REVISIONSRAPPORT
Granskning av
årsredovisning 2004
Bollnäs kommun
Hans Stark 2005-03-21
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
1.1 Bakgrund 3
1.2 Revisionsfråga och revisionsmetod 3
2. Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag 4
2.1 God ekonomisk hushållning 4
2.1.1 Resultatutveckling 5
2.1.2 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 6
2.1.3 Soliditet 6
3. Granskningsresultat 8
3.1 Förvaltningsberättelse 8
3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten 8
3.1.2 Investeringsredovisning 10
3.1.3 Driftredovisning 11
3.1.4 Balanskrav 13
3.2 Resultaträkning 13
3.3 Balansräkning 15
3.3.1 Anläggningstillgångar 16
3.3.2 Omsättningstillgångar 16
3.3.3 Eget kapital 16
3.3.4 Avsättningar 17
3.3.5 Skulder 17
3.4 Finansieringsanalys 18
3.5 Sammanställd redovisning 19
3.5.1 Gemensam förvaltningsberättelse 19
3.5.2 Sammanställd resultaträkning 20
3.5.3 Sammanställd balansräkning 20
3.5.4 Övrigt 20
3.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper och
tilläggsupplysningar 21
3.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag 22
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar extern- redovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovis- ning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens nor- mering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen.
När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.
1.2 Revisionsfråga och revisionsmetod
Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att be- döma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i en- lighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Gransk- ningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följan- de revisionsfrågor:
• Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.
• Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande.
Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörig- het, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation.
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
• förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning)
• resultaträkning
• finansieringsanalys
• balansräkning
• sammanställd redovisning
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt utvecklingen av kommunens ekonomiska resultat och ställ- ning samt efterlevnaden av balanskravet.
Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.
Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den informa- tion som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma.
2. Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag
Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verk- samheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rätt- visande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.
Sedan föregående år har kommunen anpassat sig till följande normgivning:
RKR:s rekommendation nr 11 avseende redovisning av materiella anlägg- ningstillgångar där tilläggsupplysningarna numera uppfyller rekommendatio- nens krav
God redovisningssed avseende redovisning av kommunens koncernkonto som numera hanteras löpande i redovisningen
Kommunen kan öka följsamheten gentemot god redovisningssed genom att se över rutinerna för värdering av tillgångar, framförallt med avseende på exploate- ringsmark.
2.1 God ekonomisk hushållning
Den finansiella redovisningens uppgift är att förmedla en rättvisande bild av resul- tat (resultaträkningen) och ställning (balansräkningen). I förarbetena till KRL för- utsätts att det i förvaltningsberättelsen är möjligt att följa upp de mål som fast-
ställts av fullmäktige. Från den 1 december 2004 gäller ny lagstiftning avseende god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Där slås fast att kommuner och landsting i sin budget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för en god eko- nomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts.
Revisionens uppgifter inriktas allt mer mot att granska och bedöma hur styrelsen och nämnderna följer fullmäktiges mål, riktlinjer, beslut och politiska intentioner.
Vi menar att kommunen bör utveckla arbetet med att formulera finansiella mål- sättningar utifrån finansiella nyckeltal som underlag för såväl planering och upp- följning/utvärdering av den kommunala ekonomin.
Bollnäs kommun redovisar för 2004 ett positivt resultat på 22,8 mnkr. Detta är i nivå med resultatet 2003 som uppgick till 21,8 mnkr. De positiva resultaten dras ner av den låga ökningstakten på skatteintäkterna vilken medför att kommunen för båda åren kommer att bli återbetalningsskyldig för preliminärt utbetalda skattein- täkter som överstiger utfallet för 2003 och prognosen för utfallet 2004.
2.1.1 Resultatutveckling
Kommunens resultatutveckling för perioden 2001-2004 redovisas nedan. I sam- manställningen har vi valt att redovisa poster av engångskaraktär i form av t ex nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt extra avskrivningar på materiella anläggningstillgångar som jämförelsestörande poster.
