• No results found

På tal om. kvinnor och män. i Norrbotten...

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "På tal om. kvinnor och män. i Norrbotten..."

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

På tal om

kvinnor och män

i Norrbotten ...

På tal om

kvinnor och män

i Norrbotten ...

(2)

Produktion: Pantzare Information AB, Luleå

Upplaga 5 000

Foto: Arash Atri/Bildarkivet.se Länsstyrelsens rapportserie nr 10/2009 ISSN 0283-9636

GTC, Luleå, december 2009

Förord ...1 Jämställdhet ...2 Sammanfattning ... 3-6 Befolkning ... 7-17 Folkmängd ...18 Hälsa ... 19-22 Medelålder ...19 Medellivslängd ... 20-21 Ohälsotal ...22 Politik och makt ... 23-32 Ledare ... 24-25 Politik ... 26-32 Utbildning ... 33-42 Förvärvsarbete ... 43-54 Pendling ...49 Offentlig sektor ... 50-51 Förvärvsarbetande per sektor ...52 Sysselsatta i turismberoende branscher ...53 Sysselsatta per näringsgren ...54 Företagande ... 55-60 Inkomster ... 61-69 Löner ... 62-63 Inkomst ... 64-69 Pensionssparande ...67 Förmögenhet ...68 Kvinnors pension ...69 Arbetslöshet ... 70-72 Ekonomiskt bistånd ...73 Föräldraskap ... 74-76 Brott ... 77-80 Läsanvisningar, källor ...8 Innehåll

(3)

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att kunna förändra samhället i riktning för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, behövs kunskap. Statistik är en viktig källa till kunskap. I den här faktaboken visas hur förhållandena för kvinnor och för män är inom områden som kan hänföras till de nationella jämställdhetsmålen. Faktaboken och annan statistik om Norrbottens län fi nns på länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/norrbotten.

Faktaboken fi nns även översatt till engelska.

Länsstyrelsens förhoppning är att denna faktabok bidrar till att du får mer kunskap inom jämställdhetsområdet och att du bidrar till ökad jämställdhet inom den del av samhället som du kan påverka. Läns- styrelsens vision inom jämställdhetspolitikens område är - ett jämställt Norrbotten.

Pantzare Information AB, har på länsstyrelsens uppdrag sammanställt och grafi skt utformat denna faktabok.

Fler exemplar av faktaboken kan beställas hos Länsstyrelsen i Norrbot- tens län.

December 2009 Doris Thornlund

Särskilt sakkunnig i jämställdhet

Förord

(4)

Nationella jämställdhetsmål

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är ett samhälle där kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Delmål 1. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet.

Delmål 2. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Delmål 3. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

Delmål 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, fl ickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjligheter till kroppslig integritet.

Jämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldig- heter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv genom att - ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende livet ut

- förena arbete med föräldraskap

- aktivt delta i politiska, fackliga och andra samhälleliga aktiviteter.

Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, m m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlik- hetsfrågorna.

Jämställdhet...

... innebär att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40% - 60%

eller jämnare.

Finns det mer än 60% kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad.

Finns det mer än 60% män i en grupp är den mansdominerad.

(5)

3 Sammanfattning

Jämställdhet är ett prioriterat område. Jämställdhetsarbetet har inriktats på att bryta den samhällsstruktur som råder, både den synliga och den osynliga.

För att kunna mäta förändring måste man kunna mäta nuläget och även kunna upprepa mätningen på samma sätt i framtiden. Det handlar således om statistik. I denna lilla bok På tal om Kvinnor och Män i Norr- bottens län har statistik använts för att belysa nuläge och utveckling samt för att jämföra länet med riksgenomsnittet. I vissa fall kan statistiken vara något år gammal men är trots detta den senast producerade.

Befolkningen blir äldre

Under de senaste nitton åren har medelåldern bland kvinnorna i Norrbottens län ökat med 4,3 år. Bland männen har medelåldern ökat 4,1 år. För riket i dess helhet har medelåldern under samma period ökat med 1,3 år för kvinnorna och med 1,8 år för männen.

Männens medellivslängd ökar mest

Sedan år 1995 har medellivslängden för männen ökat med 2,8 år jämfört med 1,7 år för kvinnorna i länet. Skillnaden i livslängd mellan könen har därigenom blivit mindre och är nu strax under fem år. När det gäller medellivslängden för kvinnorna placerar sig Norrbottens län bland de fem län som har den kortaste livsläng den. Av männen har de som bor i Norrbotten den kortaste livslängden.

Chefer och ledare

Av de 5 214 personer i Norrbottens län som år 2007 kunde defi nieras som chefer, högre tjänstemän eller högre politiker var 31 procent kvin- nor och 69 procent män.

Mest jämställt var det bland chefstjänstemän i intresseorganisationer med 41 procent kvinnor och 59 procent män. Minst jämställt var det bland verkställande direktörer och verkschefer på större företag. Bland dessa var endast 9 procent kvinnor.

Flest chefer återfi nns i åldersgruppen 40-59 år. Det gäller både kvinnor och män. Av de kvinnliga cheferna var 22 procent under 40 år och av männen 18 procent.

(6)

Kvinnor och politik

Regeringen består av tio kvinnor och tolv män. Av riksdagens ledamöter är 46 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige fi nns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner fi nns i genomsnitt 45 procent kvinnor. År 1988 var kvinnornas andel av kommunfullmäktige 31 procent i genomsnitt i länets kommuner.

I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kom mun- fullmäktige lägre än 40 procent efter valet år 2006.

Utbildningsnivå

Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samtliga kommuner och i riket. År 1990 hade 21 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i länet i åldersgruppen 25-64 år någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 23 procent av kvinnorna och 22 procent av männen. December månad år 2008 är 38 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i länet efter gym nasialt utbildade. Motsvarande siffra för hela riket är 41 procent av kvinnorna och 33 procent av männen.

Utbildningens inriktning - en könsfråga

Flickor har i genomsnitt högre betyg än pojkar. Det är genomgående fl er kvinnor än män som fortsätter med studier vid universitet/högskola inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier lig ger i nivå med rikets. Andelen av männen i länet som påbör jar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet.

