Dagvattenutredning Detaljplan för bostäder vid Sisjövägen

(1)

Dagvattenutredning

Detaljplan för bostäder vid Sisjövägen

2013-08-28

(2)

Dagvattenutredning

Detaljplan för bostäder vid Sisjövägen 2013-08-28

Beställare: Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret

403 17 GÖTEBORG

Konsult: Norconsult AB

Box 8774 402 76 Göteborg

Uppdragsledare: Herman Andersson Handläggare: Herman Andersson Uppdragsnr: 102 36 30

Filnamn och sökväg: n:\102\36\1023630\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen 2012-10-23.doc

Kvalitetsgranskad av: Åsa Malmäng Pohl

Tryck: Norconsult AB

(3)

3 (40)

3630\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen dn-pm-kalkyl\pm sisjövägen

Innehållsförteckning

1 Orientering ... 5

2 Befintlig dagvattenhantering ... 7

2.1 Befintliga dagvattenflöden ... 16

3 Framtida dagvattenhantering ... 19

3.1 Framtida dagvattenflöde ... 20

3.2 Fastighetsägares ansvar ... 21

3.2.1 Begränsning av andelen hårdgjord yta ... 21

3.2.2 Begränsning av tillåtet dagvattenflöde ... 22

3.2.3 Krav på magasinsvolym ... 22

3.3 Exempel på system för dagvattenhantering ... 22

3.3.1 Ytlig avledning ... 22

3.3.2 Ytlig magasinering ... 24

3.3.3 Översilningsytor ... 25

3.3.4 Rain Gardens ... 27

3.3.5 Gröna tak ... 28

3.3.6 Utkastare och regnvattentunnor ... 29

3.3.7 Genomsläppliga beläggningar ... 30

3.3.8 Träd... 31

3.3.9 Kassettmagasin ... 32

3.3.10 Avskärande diken ... 32

3.4 Föreslagen dagvattenhantering ... 33

3.4.1 Höjdsättning ... 34

3.4.2 Planbestämmelser beträffande dagvatten ... 34

3.4.3 Rening av dagvatten ... 34

3.4.4 Kulvertering av del av Lilla Sisjöbäcken ... 35

3.5 Sammanfattande slutsatser ... 36

Bilagor

Bilaga 1. Befintliga dagvattensystem Bilaga 2. Föreslagen dagvattenhantering

(4)

4 (40)

630\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen

(5)

5 (40)

\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen dn-pm-kalkyl\pm sisjövägen

1 Orientering

På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för Bostäder vid Sisjö- vägen. Planområdet är beläget i sydvästra Göteborg, söder som Sisjöns industri- område, se figur 1.

Figur 1. Av markeringen framgår planområdets läge i sydvästa Göteborg

Området består idag av kuperad skogsmark och genomkorsas av Sisjövägen, se figur 2. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av 400 – 450 bostäder samt en förskola.

(6)

6 (40)

Figur 2. Ortofoto över planområdet (Källa Göteborgs stad)

Planområdet begränsas främst av befintlig bebyggelse samt i öster av kommun- gränsen mot Mölndals stad. Området lutar åt norr och genomkorsas, förutom av Sisjövägen, av Stora och Lilla Sisjöbäcken som avleder dagvatten åt nordost genom planområdet. Noteras bör även att ett mindre område som är inneslutet i planområdet redan är planlagt och därför inte ingår i aktuellt planområde. Läget och utbredningen av detta område framgår av bilaga 1 och 2.

Föreliggande PM syftar till att redogöra för befintliga dagvattenförhållanden inom planområdet och i dess närhet, samt presentera principförslag för att få till stånd erforderlig fördröjning, rening och avledning av dagvatten.

(7)

7 (40)

2 Befintlig dagvattenhantering

För att erhålla en så bra bild som möjligt av områdets befintliga dagvattenförhåll- anden har tillhandahållet ritningsmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Befintliga system för dagvattenhantering beskrivs nedan, samt illustreras i bilaga 1.

Någon geoteknisk undersökning har ännu inte genomförts för planområdet. Av jordartskartan framgår dock att området till stor del består av morän samt att berg i dagen förekommer. Marken norr om planområdet utgörs främst av lera. Inga upp- gifter har tillhandahållits avseende grundvattennivåer men vid inventeringen i fält gjordes bedömningen att möjligheterna till infiltration är goda. Grundvattennivåer bör studeras vid kommande geotekniska undersökningar för att bedömningen skall kunna verifieras.