Belopp i mnkr 2004 2003 2002 2001
Resultat före jämförelsestörande poster 28,0 32,4 11,5 24,0 Jämförelsestörande kostnader -5,3 -10,6 -27,8 -10,7
Årets resultat 22,7 21,8 -16,3 13,3
Varav finansnetto 17,5 29,1 -32,7 -5,6
Utvecklingen över perioden är positiv om vi exkluderar jämförelsestörande poster.
I 2003 års resultat klarar kommunen ett positivt resultat till stor del beroende på det goda finansnettot och resultatet av pensionsmedelsförvaltningen. 2004 är re- sultatet positivt oavsett om vi räknar in finansnettot eller inte. Det är dock viktigt att poängtera att kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning inte kan bygga på en gynnsam utveckling av finansiella placeringar vars syfte är att trygga likviditet inför kommande års ökade pensionsutbetalningar.
2.1.2 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag
Ett mått på kommunens kapacitet är hur relationen är mellan verksamheternas net- tokostnader inkl avskrivningar och finansnetto samt skatteintäkter och statsbidrag.
I en situation där balans enligt balanskravet råder uppgår detta nyckeltal till 100 %, dvs skatteintäkter och statsbidrag täcker verksamhetens kostnader och det finansnetto som finns i verksamheten. Sett över perioden 2001-2004 ser Bollnäs kommuns nettokostnadsandel ut enligt nedan:
Bollnäs kommun 2004 2003 2002 2001
Nettokostnader inkl finansnetto och avskrivningar 934,0 908,8 923,9 865,6 Nettokostnader inkl avskrivningar, exkl finansnetto 951,5 937,9 891,2 860,0 Skatteintäkter och statsbidrag 956,7 930,6 907,6 878,9
Nettokostnadsandel i % 97,6% 97,7% 101,8% 98,5%
Nettokostnadsandel exkl finansnetto 99,5% 100,8% 98,2% 97,8%
Av tabellen framgår tydligt att kommunen för att klara nyckeltalet under 100% år 2003 och därmed klara kravet på en ekonomi i balans behöver ”hjälp” av ett posi- tivt finansnetto medan nettokostnadsandelen såväl med som utan finansnetto lig- ger under 100%.
I ett långsiktigt perspektiv bör nettokostnadsandelen exkl finansnetto ligga kring 97-98 % för att värdesäkra det egna kapitalet och på så vis nå målet om en god ekonomisk hushållning.
2.1.3 Soliditet
Soliditeten är ett sätt att mäta kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Nyckel- talet visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Efter- som en stor del av kommunens pensionsåtagande redovisas utanför balansräk- ningen har vi valt att redovisa soliditeten exklusive och inklusive pensionsintjä- nandet före 1998.
Bollnäs kommun 2004 2003 2002 2001
Soliditet exkl pensioner intjänade före 1998 74 % 73 % 76 % 73 % Soliditet inkl pensioner intjänade före 1998 36 % 36 % 36 % 33 %
Soliditetsnivån är relativt jämn över perioden och den verkliga soliditeten ligger 2004 på 36 %. Eftersom soliditeten inkl pensioner ligger stilla mellan åren medan soliditeten enligt balansräkningen förbättras med en procentenhet så kan vi kon- statera att det positiva resultatet är tillräckligt för att lyfta soliditeten något mellan
åren. Om vi däremot tar hänsyn till den verkliga ökningen av pensionsåtagandet så är resultatet inte tillräckligt i detta avseende.
3. Granskningsresultat
Efter genomförd granskning av kommunens årsredovisning för 2004 konstateras följande avvikelser från god redovisningssed:
• Kommunen följer inte RKR:s rekommendation nr 13 avseende redovis- ning av leasingavtal. Avvikelsen kommenteras inte i tilläggsupplysningar eller förvaltningsberättelse
• Enligt RKR:s rekommendation nr 2 ska årsredovisningen innehålla upp- gifter om ”antalet visstidsförordnanden och de väsentligaste villkoren i pensionsavtal tecknade i samband med dessa förordnanden”. Förvalt- ningsberättelsen kommenterar övergripande visstidsförordnanden men vi menar att informationen kan göras tydligare och mer i enlighet med re- kommendationen
3.1 Förvaltningsberättelse
I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse.