Kvinnor och män utbildar sig för skilda områden inom arbetsmark- naden. De yngre väljer fortfarande lika könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där kvinnor eller män varit starkt underrepre sen terade.

Vart tredje nytt företag leds av en kvinna

År 1993 startades 1 företag per 1000 kvinnor och 4 företag per 1000 män i åldern 16-64 år i Norrbottens län. År 2008 startades 4,4 nya företag per 1000 kvinnor och 8,6 nya företag per 1000 män i länet.

(7)

5 Andelen av nystartade företag år 2008 som leds av kvinnor är 30 procent vilket placerar länet på sextonde plats i landet. I genomsnitt för hela riket leds verksamheten i de nystartade företagen till 32 procent av kvinnor.

Kvinnors företag har färre konkurser

Under år 2008 var ägaren en man i 71 procent av konkurserna i en- skilda fi rmor i Norrbottens län och 85 procent i hela landet. Jämfört med samtliga enskilda fi rmor i länet gick 0,8 av 1000 enskilda fi rmor i konkurs under år 2008. Detta gäller enskilda fi rmor ägda av såväl kvinnor som män. I hela landet gick 1,8 av 1000 enskilda fi rmor ägda av män i konkurs under år 2008. Motsvarande andel för kvinnorna var mindre än hälften så stor, 0,7 av 1000 enskilda fi rmor.

Starta-eget-bidrag

I januari månad år 2008 får 88 kvinnor och 89 män i Norrbottens län bidrag för start av näringsverksamhet (starta-eget-bidrag). Det innebär att 1,2 av 1 000 kvinnor i åldern 18-64 år i länet får bidrag för att starta eget företag. Samma förhållande gäller för männen. Jämförande riksgenomsnitt är 0,5 av 1 000 kvinnor respektive 1 000 män.

Kvinnans heltidslön 86 procent av mannens

I Övre Norrland (länen Norrbotten och Västerbotten) motsvarar kvin- nornas heltidslöner i genomsnitt 86 procent av männens. Kvinnornas heltidslön i procent av männens är i ge nom snitt 84 procent i hela riket.

Störst är skillnaden i Stockholms län där kvinnornas genomsnittliga månadslön är 81 procent av männens. Men månadslönerna för både kvinnor och män är dock högst i Stockholms län.

Kvinnans arbetsinkomst 87 procent av mannens

En kvinna i Norrbottens län i åldern 20-64 år har år 2007 en för- värvsinkomst som motsvarar 87 procent av en mans för värvs inkomst.

År 1991 var kvinnans förvärvsinkomst 71 procent av mannens.

Riksgenomsnittet är något lägre, 85 procent år 2007 och 69 procent år 1991. Sedan 1990-talet har kvinnornas förvärvsinkomster i Norr-

(8)

bottens län ökat i förhållande till männens i samtliga åldersgrupper.

Arbetsinkomsten kan ses som ett mått på vad kvinnor och män får ut av sin arbetsinsats. Arbetsinkomsten påverkas inte bara av lönen utan också i hög grad av den arbetade tiden. Arbetstiden varierar mycket mellan kvinnor och män.

Brottslighet

Vid misshandelsbrott är det vanligare i Norrbottens län än riksgenom- snittet att offer och gärningsman känner varandra. Det gäller både om offret är kvinna eller man. Förändringen i länet under perioden 1988- 2008 visar att andelen brott där gärningsmannen är obekant ökar och att länet i det avseendet närmar sig riksgenomsnittet.

(9)

Befolkning

Årtal att uppmärksamma

Foto: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs.

1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut.

Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.

1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken.

1951 Kvinna får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare.

1982 Ny namnlag, vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer.

1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen.

1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.

1992 Ny jämställdhetslag (SFS 1991:433).

1994 Reviderad jämställdhetslag. Ny nationell policy för jämställdhet.

1995 FNs världskonferens för kvinnor i Peking.

2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken.

2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken.

2007 Ett nytt integrations- och jämställdhetsdepartement bildat av den nytillträdda regeringen.

Foto: Masoud Emadén/Norrlandia

(10)

BEFOLKNING

I Norrbottens län är åldersstrukturen inte längre i nivå med riksgenom- snittet. Norrbottens län har större andel av befolkningen i åldersgruppen 45–84 år än riket i genomsnitt. Länet har lägre andel kvinnor i 20 –39 års ålder samt lägre andel män 25–39 år. Andelen under 20 år är 22 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 24 procent.

Förändringarna har skett snabbt. I början av 1990-talet hade endast Uppsala län lägre andel ålderspensionärer, 65 år och äldre, i befolk- ningen. Detta beroende till stor del på att barnantalet per familj var högre i Norrbottens län än riksgenom snittet fram till och med 1950- talet. År 2008 återfi nns länet på trettonde plats när länen sammanställs efter lägst andel 65 år och äldre. Tittar man på andelen barn 0-15 år är dessa 15,2 procent av befolkningen i Norrbottens län vilket kan jämföras med 16,7 procent i riket.

0 1 2 3 4 5

Kvinnor Män

0 1 2 3 4 5

0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99100-

Riket Norrbottens län

Norrbottens befolkning 2008 (%)

(11)

9 BEFOLKNING

Flyttningsnetto Norrbottens län 1968-2008 Flyttningsnetto mot övriga län i riket

Flyttningsnetto mot utlandet

1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008

-2 800 -2 400 -2 000 -1 600 -1 200 -800 -400 0 400

800 Kvinnor Män

Alltför få fl yttar till länet

Människor har alltid fl yttat och orsakerna till detta varierar. Man fl yt- tar för att utbilda sig, för att få ett arbete som passar till utbildningen, för att få komma till nya miljöer, för att komma närmare släkt och vänner, osv. Men ett problem för Norrbottens län är att alltför få väljer att fl ytta till länet. Det kan också vara svårt för den som fl yttat för att utbilda sig att hitta ett passande arbete på den gamla hemorten om man vill återvända.

