tycker att det är upphetsande, andra att det är äckligt. Man kan i alla fall lägga märke till att

kärlek sällan nämns ihop med sex i pornografiska tidningar

de som deltar ofta beskrivs som sexma- skiner och knappast fungerar som verkliga människor

ord som graviditet och sjukdomar ald- rig nämns

det i en del pornografi finns sex mellan vuxna och barn. Sådan sex kallas för

barnpornografi, och det är förbjudet i lag.

gruppsex och analsex är vanligare i pornografi än i samhället

Sex och våld

Tyvärr finns det människor som tycker att sex och våld hör ihop. Våldtäkt är när någon tvingar sig till ett samlag. Pedofili är när vux- na har sex med barn. Incest är när vuxna har sex med barn i familjen. För att skydda unga mot sådant är det i lag förbjudet att ha sam- lag med någon under 15 år. Den som är har samlag med någon som är yngre kan dömas för våldtäkt, även om samlaget varit frivilligt för båda.

Du bestämmer!

När det gäller sex och dig själv är det bara du som bestämmer vad du vill vara med på och när. Kanske det blir så att någon kommer att tjata på dig att ”ställa upp” på något. Fall inte för sådant tjat. Gör aldrig något som inte känns rätt för dig!

(18)

- 18 -

Att fundera på

Vem har störst ansvar för att ha med sig p-me- del?

Vilket p-medel är bäst?

Är det bra att abort finns? Finns det situationer när abort är nödvändigt? Bör förbjudas?

Är det bra att kvinnan själv får bestämma vid ab- ort?

Vilka sexuella läggningar är normala?

Skall homosexuella få adoptera barn?

Vad är egentligen sex? När har man sex? Är en kram sex?

När kan man börja med sex?

(19)

- 19 -

Drömkillen möter drömtjejen

Tjejernas uppgift

Gör en lista med det som är viktigt för er när ni fastnar för en kille. Hur skall han vara och hur skall han se ut? Rangordna - skriv det vik- tigaste överst och det näst viktigaste på andra plats o.s.v.

Gör sedan en likadan lista över vad ni tror är viktigt för killar när de väljer tjej. Rangordna.

Killarnas uppgift

Gör en lista med det som är viktigt för er när ni fastnar för en tjej. Hur skall hon vara och hur skall hon se ut? Rangordna - skriv det viktigaste överst och det näst viktigaste på andra plats o.s.v.

Gör sedan en likadan lista över vad ni tror är vik- tigt för tjejer när de väljer kille. Rangordna.

(20)

- 20 -

Arbetsuppgifter

Preventivmedel

Ta reda på för- och nackdelar om olika pre- ventivmedel och hur de fungerar. Redovisa i ett häfte efter denna mall:

Kondom

Hur fungerar det?

Kondomen gör så att...

Vad är bra med kondom?

Kondomer är bra för att...

Vad är dåligt med kondomer?

Kondomer kan vara dåliga för att....

Sexuellt överförbara sjukdomar

Ta reda på lite om de vanligste sexuellt över- förbara sjukdomarna. Presentera i ett häfte efter denna mall:

Gonnorré

Hur smittar det?

Hur ser man om man har det?

Hur behandlas det?

Vad kan hända om man inte be- handlar det?

(21)

- 21 -

Instuderingsfrågor

Pubertet

1. Vad menas med puberteten?

2. När kommer man in i puberteten?

3. Varför kommer man in i puberteten?

Vad startar det hela?

4. Förklara följande ord:

1. Könshormon 2. Könskörtel 3. Östrogen 4. Testosteron 5. Hypofysen 5. Vad kallas

1. Killarnas könskörtel 2. Tjejernas könskörtel

6. Två saker bildas i testiklarna. Vad?

7. Två saker bildas i äggstockarna. Vad?

8. Ge exempel på förändringar under puberteten som

1. Både tjejer och killar har 2. Bara killar har

3. Bara tjejer har

4. Handlar om hur man än, dvs förändringar som inte syns.

Menstruation

9. Vad händer då man har mens?

(=Varför blöder man?) 10. Hur länge blöder man?

11. Vad menas med ägglossning?

12. När inträffar ägglossningen?

13. Ungefär hur många dagar går det mellan två menstruationer?

14. Vilken uppgift har slemhinnorna i livmodern?

Befruktning & Graviditet

15. Vad innebär befruktning?

16. Var sker befruktningen?

(22)

- 22 -

Instuderingsfrågor

17. Var utvecklas det befruktade ägget?

18. Ungefär hur länge varar graviditeten?

19. Vad händer vid ett missfall?

Könssjukdomar

20. Vad kallas könssjukdomar med ett annat namn?

21. Vilken könssjukdom är vanligast i Sverige idag?

22. Ge exempel på två andra sjukdomar.

23. Vilka är kännetecknen på många könssjukdomar?

24. Vad kan hända om man inte behand- lar könssjukdomar?

25. Vart kan man vända sig om man misstänker att man har drabbats av en könssjukdom?

26. Vad är det som inte fungerar i krop- pen om man har AIDS?

27. På vilka tre sätt kan AIDS smitta?

Preventivmedel

28. Vilket preventivmedel ger bästa skydd mot könssjukdomar?

29. Hur fungerar kondomer?

30. Vad är bra och vad är dåligt med med kondomer?

31. Hur fungerar P-piller?

32. Vad är bra och vad är dåligt med p- piller?

33. Nämn två andra preventivmedtoder och beskriv hur de fungerar.

34. Vad menas med ”säkra-perioder-me- toden” och ”avbrutet-samlagmeto-

den”? Varför är dessa metoder inte speciellt bra?

Samlevnad

35. Förklara vad som menas med 1. Heterosexualitet 2. Bisexualitet 3. Homosexualitet

Lagar

36. Får man göra abort i Sverige? Vad säger lagen?

37. Hur gammal måste man vara för att få ha samlag i Sverige?

38. Kalle och Kajsa är jättekära. Kalle är 14 år och Kajsa 16. Vilket brott kan Kajsa bli dömd för om de har sex med varandra?

39. Vad innebär smittskyddslagen?

40. För vilka sjukdomar gäller smitt- skyddslagen?

41.

(23)

- 23 -

(24)

- 24 -

References

Related documents

Även i denna resultatdel talas det om barns olika utvecklingsnivåer och att förskollärarna behöver skapa förutsättningar för motorisk träning så de kan stimulera och utmana

In conclusion, the study shows that Swedish as a second language students are constructed through the school’s institutional conditions: policy documents, the organization

Jag kanske borde sträva mer efter att få till uttryck för betraktaren att fångas av och ge efter lite på kontrollen av vad som blev uttryckt.. Även om jag inspirerats av

I skolan märker pedagogerna skillnad på hur eleverna klarar av skolarbetet när eleverna får röra mycket på sig till skillnad från när de bara får sitta still. Forskarna kan inte

De till volymen största cellerna är äggceller och sannolikt är strutsäggets gula den till volymen största cellen hos nu levande organismer.. I ett fågelägg finns en

Vätteros saknar helt klorofyll och lever därför som parasit på olika lövträd t.ex.. Den växer på mullrika marker upp till Dalarna och Gästrikland och blommar

Litteraturstudiens resultat visade att ungdomar med diabetes typ 1 många gånger valde att inte berätta för sina vänner om sin sjukdom.. De var rädda för utanförskap och de ville

Men enhetschefen för Mimers dagverksamhet, Mari Falk tycker att det är viktigt att det finns dagverksamheter som riktar sig särskilt till äldre personer med psykiska besvär, precis