SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN

SANDVIKENS KOMMUN Våren 2008

Bevara

Betygsindex

Lägre

prioritet Prioritera!

Modellen pekar ut områden som bör prioriteras.

Förbättra om möjligt

SCB:s analysmodell med

Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

Effekt

FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN

SANDVIKENS KOMMUN

Våren 2008

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Analysrapport

Sammanfattning... 1

SCB:s analysmodell med NKI... 2

Resultat... 5

Inför eget arbete med materialet ... 14

Om undersökningen ... 15

Diagram och tabeller A. Företagarna om regionens företagsmiljö Diagram 1A. Modellstrukturbild A ... 22

Diagram 2A. Prioriteringsmatris A... 23

Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna ... 24

Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg ... 27

Tabell 2A.1–4 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 28 B. Företagarna om kommunens service Diagram 1B. Modellstrukturbild B... 31

Diagram 2B. Prioriteringsmatris B ... 32

Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna ... 33

Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg ... 35 Tabell 2B.1–7 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 36 Bilaga

Frågeblankett

Sammanfattning

Statistiska centralbyrån (SCB) erbjöd för första gången under våren 2008 Sveriges kommuner att delta i undersökningen Företagarna om kommunen.

Denna undersökning kommer framöver att genomföras årligen, varje vår.

Sammanlagt deltog 23 kommuner i årets undersökning. Kommunernas resultat finns tillgängliga på www.foretagenochkommunen.scb.se.

Denna rapport avser företagarundersökningen i Sandvikens kommun våren 2008. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning under tiden 14 februari – 9 april. Urvalet bestod av 500 företag och svarsandelen blev 34 procent i Sandvikens kommun.

Undersökningen består av två delar:

A. Företagarna om regionens företagsmiljö

B. Företagarna om kommunens service åt företagen

Jämförelser med resultat från ”samtliga” kommuner avser de 23 kommuner som var med i årets undersökning.

De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett åt sin kommun och region. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända.

A. Företagarna i Sandvikens kommun om regionens företagsmiljö

Det sammanfattande betygsindexet Företagsmiljö-Index (FMI) för hur företagen i Sandvikens kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 43.

Genomsnittet för de 23 kommunerna i vårens undersökning blev 45.

För Sandvikens kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Kommunikationer och Inställning till

företagande som kan höja helhetsbetyget Företagsmiljö-Index.

B. Företagarna om Sandvikens kommuns service åt företagen

Genomsnittet för samtliga kommuner i vårens undersökningsomgång blev 39.

För Sandvikens kommun är det enligt modellanalysen främst en

förbättring av betygsindex för faktorn Inställning till företagande som kan

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008

SCB:s analysmodell med NKI

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns två helhets- betyg, ett i vardera modellen. I modell A, med frågor om regionens företagsmiljö, ingår helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). I modell B, med frågor om kommunens service åt företagen, ingår helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI).

Varje modell ovan består av ett antal faktorer/frågeområden. Varje faktor mäts i regel med flera frågor (indikatorer) som alla behandlar aspekter av det område som avses. De svarande företagen sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg 1–4 på en fråga kan betraktas som ej godkänt betyg.

Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblankett- en ingår som bilaga i rapporten.

Indexberäkningar

Företagen betygsätter alltså de olika enskilda frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygs- index omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är företagen med respektive faktor. En faktor med betygsindex under 40 innebär att företagen gett ett klart underkänt betygsindex för det som den faktorn mäter. Den 10-gradiga skalans

betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (23,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6),

7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100).

Effektmått – grad av påverkan

För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effekt- måttet ligger inga specifika frågor om hur företagen prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI (eller i denna undersökning FMI och FSI), och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NKI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effekt- mått på 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet.

Prioriteringsmatris

I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet nedan) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är företagen med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NKI.

Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen åt kommunen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt helhetsbetyg bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har relativt höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras trots att de redan har förhållandevis höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en

förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning av detta kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten.