Förvaltningsberättelsen skall innehålla:
- en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för
den löpande verksamheten (KRL 4:3)
- en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - sådana upplysningar som avses i KLR 4:1 skall också omfatta sådan kom-
munal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1).
Översikt över utvecklingen av verksamheten
Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om:
• obligatorisk information i enlighet med KRL och RKR:s rekommendatio- ner
• sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultat- räkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin
• händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret el- ler efter dess slut
• förväntad utveckling
• väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatorisk redovisningen av sjukfrånvaro
• annat av betydelse för styrning och uppföljning
Enligt förarbetena till KRL är förvaltningsberättelsen styrelsens översikt över och analys av utvecklingen av kommunens verksamhet. Den bör därför vara framåt- syftande och ange förutsättningar för strategier och för framtiden.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlig- het överensstämmer med kraven i KRL.
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning
Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.
Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur kommunens ekonomi utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsme- delsförvaltningen i allt väsentligt i enlighet med den rekommendation som utfär- dats av Rådet för kommunal redovisning.
Analysen av ekonomi och ställning kan utifrån de nya reglerna om god ekonomisk hushållning utvecklas genom att koppling görs till de finansiella målen och att analysen fördjupas av räkenskapsårets ekonomi med en beskrivning av de förut- sättningar som ges av den presenterade årsredovisningen.
Händelser av väsentlig betydelse
Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under rä- kenskapsåret.
Förväntad utveckling
Liksom tidigare så lyfts ett antal områden fram som kommer att vara avgörande under de närmaste åren. Bland dessa kan nämnas befolkningsutvecklingen, efter- frågan på kommunal service inom olika områden, bostadsbolagets ekonomi och styrningen av den kommunala verksamheten samt respekt för budgetramarna.
Väsentliga personalförhållanden
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Avsnit- tet bör även utvecklas och omfatta arbetsmiljö, rekrytering, pensionsavgångar samt kompetensförsörjning i framtiden.
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verk- samheten.
I den inledande allmänna översikten ger förvaltningsberättelsen intressant infor- mation kring följande punkter:
• Befolkningen
• Arbetsmarknaden
• Näringslivet
• Demokrati och medborgarperspektiv
Kopplat till de olika punkterna finns också en analys av hur utvecklingen påverkar kommunen och i vissa fall även en koppling till måluppfyllelse.
I nämndernas verksamhetsbeskrivningar finns i samtliga fall rubriken ”Måluppfyl- lelse” med. Fortfarande varierar redovisningen av måluppfyllelse mellan de olika nämnderna. För samtliga nämnder redovisas ett antal statistikuppgifter och nyck- eltal om verksamheten. Vår bedömning är att nämndernas berättelser kan utveck- las genom att man kopplar ihop redovisningen av statistik och nyckeltal med be- skrivningen av måluppfyllelse kombinerat med en analys av hur måluppfyllelsen under året påverkar verksamheten i framtiden.
3.1.1 Investeringsredovisning Vi har granskat att:
• investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet
• investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed
• beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring
• posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finansieringsanalysen
• jämförelse med tidigare år görs
• avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar.
Nettoinvesteringarna under året ligger kraftigt under de budgeterade nivåerna och i tilläggsbudgeten förs ca 70 mnkr över till 2005 års investeringar. Analysen av vilka effekter detta får på de materiella anläggningstillgångarna och vilka möjlig- heter som finns att nå de utökade investeringsnivåerna i framtiden kan utvecklas i förvaltningsberättelsen.
