• No results found

08.8. 8 PM Trafik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "08.8. 8 PM Trafik"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2018-04-25

SOLLENTUNA KOMMUN

PM TRAFIK

DETALJPLAN FÖR NORRA VÄSJÖN, EDSBERG

(2)

PM TRAFIK

DETALJPLAN FÖR NORRA VÄSJÖN, EDSBERG

Sollentuna Kommun

KONSULT

WSP Samhällsbyggnad

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wsp.com

KONTAKTPERSONER

WSP:

Cisilia Hildebrand, cisilia.hildebrand@wsp.com +46 10-722 86 36

Sollentuna kommun:

Therese Spinnars, therese.spinnars@sollentuna.se

UPPDRAGSNAMN Norra Väsjön UPPDRAGSNUMMER 10231033

FÖRFATTARE

Sofia Eriksson, Cisilia Hildebrand DATUM

2018-04-25

(3)

10231033 • Norra Väsjön | 3

INNEHÅLL

1 INLEDNING 4

1.1 BAKGRUND 4

1.2 SYFTE 4

2 FÖRUTSÄTTNINGAR 5

2.1 VÄSJÖN I REGIONEN – BEFINTLIGA OCH PLANERADE

FÖRUTSÄTTNINGAR 5

2.2 VÄSJÖN 6

2.3 NORRA VÄSJÖN 7

3 TRAFIKNÄT 10

3.1 TRAFIKSTRUKTUR 11

3.2 BILTRAFIKNÄT 11

3.3 GÅNGNÄT 14

3.4 CYKELNÄT 18

3.5 KOLLEKTIVTRAFIKNÄT 20

3.6 RÄDDNINGSTJÄNST 22

3.7 NYTTOTRANSPORTER 24

4 FARLIGT GODS 26

5 GATURUM OCH TORG 27

5.1 HUVUDGATOR 28

5.2 BOSTADSGATOR 29

5.3 GÅNGFARTSOMRÅDEN 40

5.4 GÅNGFARTSKARAKTÄR 41

6 DRIFT OCH UNDERHÅLL 43

7 PARKERING OCH ANGÖRING 44

(4)

1 INLEDNING

1.1 BAKGRUND

Väsjön är Sollentuna kommuns största stadsutvecklingsområde. Området är uppdelat i flera detaljplaneområden och planeringen genomförs i etapper.

Detaljplaneområdena är i varierande skeden varav tre ännu inte är påbörjade, Norra Väsjön är ett av de elva detaljplaneområdena. Ett detaljplaneförslag var på samråd 2013. Detaljplanen planeras att granskas kvartal 2 och antas under kvartal 3, 2018.

1.2 SYFTE

PM Trafik syftar till att beskriva föreslagen struktur som finns i detaljplanen och trafiklösningarna i levererad systemhandling. Detta redovisas

övergripande i planbeskrivningen, men det finns nu behov av att i ett samlat dokument beskriva trafikstrukturen mer detaljerat. PM:et kommer även att ge olika förslag på hur eventuella brister kan minimeras.

PM Trafik omfattar utredning av trafikytorna inom detaljplanen specifikt för Norra Väsjön. Varje delområde inom Väsjön studeras separat och PM:et omfattar således inte angränsande gators utformning. Däremot kontrolleras den nya bebyggelsens behov av koppling mot omgivande trafiknät samt dess kopplingar till andra delområden.

(5)

10231033 • Norra Väsjön | 5

2 FÖRUTSÄTTNINGAR

2.1 VÄSJÖN I REGIONEN – BEFINTLIGA OCH PLANERADE FÖRUTSÄTTNINGAR

Väsjön ligger ca 1,5 mil norr om Stockholms city. Fågelavståndet till

Sollentuna centrum är mellan 3,5-4,5 kilometer, och mellan 2,5-3,5 kilometer till Häggvik station. De närmaste befintliga grannområdena är Vaxmora och Edsängen i väster och Edsberg i söder. I norr och öster ligger

kommungränsen mot Upplands Väsby och Täby. Väsjön tillhör

kommundelen Edsberg och planeras att länka samman mot Edsberg via den nya huvudgatan Edbergs allé.

Häggvik station är den närmsta pendeltågsstationen sett från Väsjön, därefter kommer Sollentuna station. Dessa förväntas alstra stora strömmar arbetspendlare och tre busslinjer planeras gå mellan stationerna och Väsjön.

Förutom busstrafik förväntas folk cykla eller åka bil till stationerna.

Edsbergs centrum ligger i Edsbergs norra del ca 1-1,5 km från Norra Väsjön.

När Edsbergs allé är utbyggd kommer det finnas en direkt koppling mellan Väsjön och centrumet. Längs Frestavägen, Edsbergs allé och Ribbings väg kommer det finnas gång- och cykelbanor samt gå kollektivtrafik. I västra Edsberg ligger Rudbecksgymnasiet och Medley Sollentuna sim- och sporthall inom ca 2-2,5 km (gångväg) från Norra Väsjön. Dessa målpunkter förväntas främst alstra resor med buss och cykel för yngre personer, men några kommer även få skjuts med bil.

Figur 1. Väsjöns läge i regionen.

(6)

2.2 VÄSJÖN

Väsjön är Sollentuna kommuns största pågående satsning på

bostadsbyggande. Området är uppdelat i 11 detaljplaneområden, se Figur 2, och planeringen genomförs i etapper. Detaljplaneområdena är i varierade skeden varav tre ännu inte är påbörjade. Väsjön kommer, när det är utbyggt, att innehålla omkring 4 000 nya bostäder i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus. Sjön Väsjön planeras att utvecklas till centralpunkten i området kring vilken den nya bebyggelsen koncentreras med anslutande torgplatser, parkstråk och strandpromenader. När Norrortsleden förlades i tunnel på aktuell sträcka öppnades möjligheten att förtäta denna del av kommunen och integrera den med omgivande bebyggelse för att skapa en ny och sammanhållen stadsbygd i östra Sollentuna. Visionen för Väsjön är en småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i centrum. I kvalitetsprogrammet för gestaltningen av hela Väsjön beskrivs bland annat mål och vision för området på följande sätt:

 Den integrerade, öppna och socialt hållbara miljön

 Den naturliga stadsdelen mitt i sport och friluftsområdet

 Den goda naturmiljön intill staden

Figur 2. Illustrationsplan Väsjön (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(7)

10231033 • Norra Väsjön | 7 Målpunkter inom Väsjön

I delområdet Väsjö Torg planeras en skola åk F-9 för 800 elever. Vid denna skola planeras även en idrottshall och eventuellt tillkommer även handel.

Väster om planområdet för Norra Väsjön planeras en förskola med ca 6 avdelningar. Denna kommer att planläggas då kraftledningen tagits bort.

Förskolor möjliggörs även i bostadskvarteren i detaljplanen för Väsjö Torg och planen för Södersätra och Kastellgården.

Väsjön har en stark identitet inom aktivitet och friluftsliv, inom området ligger bl.a. Väsjöbackens alpina skidanläggning, backhopparbacken och Sportfältet med bland annat tennishall, fotbollsplaner och kastbanor. Flera olika

idrottsanläggningar finns vid Edsbergs sportfält. Ytterligare idrottsanläggningar kommer att tillkomma i detta område och skidanläggningen vid Väsjöbacken kommer att utvecklas. I och med närheten till dessa anläggningar och naturområden kommer invånarna i Väsjön och planområdet ha en mycket god tillgång till rekreationsmöjligheter.

I området kommer det finnas närhet till grönområden, motions- och promenadstråk. Väsjön angränsar till två av kommunens naturreservat, Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat. Reservaten binds samman med ett promenadstråk, det Blågröna stråket. Stråket utgör en del av promenadstråket runt sjön Väsjön som också mynnar till två torg,

Kastelltorget och Torget (Väsjö torg). Lekplatser av varierande storlek och karaktär för alla åldrar kommer att finnas i området. Det planeras en eller flera lekplatser i varje delområde.