1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008

-400 0 400 800 1 200

Kvinnor Män

(12)

BEFOLKNING

Flyttningsnetto inrikes fl yttningar Norrbottens län, ungdomar 25-29 år

Kommun Kvinnor Män

18-24 år 25-29 år 18-24 år 25-29 år

Arjeplog -4 9 4 -2

Arvidsjaur -23 -8 -30 -5

Boden -49 -13 -67 -22

Gällivare -65 -8 -26 -9

Haparanda -26 -2 -2 -4

Jokkmokk -27 -10 -17 4

Kalix -22 -13 -23 -14

Kiruna -40 16 21 -1

Luleå 109 -73 212 -141

Pajala -24 0 -24 5

Piteå -19 -21 -55 -43

Älvsbyn -30 -2 -19 -5

Överkalix -2 -10 -5 -1

Övertorneå -27 0 -18 -19

(inß yttade minus utß yttade)

Flyttningsnetto inrikes fl yttningar 2008

1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008

-400 -200 0 200 400

Kvinnor Män

(13)

11 BEFOLKNING

0 10 20 30 40 50 60

Sverige

Finland

Norge

Tyskland

%

Immigranter 2008. Norrbottens län

Emigranter 2008. Norrbottens län

0 10 20 30 40 50 60

Finland

Sverige

Somalia

Eritrea

11

13

8

8

%

Kvinnor Män

Kvinnor Män

Av de 1 951 personer som invandrat till Norrbottens län under år 2008 är 967 kvinnor. De fyra vanligaste nationaliteterna bland de som invandrar till länet det året är fi nländare, svenskar, somalier och eritreaner. Den största an delen, 11 pro cent av kvinnorna och 14 procent av männen, är fi nländare. På andra plats fi nns svenskar som återvände till Sverige.

Av de 425 kvinnor och 496 män som emigrerade under år 2008 är 56 respektive 49 procent svenska medborgare. 26 procent av kvin- norna och 32 procent av männen är fi nländare. Av de som utvandrar återfi nns 85 procent inom de tre nationaliteterna fi nländare, svenskar och norrmän.

(14)

BEFOLKNING

Andel utländska medborgare i befolkningen 1973-2008

1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008

0 2 4 6 8

Fler utländska kvinnor

Andelen utländska medborgare i befolkningen är lägre i Norrbottens län än riksgenomsnittet. Det gäller både bland kvinnor och bland män.

I länet är andelen utländska kvinnor högre än andelen utländska män, 5,2 respektive 4,5 procent år 2008. Riksgenomsnittet är 5,9 procent för kvinnor och 6,3 procent för män.

Kommun/ Kvinnor Män Totalt region Arjeplog 125 105 230 Arvidsjaur 167 127 294 Boden 911 656 1 567 Gällivare 677 483 1 160 Haparanda 2 262 1 739 4 001 Jokkmokk 226 160 386 Kalix 946 581 1 527 Kiruna 1 177 767 1 944

Kommun/ Kvinnor Män Totalt region

Luleå 3 428 2 770 6 198 Pajala 524 221 745 Piteå 928 784 1 712 Älvsbyn 235 198 433 Överkalix 167 76 243 Övertorneå 758 409 1 167

Länet 12 531 9 076 21 607 Kvinnor (BD)

Män (BD)

Kvinnor (S) Män (S)

Utrikes födda boende i länet 2008

(15)

13 BEFOLKNING

De vanligaste utländska nationaliteterna i länet 2008

Kvinnor Män Totalt Finland 3 299 2 571 5 870

Norge 364 302 666

Thailand 494 102 596

Tyskland 166 202 368

Ryssland 230 103 333

Irak 118 190 308

Polen 105 133 238

Afghanistan 104 133 237

Myanmar (Burma) 104 128 232

Iran 96 117 213

Somalia 83 103 186

Danmark 66 105 171

Storbritannien och Nordirland 33 111 144

Colombia 64 62 126

USA 45 70 115

Kina 53 46 99

Indien 28 68 96

Kongo 47 44 91

Burundi 51 39 90

Turkiet 28 58 86

Pakistan 15 71 86

Eritrea 46 39 85

Estland 48 14 62

Nederländerna 27 31 58

Frankrike 23 34 57

Österrike 23 29 52

Filippinerna 38 7 45

Azerbajdzjan 15 21 36

Ukraina 25 11 36

Syrien 16 19 35

Totalt utländska medborgare 5 854 4 963 10 817

(16)

BEFOLKNING

En ny äldreboom

Andelen äldre i befolkningen ökar. Sverige har redan haft en kraftig ex- pansion av gruppen 65 år och äldre. Framför oss har vi en ny expansion som kommer att hålla i sig fram till början av 2030-talet. Det är de stora kullarna på 1940-talet och senare 1960-talet som når pensionsåldrarna.

De äldre kommer att utgöra en påtagligt större andel av befolkningen än idag. Ett par år in på 2030-talet kommer pensionärerna, de som är 65 år och äldre, att utgöra en fjärdedel av landets befolkning. Det är en kraftig ökning jämfört med dagens 18 procent.

Sedan år 1968 har befolkningen i Norrbottens län totalt minskat med 9 836 personer. Antalet kvinnor har minskat med 3 183 medan antalet män har minskat med 6 653. Befolk ningsstrukturen har förändrats kraftigt med en stor tillväxt av antalet äldre och en kraftig minskning av antalet yngre.

För att bättre kunna åskådliggöra förändringen har index använts där antalet individer i olika åldersgrupper år 1968 fått värdet 100. År 2008 har kvinnor i åldersgruppen 16-24 boende i länet ett index på 73, dvs jämfört med år 1968 har antalet minskat med 27 procent. Kvinnor i åldern 80 år och äldre har år 2008 index värdet 408, dvs antalet har ökat med 308 procent.

Män i åldersgruppen 16-24 år har år 2008 ett index på 75, dvs jämfört med år 1968 har antalet minskat med 25 procent. Män i åldern 80 år och äldre har indexvärdet 318 år 2008, dvs antalet har ökat med 218 procent.