3.1.2 Driftredovisning Vi har granskat att:
• budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning
• redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bok- föringen
• samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning
• jämförelse med tidigare år görs
• driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
För 2004 redovisar nämnderna nedanstående avvikelser gentemot budget:
Årets redovisade nettokostnader med av-
vikelse mot budget (Tkr) Budget Utfall Avvikelse
Avvikelse i %
Avvikelse 2003
Kommunfullmäktige inkl partistöd -2 188 -2 031 157 8% 28
Kommunrevision -1 173 -1 118 55 5% 34
Valnämnd -417 -311 106 34% 12
Överförmyndarnämnd -1 638 -1 751 -113 -6% 6
Kommunstyrelse -85 929 -82 013 3 916 5% 8 045
Teknisk nämnd -32 449 -29 906 2 543 9% 1 133
Kultur- o fritidsnämnd -32 897 -33 442 -545 -2% -1 365 Barn- o utbildningsnämnd -420 975 -418 736 2 239 1% -5 048
Socialnämnd -376 883 -388 868 -11 985 -3% -22 577
Miljö- o byggnämnd -11 536 -11 091 445 4% 638
Summa exklusive finansiering -966 085 -969 267 -3 182 0% -19 094
Finansiering 968 935 991 986 23 050 36 122
Summa inkl finansiering 2 850 22 719 19 868 0% 17 028
Det samlade underskottet mot budget i verksamheten är – 3,2 mnkr vilket får an- ses som en marginell avvikelse totalt sett. Om vi kompletterar med finansförvalt- ningens budgetavräkning så är underskottet istället positivt med 19,9 mnkr. I re- dovisningen under finansiering ingår dock ett budgetöverskott avseende placer- ingen av pensionsmedel med ca 15 mnkr.
För Barn- och utbildningsnämnden är trenden fortsatt positiv när det gäller följ- samhet mot budget även om det under 2004 finns jämförelsestörande intäkter som förklarar en del av den positiva avvikelsen.
För Socialnämndens verksamhet är budgetavvikelsen fortfarande negativ även om underskottet är mindre än 2003. Tack vare positiva avvikelser på andra områden och ett positiv finansnetto klarar kommunen att hantera nämndens underskott inom ramen för balanskravet. Vi menar dock fortfarande att det är avgörande för kommunens möjligheter att klara balanskravet och på sikt nå en god ekonomisk hushållning att socialnämndens verksamhet drivs inom givna budgetramar.
Det är vidare viktigt att poängtera att sammanställningen i tabellen ovan endast redovisar de ekonomiska avvikelserna mot budget och säger inte något med avse- ende på huruvida verksamheten bedrivits i enlighet med upprättade mål och rikt- linjer.
3.1.3 Balanskrav Vi har granskat:
• kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts
• om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt re- sultat uppvisas
• om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negati- va resultat har reglerats
• om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske.
Bedömning och iakttagelser
Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts vilket åskådliggörs i tabellen nedan:
(Mkr) 2004 2003 2002 2001 2000
Resultat enligt resultaträkningen 22,7 21,8 -16,3 13,2 -7,5 - Avgår realisationsvinster -1,7 -1,3 -0,5 -1,3 -2,3 Justerat resultat enligt balanskrav 21,0 20,5 -16,8 11,9 -9,8
3.2 Resultaträkning
Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1).
Vi har granskat att:
• resultaträkningen är uppställd enligt KRL
• resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och
• noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträk- ningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet
• resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat.
Vi bedömer att resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer vidare att interna transaktioner har ju- sterats korrekt.
I 2004 års redovisning ingår kostnader för nedskrivningar utöver plan med 5,3 mnkr medan denna typ av kostnader i 2003 års resultat ingår med 10,6 mnkr.
Om vi ser till utvecklingen av intäkter och kostnader (exkl nedskrivningar utöver plan) så ser vi följande förändring mellan 2003 och 2004:
Utveckling 2003-2004, mnkr 2004 2003 Förändring
Nettokostnad -946,2 -927,3 2%
Skatteintäkter och generella statsbidrag 956,7 930,6 3%
Finansiellt netto 17,5 29,1
Vi kan konstatera att kommunen har en fortsatt positiv relation mellan utveckling- en av verksamhetens nettokostnader och skatter och statsbidrag vilket ger goda förutsättningar för att klara en ekonomi i balans. Kompletterar vi bilden med det finansiella nettot som är positivt, även om det är något lägre än 2003 så förstärks bilden av en kommun med god ekonomi. För 2004 kan vi konstatera att kommu- nen även utan det positiva finansnettot skulle ha klarat ett plusresultat vilket är positivt eftersom finansnettot avser effekter av placerade pensionsmedel som inte ska bära kostnader för den löpande verksamheten.