Området kommer att trafikeras av buss längs med Frestavägen och Edsbergs allé. Området utreds att kollektivtrafikförsörjas med linbana.

Föreslagna stationslägen är i Väsjö Södra och Södersätra. Linbanetorget är en viktig målpunkt och mötesplats för hela Väsjön. Linbanestationen och busshållplatser planeras placeras angränsande till Linbanetorget.

2.3 NORRA VÄSJÖN

Norra Väsjön utgör en del av stadsutvecklingsområdet Väsjön och planeras kring Väsjön och Frestavägen, se Figur 3. Större delen av Norra Väsjön är idag obebyggt. Det finns ett 40-tal fastigheter som är privatägda. Andelen kommunal mark inom området är begränsad.

Bebyggelsen inom Norra Väsjön ska präglas av den småskalighet, variation och naturnära stadsmiljö som blivit identitetsskapande även för Väsjön som helhet. Anpassning till naturen, terrängen och de befintliga värdena ska genomsyra utformningen av området. Byggnaderna ska gestaltas

omsorgsfullt och med vackra, hållbara fasadmaterial. Enligt detaljplanen för Väsjön är avsikten med planläggningen Norra Väsjön att utveckla området med ny bostadsbebyggelse genom förtätning och nybyggnation med blandade bebyggelsetyper. Planen omfattar bland annat flerbostadshus utmed Frestavägen samt en förtätning med nya småhus på höjderna. I halvcentrala lägen samt längs den genomgående gatan mellan Frestavägen och Gustavsbergsleden planeras radhus/kedjehus och parhus. Mot

angränsande naturmark i norr innehåller planförslaget villabebyggelse.

Mellan bebyggelse sparas stråk med naturmark. Planen syftar också till att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till befintliga bostäder.

(8)

Området är kraftigt kuperat och avgränsas i väster av det blågröna stråket samt ansluter till bostadsområdet Vaxmora och kraftledningen (med skyddsavstånd) mot sjön Snuggan. I öster gränsar området mot ett

rekreationsområde med dagvattendammar, innan sjön Fjäturen och Rösjöns friluftsområde. I söder ansluter planområdet mot Edsbergs tätortsområde och norrut avgränsas det av Norrortsleden och Törnskogens naturreservat. Då samtliga delområden är utbyggda kommer även bostadsområdena Gustavsbergsgärdet, Väsjö Torg och Västra Norrsätra att angränsa mot Norra Väsjön.

Figur 3. Planområdet Norra Väsjön (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Allmänt

Norra Väsjön ska utvecklas genom förtätning och nybyggnation med

småskalig, varierad bebyggelse. Bebyggelsen ska anpassas efter topografin och naturmark sparas i ett sammanhängande stråk mellan bebyggelsen.

Förtätningen ska skapa utblickar och utsikter samt tillgängliggöra befintliga naturområden norr om planområdet.

Planstrukturen för Norra Väsjön har utarbetats utifrån syftet att göra så många gator och gångstråk genomgående trots den svåra terrängen. Detta innebär att trappstråk planeras som förbinder de lägre liggande delarna med de högre inom området. I de delar där flerbostadshus planeras finns

gångbanor längs båda sidorna av gatorna. På de genomgående gatorna med småhus (gata 2 och 6) finns gångbana på den ena sidan. Vid mindre gator med småhus sker gång- och cykeltrafik i blandtrafik med biltrafik. Krav på dagvattenhantering i form av rening i täckdiken och avledning på gatuytor vid 100-årsregn har påverkat höjdsättningen av gatorna.1

Norra Väsjön har många kvaliteter och förutsättningar att bli en unik

boendemiljö. Den befintliga naturmarken, topografin och närheten till staden är exempel på värden att ta tillvara. Visionen för Norra Väsjön är att det ska upplevas småskaligt, variationsrikt och ha en naturnära stadsmiljö där livet är

1 PM – Lutningar på gator, gångbanor och angöringsplatser i Norra Väsjön 2017-04-06

(9)

10231033 • Norra Väsjön | 9 i centrum. Anpassning till naturen, terrängen och de befintliga värdena ska

genomsyra utformningen av området.2 Bostäder

Detaljplanen för Norra Väsjön möjliggör för ca 700 nya lägenheter, 60 äldreboendelägenheter, 200 småhus och bevarande av 5 befintliga villor.

Bebyggelsen kommer att karaktäriseras av

- Småskalig bebyggelse anpassade till topografin - Tätare bebyggelse längs med Frestavägen Handel, verksamheter och målpunkter

Inom detaljplanen finns inga större verksamheter eller handel. Längs Frestavägen planeras mindre lokaler, särskilt mellan Edsbergs allé och Entrétorget. I detaljplanen möjliggörs lokaler längs hela Frestavägen. Då handel, verksamheter och målpunkter är få i Norra Väsjön kommer boende att röra sig både inom Väsjön och utanför Väsjön för att utföra ärenden och täcka sitt servicebehov.

Det finns även en utsiktsplats samt utegym längs gata 2.

Två lekplatser av varierande storlek och karaktär för olika åldrar kommer att finnas i området.

2 Granskningshandling av Gestaltningsprogram för Norra Väsjön 2017-12-22

(10)

3 TRAFIKNÄT

Norra Väsjön är en del av Väsjön och regionen och bör därför kopplas samman med dessa. Detta är även av vikt då utbudet av verksamheter, handel och service är lägre i Norra Väsjön än i de angränsande områdena.

Viktiga kopplingar är mot Gustavsbergsgärdet och Vaxmora, Väsjö torg och vidare ner mot Edsberg. Kopplingar över Frestavägen är därmed väsentliga för Norra Väsjöns integrering i Väsjön och regionen i stort.

Som nämnt tidigare så angränsar Väsjön till två av kommunens

naturreservat, Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat. Genom att skapa kopplingar till det Blågröna stråket samt utblickar och utkiksplatser tillgängliggörs reservaten för boende och integrerar naturen i planområdet.

Kopplingar till Blågröna stråket finns i norra delen av planen.

Figur 4. Kopplingar från Norra Väsjön.

(11)

10231033 • Norra Väsjön | 11

3.1 TRAFIKSTRUKTUR

I och med att Norra Väsjön är kuperat syftar planen till att gator, bebyggelse och tomter ska anpassas till terrängförutsättningarna på platsen och att utblickar kommer så många som möjligt till del. Gatunätet anpassas efter topografin i möjligaste mån för att undvika intrång i naturen såsom skärningar och schakter.

Norra Väsjön inramas av Gustavsbergsleden i nordväst och Frestavägen i sydöst. Frestavägen fungerar som huvudgata för området, som inte ingår i detaljplan Norra Väsjön, men är en viktig gata för områdets trafikförsörjning.

Från Frestavägen rör sig lokalgator upp i området vilka ska trafikförsörja den nya exploateringen samt sammankoppla och möjliggöra för tvärkopplingar genom detaljplaneområdet med anslutningar (både för bil och för cykel) till Gustavsbergsleden.

Gatorna inom detaljplaneområdet har olika utformningar utifrån funktion och gestaltning, se vidare kapitel 5.

3.2 BILTRAFIKNÄT

3.2.1 Klassificering

Biltrafiknätet klassificeras i fyra gatutyper, huvudgata, bostadsgata med genomfartstrafik, bostadsgata och gångfartsområde, se Figur 5. Sydväst om planområdet går huvudgatan Frestavägen. Från Frestavägen ansluter fyra bostadsgator varav två av dessa, gata 2 och gata 3, kan förväntas få något högre trafikmängd och genomfartstrafik. De båda gatorna kopplar till Gustavsbergsvägen samt att en av dem, gata 2, trafikförsörjer flertalet kvarter och ansluter till majoriteten av bostadsgatorna.

Figur 5. Klassificering av gatunätet.

3.2.2 Trafikflöde

Frestavägen påverkas mest av planerad utveckling framöver, vilket i sin tur kan påverka de befintliga bostadsområdena Vaxmora och Edsängen.