Se läsanvisning sid 81: Index Kvinnor och män år 2008. Index 1968=100

Ålder Kvinnor Män Länet Riket Länet Riket 0-15 61 94 62 94 16-24 73 98 75 98 25-39 78 122 83 121 40-64 117 120 115 124 65-79 167 126 165 136 80- 408 297 318 245 Totalt 97 117 95 116

(17)

15 BEFOLKNING

Kvinnor i Norrbottens län 1968–2008

Index 1968=100

Män i Norrbottens län 1968–2008

1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2003 2008

0 100 200 300 400

-15 16-24

25-39 40-64

65-79 80--

1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2003 2008

0 100 200 300 400

-15

16-24 25-39

40-64 65-79 80-- Index 1968=100

(18)

BEFOLKNING

Antal födda barn per 1000 kvinnor 15-44 år

Antal kvinnor per 100 män (0-80 år) 2008

Antalet födda barn per 1000 kvinnor i åldern 15-44 år är lägre i Norrbot- tens län jämfört med riksgenomsnittet. År 2008 föddes 55 barn i länet och 61 barn i riket per 1000 kvinnor i åldersgruppen. Födelseunder skottet i länet beror till stor del på att andelen unga kvinnor blivit lägre genom en stor utfl yttning.

Kvinnoöverskottet förskjuts uppåt i åldrarna

I Sverige föds något fl er pojkar än fl ickor. Proportionerna är 106 levande födda pojkar på 100 fl ickor. Denna fördelning vid födseln har varit relativt konstant över tiden. År 2008 är det fl er män än kvinnor i alla åldrar ända upp till 60 års ålder.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

0 50 100

150 Norrbottens län

Riket

år

1980 1985 1990 1995 2000 2004 2008

0 20 40 60 80

Länet Riket

(19)

17 BEFOLKNING

Antal kvinnor per 100 män per åldersgrupp år 2008

Kommun/ Kvinnor per 100 män

region 20-34 år 35-49 år 50-64 år 65- år

Arjeplog 78 93 90 115

Arvidsjaur 83 91 94 121

Boden 89 96 100 131

Gällivare 78 89 88 110

Haparanda 79 91 94 118

Jokkmokk 84 104 82 117

Kalix 84 95 97 111

Kiruna 83 90 90 118

Luleå 85 96 100 124

Pajala 70 86 81 104

Piteå 92 95 100 126

Älvsbyn 87 93 90 123

Överkalix 75 95 85 113

Övertorneå 69 97 79 109

Länet 85 94 95 120

Riket 96 96 99 126

Mansöverskott i utfl yttningsområden

Kvinnor fl yttar mer än män. Flyttningsströmmarna har gjort att många kommuner har fått en mycket ojämn könsfördelning i de åldrar då det är vanligast att man fl yttar. Detta märks till exempel i åldersgruppen 20-34 år. I samtliga kommuner i Norrbottens län är det ett underskott på kvinnor i denna åldersgrupp.

(20)

FOLKMÄNGD

Kommun/ Ålder

region 0-15 16-24 25-44 45-64 65- Totalt Arjeplog 211 161 309 421 423 1 525 Arvidsjaur 472 327 673 891 917 3 280 Boden 2 251 1 460 3 041 4 019 3 098 13 869 Gällivare 1 396 978 1 878 2 604 2 159 9 015 Haparanda 815 500 968 1 526 1 178 4 987 Jokkmokk 376 271 521 758 673 2 599 Kalix 1 331 802 1 753 2 420 2 106 8 412 Kiruna 1 931 1 273 2 580 3 062 2 367 11 213 Luleå 5 991 4 639 9 173 9 721 6 884 36 408 Pajala 487 256 441 873 994 3 051 Piteå 3 413 2 294 4 791 5 715 4 227 20 440 Älvsbyn 681 466 873 1 090 1 072 4 182 Överkalix 220 191 293 540 560 1 804 Övertorneå 371 227 369 713 684 2 364 Länet 19 946 13 845 27 663 34 353 27 342 123 149 Folkmängd 2008-12-31

Kvinnor

Kommun/ Ålder

region 0-15 16-24 25-44 45-64 65- Totalt Arjeplog 229 213 337 474 368 1 621 Arvidsjaur 541 384 759 945 756 3 385 Boden 2 380 1 601 3 301 4 018 2 366 13 666 Gällivare 1 431 1 126 2 240 2 932 1 959 9 688 Haparanda 829 619 1 111 1 627 1 000 5 186 Jokkmokk 400 301 553 879 573 2 706 Kalix 1 448 1 004 1 888 2 521 1 889 8 750 Kiruna 2 099 1 426 2 906 3 452 2 003 11 886 Luleå 6 299 5 183 10 126 9 827 5 563 36 998 Pajala 482 347 530 1 066 953 3 378 Piteå 3 762 2 519 5 079 5 751 3 351 20 462 Älvsbyn 730 522 957 1 200 874 4 283 Överkalix 264 211 315 625 496 1 911 Övertorneå 420 270 456 836 626 2 608 Länet 21 314 15 726 30 558 36 153 22 777 126 528 Män

(21)

19 MEDELÅLDER

Befolkningens medelålder 1989 och 2008

Kommun/ Kvinnor Män Samtliga region 1989 2008 1989 2008 1989 2008 Arjeplog 42,1 47,3 41,7 44,7 41,9 46,0 Arvidsjaur 43,1 47,0 41,1 43,9 42,1 45,4 Boden 40,4 44,5 37,5 41,7 38,9 43,1 Gällivare 39,5 45,0 38,3 43,7 38,8 44,3 Haparanda 40,1 45,1 37,9 43,0 39,0 44,0 Jokkmokk 40,9 46,7 40,2 44,8 40,5 45,7 Kalix 40,6 45,9 38,6 43,5 39,6 44,7 Kiruna 37,3 43,0 36,2 41,2 36,7 42,1 Luleå 38,1 41,9 36,1 39,7 37,1 40,8 Pajala 44,1 49,1 41,5 47,6 42,7 48,3 Piteå 39,3 43,2 36,6 40,6 38,0 41,9 Älvsbyn 41,3 45,2 38,9 42,8 40,1 44,0 Överkalix 45,0 49,3 42,6 46,9 43,7 48,1 Övertorneå 43,3 47,8 40,2 45,7 41,8 46,7

Länet 39,7 44,0 37,6 41,7 38,6 42,8 Riket 40,8 42,1 38,1 39,9 39,5 41,0

Man kan nu tydligt märka konsekvenserna av många års nettoutfl ytt- ning. Befolkningen åldras och det är förhållandevis få familjer i de åldrar då barnen föds, vilket ger ett lågt antal födda barn. Antalet födda barn per 1000 kvinnor i åldern 15-44 år är lägre än riksgenomsnittet (se sid 16).