Tolkningen av faktorernas effektmått

Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008

helhetsbetyget och betyget på faktorn, kan ge ett betydligt starkare

samband för andra faktorer i modellen. I t.ex. undersökningens frågeblock A, om regionens företagsmiljö, ingår faktorn Finansiellt stöd. Även om faktorn Finansiellt stöd fått ett lågt betyg av företagen i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande företagen inte är i behov av finansiellt stöd och att de kanske just därför fäster större vikt vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg FMI.

Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan företagens betyg på faktorn

Finansiellt stöd och deras helhetsbetyg på regionens företagsmiljö (FMI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Finansiellt stöd.

Felmarginaler

Felmarginaler för skattning av de olika faktorernas indextal och effektmått anges i diagrammen 1A och 1B i bilagan ”tabeller och diagram”. Fel- marginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att resultaten baseras på modellberäkningar. Vad gäller indexvärdena beaktar felmarginalerna även den osäkerhet som beror på att det inte är samtliga företag i

kommunen som har tillfrågats, utan endast ett urval av dem.

Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har ett betygsindex som är 55 och en felmarginal ± 2 så innebär det att det sanna värdet ligger i intervallet 53–57 med 95 procents säkerhet.

Statistiskt säkerställda skillnader

För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säker- ställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett som är 53–57 och ett som är 57–61, anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd.

Resultat

Resultatredovisningen för vart och ett av frågeblocken, A (Regionens företagsmiljö) och B (Kommunens service åt företagen), bygger på:

• En modellstrukturbild (Diagram 1 A–B)

• En prioriteringsmatris (Diagram 2 A–B)

• En tabell (Tabell 1 A–B)

I tabell 1A och 1B redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av företagen som gett låga betyg.

Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1–4 klassas som låga betyg, 5–7 som mellanbetyg och 8–10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de företag som uppgett ”Ingen åsikt” eller valt att inte besvara den aktuella frågan.

A. Företagarna i Sandvikens kommun om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index, FMI)

Analysmodell A avser att mäta hur företagen i Sandvikens kommun betygsätter regionens företagsmiljö. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer:

• Kompetensförsörjning (fråga A1:1–4)

• Samhällsservice, boende m.m. (fråga A2:1–10)

• Regionens attraktivitet (fråga A3:1–5)

• Kontaktytor och rådgivning (fråga A4:1–6)

• Finansiellt stöd (fråga A5:1–2)

• Kommunikationer (fråga A6:1–5)

• Inställning till företagande (fråga A7:1–2)

Vidare ingår tre frågor (frågorna A8: 1–3) som bygger upp helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI), samt en fråga om hur företagen i kommunen ser på sina förutsättningar att utvecklas i regionen (fråga A9), vilken ligger

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008

Av företagen i Sandvikens kommun ger 21 procent ett högt betyg på

förutsättningarna att utvecklas i regionen de närmaste fem åren (betyg 8–10 på fråga A9), medan 38 procent ger ett lågt betyg (betyg 1–4 på frågan).

I Sandvikens kommun blev medelindex för de sju faktorerna

(frågeområdena ovan) 48. I tabell A1 framgår Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorernas betygsindex rangordnade för

Sandvikens kommun.

Tabell A1. Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Sandvikens kommun. Våren 2008

Betygsindex Felmarginaler

FMI 43 ±3

Framtiden 46 ±3

Finansiellt stöd 55 ±3

Samhällsservice, boende m.m. 51 ±2

Regionens attraktivitet 50 ±3

Inställning till företagande 48 ±3

Kommunikationer 47 ±3

Kontaktytor och rådgivning 45 ±2

Kompetensförsörjning 42 ±2

Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i årets undersökning har Sandvikens kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre

betygsindex för faktorerna Samhällsservice, boende m.m. samt Kontaktytor och rådgivning.

För faktorn Kompetensförsörjning är det frågorna om möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens och tillgången till

vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal som har fått lägst betyg av företagen. Dessa frågor har fått medelbetyg på 4,5 och 49

respektive 52 procent av företagen har gett låga betyg på frågorna (betyg 1–

4). Även frågan om möjligheterna till resor/transporter med flyg under faktorn Kommunikationer har fått ett så pass lågt medelbetyg som 3,9.

Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om Räddningstjänstens brandskydd under faktorn Samhällsservice, boende m.m.

Medelbetyget för denna fråga blev 6,8 och 39 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8–10).

Diagram A1. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex för Sandvikens kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Inställning till företagande Kommunikationer Finansiellt stöd Kontaktytor och rådgivning Regionens attraktivitet Samhällsservice, Boende m.m.

Kompetensförsörjning Framtiden FMI

Betygsindex Sandviken

Samtliga

Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma

storleksklass (färre än 1 500 företag) har Sandvikens kommun fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorn Kommunikationer och statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorn Samhällsservice, boende m.m.

Tabell A2. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex efter kom- munstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008

0 - 1 499 1 500 -

FMI 45 46 45 43

Framtiden 46 48 47 46

Kompetensförsörjning 42 46 43 42

Samhällsservice, boende m.m. 55 55 55 51

Regionens attraktivitet 50 55 52 50

Kontaktytor och rådgivning 47 51 49 45

Finansiellt stöd 56 57 56 55

Kommunikationer 42 49 44 47

Inställning till företagande 50 48 49 48

ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 170

ANTAL KOMMUNER 15 8 23

Sandviken Antal företag i kommunen Samtliga

kommuner

I Sandvikens kommun är det framförallt faktorerna Kommunikationer och Inställning till företagande som bör uppmärksammas. De faktorerna har fått relativt låga betygsindex och har hög effekt, dvs. stor påverkan på

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008

Diagram A2. Företagsmiljö-Index (FMI) – Prioriteringsmatris för Sandvikens kommun.

Våren 2008

Sandviken

Inställn. Kommunik.

Attrakt.

Fin. stöd

Kontakt.

Samhälls.

Kompetens

20 30 40 50 60 70 80 90

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

Effekt Betygsindex

IV. Bevara I. Förbättra

om möjligt

III. Lägre

prioritet II. Prioritera

Kompetensförsörjning

Faktorn Kompetensförsörjning har fått modellens lägsta betygsindex, 42, och även det lägsta effektmåttet, 0,0. Faktorn behöver således inte prioriteras i ett förbättringsarbete, trots det relativt låga betygsindexet. Medelbetygen för de fyra delfrågorna varierar mellan 4,5 och 5,3.

Samhällsservice, boende m.m.

Denna faktor har fått ett betygsindex på 51. De tio delfrågornas medelbetyg varierar mellan 4,5 för företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse till 6,8 för Räddningstjänstens brandskydd.

Regionens attraktivitet

Regionens attraktivitet har fått modellens högsta effektmått, 1,9. Faktorns betygsindex blev 50 och delfrågornas medelbetyg går från 5,0 till 6,3. Störst andel kritiska företag har frågan om tillgången till lämpliga företagslokaler fått, där 37 procent av de svarande har gett ett underkänt betyg till

Kontaktytor och rådgivning

Faktorn Kontaktytor och rådgivning har fått ett betygsindex på 45. På frågan om mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag har 55 procent av företagen gett ett lågt betyg.

Finansiellt stöd

Finansiellt stöd är den faktor i modellen som har fått det högsta

betygsindexet, 55, av företagen. Faktorns två delfrågor har en liknande svarsfördelning och medelbetyg på 5,8 respektive 5,9.

Kommunikationer

Kommunikationer är en av de faktorer som enligt analysen bör prioriteras i ett förbättringsarbete. Faktorn har fått ett betygsindex på 47 och ett relativt högt effektmått, 1,3. De fem delfrågornas medelbetyg varierar från 3,9 för möjligheterna till resor/transporter med flyg till 6,1 för kvaliteten på data- kommunikationen.

Inställning till företagande

Denna faktors betygsindex blev 48. De två delfrågornas medelbetyg är 5,4 respektive 5,3 och det är 32 procent av de svarande företagen som är kritiska till hur allmänheten i regionen ser på företagande.

Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor

I tabellerna 2A:1–4 redovisas FMI och de olika faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i

kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek.

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008

B. Företagarna om Sandvikens kommuns service åt företagen (Företagsservice-Index, FSI)

Analysmodell B avser att mäta hur företagen bedömer Sandvikens kommuns service åt företagen. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer:

• Inställning till företagande (fråga B10:1-4)

• Service (fråga B11:1-6)

• Tillståndsgivning (fråga B12:1-5)

• Upphandling (fråga B13:1-6)

Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor (frågorna B14:1–3) som ligger till grund för helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI).

Helhetsbetyget FSI för hur företagen bedömer Sandvikens kommuns service åt företagen blev 34, vilket motsvarar betyget 4,1 på den tiogradiga skalan. FSI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 39. FSI för Sandvikens kommun är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för samtliga 23 kommuner.

I Sandvikens kommun blev medelindex för de fyra faktorerna (fråge- områdena ovan) 36. I tabell B1 framgår Företagsservice-Index (FSI) samt faktorernas betygsindex rangordnade för Sandvikens kommun.

Tabell B1. Företagsservice-Index (FSI) samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Sandvikens kommun. Våren 2008

Betygsindex Felmarginaler

FSI 34 ±4

Tillståndsgivning 39 ±3

Service 37 ±3

Inställning till företagande 36 ±3

Upphandling 30 ±3

Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen har Sandvikens kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Inställning till företagande, Tillståndsgivning och Upphandling.

För faktorn Upphandling är det frågan om hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas som av företagen har fått lägst betyg. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 3,2 och 68 procent av

företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1–4). Även frågan om stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet under samma faktor har fått ett så pass lågt medelbetyg som 3,3.

Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om personalens bemötande under faktorn Tillståndsgivning. Medelbetyget för denna fråga blev 5,2.

Diagram B1. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex för Sandvikens kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Upphandling Tillståndsgivning Service Inställning till företagandet FSI

Betygsindex Sandviken

Samtliga

Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma

storleksklass (färre än 1 500 företag) har Sandvikens kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Inställning till företagande och Tillståndsgivning.

Tabell B2. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008

0 - 1 499 1 500 -

FSI 39 38 39 34

Inställning till företagande 43 41 43 36

Service 40 39 40 37

Tillståndsgivning 44 40 43 39

Upphandling 32 34 33 30

ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 170

ANTAL KOMMUNER 15 8 23

Sandviken Antal företag i kommunen Samtliga

kommuner

I Sandvikens kommun är det framförallt faktorn Inställning till företagande som bör uppmärksammas. Den faktorn har fått relativt lågt betygsindex och har hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FSI för Sandvikens kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Service förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FSI.

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008

Diagram B2. Företagsservice-Index (FSI) – Prioriteringsmatris för Sandvikens kommun. Våren 2008

Tillstånd

Upphandling

Service

Inställning

20 30 40 50 60 70 80 90

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

Effekt Betygsindex

IV. Bevara I. Förbättra

om möjligt

III. Lägre

prioritet II. Prioritera

Inställning till företagande

Inställning till företagande är den faktor som har fått modellens högsta effektmått på 1,6 och som enligt analysen är den faktor som i första hand bör prioriteras i ett förbättringsarbete. 58 procent av de svarande företagen är kritiska till kommunen vad gäller att ha en tydlig politik för näringslivs- utveckling.

Service

Faktorn Service har fått ett betygsindex på 37. De sex delfrågorna har fått medelbetyg som varierar mellan 4,0 för att anordna träffar mellan

kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda och 4,5 för möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman.

Tillståndsgivning

Denna faktors betygsindex blev 39 och effektmåttet blev 0,8. Mest kritiska är företagen till tiden det tar för beslut i ett ärende där 60 procent av de svarande gett ett lågt betyg till kommunen.

Upphandling

Faktorn Upphandling har fått modellens klart lägsta betygsindex på underkända 30. Delfrågornas medelbetyg går från 3,2 för hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas till 4,2 för vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar.

Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor

I tabellerna 2B:1–6 redovisas FSI och de olika faktorerna efter bak-

grundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln

företagsstorlek.

Inför eget arbete med materialet SCB:s företagarundersökning våren 2008

Inför eget arbete med materialet

• Starta med modellstrukturbild och prioriteringsmatris (korsdiagram- met) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag.

• Man bör överväga att i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen).

• Även faktorer med höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som ham- nat i kvadrant I (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp.

• Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vän- stra delen), dvs. har klart låga betygsindex jämfört med övriga faktorer bör dessa ges särskild uppmärksamhet trots att de erhållit ett svagare effektmått.

• Se till att bibehålla betygsnivån även på de faktorer som har låga effekt- mått. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring faktorns nuvar- ande betygsindex.

• Gå sedan vidare och studera utfallet, dvs. betygen på indikatorerna (frågorna), för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas (se Tabell 1).

• Undersök hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man i bakgrundstabellerna. I bakgrunds- tabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper, vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrunds- tabellerna är därför skillnader mellan olika gruppers indextal på 4–5 indexenheter av mindre betydelse.

• Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Den kan ge en mer ingående informa- tion om det som företagen ser som brister i kommunen och dess verksamheter. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för problem.

• Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att företagen har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten.

Om undersökningen

Allmänt

Resultaten bearbetas med hjälp av SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI). Modellanalyser genomförs för vart och ett av de två fråge- blocken (A och B).

Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sam- manfattande mått på hur stor del av företagen som är nöjda eller missnöjda med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av det helhetsbetyg som företagen ger sin kommun.

Vid SCB har Lars-Gunnar Strand varit projektledare och Fredrik Hult ansvarat för datainsamlingen. Johan Eklund har genomfört

modellberäkningarna. Anita Olsson-Malmberg, Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har svarat för programmering av tabeller och diagram. Denna rapport har utarbetats av Johan Eklund.

Undersökningens omfattning

För de kommuner som har fler än 500 företag har undersökningen genomförts som en urvalsundersökning. För kommuner med högst 500 företag har en totalundersökning genomförts. SCB:s företagsdatabas (FDB) har använts som urvalsram. Från urvalsramen har företag med noll

anställda där företaget inte är företagarens huvudsysselsättning tagits bort.

En rensning har även gjorts för aktiebolag vars omsättning understiger 300 000 kronor. För företag startade år 2006 eller senare saknas dock uppgifter om omsättning respektive huvudsysselsättning varför samtliga dessa företag ingår i urvalsramen. Dessa nystartade företag har dessutom sannolikt en aktuell erfarenhet av kontakter med kommunen. För företag med flera arbetsställen i kommunen ingår endast ett arbetsställe, det med störst antal anställda, i populationen.

I kommuner med färre än 1 500 företag som matchar ovanstående kriterier drogs ett urval på 500 företag, alternativt samtliga företag om kommunen inte har 500 företag. I kommuner med 1 500 till 3 000 företag drogs ett urval på 800 företag. I kommuner med fler än 3 000 företag drogs ett urval på 1 000 företag (se tabell C).

Vid urvalsdragningen delades företagen upp på olika strata (grupper) beroende på antal anställda. Från den största storleksklassen, fler än 25 anställda, drogs samtliga företag (dock maximalt 300 stycken). I övriga

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008

• Aktiebolag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som har en omsättning på minst 300 tkr

• Företag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som är företagarens huvudsysselsättning

• Företag med 0 anställda som startats år 2006 eller senare

Se tabell D för bruttourvalet per stratum för respektive kommun.

Population

Målpopulationen (målgruppen) i undersökningen är privata företag inom kommunen där verksamheten är företagarens huvudsysselsättning.

Datainsamlingen

Postenkät med tre skriftliga påminnelser, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert.

Mätperiod

Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 14 februari 2008 och avbröts den 9 april.

Svarsandel

Den sammanlagda svarsandelen för de 23 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 43 procent av nettourvalet.