(12)

Inför planläggningen har en trafikanalys (Sweco, 2017) tagits fram. I trafikprognoserna antas västra delen av Frestavägen få ca 11 000

fordon/dygn (f/d) i den västra delen vid planområdet och drygt 9 000 f/d i den östra delen av planområdet. Gustavsbergsleden bedöms få upp emot 3 200 f/d i anslutning till Frestavägen, 2 800 f/d vid eventuell koppling till

Fräkenvägen och 2 600 f/d vid eventuell koppling till gata 2. Norrortsleden förväntas när Förbifart Stockholm är utbyggd år 2030 få flöden på 44 000 f/d.

Lokalgatorna in i området beräknas alla få flöden under 1 000 f/d.

Nya trafikanalyser är under framtagande. Vid eventuella ökningar av flödena uppemot 1 300 fordon/dygn på lokalgatorna finns risk för överskridande av bullerriktvärden. För att undvika ”smittrafik” i området kan åtgärder behöva vidtas.

3.2.3 Trafiknätets lutningar

Gatorna i systemhandlingen är utformade enligt VGU, möte mellan 10- meters lastbil och större personbil, med 30 km/h som dimensionerande hastighet för körsätt A på raksträcka och B i kurva. Planområdets topografi begränsar dock möjligheten att möta gällande krav och riktlinjer gällande lutningar i trafiknätet. Gatornas lutning i längdled varierar inom planområdet från 1 % till 10 %, se Figur 6.

Väglutningar ska normalt vid flerbostadshus vara 5 % för nya vägar samt gång- och cykelvägar. Vid korsningar är största lutning normalt 2,5 %.

Eftersom terrängen inom denna planetapp av Väsjöområdet är mycket brant, har det överenskommits att vid undantagsfall vid mycket branta

terrängförhållanden, kan väglutningar i anslutning till flerbostadshuskvarter vara 1:15. I detta fall ska vilplan skapas längs gångbanan minst var 30:e meter. Alternativt tillåts gångbanan ha en maximal lutning på max 1:18.

Denna senare lösning finns för gata 10 och gata 2 (sträckningen närmast Frestavägen vid Riksbyggens bebyggelse), samt inom delar av gata 6. Ett vilplan har också anordnats intill gata 10, för att uppfylla regeln.

Avsteg från max tillåten längslutning enligt VGU har gjorts för gata 5 och gata 13, där 10 % lutning har valts på grund av markförhållandena. Detta får konsekvenser för avsteg från BBR:s tillgänglighetskrav, Räddningstjänstens krav för uppställningsplatser vid räddningsinsats och SEOM:s angöringskrav för sophantering, vilka beskrivs mer under respektive avsnitt (3.3.2 samt 7.1.1, 0 och 3.7.2).

(13)

10231033 • Norra Väsjön | 13 Figur 6. Trafiknätets lutningar (Systemhandling).

3.2.4 Korsningspunkter

Inom 10 meter från korsningar bör inte in- och utfarter förläggas. På några platser inom planområdet underskrids detta avstånd för enstaka in- och utfarter för småhus. Anledningen till detta är att tomterna är belägna i kuperad terräng där det inte är möjligt att placera infarter på andra sidan av husen. Det är inte heller lämpligt att anlägga större markparkeringar till husen (som skulle kunna ges en optimal placerad infart) då en småskalig uppbrutenhet i bebyggelsen ska finnas, där husen följer terrängen. Varje bebyggelseenhet (kedjehus, radhus) behöver därför ha sin in- och utfart närmast huset för att klara tillgänglighetskrav mellan parkeringsplats och entré. Trafikflödena på samtliga av dessa platser där avståndet understigs är låga.

Övergripande kontroll av sikt har genomförts i tidigare skeden för

korsningarna längs med Frestavägen. Slutsatserna från denna kontroll var att flertalet korsningar inte uppfyllde siktkraven. Eventuella åtgärder skulle vara hörnavskärningar eller flytt av byggnader, men det har bedömts som orimligt då huskropparna är relativt små samt att Frestavägen ska få en stadsmässig utformning.

(14)

Inom detaljplanearbetet har utöver ovan nämnda korsningar ytterligare tre korsningspunkter behövt vidare utredning med avseende på sikt. Sikten i två av korsningarna (gata 1-3 och gata 2-4) har efter denna utredning visat sig ha godkänd sikt enligt Sollentuna kommuns tekniska handbok3 givet att inga sikthinder högre än 0,35 meter placeras inom sikttrianglarna. Däremot har korsningen gata 2 – Gustavsbergsleden undermålig sikt och därmed rekommenderas hastighetssänkande åtgärder samt hastighetsbegränsning 30 km/h. Gustavsbergsleden (idag 50 km/h) trafikeras av buss 527 och kopplar till Vaxmora. När Gustavsbergsgärdet byggs ut kommer Gustavsbergsledens funktion som led troligtvis att förändras. För att trafiksäkert kunna ansluta gatorna från Norra Väsjön behöver korsningspunkterna ses över med hänsyn till sikt, hastighet samt hur fotgängare och cyklister ska hanteras.

Övriga korsningar i området har främst villor och parhus intill som inte ligger nära korsningarna och behöver därmed inte studeras specifikt med

avseende på sikt i detta skede. Framöver bör det dock säkerställas att det inte finns några sikthinder även vid dessa korsningar. De krav som gäller för in- och utfarter är att utfartsregeln uppnås. Denna innebär att fri sikt ska innehållas inom sikttriangel om 2,5 m vid utfart från tomt. Hinder (plank, häckar m.m.) får högst vara 0,7 meter intill in- och utfarten för att uppfylla kravet om god sikt.

3.3 GÅNGNÄT

3.3.1 Struktur

Inom Norra Väsjön planeras gångstråk längs med samtliga gator och kompletteras med trappstråk, på grund av topografin, för att öka genheten.

Dock varierar standarden samt bredden på gångstråket på flertalet gator dels att fotgängare hänvisas till blandtrafik och dels att det är kraftiga lutningar vilka ej når gällande krav och riktlinjer. Trappstråken förbättrar genheten i området men endast för personer som har den fysiska förmågan som krävs för att nyttja dessa. Gångnätet kan komma att upplevas svårorienterbart och diskontinuerligt till följd av att dels utformningen (gångbana/blandtrafik) varierar dels att topografin minskar möjligheten till översikt.

En översikt av gångnätet redovisas i Figur 7. Markerade stråk illustrerar gator med gångbanor medan övriga gator har planerats för blandtrafik.

Längs Frestavägen kommer gångbana och en enkelriktad cykelbana byggas ut på båda sidorna om gatan.

Gata 3 kommer att utgöra en viktig förbindelse mellan bebyggelseområdet norr om Gustavsbergsleden och Väsjön mellersta, i direkt förlängning till Edsbergs allé. Detta stråk kommer att utgöra en viktig skolväg, varför det anläggs en bred gång- och cykelväg. I övrigt hänvisas cykel till blandtrafik till följd av planområdets karaktär samt det förväntade låga trafikflödet.

Gångbanor planeras längs gata 1V, gata 2, gata 3, gata 6, gata 10 längs den västra delen av Fräkenvägen. För övriga gator gäller blandtrafik. Markerade övergångsställen utförs normalt ej inom detta lågtrafikerade lokalgatunät.

3 Teknisk Handbok Sollentuna kommun, kap 3 Generella krav.

(15)

10231033 • Norra Väsjön | 15 Uppmärkta gångpassager finns endast vid korsningarna med Frestavägen.

Det finns projekterat gångpassager där gångbanor upphör eller där så behövs för att nå korsande gators gångbanor. Dessa gångpassager ska tillgänglighetsanpassas, men behöver ej vara uppmärkta i och med det låga trafikflödet.

Genomgående gångbanor anläggs vid T-korsningar där gata 4, gata 8 och gata 9 ansluter mot gata 2. Förbi gata 1V ordnas genomgående gång- och cykelbana.