I anslutning till planområdet, i Fässbergsdalen, ligger en grundvattenförekomst som omfattar en area om ca 5 km² från Järnbrott och Eklanda i norr till Sisjön och Balltorp i söder. Enligt Vattenmyndighetens genomförda inventering är grund- vattenförekomstens såväl kvantitativa som kemiska status god. För att utröna möjligheten till infiltration av dagvatten till grundvattenförekomsten planeras geoteknisk undersökning med provborrning och grundvattenmätning genomföras. Vid dags datum har dessa möjligheter dock inte utretts i detalj.

Inom planområdet finns i princip inga allmänna VA-ledningar. Dagvattnet från planområdet avleds huvudsakligen till Stora Sisjöbäcken som rinner åt norr centralt genom planområdet. Även dagvatten från områden uppströms avvattnas via Stora Sisjöbäcken. I figur 3 och 4 visas inloppet till befintlig kulvertering av Stora Sisjö- bäcken i närheten av planområdets södra gräns.

(8)

8 (40)

Figur 3. Vid intaget, till en kortare kulvertering, av Stora Sisjö- bäcken i planområdets södra del

Figur 4. Intag av Stora Sisjöbäcken i planområdets södra del

Dagvattnet leds under Sisjövägen i en trumma vars utlopp visas i figur 5 samt på detta PM:s framsida. Därefter rinner bäcken fritt genom naturen, se figur 6, för att åter kulverteras under en ridväg, se figur 7.

(9)

9 (40)

Figur 5. Stora Sisjöbäckens utlopp från den trumma som leder bäcken under Sisjövägen

Figur 6. Stora Sisjöbäckens mellan Sisjövägen och en ridväg

(10)

10 (40)

Figur 7. Ridväg vilken stora Sisjöbäcken kulverterats under

Viss utjämning av flödet i bäcken bedöms ske innan dagvattnet rinner under rid- vägen. Utöver en större trumma i betong finns två mindre plastledningar under ridvägen. Detta indikerar att betongtrumman sannolikt inte har tillräcklig kapacitet vid stora flöden i Stora Sisjöbäcken. Noteras bör även att betongtrumman under ridvägen bedöms vara drygt hälften så stor som den trumma strax uppströms som leder bäcken under Sisjövägen.

Stora Sisjöbäcken beskrivs som 2-3 dm djup, knappt en halvmeter bred och har ett strömmande till forsande flöde. Vidare har öringyngel observerats i den nordligaste delen av bäcken. Bäcken omfattas dock inte av något strandskydd.

Stora Sisjöbäcken benämns ibland enbart Sisjöbäcken, men då det även finns en mindre bäck som kallas Lilla Sisjöbäcken benämns bäckarna i denna utredning Stora och Lilla Sisjöbäcken. Lilla Sisjöbäcken rinner genom planområdet i om- rådets östra del och ansluter till Stora Sisjöbäcken strax söder om det befintliga industriområdet. De båda bäckarna rinner gemensamt med ytterligare en större bäck, som avvattnar resterande del av Sisjön, genom Mölndals kommun och vidare till Stora ån som utgör recipient. Även Lilla Sisjöbäcken har enligt bedömning ett aktivt havsöringsliv som är värt att bevara.

I samband med föreliggande utredning har Lilla Sisjöbäcken mätts in, se bilaga 1.

Vid befintlig tennisplan, strax utanför områdets sysöstra gräns, kulverteras Lilla Sisjöbäcken, se figur 8.

(11)

11 (40)

Figur 8. Intag av Lilla Sisjöbäcken strax söder om planområdets sydöstra gräns

Vidare observerades bäcken i fält vid befintlig ridväg. I figur 9 visas bäcken uppströms ridvägen och i figur 10 visas bäcken när den rinner vidare åt söder genom naturen.

Figur 9. Lilla Sisjöbäcken vid trumma under ridväg

(12)

12 (40)

Figur 10. Lilla Sisjöbäcken nedströms ridvägen

Då ridvägen utgörs av en rundslinga korsar såväl Stora som Lilla Sisjöbäcken ridvägen ytterligare en gång. I båda fall leds bäckarna under vägen genom två trummor, se figur 11 respektive 12.