Den markanta skillnaden i finansnettot beror på att återföringen (intäkten) av ej realiserade förluster uppgår till 7,5 mnkr under 2004 medan motsvarande värde för 2003 var hela 28,8 mnkr. En annan bidragande orsak till det förbättrade fi- nansnettot är att de realiserade förlusterna i samband med omplaceringar av pen- sionsmedlen är klart lägre än 2003.
3.3 Balansräkning
Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.
(KRL 5:2)
Vi har granskat att:
• balansräkningen är uppställd enligt KRL
• noter finns i tillräcklig omfattning
• upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade
• tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL
• föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balan- ser
• specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning
• årets resultat överensstämmer med resultaträkningen.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av till- gångar, avsättning, skulder och eget kapital.
Vi bedömer att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Vi bedömer vidare att bilagor/specifikationer finns i tillräcklig omfattning.
Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är full- ständigt redovisade, rätt periodiserade och i huvudsak har värderats enligt princi- perna i KRL. När det gäller värderingen av den s k exploateringsmarken menar vi att kommunen bör se över sina rutiner för att få en mer rättvisande värdering till stånd.
Enligt RKR:s rekommendation nr 13 om leasing så ska leasingavtal ingångna ef- ter 2003 i första hand klassificeras som antingen operationell eller finansiell lea- sing. Utifrån klassificeringen så ska kommunens åtagande i enlighet med avtalet redovisas i årsredovisningen antingen inom balansräkningen (finansiell leasing) eller inom linjen som en ansvarsförbindelse (operationell leasing). Enligt vår be- dömning uppfyller kommunen inte denna rekommendation och vi rekommenderar
att man under 2005 ser över sina leasingavtal med sikte på en anpassning till re- kommendationen.
3.3.1 Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna minskar med 14 mnkr under 2004 och minskningen av- ser materiella anläggningstillgångar som påverkas av av- och nedskrivningar un- der året. Den relativt låga investeringsnivån under året där nettoinvesteringarna understiger de planenliga avskrivningarna bidrar därigenom också till minskning- en.
Ökningen på de finansiella anläggningstillgångarna förklaras av den andel i Kommuninvest som bokats upp i och med att kommunen blivit medlem där och dessutom har man övertagit aktier i Norrsken AB från den tidigare ägaren Kom- munalförbundet SAM.
3.3.2 Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna ökar med 19,3 mnkr och här rör förändringen framförallt de kortfristiga placeringarna som ökar med närmare 21 mnkr inkl återföringen av tidigare års ej realiserade förluster. Vidare ökar kassa och bank med drygt 8 mnkr under 2004.
De kortfristiga fordringarna minskar däremot med 10,4 mnkr. Här förklaras en stor del av förändringen av att det i 2003 års bokslut fanns en fordran avseende 2002 års skatteintäkter på 7,5 mnkr. För skatteintäkterna 2003 och 2004 återfinns motsvarande post bland de kortfristiga skulderna då kommunen för dessa båda år prognoserat en återbetalning av för höga preliminära skatteinbetalningar.
Under omsättningstillgångar redovisas också exploateringsmark avsedd för för- säljning. I 2003 års redovisning skrevs värdet på denna mark ned till 1 krona. Un- der året har försäljning av optioner på två markområden sålts för 50 tkr vardera.
Avgiften för optionen tillfaller kommunen oavsett om innehavaren fullföljer affä- ren eller ej. Enligt vår bedömning borde optionsavgiften har intäktsförts i 2004 års räkenskaper. Förhållandet stärker också vår uppfattning att exploateringsmarken är för lågt värderad och vi menar att kommunen bör genomföra en mer noggrann värdering av markinnehavet för att få en rättvisande bild på denna tillgångspost i redovisningen.