Figur 7. Gångnät. Gångbanor markerade med färg övriga gator blandtrafik.

Gångnätet kopplar till Gustavsbergsleden på två platser och korsar Frestavägen på fyra platser, se södergående pilar i figuren ovan. Eftersom ingen förskola eller skola planeras i Norra Väsjön är kopplingar mot Gustavsbergsgärdet, Västra Norrsätra och tvärs Frestavägen extra viktiga.

Kopplingarna mellan områdena sker i korsningspunkter med biltrafiknätet vilka ansluter till gångstråken. Korsningspunkterna längs Frestavägen har anpassats med refuger för att underlätta för barn och äldre att passera.

Rekommendationen från utredningen Barnperspektivet i Väsjöområdet (version 1.0, 2017-08-29) är att verka för ”gående skolbuss” och samåkning för att uppmuntra promenad till skolan och reducera biltrafiken.

3.3.2 Tillgänglighet

Planområdets stora nivåskillnader samt att kommunen äger begränsat med mark medför att flertalet gator inte uppfyller gällande krav och riktlinjer med hänsyn till tillgänglighet. Ska gångbanor dimensioneras för rullstol bör lutningen inte överstiga 2 %. Detta gäller även för längre sträckor. På sträckor som är 10-15 meter är största godtagbara lutning 5 %.4 Detta innebär att samtliga kvarter inte kan trafikförsörjas ur ett

tillgänglighetsperspektiv. Lutningar enligt systemhandlingen redovisas i Figur 6. Med hänsyn till områdets förutsättningar görs avsteg från Boverkets byggregler (BBR) 3:122, vilka beskrivs mer i PM – Lutningar på gator, gångbanor och angöringsplatser i Norra Väsjön 2017-04-06. På grund av

4 Teknisk Handbok Sollentuna kommun, kap 3 Generella krav.

(16)

den branta terrängen i kombination med önskvärd bebyggelsestruktur som bl.a. också anpassats till markägoförhållanden, görs avvägningen i

planarbetet för Norra Väsjön att föreskrifterna inte kan följas fullt ut avseende krav på angöringsplatser. Kompensationsåtgärder för att förbättra

tillgängligheten ska studeras vidare, t.ex. att bänkar planeras in på kvartersmark i närhet av angöringsplats/entrézon.

Trapporna är långa och nivåskillnaderna som ska tas upp uppgår till 26 meter. Vilplan ska finnas om trappan innehåller mer än 8 trappsteg och bör vara 1,3 m långt. Vilplanet bör kompletteras med en sittplats5.

Blandtrafik för fotgängare kan upplevas som otryggt och svårorienterat om det inte finns kompletterande åtgärder som ledstråk eller bänkar för vila.

Detta kan innebära att boende väljer att göra sin resa med bil eller att inte resa alls.

I det kommande arbetet med FU ska kompensationsåtgärder i form av sittplatser, ledstråk, barnvagnsskenor samt vilplan i trappor ses över.

En god gång- och cykelplanering kräver bland annat kriterier att

tillgängligheten och framkomligheten bör vara god. Ett mått på hur stora omvägar fotgängare och cyklister behöver ta är genhetskvoter.

Genhetskvoten räknas fram genom att dividera det faktiska avståndet fotgängaren eller cyklisten behöver röra sig mellan två punkter med fågelavståndet. Genhetskvot =𝑣𝑒𝑟𝑘𝑙𝑖𝑔𝑡 𝑎𝑣𝑠𝑡å𝑛𝑑

fågelavstånd .

Ett transportnät med god kvalitet bör ha en genhetskvot om max 25 %6. Nedan följer en sammanställning av utvalda punkter för vilka verkligt avstånd samt fågelväg till närmsta busshållplats har mätts. Avstånden har sedan dividerats för att få fram genhetskvoten för gång respektive cykel för varje punkt. Punkternas placering visas i Figur 8 och numreras 1-5 söderifrån och norrut. Från punkt 2 (längst västerut på gata 2) har det antagits att

fotgängare använder trappan och tar sig till hållplats Väsjöbacken vid Entrétorget medan cyklister använder vägen och tar sig till hållplats Kastellgården. Övriga punkter använder samma busshållplats för båda trafikslag.

5 Teknisk Handbok Sollentuna kommun, kap 3 Generella krav.

6 Svensson, Å. (2008). Gång- och cykeltrafik. In C. Hydén, Trafiken i den hållbara staden (s. 213-242). Lund: Studentlitteratur.

(17)

10231033 • Norra Väsjön | 17 Tabell 1. Genhetskvoter för utvalda punkter inom Norra Väsjön.

Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 5

Busshållplats Väsjöbacken

Väsjöbacken (Gång)/

Kastellgården (Cykel)

Kastellgården Kastellgården Kastellgården

Gångväg (m) 380 500 410 480 410

Cykelväg (m) 380 960 540 550 410

Fågelavstånd till

Väsjöbacken (m) 240 190

Fågelavstånd till

Kastellgården (m) 550 250 270 280

Genhetskvot Gång 58 % 163 % 64 % 78 % 46 %

Genhetskvot Cykel 58 % 75 % 116 % 104 % 46 %

Resultatet visar att samtliga genhetskvoter överskrider rekommendationen för ett transportnät med god kvalitet.

Figur 8. Placering av mätpunkter för beräkning av genhetskvoter.

(18)

3.4 CYKELNÄT

Det befintliga cykelnätet kring Väsjön visas i Figur 9 nedan.

Figur 9. Sollentuna Cykelkarta7.

Cykelnätet som planeras i samband med utvecklingen av Väsjön visas i Figur 10 uppdelat på förslag och planerad cykelbana. Förslag cykelbana innebär sträckningar under utredning och planerad cykelbana innebär cykelbanor som är beslutade.

Figur 10. Cykelstråk inom Väsjön. Förslag cykelbana är sträckningar under utredning. Planerad cykelbana är beslutade cykelbanor.

7 https://www.sollentuna.se/globalassets/trafik--stadsplanering/trafik-och- resande/cykel/cykelkarta1.pdf

(19)

10231033 • Norra Väsjön | 19 Generellt i Norra Väsjön hänvisas cykel till blandtrafik till följd av

planområdets karaktär (bostäder, inga större målpunkter) samt det

förväntade låga trafikflödet. Fräkenvägen samt gata 3 kommer däremot att utgöra en viktig förbindelse mellan bebyggelseområdet norr om

Gustavsbergsleden och vidare tänkt mot Vaxmora, samt söderut till Väsjö Torg i direkt förlängning till Edsbergs allé. Detta stråk kommer att utgöra en viktig skolväg, varför det anläggs en bred gång- och cykelväg.

Cykelbanan längs med Fräkenvägen och gata 3 leds ut i blandtrafik vid kopplingen med Gustavsbergsleden mot Vaxmora. Cykelbanan projekteras, men åtgärder kommer att studeras vidare för att cyklister inte ska ledas ut till osäker trafikmiljö. Gustavsbergsleden, se Figur 9, är idag inte

rekommenderad för cykeltrafik i och med den höga hastigheten och undermåliga sikten samt att den har som funktion att vara trafikled.

Frestavägen är utpekad som regionalt cykelstråk i Översiktsplan för Sollentuna kommun (samrådsversion). Det planeras för enkelriktade cykelbanor på respektive sida om Frestavägen i motsvarande riktning som för övrig fordonstrafik. Samtliga cykelbanor inom Norra Väsjön kan ses i Figur 11.

En god gång- och cykelplanering kräver bland annat kriterier att

tillgängligheten och framkomligheten bör vara god. Ett mått på hur stora omvägar fotgängare och cyklister behöver ta är genhetskvoter. Några utvalda punkter inom området har utvärderats med avseende på genhetskvoter, se Tabell 1 och Figur 8 under föregående avsnitt om gångnät. Likt resonemanget gällande gångnätet kan de kraftiga lutningarna och ogenheten inom planområdet leda till att resor vilka skulle kunna gjorts med cykel istället görs med bil.