Figur 11. Stora Sisjöbäcken utmed och under norra ridslingan

(13)

13 (40)

Figur 12. Lilla Sisjöbäcken vid kulvertering under norra ridslingan

Lilla Sisjöbäckens avrinningsområde omfattar normalt omkring 6,7 ha, varav ca 0,3 ha utgörs av hårdgjorda ytor. Vid höga vattennivåer i Sisjön avvattnas dock denna via Lilla Sisjöbäcken, varpå avrinningsområdet och flödet i bäcken är väsentligt mycket större.

Sisjön avvattnas norrut via flack terräng och ett dike, där vatten ofta står stilla p.g.a. rådande topografiska förhållanden. Sannolikt tillåts vatten infiltrera till underliggande mark samt avdunsta. Norr om sjöns utlopp, i ovan nämnt dike, finns en brunn som avvattnar diket om vattennivån stiger över brunnens ovankant. Enligt uppgift från boende i området står ofta vatten kring brunnen, även om det relativt sällan rinner ner i den. Om nivån i diket stiger över brunnens ovankant, är tillflödet till brunnen emellertid stort. Från brunnen leds vatten vidare till Lilla Sisjöbäcken, där flödesbelastningen således ökar kraftigt i samband med höga vattennivåer i Sisjön.

Sisjöns medelvattenyta är enligt Länsstyrelsens Vatteninformationssystem, VISS, belägen på nivån + 83 m och utloppets avrinningsområde omfattar ca 72 ha.

Ovan beskriven problematik med vitt skilda flödesbetingelser i Lilla Sisjöbäcken, leder till att bäckens utbredning varierar kraftigt. Normalt inryms flödet i bäckfåran men vid höga flöden kan vatten flöda ut på kringliggande mark.

Med hjälp av programvaran FLIS har kapaciteten i Lilla Sisjöbäcken utretts över- siktligt för sju inmätta bäcksektioner, se figur 13. I de inmätta sektionerna bedöms bäcken kunna inhysa ett flöde om ca 250 – 300 l/s.

(14)

14 (40)

Figur 13. Karta med lägen för inmätta bäcksektioner

Dagvattnet från den sydvästra delen av planområdet avleds markledes och rinner i nordvästlig riktning mot diken utmed södra sidan av Sisjövägen, se figur 14. Dag- vattnet tas sedan in i en dagvattenledning som Trafikkontoret har längs den norra delen av Sisjövägen.

Figur 14. Dike utmed den södra sidan av Sisjövägen

(15)

15 (40)

I figur 15 visas en gångväg strax söder om Sisjövägen. Gångvägens dike förhindrar att dagvattnet rinner in på gångvägen och dagvattnet leds via en kupolbrunn vidare till Sisjövägens dike.

Inga ytor utanför området bedöms belasta den sydvästra delen av planområdet.

Dagvattnet från området söder om planområdets västra del avleds norrut i en dagvattenledning längs Askims Domarringsväg och sedan vidare i en dagvattenledning genom västra delen av aktuellt planområde.

Figur 15. Gångväg på södra sidan om Sisjövägen. Diket, som avvattnas med hjälp av en kupolbrunn, förhindrar att dagvattnet rinner in på gångvägen

Mindre vägdiken finns även utmed norra sidan av Sisjövägen. Dessa förhindrar att dagvatten från vägen rinner in i naturmarken norr om vägen. Stor del av dagvattnet som uppkommer i naturmarken norr om Sisjövägen bedöms kunna infiltrera i området. Inga vattenansamlingar noterades i terrängen men förutom trummorna för Stora och Lilla Sisjöbäcken observerades ett par mindre ledningar under ridslingan.

För att undersöka huruvida det finns några markavvattningsföretag i planområdets närhet, som kan påverkas av exploateringen, togs kontakt med Länsstyrelsen.

Enligt uppgift från Mats Rydgård, telefonkontakt, 2012-07-02, saknas sådana i direkt anslutning till planområdet. Dock finns markavattningsföretag strax norr om planområdet med avvattning till Stora ån, d.v.s. samma recipient som dagvattnet från aktuellt planområdet avleds till.

(16)

16 (40)

Stora ån har tidigare klassats som känslig recipient men har i senaste dagvatten- handboken klassats om som mindre känslig. Detta ger enligt dagvattenplanen att enklare behandling av dagvattnet från området erfordras.