Viktning av svaren

För att korrigera att andelen svarande skiljer sig åt mellan de olika storleksklasserna bland företagen har svar från mindre, mellanstora och stora företag inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje storleksklass ges svarande företag en vikt så att den viktade andelen företag i respektive storleksklass överensstämmer med det faktiska antalet företag i den storleksklassen inom kommunen.

Partiellt bortfall och ingen åsikt

Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet ”Ingen åsikt” relativt stor för flera av frågorna (se tabell 1 A–B).

Modellernas förklaringsgrad

Förklaringsgraden (R²) kan variera mellan 0 och 1. För Företagsmiljö-Index blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,58 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 58 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av regionens företagsmiljö.

Förklaringsgraden för Företagsservice-Index blev för de deltagande kommunerna cirka 0,67 vilket innebär att modellens fyra faktorerna förklarar 67 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedöm- ningen av kommunens service åt företagen.

Tabell C. Urval per kommun. Våren 2008

Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval

Svarande Antal

Svarande Andel

Arjeplog 240 4 236 98 42

Bjurholm 167 6 161 84 52

Finspång 500 11 489 221 45

Gotland 1000 11 989 478 48

Karlskrona 800 16 784 300 38

Kinda 500 13 487 210 43

Kramfors 500 18 482 229 48

Linköping 1000 19 981 398 41

Mjölby 500 15 485 215 44

Motala 800 16 784 337 43

Norrköping 1000 19 981 379 39

Robertsfors 373 16 357 175 49

Sandviken 500 7 493 170 34

Sollefteå 500 14 486 222 46

Storuman 412 15 397 198 50

Sundsvall 1000 26 974 391 40

Svalöv 500 12 488 205 42

Tanum 500 12 488 218 45

Umeå 1000 33 967 386 40

Uppvidinge 500 14 486 218 45

Vindeln 330 7 323 153 47

Vännäs 343 6 337 157 47

Östsam 1000 12 988 477 48

Totalt 13 965 322 13643 5 919 43

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008

Tabell D. Bruttourval och antal företag per stratum. Våren 2008

>25 5-25 1-4 0, AB

0, gamla

0,

nya Totalt

Arjeplog Bruttourval 4 30 79 15 88 24 240

Antal i kommunen 4 30 79 15 88 24 240

Bjurholm Bruttourval 0 17 51 7 75 17 167

Antal i kommunen 0 17 51 7 75 17 167

Finspång Bruttourval 26 78 156 18 144 78 500

Antal i kommunen 26 128 255 29 235 127 800

Gotland Bruttourval 75 101 268 35 363 158 1000

Antal i kommunen 75 420 1124 147 1521 664 3951

Karlskrona Bruttourval 85 102 227 30 210 146 800

Antal i kommunen 85 371 825 111 763 533 2688

Kinda Bruttourval 9 50 169 19 190 63 500

Antal i kommunen 9 64 216 24 243 80 636

Kramfors Bruttourval 31 58 159 19 160 73 500

Antal i kommunen 31 128 351 42 352 161 1065 Linköping Bruttourval 273 122 243 45 160 157 1000 Antal i kommunen 273 1000 1997 370 1315 1295 6250

Mjölby Bruttourval 38 67 159 20 135 81 500

Antal i kommunen 38 185 440 56 373 223 1315

Motala Bruttourval 56 113 273 35 200 123 800

Antal i kommunen 56 272 659 85 482 297 1851 Norrköping Bruttourval 269 119 253 37 174 148 1000 Antal i kommunen 269 915 1938 282 1331 1136 5871

Robertsfors Bruttourval 4 55 117 8 148 41 373

Antal i kommunen 4 55 117 8 148 41 373

Sandviken Bruttourval 51 78 128 19 136 88 500

Antal i kommunen 51 226 373 55 397 255 1357

Sollefteå Bruttourval 20 63 164 13 161 79 500

Antal i kommunen 20 141 369 30 361 177 1098

Storuman Bruttourval 9 58 161 16 120 48 412

Antal i kommunen 9 58 161 16 120 48 412

Sundsvall Bruttourval 221 132 280 42 176 149 1000 Antal i kommunen 221 759 1612 239 1013 859 4703