Figur 11. Cykelnät

(20)

3.5 KOLLEKTIVTRAFIKNÄT

Området kommer fortsatt att trafikeras av buss längs med Frestavägen och Edsbergs allé. Idag trafikeras Frestavägen av busslinje 527 som går mellan Sollentuna centrum och Fornboda i Upplands Väsbys kommun. Området planeras framöver att kollektivtrafikförsörjas med ytterligare två föreslagna busslinjer, 607 och Linje A. Det finns två busshållplatser, Väsjöbacken (vid entrétorget) och Kastellgården (vid gata 2), längs med Frestavägen i anslutning till Norra Väsjön. Respektive linjesträckning som föreslås inom Väsjön visas i Figur 12. Kollektivtrafikförsörjningen för Väsjön är under pågående utredning och dessa linjer är därmed endast förslag som har rekommenderats i de senaste trafikanalyserna inom det övergripande arbetet med Väsjön.

Området utreds att även kollektivtrafikförsörjas med linbana. Föreslagna stationslägen är i Väsjö Södra och Södersätra. Linbanetorget i Väsjö Södra är en viktig målpunkt och mötesplats för hela Väsjön. Angränsande till Linbanetorget planeras linbanestationen och busshållplatser att placeras.

Verksamheter och handel möjliggörs även vid Linbanetorget.

Figur 12. Föreslagna kollektivtrafiklinjer vid utveckling av Väsjön.

(21)

10231033 • Norra Väsjön | 21 Längs med Frestavägen går områdets kollektivtrafikstråk. Två hållplatser

ligger i anslutning till planområdet. Om man ser till fågelvägen har de boende i området god tillgänglighet enligt TRAST (<400 m) dock innebär topografin och gatunätets diskontinuitet att det faktiska avståndet rör sig upp till 1 km (om man inte har möjlighet att nyttja trapporna). Detta kan innebära att boende väljer att göra sin resa med bil eller att inte resa alls då de inte har möjlighet att ta sig ner till busshållplatsen. Se genhetskvoter för området i Tabell 1 under föregående avsnitt 3.3.2.

Figur 13. Planerad trafikering för kollektivtrafik.

(22)

3.6 RÄDDNINGSTJÄNST

Dimensionerande fordon för räddningstjänsten är brandkårens stegbilar.

Räddningstjänsten ska ha full tillgänglighet till byggnaderna, längs

omgivande gator och körbara slingor runt byggnaderna, backningsrörelser bör undvikas. Det är viktigt att eventuella räddningsvägar är framkomliga, väl uppmärkta och fria från hinder samt att de hålls snöröjda under vintern.

Eventuella räddningsvägar ska utformas enligt följande:

 Bärighet ska motsvara gatunätets

 Hårdgjort ytlager

 Fri höjd: 4 meter

 Körbanebredd: minst 3 meter

 Väglutning: högsta längslutning 8 % och högsta tvärfall 2 %

 Inre kurvradie: minst 7 meter

 Vertikalradie: minst 50 meter

 Att vägen vinterväghålls samt hålls fria från hindrande träd och växtlighet

 Vid infart till räddningsväg monteras vägskylt ”Förbud mot att stanna”.

Gatunätets utformning innebär att det finns gator vilka har brantare lutning än 8 %, gata 5 och 13, se Figur 14. Räddningstjänsten kan vid utryckning nå målet utan att backa. Dock innebär gatunätets diskontinuitet att

räddningstjänst efter utfört räddningsarbete måste backa i lutning då vändradierna är dimensionerade för mindre lastbilar. Vändradie för räddningstjänst är enligt VGU 2004 och typfordon Lu 10,5 meter.

Hantering av tillgänglighet för räddningstjänst beskrivs för respektive kvarter i planbeskrivningen för Norra Väsjön.

(23)

10231033 • Norra Väsjön | 23 Figur 14. Räddningstjänst, gator vilka kräver backning efter utfört räddningsarbete och/eller har

lutning större än 8 %.

3.6.1 Branduppställning

Uppställningsplats för räddningsfordon ska finnas inom 50 meter från byggnadernas samtliga trapphus/entréer. Uppställningsplatsen ska kunna nås utan att fordon behöver backas, ha samma bärighet som en

räddningsväg, snöröjas och sandas vintertid samt hållas fri från hindrande träd och växtlighet, samt skyltas och markeras i terrängen.

Där utrymning förutsätter assistans av räddningstjänsten ska åtkomlighet för räddningstjänsten tillgodoses. Räddningstjänstens insatstid ska generellt inte överskrida 10 minuter. Räddningstjänstens bärbara stegutrustning kan tillämpas för utrymning där avståndet från mark till underkant fönster/balkong inte är mer än 11 meter. Framkomlighet för räddningstjänsten ska beaktas (t.ex. staket och andra hinder ska inte uppföras) samt marken nedanför anpassas.

Branduppställning får max ha 8,5 % lutning vilket innebär att

branduppställning inte är möjligt på markerade gator i Figur 14 med lutning över >8 %, d.v.s. gata 5 och 13. Att anordna uppställningsplatser som uppfyller dessa krav är inte möjligt då detta skulle innebära att plana ytor måste ordnas intill gatorna, vilket skulle innebära att mer naturmark måste tas i anspråk och husen inte skulle rymmas eller ges en bra

terränganpassning.

(24)

3.7 NYTTOTRANSPORTER

3.7.1 Framkomlighet

Gatorna är utformade enligt VGU, med möte mellan en lastbil som är 10 m lång och en större personbil, och har 30 km/h som dimensionerande hastighet för körsätt A på raksträcka och B i kurva. Normal körbanebredd inom området är på raksträcka 5,3 m varpå utrymmen tillkommer för parkering, trädklackar och breddökning i kurvor m.m. Denna körbanebredd innebär avsteg från rekommenderad minsta körbanebredd (5,5 m.) men har godtagits av SEOM:s renhållningsavdelning.

Dimensionerande typfordon för sophantering är LOS vilken är 9,4 m lång och har en vändradie på 10 m. De områdesspecifika kraven från SEOM, som hänvisar till Avfall Sveriges handbok8 tillåter dock en vändradie på 9 m med 1,5 m fritt utrymme för överhäng för vändplaner och 15 x 3,5 m för T- vändning. Gatorna 1V, Fräkenvägen, 4, 5, 10, 11 och 13 avslutas med vändplatser. Vändplats på gata 10 utformas som vändplan med 9 m vändradie medan övriga utformas för T-vändning enligt ovan nämnda krav.

Lilla torget dimensioneras så att backvändning är möjlig för LOS, vilket innebär att backning ut på Frestavägen undviks och sophantering kan ske via torget. Föreslagen vändplatsutformning har tagits fram i samråd med SEOM. Det mindre måttet på vändplatserna används för att undvika intrång på angränsande fastigheter som omöjliggör ett effektivt nyttjande av marken, samt för att undvika omfattande markbearbetningar i den kuperade

terrängen. Vändplaner bör skyltas med P-förbud för att säkerställa regelbunden hämtning av hushållsavfall.

Körbana för enkelriktad trafik bör vara minst 3,5 m bred och för dubbelriktad trafik minst 5,5 m, exkl. stödremsor9. Bredden uppfylls inte på gata 1, 2, 3, 6, Stenstavägen och gata 10. Att bredden har minskats något på dessa gator har bedömts vara genomförbart då trafiksituationen att två större fordon möts förmodligen kommer ske sällan.

För större fordon, exempelvis 12-meters flyttbilar kan det innebära backning i lutning då dessa har en vändradie på 12 m, men enligt testade körspår går det att ta sig runt med flera omtag.

Fri sikt är en förutsättning för att avfallsfordon ska få stanna, resterande del av sträckorna kommer det att vara stoppförbud.

3.7.2 Angöring transporter

Enligt SEOM (Avfall Sveriges handbok) gäller följande för sopbilar:10

 Sopbil får inte hindra annan trafik när den står still och avfall lastas.