Under de senaste nitton åren har medelåldern bland kvinnorna i Norrbottens län ökat med 4,3 år. Bland männen har medelåldern ökat 4,1 år. För riket i dess helhet har medelåldern under samma period ökat med 1,3 år för kvinnorna och med 1,8 år för männen.

(22)

HÄLSA

Medellivslängd 2008

Kvinnor Män

79,5 - 79,8 79,0 - 79,4 78,5 - 78,9 78,0 - 78,4 77,6 - 77,9 Medellivslängd, år Medellivslängd, år

83,9 - 84,0 83,1 - 83,8 82,9 - 83,0 82,6 - 82,8 81,9 - 82,5

(23)

21 HÄLSA

Männens medellivslängd ökar - kvinnornas oförändrad

Sedan år 1995 har medellivslängden för männen ökat med 2,7 år jämfört med 1,7 år för kvinnorna i länet. Sedan slutet av 1970-talet har dödlig- heten i medelåldern minskat mer för män än för kvinnor. Skillnaden i livslängd mellan könen har därigenom blivit mindre och är nu fem år.

Internationellt sett är medellivslängden mycket hög i Sverige.

Dödligheten sjunker numera främst för den äldre delen av befolk- ningen från omkring 50 år och man räknar med att dödligheten även fortsättningsvis kommer att sjunka i dessa åldrar.

1971- 1976- 1981- 1986- 1991- 1996- 2001- 2002- 2003- 2004- 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2006 2007 2008 Kvinnor

Länet 77,7 77,8 79,0 79,8 80,6 81,3 81,7 81,9 82,1 82,3 Riket 77,7 78,5 79,5 80,2 81,0 81,8 82,4 82,6 82,8 82,9 Män

Länet 71,6 71,5 72,6 73,4 74,9 75,8 76,8 77,2 77,3 77,6 Riket 72,1 72,4 73,6 74,4 75,6 76,9 78,0 78,2 78,5 78,7 Medellivslängd 1971-2008

Medellivslängd per kommun åren 2004-2008

Kommun Kvinnor Män Arjeplog 83,9 76,4 Arvidsjaur 80,4 76,5 Boden 82,5 78,4 Gällivare 80,6 76,1 Haparanda 80,6 74,3 Jokkmokk 82,3 76,5 Kalix 82,2 78,8 Kiruna 82,0 76,6

Kommun Kvinnor Män Luleå 82,8 79,0 Pajala 81,6 74,7 Piteå 82,8 78,1 Älvsbyn 83,2 76,8 Överkalix 82,2 73,0 Övertorneå 81,6 77,8 Norrbottens län 82,3 77,6 Riket 82,9 78,7

(24)

HÄLSA

Ohälsotal 2008

Kommun/

region Kvinnor Män Arjeplog 54,1 39,8 Arvidsjaur 52,4 37,5 Boden 57,8 38,3 Gällivare 49,5 38,2 Haparanda 61,5 62,1 Jokkmokk 43,5 40,7 Kalix 51,9 37,7 Kiruna 37,6 27,2

Med ohälsotalet avses antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbets- skadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitets- ersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64. Ohälsotalet redovisas för en tolvmånadersperiod, (rullande 12). Alla dagar är omräknade till ”heldagar”, t ex två dagar med halv ersättning blir en dag.

Kommun/

region Kvinnor Män Luleå 44,5 27,9 Pajala 45,5 42,0 Piteå 61,4 35,1 Älvsbyn 58,7 36,0 Överkalix 57,0 49,0 Övertorneå 50,4 42,8 Länet 50,8 34,7 Riket 42,9 28,8 61,1 - 62,2 42,0 - 62,0 37,5 - 41,9 35,1 - 37,4 27,2 - 35,0 Ohälsotal män 61,4 - 61,5

57,0 - 61,3 51,9 - 56,9 49,5 - 51,8 37,6 - 49,4 Ohälsotal kvinnor

(25)

Politik och makt

Årtal att uppmärksamma

1919 Kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting.

1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen.

1921 Första kvinnan i riksdagen, Kerstin Hesselgren.

1943 Första kvinnliga ledamöterna i Norrbottens läns landsting, Frida Jansson, Töre och Anna Kopperi, Malmberget.

1945 Första kvinnliga riksdagsledamoten från Norrbottens län, Märta Boman, Råneå.

1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock.

1971 Första kvinnliga ledamoten i Norrbottens länsstyrelses styrelse, Beda Nilsson, Arvidsjaur.

Foto: Michael Lander/Norrlandia

(26)

LEDARE

Chefer och ledare efter arbetsmaknadssektor 2007

Sektor Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Landsting 46 25 65 35 54 46 Primärkommunal förvaltning 621 325 66 34 63 37 Kommunalt ägda företag 21 84 20 80 25 75 Statlig förvaltning 80 166 33 67 38 62 Statliga affärsverk 1 4 20 80 26 74 Statligt ägda företag 91 355 20 80 31 69 Övriga offentliga institutioner 0 1 0 100 26 74 Privata aktiebolag 625 2 448 20 80 22 78 Privata övriga företag 14 36 28 72 27 73 Övriga organisationer 112 159 41 59 44 56 Totalt 1 611 3 603 31 69 29 71

Kvinnor åldersgrupp 16-29 30-39 40-49 50-59 60-64 Totalt Högre ämbetsmän och politiker 0 0 0 2 2 4 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 4 0 1 2 2 9 Verkställande direktörer, verkschefer m.ß . 0 5 20 12 3 40 Drift- och verksamhetschefer 19 76 182 219 72 568 Chefer för särskilda funktioner 7 55 107 109 19 297 Chefer för mindre företag och

enheter (färre än 10 anst.) 40 151 260 192 50 693 Totalt 70 287 570 536 148 1 611 Chefer och ledare efter ålder 2007

Män åldersgrupp 16-29 30-39 40-49 50-59 60-64 Totalt Högre ämbetsmän och politiker 0 1 1 3 6 11 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 1 1 4 5 2 13 Verkställande direktörer, verkschefer m.ß . 5 42 138 153 61 399 Drift- och verksamhetschefer 19 172 370 387 142 1 090 Chefer för särskilda funktioner 14 112 225 267 87 705 Chefer för mindre företag och

enheter (färre än 10 anst.) 38 239 492 446 170 1 385 Totalt 77 567 1 230 1 261 468 3 603

(27)

25 LEDARE

Chefer och ledare år 2007

Typ av ledningsarbete Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 4 11 27 73 38 62

Chefstjänstemän i

intresseorganisationer 9 13 41 59 40 60 Verkställande direktörer,

verkschefer m.ß . 40 399 9 91 10 90 Drift- och verksamhetschefer 568 1 090 34 66 34 66 Chefer för särskilda funktioner 297 705 30 70 29 71 Chefer för mindre företag

och enheter (färre än 10 anst.) 693 1 385 33 67 31 69 Totalt 1 611 3 603 31 69 29 71 Högre ämbetsmän och politiker

Organiserar, leder och svarar för verkställighet av politiska beslut; planerar, leder och samordnar myndigheters, kommuners och landstings verksamhet.