Svalöv Bruttourval 11 43 128 22 199 97 500

Antal i kommunen 11 70 207 36 323 157 804

Tanum Bruttourval 15 53 144 24 201 63 500

Antal i kommunen 15 103 278 47 389 121 953

Umeå Bruttourval 207 125 290 51 150 177 1000

Antal i kommunen 207 726 1684 296 873 1030 4816

Uppvidinge Bruttourval 26 85 136 18 172 63 500

Antal i kommunen 26 101 162 21 205 77 592

Vindeln Bruttourval 7 42 118 10 121 32 330

Antal i kommunen 7 42 118 10 121 32 330

Vännäs Bruttourval 8 41 101 12 133 48 343

Antal i kommunen 8 41 101 12 133 48 343

Östsam Bruttourval 69 98 323 43 331 136 1000

Antal i kommunen 69 342 1129 152 1158 474 3324 Totalt Bruttourval 1 514 1 730 4 127 558 3 947 2 089 13 965

Antal i kommunen 1 514 6 194 14 246 2 090 12 019 7 876 43 939 Kommun

Stratum efter antal anställda

Tabell E. Andel svarande efter företagsstorlek och kommun. Våren 2008

0 1 - 4 5 - 25 26 eller fler

Arjeplog 34 49 47 75 42

Bjurholm 52 58 38 0 52

Finspång 41 46 49 69 45

Gotland 44 49 58 61 48

Karlskrona 38 38 34 45 38

Kinda 40 41 62 78 43

Kramfors 45 50 45 60 48

Linköping 35 42 40 47 41

Mjölby 44 42 48 45 44

Motala 39 42 49 62 43

Norrköping 35 40 50 37 39

Robertsfors 47 48 58 75 49

Sandviken 28 38 47 35 34

Sollefteå 46 40 52 60 46

Storuman 48 49 55 56 50

Sundsvall 37 39 35 50 40

Svalöv 39 48 42 64 42

Tanum 41 49 51 60 45

Umeå 37 37 45 45 40

Uppvidinge 40 44 55 65 45

Vindeln 46 50 43 71 47

Vännäs 43 49 63 25 47

Östsam 46 48 48 68 48

Totalt 41 44 48 49 43

Kommun

Antal anställda Total

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram

TABELLER OCH DIAGRAM

A. Företagarna om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index)

TABELLER OCH DIAGRAM

Diagram 1A Modellstrukturbild FrågaEffektmått 1:1-4 42±20,0 2:1-10 51±20,246 3:1-53,5± 3 50±31,9* 4:1-6±0,4Fråga: 9 17045±20,443± 3 345:1-2 4855±30,4 0,76:1-50,0 - 0,1 47±31,30,0 - 1,1 7:1-21,1 - 2,7 48±30,80,0 - 1,2 0,0 - 0,9 0,6 - 2,0 0,0 - 1,6 2008-04-25 2181

Faktor Samhällsservice, Boende m.m. Regionens attraktivitet

Framtiden

Kompetensförsörjning

FMI

Kommunikationer

Finansiellt stöd

Kontaktytor och rådgivning Fråga 8:1-3

Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat

Diagram 2A Prioriteringsmatris

Sandviken

Fin. stöd Kontakt.