Platsen måste vara så stor att det finns utrymme att hantera kärl.

8Avfall Sveriges handbok,

https://www.seom.se/globalassets/avfall/dokument/handbok_avfallsverige_2 009.pdf

9 SEOM, https://www.seom.se/globalassets/avfall/dokument/checklista-mbk- tfk.pdf

10Avfall Sveriges handbok,

https://www.seom.se/globalassets/avfall/dokument/handbok_avfallsverige_2 009.pdf

(25)

10231033 • Norra Väsjön | 25

 Lastplats i bostadsområde bör skyltas såsom lastplats med p-förbud måndag-fredag kl. 07.00–17.00.

 Ytan ska vara plan och hårdgjord och fri från hinder. Vid kärlhantering kan en svag lutning accepteras.

Då trafikmängderna är låga tillåts sopbilen att angöra i gatan. Bakomvarande trafik får då passera sopbilen i motriktat körfält. Friliggande småhus har sophämtning vid tomt medan flerfamiljshusen har ett gemensamt soprum.

För att säkerställa regelbunden hämtning av hushållsavfall bör angöring anläggas med lastzon vid hämtning från flerbostadshus. Dessa lastzoner bör vara 15 meter långa, utformas med snedskuren gatsten och regleras med skylt för P-förbud mån-fred kl. 7-16. Sophantering kommer att behöva ske i större lutning än vad som önskas. Se Figur 15 för planerade soprum för flerfamiljshus (hitintills) samt var lutningen överskrider 5 % i förhållande till dessa. Vid mer än 5 % lutning kan sopbilar inte starta efter utförd tömning vintertid. Enligt de hitintills planerade soprummen är det fem soprum som skulle innebära sophantering i mer än 5 % lutning. Detta behöver hanteras, men kan inte lösas genom minskad väglutning i och med att lutningarna redan har optimerats inom systemhandlingsarbetet.

Dragväg från miljörum till lastplats ska uppfylla SEOM11s krav för hämtning av avfall. Väg mellan avfallsutrymme/hämtställe/ avfallsbehållare och sopbilens lastningsplats som används för manuell hämtning:

 ska vara jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder år et om,

 ska ha avfasade kantstenar (trappsteg och kullersten får inte förekomma),

 dragväg från avfallsrum till lastplats bör vara högst 10 m lång,

 bör vara minst 1,2 m bred om den är rak, annars minst 1,35 m,

 bör ha minst 2,1 m fri höjd,

 bör inte ha någon lutning (om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 5 % (1:20),

 eventuell ramp bör inte ha större lutning än ca 8 % (1:12) och med vilplan efter 12 m, vilplanet ska vara minst 1,5 m)

Leveranser till och från lokaler möjliggörs främst från Frestavägen i ficka där det finns möjlighet och i övrigt i gata eller på torg. Detaljplanen visar på skall- lokaler där leveransbehovet kan lösas från Frestavägen, gata 3S eller Entrétorget. Se Figur 15 för skall- respektive möjliga lokaler. Utöver dessa lokaler finns ett vårdboende längs Frestavägen, öster om gata 3S. Det finns en utsedd lastplats i ficka på Frestavägen för leveranser till vårdboendet.

Figur 15 visar planerade soprum hitintills samt möjliga lastplatser för sophämtning. Generellt i området får sopbilar stanna i gata på de mindre trafikerade gatorna, vilket är samtliga förutom gata 3S och Frestavägen (som till största delen ligger utanför planområdet).

11 SEOM, https://www.seom.se/globalassets/avfall/dokument/checklista-mbk- tfk.pdf

(26)

Figur 15. Möjlig placering av lokaler, skall-lokal samt planerade soprum för flerbostadshus (hitintills).

Figur 16. Planerade soprum för flerbostadshus (hitintills) samt möjliga lastplatser för sopbil och där de får stanna i gata.

4 FARLIGT GODS

Norrortsleden är primär transportled för farligt gods. Frestavägen är omledningsväg för Norrortsledens transporter av farligt gods.

(27)

10231033 • Norra Väsjön | 27

5 GATURUM OCH TORG

Figur 17 redovisar Norra Väsjöns allmänna gator och torg. De allmänna stråken besår av typerna

- En huvudgata (Frestavägen, ingår till största delen ej i detaljplanen) - Arton bostadsgator

- Ett gångfartsområde (Entrétorget)

- Två gatudelar med gångfartskaraktär (utsiktsplatsen och Lilla torget)

Figur 17. Översikt Norra Väsjöns allmänna gator och torg.

(28)

5.1 HUVUDGATOR

5.1.1 Frestavägen

Frestavägen är områdets huvudgata och kommer att gestaltas som en stadsgata med hastighetsbegränsning 40 km/tim med ytor för gående, cyklister (enkelriktade cykelbanor, utpekad som ett regionalt cykelstråk), kollektivtrafik och övrig motorfordonstrafik.

Figur 18. Gestaltning Frestavägen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Gatumiljön ska utformas så att den inte inbjuder till höga hastigheter vilket skulle kunna skapa en barriär mellan övriga Väsjön vid områdets östra och södra sida. Frestavägen kommer ha utrymme för kantstensparkering, se kapitel 7.1.1 för illustration av projekterade fickor för angöring i Figur 48.

Gatan kantas av flerbostadshus längs med detaljplaneområdets västra gräns vilka har möjlighet till verksamheter i bottenplan.

Figur 19. Sektion Frestavägen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(29)

10231033 • Norra Väsjön | 29

5.2 BOSTADSGATOR

5.2.1 Gata 1V

Figur 20. Gestaltning Gata 1V. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Gata 1V trafikförsörjer flerbostadshus varför denna har ett något bredare gaturum än övriga gator inom området, med kantstensparkering och gångbanor på båda sidor. En personbil kan möta ett större fordon. Då trafikflödet kommer att vara lågt sker cykling i blandtrafik.

Figur 21. Sektion Gata 1V. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(30)

5.2.2 Fräkenvägen Västra

Fräkenvägens västra del är en bostadsgata som planeras ansluta Norra Väsjön till Gustavsbergsleden mot Vaxmora.

Figur 22. Gestaltning Fräkenvägen Västra. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Längs med den södra sidan går en gång- och cykelbana. Skiljeremsan på 1,05 meter kan utgöra snöupplag samt säkerhetszon för cyklister om fordon angör i gatan.

Figur 23. Sektion Fräkenvägen Västra. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(31)

10231033 • Norra Väsjön | 31

5.2.3 Gata 2

Södra delen

Figur 24. Gestaltning Gata 2S. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Södra delen av gata 2 går framförallt längs med småhusbebyggelse.

Stundvis är lutningen mycket brant varför en gångbana har anlagts på gatans norra sida. Då trafikflödet kommer att vara lågt sker cykling i blandtrafik.

Figur 25. Sektion Gata 2 södra delen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(32)

Norra delen

Figur 26. Gestaltning Gata 2N. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Norra delen av gata 2 trafikförsörjer flerbostadshus varför denna har ett något bredare gaturum med kantstensparkering och gångbanor på båda sidor. Då trafikflödet kommer att vara lågt sker cykling i blandtrafik.

Figur 27. Sektion Gata 2 norra delen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(33)

10231033 • Norra Väsjön | 33

5.2.4 Gata 3

Södra delen

Figur 28. Gestaltning Gata 3S. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Södra delen av gata 3 är en viktig koppling till Vaxmora och övriga områden inom Väsjön. Gata 3 trafikförsörjer även flerbostadshus. Längs med gatans södra sida går en gång- och cykelbana. Sidoremsan mellan

kantstensparkering och cykelbana kan användas som snöupplag och fungerar även som säkerhetszon för cyklister mot angörande bilar.

Figur 29. Sektion Gata 3 södra delen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(34)

Norra delen

Figur 30. Gestaltning Gata 3N. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Likt längs södra delen löper en gång- och cykelbana. Ingen kantstensparkering ryms i gaturummet.