Chefstjänstemän i intresseorganisationer

Planerar, leder och samordnar verksamheten i intresseorganisationer; svarar för för- handlingar, intressebevakning och information. Som intresseorganisation räknas t.ex.

politiskt parti, arbetsgivar-, bransch- och arbetstagarorganisation, humanitär organisa- tion och idrottsförbund.

Verkställande direktörer, verkschefer m.ß .

Planerar, leder och samordnar verksamheten i stora och medelstora företag, affärsverk, sjukhus, universitet m.m. efter riktlinjer fastställda av en styrelse; formulerar och be- slutar om mål och policy; fattar beslut om arbetsorganisation och större investeringar;

representerar företaget i dess förehavanden; redovisar resultat och rapporter för styrelsen.

Drift- och verksamhetschefer

Planerar, leder och samordnar varu- och tjänsteproduktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande.

Chefer för särskilda funktioner

Planerar, leder och samordnar arbetet inom en stabs- eller specialistfunktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande.

Chefer för mindre företag och enheter

Planerar, leder och samordnar verksamheten i mindre företag, myndigheter, institutioner m.m.; fattar beslut, ansvarar, redovisar resultat och rapporterar till ev ägare, planlägger och leder den dagliga verksamheten.

(28)

POLITIK

Parti Antal Procent kvinnor

Kvinnor Män Länet Riket

Moderata samlingspartiet 4 4 50,0 44,9

Centerpartiet 1 3 25,0 44,2

Folkpartiet 1 3 25,0 48,1

Kristdemokraterna 2 1 66,7 48,3

Socialdemokraterna 16 15 51,6 50,6

Vänsterpartiet 3 3 50,0 50,5

Miljöpartiet 1 1 50,0 50,0

Övriga* 2 11 15,4 35,6

Samtliga 30 41 42,3 47,6

*) Norrbottens sjukvårdsparti

Kvinnor och politik

Regeringen består av tio kvinnor och tolv män. Av riksdagens ledamöter är 47 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige fi nns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner fi nns i genomsnitt 45 procent kvinnor.

Landstingsfullmäktige efter 2006 års val Andel kvinnor i landstingsfullmäktige

1982 1988 1994 2002 2006

0 10 20 30 40 50

Genomsnitt samtliga landsting Norrbottens läns landsting

(29)

27 POLITIK

Fördelning kvinnor och män i kommunfullmäktige efter valet 2006

Genomsnitt länet

I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kom- mun fullmäktige lägre än 40 procent efter valet år 2006. Jämn ast är fördelningen i kommunerna Gällivare (20 kv 21 m), Jokkmokk (16 kv 15 m) Pajala (17 kv 16 m) och Överkalix (15 kv 16 m).

Största ökningen av antalet kvinnliga ledamöter jämfört med före- gående val hade Haparanda, från 12 till 16 kvinnor, och Pajala, från 13 till 17 kvinnor.

Största minskningen av antalet kvinnor i fullmäktige sedan föregående val redovisas för Arvidsjaur -10, Älvsbyn -9 och Övertorneå -9. Jokk- mokks och Älvsbyns kommuner har minskat totala antalet ledamöter i fullmäktige sedan förra valet med 4 respektive 8.

0 20 40 60 80 100

Jokkmokk Pajala Gällivare Överkalix Piteå Kalix Luleå Haparanda Arjeplog Älvsbyn Kiruna Övertorneå Boden Arvidsjaur

Kvinnor Män

(30)

POLITIK

Jämställdhet i kommunfullmäktige

Jämställdhet anses råda när andelen kvinnor respektive män är 40% - 60% i en grupp.

Mer än 60 % män

Minst 40 % kvinnor respektive män Mer än 60 % kvinnor

Valår

1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 Arjeplog

Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå

(31)

29 POLITIK

Fördelning kvinnor och män i kommunala styrelser efter valet 2006

Fördelning kvinnor och män i kommunala nämnder, utskott, beredningar efter valet 2006

0 20 40 60 80 100

Arjeplog Gällivare Luleå Boden Piteå Jokkmokk Överkalix Kalix Kiruna Älvsbyn Haparanda Arvidsjaur Pajala Övertorneå

Kvinnor Män Genomsnitt länet

0 20 40 60 80 100

Gällivare Haparanda Arjeplog Pajala Luleå Piteå Älvsbyn Överkalix Kalix Jokkmokk Kiruna Boden Övertorneå Arvidsjaur

Kvinnor Män Genomsnitt länet

(32)

POLITIK

Fördelning kvinnor och män i kommunala bolag och stiftelser 2009

Fördelning kvinnor och män i kommunala ordförandeposter 2009

0 20 40 60 80 100

Piteå Luleå Gällivare Jokkmokk Arjeplog Kalix Pajala Överkalix Älvsbyn Haparanda Arvidsjaur Boden Kiruna Övertorneå

Genomsnitt länet

0 20 40 60 80 100

Arjeplog Piteå Luleå Älvsbyn Gällivare Kalix Haparanda Övertorneå Överkalix Pajala Jokkmokk Kiruna Arvidsjaur Boden

Genomsnitt länet

Män Kvinnor Män Kvinnor

(33)

31 POLITIK

Fördelning kvinnor och män bland kommunchefer och förvaltningschefer 2009

Fördelning kvinnor och män i Landstingets fullmäktige, styrelse, nämnder, utskott och beredningar 2009