3.3.3 Eget kapital
Det egna kapitalet påverkas förutom av årets resultat även av en förändring i re- dovisningsprincip som avser periodisering av upplupna löner för OB, övertid, be- redskap och jourtjänstgöring.
Av det egna kapitalet finns angivet att pensionsfondens kapital uppgår till 328 mnkr.
3.3.4 Avsättningar
Under denna post redovisas den del av pensionsåtagandet som enligt blandmodel- len ska redovisas som avsättning. Denna avsättning ökar med 1,7 mnkr under året och uppgår till 25,3 mnkr vid årsskiftet. Av detta avser 9,7 mnkr avsättning för garanti- och visstidspensioner.
Enligt RKR:s rekommendation nr 2 ska i årsredovisningen ges kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och de väsentligaste villkoren i pen- sionsavtal tecknade i samband med dessa förordnanden. I förvaltningsberättelsen berörs detta men för att öka tydligheten kan det vara lämpligt att utveckla noten till denna post med information i enlighet med rekommendationen.
3.3.5 Skulder
De långfristiga skulderna minskar med 27,2 mnkr under året genom amorteringar av lån samt genom att ett lån slutamorterats under året. Den genomsnittliga räntan på de långfristiga skulderna uppgår till ca 4,7 % medan enligt förvaltningsberät- telsen den rörliga räntan uppgår till ca 3 %. Skulderna förfaller enligt tabellen nedan:
Ändamål Belopp Förfallodag Ränta Årsränta
Värmeverk 10 000 000 2007-12-15 5,08% 508 000 Värmeverk 19 670 000 2006-11-09 4,66% 916 622 Värmeverk 36 000 000 2008-02-18 4,30% 1 546 200
Summa 65 670 000Medel 4,68% 2 970 822
I enlighet med kommunens policy lånefinansieras endast investeringar i affärs- mässig verksamhet. Man räknar med viss nyupplåning under 2005 mot bakgrund av investeringstakten i affärsmässig verksamhet. I samband med detta rekommen- derar vi att man ser över riskspridningen avseende räntan genom en större sprid- ning av förfallodagar.
De kortfristiga skulderna ökar med 11,7 mnkr. Den mest markanta ökningen avser de förutbetalda skatteintäkterna som ökar med 11,2 mnkr. Dels försämras progno- sen för 2003 med 3,4 mnkr i och med slutavräkningen för 2003. Dessutom beräk- nas det preliminära utfallet för 2004 till – 7,8 mnkr. Båda dessa poster belastar 2004 års resultaträkning som en reducering av skatteintäkterna.
3.4 Finansieringsanalys
I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1).
Vi har granskat att:
• finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL
• noter finns i tillräcklig omfattning
• finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgif- ter i övriga delar av årsredovisningen.
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att finansieringsanalysen redovisar kommunens finansiering och in- vesteringar och att noter finns i tillräcklig omfattning.
Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
Under 2004 har RKR lämnat ett utkast till rekommendation avseende finansie- ringsanalys som föreslås tillämpas fr o m redovisningsåret 2005. Förslaget innebär att finansieringsanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på löpande verksamhet, investeringar och finansiering och att analysens ska mynna ut i för- ändring av likvida medel.
Vi rekommenderar kommunen att under räkenskapsåret 2005 säkerställa att man i 2005 års årsredovisning klarar att presentera finansieringsanalysen i enlighet med utkastet till rekommendation.
3.5 Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten be- drivs.(Rådets rekommendation)
Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2)
Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets re- kommendation)
Vi har granskat att:
• den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en finansieringsanalys
• noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter.
• den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag
• konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande infly- tande
• proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolide- ringen
• beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar
• interna poster har eliminerats i allt väsentligt.