Figur 31. Sektion Gata 3 norra delen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(35)

10231033 • Norra Väsjön | 35

5.2.5 Gata 6

Södra delen

Figur 32. Gestaltning Gata 6S. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Gata 6 trafikförsörjer flerbostadshus varför denna har ett något bredare gaturum med kantstensparkering och gångbanor på båda sidor. En personbil kan möta ett större fordon. Då trafikflödet kommer att vara lågt sker cykling i blandtrafik.

Gata 6 är en viktig koppling till Frestavägen.

Figur 33. Sektion Gata 6 södra delen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(36)

Norra delen

Figur 34. Gestaltning Gata 6N. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Då bebyggelsen övergår i radhus har gaturummet smalnats av så att kantstensparkering utgår och gångbana på ena sidan.

Figur 35. Sektion Gata 6 norra delen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(37)

10231033 • Norra Väsjön | 37

5.2.6 Stenstavägen

Figur 36. Gestaltning Stenstavägen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Stenstavägen trafikförsörjer flerbostadshus varför denna har ett något bredare gaturum med kantstensparkering och gångbanor på båda sidor. En personbil kan möta ett större fordon. Då trafikflödet kommer att vara lågt sker cykling i blandtrafik.

Stenstavägen är en viktig koppling till Frestavägen.

Figur 37. Sektion Stenstavägen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(38)

5.2.7 Gata 10

Figur 38. Gestaltning Gata 10. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Gata 10 trafikförsörjer flerbostadshus varför denna har ett något bredare gaturum med kantstensparkering. Gångbanan är placerad mot husen. Då trafikflödet kommer att vara lågt sker cykling i blandtrafik. Parkering är möjliggjort i planen utmed gatan.

Figur 39. Sektion Gata 10. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(39)

10231033 • Norra Väsjön | 39

5.2.8 Gata 1Ö, Fräkenvägen, 4, 5, 8, 9, 11, 12 och 13

Gatorna vilka dras genom småhusbebyggelsen utformas med blandtrafik, d.v.s. integrerad gång och cykel. Gatorna förväntas inte ha någon

genomfartstrafik och ett lågt trafikflöde.

Blandtrafik för fotgängare kan upplevas som otryggt och svårorienterat. Detta kan innebära att boende väljer att göra sin resa med bil eller att inte resa alls.

Figur 40. Sektion Gata 1Ö, Fräkenvägen, 4, 5, 8, 9, 11, 12 och 13. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(40)

5.3 GÅNGFARTSOMRÅDEN

5.3.1 Entrétorget

Där Frestavägen möter Gata 6 södra bildas ett mindre Entrétorg. Torget byggs upp i en och samma nivå, med beläggning av mindre betongplattor med oregelbundna ränder av större granitplattor. Här finns möjlighet till uteservering med mindre sittgrupper i eftermiddagssol. Torgets mittstråk blir ett gångfartsområde som markeras av ett antal sittmurar i granit, placerade längsmed torgets sidor. Vissa av dessa sittmurar utrustas med träsitsar. I torgets nordvästra hörn skapas en mindre platsbildning med sittmurar och trädplantering.

Figur 41. Gestaltning Entrétorget. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Entrétorget är ett gångfartsområde som utformas enligt följande sektion.

Entrétorget kopplar samman Frestavägen och gata 6 södra del samt ansluter till trappstråket som leder upp till utsiktsplatsen och gata 2 södra del.

(41)

10231033 • Norra Väsjön | 41 Figur 42. Sektion Entrétorget. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

5.4 GÅNGFARTSKARAKTÄR

5.4.1 Utsiktsplats

Gata 2 passerar utsiktsplatsen och för att synliggöra denna samt skapa ett gaturum på fotgängarnas villkor gestaltas gatudelen som ett

gångfartsområde. Gatudelen kommer inte att skyltas som ett

gångfartsområde, men utformas med en tydlig gångfartskaraktär samt hastighetsdämpande åtgärder. Detta område har en beläggning av betongmarksten med ränder av naturstensplattor som fortsätter från utsiktsplatsen och går ut över körbanan.

Figur 43. Gestaltning utsiktsplatsen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Figur 44. Sektion Gata 2 vid utsiktsplatsen. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(42)

5.4.2 Lilla torget

Vid mötet mellan Frestavägen och gata 6 södra anläggs en mindre

platsbildning – Lilla torget. Den hårdgjorda torgytan övergår i ett trappstråk, Nedre trappstråket, som leder upp till gata 6 södra del. Från gata 6 södra del leder ytterligare ett trappstråk, Övre trappstråket, upp till gata 5.

Figur 45. Gestaltning Lilla torget. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

Lilla torget omges av flerbostadshus och är i princip en vändplan utformad som ett gångfartsområde. Denna platsbildning kommer inte att skyltas som ett gångfartsområde, men har en tydlig gångfartskaraktär. Gestaltningen motsvarar Entrétorgets, med randig markbeläggning av granitplattor och mindre betongplattor, samt sittmurar i råkilad granit.

Figur 46. Sektion Lilla torget. (Källa: Gestaltningsprogram Norra Väsjön).

(43)

10231033 • Norra Väsjön | 43

6 DRIFT OCH UNDERHÅLL

Allmän platsmark kan till största del underhållas maskinellt och vid några vändplatser finns det snöupplag (gata 1 och gata 5). Fräkenvägen västra och gata 3 södra har en sidoremsa som kan användas till snöupplag.

Utformningen av trappstråken, som har anpassats efter områdets förutsättningar, gör det svårt att underhålla året runt. Detta kan bidra till minskad attraktivitet och ökat antal som väljer att resa med bil eller inte alls.

Det finns tre elnätsstationer, en pumpstation och en tryckstegringsstation i området enligt detaljplanen. De tre elnätsstationerna planeras vid

Frestavägen intill gångväg mot Fräkenvägen, norr om gata 6 samt i korsningen av gata 2 och 9. Pumpstationen planeras under ett trappstråk i kvarteren mellan entrétorget och Stenstavägen med angöring från

Frestavägen. Tryckstegringsstationen för vatten planeras vid korsningen mellan gata 2 och gata 8. Mark för dessa stationer avsätts i planen med E- område, se markeringar i Figur 47.

Figur 47. Planerade E-stationer markeras med cirklar enligt följande uppdelning: blåa elnätsstationer, lila pumpstation och grön tryckstegringsstation

(44)

7 PARKERING OCH ANGÖRING

7.1.1 Parkering och angöring på allmän platsmark

Cykelparkering finns inte specifik utpekat på allmän platsmark, men det finns enligt gestaltningsprogrammet möjlighet i anslutning till trädremsa längs gata 3. Cykelparkering kommer även att finnas intill den stora lekparken, norr om gata 1V.

Bilplatser på allmän plats används för avfallsfordon, varutransporter, angöring och eventuell parkering för rörelsehindrade (i anslutning till entréer för publika lokaler och arbetslokaler). På allmän platsmark kan även

besöksparkering till mindre verksamheter rymmas om ingen annan lösning finns inom kvartersmark.

Angöring till bostadshus tillåts ske var som helst längs bostadsgatorna då trafikflödet är lågt. Det finns ett antal projekterade fickor längs gata 1V, gata 2N, gata 3, gata 6S och gata 10 (se markering i Figur 48), vilka kan nyttjas till angöring eller parkering. Hur fickorna ska regleras är ännu inte fastställt.

Längs huvudgatan Frestavägen ordnas även fickor för angöring då det är högre trafikflöde där än inom bostadsområdet och därmed olämpligt att fordon stannar mitt i gatan, se markering i Figur 48.

Topografin i området gör att angöringen och gatuparkeringen blir

problematisk på vissa sträckor. Där det är större lutning än 5 % kan det vara svårt att starta. Om det är halt väglag finns det en stor risk att bilen glider.

Det finns ca sju fickor (för 1-3 personbilar) som är projekterade i en lutning som överstiger 5 %.