0 20 40 60 80 100

Pajala Arvidsjaur Gällivare Övertorneå Boden Kalix Kiruna Överkalix Haparanda Piteå Arjeplog Luleå Jokkmokk Älvsbyn

Kvinnor Män Genomsnitt länet

0 20 40 60 80 100

Landstingsfullmäktige

Landstingsstyrelse

Nämnder, utskott, beredningar

Ordförandeposter

Vice ordförandeposter Kvinnor

Män

(34)

POLITIK

Åldersfördelning i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och utskott i kommun och landsting (ordinarie ledamöter) 2009

Åldersfördelning i kommunala bolag och stiftelser, (ordinarie ledamöter) 2009

0 20 40 60 80 100

20-29 30-39 40-49 50-59 60-64

65- Kvinnor

Män

Åldersfördelning för kommun- och förvaltningschefer 2009

0 20 40 60 80 100

20-29 30-39 40-49 50-59 60-64

65- Kvinnor

Män

0 20 40 60 80 100

20-29 30-39 40-49 50-59 60-64

65- Kvinnor

Män

(35)

Utbildning

Årtal att uppmärksamma

1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.

1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.

1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur lic och teologi).

1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.

1927 Statliga läroverk öppnas för ß ickor.

1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.

1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.

1980 Äktamakeprövning av studiemedel avskaffas.

Grundskolan får ny läroplan. Skolan skall verka för jämställdhet.

2002 Lag om likabehandling av studenter i högskolan införs. Den slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat.

Foto: Mikael Lundgren /Norrlandia

(36)

UTBILDNING

Meritvärde, grundskolans årskurs 9, läsåret 2007/2008

Genomsnittligt meritvärde:

Eleven får tillgodoräknas poäng för maximalt 16 ämnen enligt följande:

Mycket väl godkänd MVG 20 p Väl godkänd VG 15 p

Godkänd G 10 p Icke godkänd IG 0 p

Maximalt antal poäng en elev kan erhålla är 320

Av de elever som avslutade grundskolans årskurs 9 våren 2008 var fl ickornas genomsnittliga meritvärde 14 procent hög re än pojkarnas.

I Norrbottens län fi nns den största skillnaden mellan fl ickornas och pojkarnas meritvärden i Jokkmokks kommun, 27 procent. Minsta skillnaden, 6 procent, fi nns i Haparanda och Överkalix kommuner.

Kommun Genomsnittligt meritvärde Skillnad ß ickor Flickor Pojkar Samtliga och pojkar i % Arjeplog 192,5 218,3 207,6 -12 Arvidsjaur 206,1 192,5 199,1 7 Boden 218,5 188,3 203,2 16 Gällivare 235,2 216,9 224,6 8 Haparanda 230,3 216,9 224,4 6 Jokkmokk 235,5 185,4 210,8 27 Kalix 215,5 173,2 193,6 24 Kiruna 222,6 189,6 205,4 17 Luleå 224,1 195,6 209,2 15 Pajala 234,3 203,6 221,3 15 Piteå 220,6 197,9 208,9 11 Älvsbyn 227,0 189,1 207,7 20 Överkalix 211,4 199,7 207,0 6 Övertorneå 227,4 206,3 217,4 10 Länet 222,8 195,8 208,9 14 Riket 218,8 196,8 207,5 11

(37)

35 UTBILDNING

Program/inriktning Antal Fördelning, %

Kvinnor Män Totalt Kv M

Barn- och fritidsprogrammet 113 26 139 81,3 18,7 Byggprogrammet 11 95 106 10,4 89,6

Elprogrammet 8 120 128 6,3 93,8 Energiprogrammet 0 35 35 0 100 Estetiska programmet 122 45 167 73,1 26,9

därav inriktning

bild och formgivning 58 14 72 80,6 19,4

dans 11 1 12 91,7 8,3 musik 45 28 73 61,6 38,4 teater 8 2 10 80,0 20,0 Fordonsprogrammet 12 102 114 10,5 89,5

Handels- och administration 85 33 118 72,0 28,0 Hantverksprogrammet 37 6 43 86,0 14,0 Hotell- och restaurang 61 25 86 70,9 29,1 Industriprogrammet 0 72 72 0 100 Livsmedelsprogrammet 7 4 11 63,6 36,4 Medieprogrammet 53 15 68 77,9 22,1 Naturbruksprogrammet 63 40 103 61,2 38,8 Naturvetenskapsprogrammet 149 104 253 58,9 41,1 därav inriktning

matematik - datavetenskap 7 15 22 31,8 68,2

miljövetenskap 25 7 32 78,1 21,9 naturvetenskap 117 82 199 58,8 41,2 Omvårdnadsprogrammet 111 6 117 94,9 5,1

Samhällsvetenskapsprogrammet 267 112 379 70,4 29,6 därav inriktning

ekonomi 66 57 123 53,7 46,3 kultur 30 7 37 81,1 18,9 samhällsvetenskap 141 36 177 79,7 20,3

språk 20 12 32 62,5 37,5 Teknikprogrammet 19 171 190 10,0 90,0

Specialutformat program 271 261 532 50,9 49,1 Individuellt program. 7 6 13 53,8 46,2 Fristående skolor 32 74 106 30,2 69,8 IB - International Baccalaureate 11 1 12 91,7 8,3 Totalt 1 439 1 353 2 792 51,5 48,5 Examinerade från gymnasieskolan läsåret 2007/2008. Norrbottens län

(38)

UTBILDNING

Det är genomgående fl er kvinnor än män som fortsätter med högre stu- dier inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier ligger i nivå med rikets. Andel av männen i länet som påbörjar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet.

Av fl ickorna som examinerades från gymnasiet i Norrbottens län läsåret 2004/05 studerade 48 procent på högskola inom tre år, av poj- karna 28 procent. Genomsnittet för riket är 46 procent av fl ickorna och 35 procent av pojkarna.

Påbörjat högskola/universitet inom 3 år efter gymnasieexamen (%)

1995/96 1997/98 1999/00 2001/02 2003/04 2004/05

0 10 20 30 40 50 60

Kvinnor (BD) Män (BD)

Kvinnor (S) Män (S)

Examensår

(39)

37 UTBILDNING

Befolkningens utbildning

Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Gymnasieutbild- ning är inte längre ett privilegium för en minoritet utan snarare det normala, i synnerhet bland de yngre. Även eftergymnasial utbildning har successivt blivit allt vanligare.

Kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen. I åldersgruppen 25-64 år har 41 procent av kvinnorna respektive 33 procent av män- nen någon form av eftergymnasial utbildning. I Norrbottens län har 37 procent av kvinnorna och 27 procent av männen en eftergymnasial utbild ning. Männen behåller dock ett stort försprång när det gäller forskarutbildning.

Utbildningens inriktning - en könsfråga

Om utbildningsnivån i första hand är en generationsfråga kan ut- bildningens inriktning i hög grad sägas vara en könsfråga. Kvinnor och män är utbildade för skilda områden inom arbetsmarknaden.

De yngre väljer fortfarande könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där något av könen varit starkt underrepre sen terat. Bland kvinnorna har det blivit något vanligare med teknisk/naturvetenskaplig utbildning i samband med den stora utbyggnaden av utbildningar inom denna sektor under 1980- och 1990-talet. Bland männen har det blivit ännu vanligare med en teknisk/naturvetenskaplig utbildning och ännu ovanligare med en pedagogisk utbildning eller en vårdutbildning.

För vissa högre utbildningar t ex läkare, tandläkare, ekonomer, juris- ter m fl har könsfördelningen blivit allt jämnare i yngre generationer.

År 2007/2008 examinerades fl er kvinnor än män inom områdena medi- cin/odontologi och juridik/samhällsvetenskap. Bland civilingenjörer märks en ökad andel kvinnor bland de yngre.

(40)

UTBILDNING

Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning 2008

Det är vanligare bland kvinnor än bland män med någon form av eftergymnasial utbildning.

Andel av befolkningen med lägst 3 års eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning 2008

25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 74

0 10 20 30 40 50

Kvinnor (BD) Kvinnor (S)

Män (BD) Män (S)

25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 74

0 10 20 30 40 50

Kvinnor (BD)

Kvinnor (S) Män (BD) Män (S)

år år

(41)

39 UTBILDNING

Befolkningen 1990-2008 i åldern 25-64 år med eftergymnasial utbildning

Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Andelen av befolk- ningen i åldersgruppen 25-64 år med någon form av eftergymnasial utbildning ökar bland kvinnor och män i både länet och riket.

År 1990 hade 21 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i länet av åldersgruppen någon form av eftergymnasial utbildning.

Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 24 procent för kvinnorna och 22 procent för männen. År 2008 är 38 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i länet efter gym nasialt utbildade. I hela riket är 41 procent av kvinnorna och 33 procent av männen eftergymnasialt utbildade.

1990 1995 2000 2005 2008

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Kvinnor (BD) Kvinnor (S)

Män (BD) Män (S)

(42)

UTBILDNING

Andel kvinnor och män 25-64 år med någon form av eftergymnasial utbildning 2008

Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samt liga kommuner och i riket.

I Norrbottens län har 38 procent av kvinnorna i åldern 25-64 år eftergymnasial utbildning och 27 procent av männen. Högst andel eftergymnasialt utbildade fi nns i kommunerna Luleå och Boden.

0 10 20 30 40 50

Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket

Kvinnor Män

(43)

41 UTBILDNING

Kvinnor Män

Andel kvinnor och män 20-64 år med eftergymnasial utbildning per bransch 2007. Norrbottens län

Eftergymnasial utbildning bland de anställda förekommer framför allt inom branscher som utbildning och forskning, offentlig förvaltning samt vård och omsorg.

0 20 40 60 80

Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi, vatten och avfall Byggverksamhet Handel och kommunikationer Finansiellt, företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Förvärvsarbetande, totalt Icke förvärvsarbetande, Totalt

(44)

UTBILDNING

Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning efter utbildningsnivå och kurs 2007/2008

Utbildningsnivå Norrbottens län Riket

Kurs Totalt Procent Totalt Procent

antal Kv M antal Kv M

Grundläggande utbildning

Engelska 223 66 34 15 875 71 29 Svenska som andraspråk 193 65 35 24 213 66 34 Matematik 149 64 36 11 835 70 30 Samhällskunskap 118 65 35 4 858 72 28 Svenska 58 67 33 3 762 63 37 Övriga kurser 58 66 34 16 290 69 31 Summa 799 66 34 76 833 68 32

Gymnasial utbildning

Orienteringskurs 588 70 30 24 802 67 33 Matematik A 488 65 35 18 706 68 32 Matematik B 480 65 35 17 941 64 36 Arbetsmiljö och säkerhet 455 69 31 15 104 75 25 Datorkunskap 451 75 25 21 270 72 28 Etik och livsfrågor 428 88 12 12 832 87 13 Svenska B 410 60 40 12 704 61 39 Samhällskunskap B 386 62 38 14 868 65 35 Omvårdnad 384 88 12 13 335 90 10 Engelska A 362 65 35 16 216 66 34 Medicinsk grundkurs 352 88 12 13 299 88 12 Psykologi A 344 78 22 15 447 80 20 Social omsorg 291 92 8 11 240 89 11 Engelska B 284 68 32 12 062 67 33 Religionskunskap A 270 62 38 8 326 63 37 Matematik C 267 66 34 11 276 55 45 Övriga kurser 9 137 63 37 339 834 63 37 Summa 15 377 67 33 579 262 67 33

References

Related documents

Det mest vanligt förekommande plagget som kvinnorna använde i reklamannonserna var finkläder och vardagskläder, båda 23 procent. Bland männen var det vanligast

Noll är faktiskt ingenting, inte ens en helt rund ring.. Tomt som inne i en boll, är det uti

Click here for more free printables!. Thank you for respecting my Terms

Drar spelaren två kort som inte är tiokamrater vänds dessa tillbaka.. Sedan är det nästa spelares tur att vända upp två kort för att försöka

Räck upp handen du som står på fjärde plats, andra osv.. Rita 10 ringar

Går det att dela upp klossarna i två högar så att det blir lika många i varje hög..

Går det att dela upp klossarna i två högar så att det blir lika många i varje hög..

De flesta av de data som behövs för att undersöka förekomsten av riskutformningar finns som öppna data där GIS-data enkelt går att ladda ned från till exempel NVDB