Samhälls. Kompetens 20304050

60

70

80

90 0,00,51,01,52,0

Betygsindex IV. BevaraI. Förbättra om möjligt III. Lägre prioritetII. Prioritera

Sandviken Antal svarande:170Andel svarande (%):34 g för indikatorerna under avsnittet om "Regionens företagsmiljö". garna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. 2181 FAKTOR DelfrågaSandviken MedelvärdeMedel- värdeLägsta värdeHögsta värdelågt (1 - 4)mellan (5 - 7)högt (8 - 10)Summa FMI, HELHETEN43453753 Hur nöjd är du med de regionala förutsättningarna för företagandet i sin helhet?5,25,34,66,034531410005 Hur väl uppfyller de regionala förutsättningarna för företagen dina förväntningar?4,95,14,55,936541010005 Föreställ dig en region med perfekta förutsättningar för företag. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer regionen?4,64,84,05,74647610006 FRAMTIDEN46473957 Hur nöjd är du med de regionala förutsättningarna för att just ditt företag ska utvecklas väl inom de närmaste 5 åren?5,15,24,56,1384121100233 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur nöjd är du med regionen vad gäller …42433256 ...möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens?4,54,73,85,7494011100360 …universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag?5,15,03,86,5335116100561 …annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag?5,35,14,16,1433324100432 …tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal?4,54,73,95,8523215100441 Ingen åsikt

Samtliga kommuner* Andel "ej svar"

Betygsfördelning för Sandviken Andel svar efter företagarnas bedömning

2181 Sandviken Medel- värdeLägsta värdeHögsta värdelågt (1 - 4)mellan (5 - 7)högt (8 - 10)SummaIngen åsikt

Samtliga kommuner*Betygsfördelning för Sandviken Andel svar efter företagarnas bedömning 51554865 6,36,56,07,621413810041 5,96,25,57,125423210028 5,86,25,37,224492710036 6,25,94,67,022413710023 6,16,96,08,322463210012 4,55,24,46,648391310019 6,87,06,27,711503910028 4,64,73,35,342441410037 4,85,14,47,141411810034 5,15,64,57,137491410020 50524363 5,25,44,56,633531410021 6,36,65,67,318493310012 5,35,23,96,535491710021 5,05,33,96,237531010022 6,06,04,97,123473010023 45494156 5,85,95,36,723512610029 4,85,44,56,33853910057 5,45,34,76,232531510052 5,65,95,06,626522210034 4,65,04,35,846441010039 4,14,53,55,45540510032

2181 FAKTOR DelfrågaSandviken MedelvärdeMedel- värdeLägsta värdeHögsta värdelågt (1 - 4)mellan (5 - 7)högt (8 - 10)SummaIngen åsikt

Samtliga kommuner* Andel "ej svar"

Betygsfördelning för Sandviken Andel svar efter företagarnas bedömning FINANSIELLT STÖD Hur nöjd är du med regionen vad gäller …55564867 …bankernas kunskap om de lokala företagens villkor?5,86,15,47,4264628100241 …tillgången till nödvändigt kapital?5,96,05,26,7294130100291 KOMMUNIKATIONER Hur nöjd är du med regionen vad gäller …47442861 …möjligheterna till resor/transporter via vägnätet?6,05,63,67,4284330100112 …möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt)?5,44,22,17,0364519100223 …möjligheterna till resor/transporter med flyg?3,95,23,17,859346100292 …möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken?4,53,71,85,8523216100282 …kvaliteten på datakommunikationen?6,16,04,97,4195130100182 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur nöjd är du med regionen vad gäller …48494159 …hur allmänheten i regionen ser på företagande?5,45,64,66,6325216100231 …hur media i regionen beskriver företagen?5,35,34,66,0305218100231

Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9 Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 2:6 Fr 2:7 Fr 2:8 Fr 2:9 Fr 2:10 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 3:5 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4

Mindre än 1 år1 - 5 år6 - 15 år16 år eller längreUppgift saknas 6044483643 5649524046 petensförsörjning5042414142 6051534851 ionens attraktivitet6350514750 ytor och rådgivning5646454445 5853545655 6447514247 g till företagande5550494448 123647750170 I kommunens centralortI annnan tätortUtanför tätortUppgift saknas 46384143 49444446 petensförsörjning43394142 51535051 ionens attraktivitet53494750 ytor och rådgivning47404645 55595355 50514347 g till företagande47445048 8520641170

Hur många år har företaget funnits i kommunen?Samtliga Var i kommunen ligger företaget?Samtliga