Inga lågpunkter eller områden som är instängda och därmed bedöms vara olämp- liga för byggnation har identifierats. Däremot bedöms flera av de befintliga av- rinningsvägarna vara värda att bevara. Detta gäller främst Stora Sisjöbäcken, men hänsyn bör även tas till de övriga befintliga avrinningsvägarna.

Läget för Lilla Sisjöbäcken, särskilt dess norra delar, bör bevaras i största möjliga utsträckning. Det är även Förvaltningen kretslopp och vattens (tidigare Göteborg Vatten) förhoppning att befintliga avvattningsvägar inom planområdet skall kunna nyttjas och integreras efter exploatering.

Vid inventeringen har ingen särskild vegetation noterats som är särskilt värd att bevara med hänsyn till framtida dagvattenhantering. Inte heller har någon vegetation som behöver tillskott av dagvatten för att kunna bevaras noterats.

2.1 Befintliga dagvattenflöden

Då området till stor del utgörs av naturmark som underlagras av morän bedöms det finnas goda möjligheter till infiltration. För beräkning av befintliga dagvattenflöden har planområdet delats in i sex avrinningsområden. Läget för respektive

avrinningsområde framgår av figur 16.

Figur 16. Lokalisering av respektive avrinningsområde

(17)

17 (40)

Avrinningen från planområdet har beräknats med hjälp av rationella metoden.

Flödet beräknas totalt uppgå till ca 417 l/s vid ett 10-årsregn med 10 min varaktighet och ca 130 l/s vid ett regn med 10 års återkomsttid och 60 min varaktighet.

Intensiteten för de båda regnen har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 och uppgår till ca 228 l/s, ha respektive ca 71 l/s, ha. Avrinningen från respektive avrinningsområde visas i tabell 1. Vid beräkningarna har en avrinnings- koefficient om 0,1 antagits.

Tabell 1. Beräknade befintliga dagvattenflöden

Avrinningsområde Areal Q10år, 10 min* Q10år, 60 min

[ha] [l/s] [l/s]

1 6,4 146 45

2 2,4 55 17

3 2,4 55 17

4 2,2 50 16

5 1,5 34 11

6 3,4 78 24

Totalt 18,3 417 130

* Rådande topografiska förutsättningar samt den rika vegetationen i området gör att rinntiden är betydligt längre än 10 min, varför ett regn med 10 minuters varaktighet ej bedöms vara dimensionerande

(18)

18 (40)

(19)

19 (40)

3 Framtida dagvattenhantering

Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinn- ingsförlopp. För att kompensera flödesökningen, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på Stora respektive Lilla Sisjöbäcken samt Stora ån, föreslås i linje med riktlinjer från Förvaltningen kretslopp och vatten utjämning av dagvatten.

Fördröjningsanläggningar skall normalt, enligt kretslopp och vattens krav, ha en effektiv magasinsvolym som motsvarar minst 10 mm nederbörd på anslutna hård- gjorda ytor. I samrådsskedet framkom dock i yttranden från Länsstyrelsen samt kretslopp och vatten att Stora ån redan i dagsläget är hårt belastad av höga flöden, vilket gör att ytterligare fördröjning erfordras. Således föreslås fördröjning av dagvatten så att framtida utgående flöden från planområdet inte överstiger befintligt maxflöde.

Dagvattnet inom området föreslås omhändertas så nära källan som möjligt.

Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, bör följas och anlägg- ande av hårdgjorda ytor bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. På så vis minimeras påverkan på den naturliga grundvattenbalansen i området och behovet av utjämning reduceras.

Då markbeskaffenheten i området är sådan att infiltration av dagvatten är möjlig, kan dagvatten ledas ut på anlagda infiltrations- eller översvämningsytor, på vilka vatten kan tillåtas infiltrera till underliggande mark. Dock skall noteras att eventuellt förorenat dagvatten bör genomgå rening innan det infiltreras eller avleds till recipient.

Topografin i området, med stundtals mycket branta lutningar, försvårar anlägg- andet av system för dagvattenhantering, varför placering och utformning av anläggningar bör ägnas stor omsorg. Det skall tillses i varje enskilt fall att nedströms belägna fastigheter ej orsakas olägenheter av uppströms belägen bebyggelse.