Bedömning och iakttagelser
Verksamhet och räkenskaper för de ingående enheterna granskas vid revisionen av respektive enhets revisor. Årsredovisningarna för de ingående företagen är inte antagna av respektive enhets styrelse men anses vara så pass tillförlitliga att de kan läggas till grund för den sammanställda. Eventuella justeringar får göras till nästa års bokslut.
3.5.1 Gemensam förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen inkluderar även ett avsnitt om de kommunägda företagens verksamhet och resultat under året. Bollnäs bostäder, BORAB och Helsinge Net
3.5.2 Sammanställd resultaträkning
Vi bedömer att den sammanställda resultaträkningen ger en rättvisande bild av kommunkoncernens resultat för år 2004. Nedan följer en sammanställning av hur koncernens resultat har uppkommit:
Enhet Resultat, tkr Ägd andel
Koncern- resultat, tkr
Resultat 2003
Bollnäs kommun 22 718,0 100% 22 718,0 21 817,0
Bollnäs Bostäder AB 2 473,0 100% 2 473,0 -338,6 Bollnäs - Ovanåkers Renhållnings AB 408,0 67% 273,4 2 091,7
Helsinge Net AB 354,5 50% 177,3 -768,5
Resultat sammanställd redovisning 25 641,6 22 801,6
3.5.3 Sammanställd balansräkning
Vi bedömer att den sammanställda balansräkningen i allt väsentligt ger en rätt- visande bild av koncernens samlade tillgångar och skulder. Vissa problem finns i härledningen av förändring av eget kapital, främst till följd av att resultat och ba- lansräkningar ändras mellan upprättandet av sammanställda redovisningen och fram till den tidpunkt då de slutligen antas i respektive företags styrelse.
3.5.4 Övrigt
I koncernen finns en mängd interna mellanhavanden. Vi bedömer att de i allt vä- sentligt är eliminerade.
3.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar
… Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommenda- tioner från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3)
… Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får komplet- teras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de poster i resultaträkningen, balansräkningen till vilka upplysningarna hänför sig. (KRL 3:2)
… Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art i en not. (KRL 5:5)
… Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om … Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovis- ningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska an- ges i not. (KRL 5:6)
… I samband med uppskrivningen av finansiella anläggningstillgångar skall det i en not lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet. (KRL 6:6)
Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges.
För posterna i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor. Uppgifterna enligt första och andra styckena får lämnas i not. (KRL 6:12)
Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplys- ningar. Flera rekommendationer hänvisar till redovisningsrådet för publika fö- retags rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplys- ningar.
Kommuner ska lämna upplysningar om avvikelser från gällande rekommendatio- ner och skälen för dessa. Det betyder dock inte att upplysningen i sig rättfärdigar avvikelsen, annat än i de ytterst sällsynta fall en tillämpning av rekommendatio- nen leder till en missvisande redovisning. Om så är fallet bör det framgå av årsre-
komma en mer rättvisande bild. Även effekten av att avvika från rekommendatio- nen ska framgå i dessa fall.
Årsredovisningen ska innefatta en beskrivning av följande för att ge mottagaren goda förutsättningar att tillgodogöra sig informationen:
• Tillämpade redovisningsprinciper. Varje särskild redovisningsprincip som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredo- visningens innehåll.
• Tilläggsinformation som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendatio- ner.
Avsnittet redovisningsprinciper i kommunens årsredovisning omfattar till en del ovanstående punkter. I beskrivningen finns en blandning av information som rör den interna respektive den externa redovisningen. Vidare informeras i något avse- ende om samma sak, t ex att man följer god redovisningssed och att man periodi- serar intäkter och kostnader på rätt år.
Rådet för kommunal redovisning har givit ut en idéskrift ”Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna” som kan vara till nytta vid en översyn av såväl be- skrivningen av redovisningsprinciper som noter och övriga tilläggsupplysningar.
3.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag
Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.
Vi har övergripande granskat att:
• redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar
• redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhål- lande till fullmäktiges uppdrag.
Vi bedömer att nämndernas redovisningar redovisar utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Kopplingen mellan mål, måluppfyllelse och redovisning och analys av statistik och nyckeltal kan fortfarande utvecklas.