Krav på angöringsplatser för tillgänglighet regleras i Boverkets byggregler (BBR) 3:122. En angöringsplats för bilar ska finnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Som allmänt råd enligt BBR nämns även att lutningen i längs- och sidled på angöringsplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade inte bör överstiga 2 %. Inom flera gator i området överskrider lutningar om 2 %. Utgångspunkten för kvarters- och gatustrukturen har varit att åstadkomma en småskalig gatustruktur anpassad till befintlig gatustruktur och terräng. Detta har resulterat i ett förslag med relativt små gårdar. På grund av den branta terrängen i kombination med önskvärd

bebyggelsestruktur som bl.a. också anpassats till markägoförhållanden, görs avvägningen i planarbetet för Norra Väsjön att föreskrifterna i BBR inte kan följas fullt ut avseende krav på angöringsplatser. Kompensationsåtgärder för att förbättra tillgängligheten ska göras, t.ex. att bänkar planeras in på kvartersmark i närhet av angöringsplats/entrézon. Upplysningstext om detta finns på plankartan. Alternativ till avsteg är att iordningsställa

angöringsplatser på gårdar/i entrézon till bostadshusen. Detta skulle ske genom att bilar kör in och backvänder alternativt att en mindre vändplan får anordnas på kvartersmark. Detta innebär att stora delar av begränsande gårdarna/entrézonerna måste hårdgöras och nyttjas för trafik, vilket leder till sämre trafiksäkerhet och en mer hårdgjord entrézon som är sämre ur gestaltnings-, dagvatten- och ekologiskt hänseende.

(45)

10231033 • Norra Väsjön | 45 Figur 48. Projekterade fickor för angöring eller parkering enligt systemhandling.

7.1.2 Boendeparkering

I kommunens parkeringsplan beskrivs att bostädernas besöks- och boendeparkering ska rymmas inom kvartersmark. Därmed löses parkering för boende och besökare i Norra Väsjön på kvartersmark i garage eller i planlagd markparkering, se Figur 49. Detsamma gäller för friliggande hus.

Kommunen har inga övergripande parkeringstal, de är under framtagande, och i början av 2018 planeras de kommunövergripande parkeringstalen att färdigställas. En parkeringsutredning för Väsjö torg, f.d. Väsjön Mellersta (Trivector 2014-10-10, Rapport 2014:81/Version 0.9), är tillämpbar även för Norra Väsjön. Dock med undantag för p-platsbehovet för sammanhängande småhus (stadsradhus) som behöver uppgå till 2 bilplatser/enhet. Om mobilitetstjänster planeras som t.ex. bilpool och besöksparkeringsplatser finns i angränsande garage kan antalet bilplatser för sammanhängande småhus i centrala lägen reduceras till 1 bilplats/enhet. Se Tabell 2 för parkeringstalen för bil och cykel som i parkeringsutredningen har tagits fram för boende respektive besökande uppdelat på bostadstyp.

(46)

Tabell 2. Parkeringstal för Väsjö torg som har bedömts tillämpbar för Norra Väsjön (med undantag för sammanhängande småhus (stadsradhus) och villor samt parhus som ska ha 2 bilplatser/enhet). Källa: Trivector Rapport 2014:81/Version 0.9.

Bostadstyp P-tal boende

bil/cykel

P-tal besökande

bil/cykel

Lägenheter generellt 0,8 0,1

1 rum 0,6/1,5 0,1/0,5

2 rum 0,7/2,5 0,1/0,5

3 rum 0,8/2,5 0,1/0,5

4 rum eller fler 0,9/3,5 0,1/0,5

Stadsradhus

Gemensam parkering 0,9/3,5 0,1/0,5 Egen parkering 1,0/3,5 0,1/0,5 Studentbostäder 0,05/1,5 0,05/0,5 Ungdomslägenheter 0,2/1,5 0,1/0,5

Seniorbostäder/55+ 0,8 0,1

Mobilitetsåtgärder är en effektiv och användbar metod för att ge större mobil flexibilitet för boende och verksamma. Mobilitetsåtgärder kan även ge ett minskat parkeringsbehov. Planerade mobilitetsåtgärder redovisas av vissa exploatörer och det minskade parkeringsbehov som därmed föreligger.

Åtgärderna knyts till exploateringsavtalet.

För villor och parhus ska också två bilplatser/enhet finnas.

För respektive kvarter ska parkeringsbehov för boende och deras besökande fördelat på cyklar och bilar preciseras av exploatören. Planbeskrivningen innehåller information om beräknat antal parkeringsplatser för bil och cykel samt eventuella planerade mobilitetsåtgärder för ett flertal av kvarteren.

Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska vid behov kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till bostadshus.

Parkeringsplatsen ska rymmas inom kvartersmark. Andel reserverade parkeringsplatser för rörelsehindrade ska presenteras av exploatören.

Planområdet har planerade kvartersgränser med in- och utfartsförbud längs stora delar av Frestavägen. För flerbostadshusen i zonen närmast

Frestavägen ska parkering huvudsakligen ske under mark. Vid dessa kvarter kommer längsgående parkeringsplatser att anordnas huvudsakligen på en sida av gatan. Figur 49 visar planerade garageentréer och gatuparkering på kvartersmark för boende.

(47)

10231033 • Norra Väsjön | 47 Figur 49. Garageentréer och gatuparkering för boende.

(48)

7.1.3 Summering parkering och angöring (samtliga transporter)

I Tabell 3 och Tabell 4 summeras hur parkering och angöring för bil och cykel ska lösas i Norra Väsjön.

Tabell 3. Summering av parkering och angöring för bil.

Bil Bostäder Verksamheter

Boendeparkering/ personalparkering

inkl. parkering för rörelsehindrade Kvartersmark Kvartersmark Besöksparkering inkl. parkering för

rörelsehindrade Kvartersmark Allmän

platsmark

Angöring Allmän

platsmark

Allmän platsmark

Varutransporter Allmän

platsmark

Allmän platsmark

Avfallstransporter Allmän

platsmark

Allmän platsmark

Tabell 4. Summering av parkering och angöring för cykel.

Cykel Bostäder Verksamheter

Boendeparkering/ personalparkering

inkl. parkering för rörelsehindrade Kvartersmark Kvartersmark Besöksparkering inkl. parkering för

rörelsehindrade Kvartersmark Allmän

platsmark

Angöring Allmän

platsmark

Allmän

platsmark

(49)

10231033 • Norra Väsjön | 49

(50)

VI ÄR WSP

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7

T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com

WSP är ett av världens ledande analys- och

teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare.

Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport

& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 36 500 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 3 700 medarbetare. www.wsp.com

References

Related documents

10 Trafikverket, 2013, Rapport atgärdsvalsstudie – Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö 11 Stockholms läns landsting, 2010.. Stockholms

Inom Södra Väsjön ska besöksparkering till verksamheterna lösas på gata tillsammans med angöring, lastplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade till handel och

fördelaktigaste alternativet. Den korta transportsträckan orsakar betydligt mindre utsläpp av koldioxid, kvävgaser och förbränningspartiklar än om transporterna skulle gå

Körbanan är även smalare än huvudgatan Heljeredsvägen, vilket gör att blir tydligt för trafikanterna att de lämnar en större gata och kör in på en lokalgata... 4 Diken finns

I områdets mellersta delar samt längs den genomgående gatan mellan Frestavägen och Gustavsbergsleden uppförs radhus/kedjehus och parhus och friliggande villor som möter

Den öppna plats, som kommer att ligga invid Väsjöns strand mellan Kastellgården och platsen för det 1925 försvunna torpet Kastellet, kallas Kastellplan.. Vägen till

För att möjliggöra en bättre ljudmiljö på uteplatser (större ytor) för byggnader som ligger närmast till busshållplatsen föreslås att detta kompenseras

Målinriktad forskning, innovation och digitalisering: Landstingets resurser till klinisk forskning ska inriktas på att överbrygga kunskapsluckor och skapa prevention, behandling