Nedan presenteras föreslagna åtgärder för att säkerställa en fungerande dagvattenhantering inom planområdet, samt dimensioneringsförutsättningar. Föreslagna system illustreras även i bilaga 2.

(20)

20 (40)

I detta tidiga skede är det mycket svårt att uppskatta kostnader för investering samt drift och underhåll, då kostnaderna till stor del beror på vilka typer av anläggningar för fördröjning/rening av dagvatten som anläggs.

3.1 Framtida dagvattenflöde

På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom planområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 för regn med 10 års återkomsttid. Varaktigheten för dimensionerande nederbörd har ansatts till 10 min respektive 60 min. Den kortare varaktigheten bedöms motsvara rinntiden för dimensionering av föreslagna system för lokal avledning och fördröjning av dagvatten, medan den längre varaktigheten bedöms motsvara dimensionerande rinntid för avledning efter fördröjning.

Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar upp- går dimensionerande regnintensiteter till 274 l/s, ha vid 10 min varaktighet respektive 86 l/s, ha vid 60 min varaktighet. Vid beräkningarna har antagits avrinningskoefficienter om 0,9 för hårdgjorda ytor, såsom tak och asfalterade ytor, respektive 0,1 för vegetationstäckta ytor. Av tabell 2 framgår sammanvägda avrinningskoefficienter (φ) inom planområdet samt beräknade dagvattenflöden utan fördröjning efter planerad exploatering.

Tabell 2. Beräknade flöden efter exploatering (utan fördröjning)

Avrinningsområde Areal φ ^Q10år, 10 min Q10år, 60 min

[ha] [-] [l/s] [l/s]

1 6,4 0,33 580 180

2 2,4 0,27 180 55

3 2,4 0,21 140 45

4 2,2 0,17 100 30

5 1,5 0,30 125 40

6 3,4 0,35 325 100

Totalt 18,3 - 1 450 450

Genom att fördröja dagvatten kan de beräknade flödena reduceras till att motsvara befintliga maxflöden. Erforderlig utjämningsvolym inom utredningsområdet, som omfattas av omkring ca 1,9 ha hårdgjorda ytor efter exploatering, har beräknats uppgå till ca 650 m³. I tabell 3 redovisas erforderliga magasinsvolymer samt beräk- nade flöden inom respektive avrinningsområde efter fördröjning.

(21)

21 (40)

Tabell 3. Beräknade erforderliga magasinsvolymer Avrinningsområde Magasinsvolym

[m³]

1 282

2 68

3 49

4 36

5 68

6 146

Totalt 649

3.2 Fastighetsägares ansvar

För att tillse att erforderlig fördröjning av dagvatten uppnås inom kvartersmark kan krav ställas på fastighetsägare. Med en tydlig ansvarsfördelning mellan fastighets- ägare och huvudman för VA underlättas uppföljning vid eventuella uppkomna brister i systemet för dagvattenhantering.

Krav på fördröjning inom tomt-/kvartersmark kan utformas på olika sätt. Nedan ges exempel på lämpliga kravformuleringar.

Vanligen sker uppföljning av föreliggande krav i bygglovsskedet genom att huvudman för VA godkänner lösning som presenteras av exploatör.

3.2.1 Begränsning av andelen hårdgjord yta

Ett sätt att reglera dagvattenflöden från kvartersmark är att ställa krav på en maximal hårdgöringsgrad inom tomtmark. Fastighetsägaren måste då tillse att endast en viss del av tomtytan anläggs med impermeabla ytskikt, t.ex. tak- och asfaltsytor. Resterande del anläggs med genomsläpplig beläggning.

Om en större andel hårdgjord yta krävs skall fastighetsägaren tillse att en volym dagvatten motsvarande tillskottet från den tillkommande ytan fördröjs.

För att inte öka flödena inom och ifrån planområdet krävs att hårdgöringsgraden inom respektive fastighet begränsas till 10 %, vilket motsvarar avrinnings- koefficienten vid befintliga förhållanden, d.v.s. 0,1.

(22)

22 (40)

3.2.2 Begränsning av tillåtet dagvattenflöde

Ett annat sätt att få till stånd erforderlig fördröjning inom kvartersmark är att ange ett värde för maximalt utgående flöde från respektive fastighet. Flödet bör stå i proportion till fastighetens storlek. Det är således lämpligt att ange ett värde i enheten l/s, m² (liter per sekund och kvadratmeter) eller liknande. Fastighetsägaren ansvarar för att det utgående flödet inte överstiger det angivna maxflödet och tillser att erforderliga fördröjningsanläggningar anordnas inom fastigheten.

3.2.3 Krav på magasinsvolym

Utgående dagvattenflöde från en fastighet kan även regleras genom att ställa krav på fastighetsägaren att fördröja dagvatten som motsvarar en viss mängd nederbörd på de inom fastigheten anslutna hårdgjorda ytorna. Exempelvis ställer Göteborg Vatten vanligen krav på fördröjning av dagvatten motsvarande 10 mm nederbörd på samtliga anslutna hårdgjorda ytor.

Vilken magasinsvolym som är aktuell för en specifik fastighet beror på hur stor andel hårdgjorda ytor som finns inom den aktuella fastigheten samt fastighetens yta. Lämpligen generaliseras krav om magasinsvolym inom planerade fastigheter i området till ca 2,3 m³ per 100 m² hårdgjord yta.

För en villafastighet om 800 m² med en hårdgöringsgrad om 35 % föreslås således åläggas fastighetsägaren att anlägga en effektiv magasinsvolym om ca 6,4 m³. Mot- svarande krav för en fastighet om 500 m² med en hårdgöringsgrad om 70 % uppgår följaktligen till ca 8,1 m³ effektiv magasinsvolym.

3.3 Exempel på system för dagvattenhantering

Nedan följer exempel på åtgärder som kan implementeras för att fördröja, rena och avleda dagvatten inom området.

3.3.1 Ytlig avledning

För att på bästa sätt låta dagvattenhanteringen utgöra en resurs och ett trevligt inslag i området, föreslås dagvatten i första hand omhändertas ytligt. Takvatten föreslås samlas upp och ledas ytligt till naturmark via utkastare och anlagda rännor.

I figur 17 t.o.m. 19 visas exempel på utformning av system för ytlig avledning.

(23)

23 (40)

Figur 17. Stuprören ansluter till rännor för avledning av takvatten

Figur 18. Exempel på ränna för avledning av takvatten

Figur 19. Exempel på ränna för avledning av takvatten

(24)

24 (40)

3.3.2 Ytlig magasinering

För att reducera det utgående dagvattenflödet och på så vis reducera belastningen på Stora och Lilla Sisjöbäcken samt nedströms belägna vattendrag, erfordras enligt ovan en effektiv magasinsvolym om totalt ca 650 m³. I figur 20 t.o.m. 22 visas exempel på utformning av system för ytlig magasinering av dagvatten.

Figur 20. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten

(25)

25 (40)

Anläggningar för ytlig magasinering av dagvatten föreslås i första hand anläggas inom kvartersmark. Även allmänna ytor som till vardags används som t.ex.

parkering, gångstråk eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor. Sådana ytor bör vara belägna på platser där översvämning förväntas ske, samt vara försedda med kantstöd eller dylikt för att kontrollera att vattnet stannar inom önskat område. Översvämningsytans storlek bör vara tillräcklig för att magasinera erforderlig mängd dagvatten i samband med kraftig nederbörd.

3.3.3 Översilningsytor

Genom att avleda vatten från tak och andra hårdgjorda ytor till s.k. översilningsytor finns möjlighet till såväl utjämning som rening av dagvatten. Översilningsytor är permeabla vegetationsytor i relativt svag lutning, maximalt omkring 15 %, där vattnet bromsas upp och infiltreras till underliggande mark. Sådana ytor kan utgöras av grönytor eller mer skogslik terräng och anläggs med fördel så nära källan som möjligt.

För bästa effekt bör dagvattnet spridas ut över en översilningsyta, hellre än släppas i en enda punkt. Spridningen kan ske med hjälp av en spridningsledning, genom makadam eller med hjälp av en träkonstruktion med v-utskov. För att ytterligare reducera risken för erosion vid höga flöden kan översilningsytor förses med erosionsskydd, t.ex. kokosnät som vegetationen kan etableras i.

(26)

26 (40)

Direkt nedströms en översilningsyta bör ett avskärande dike anläggas, för omhändertagande av dagvatten som inte infiltrerat. Översilningsytor kan även seriekopplas med avskärande diken med jämna mellanrum för uppbromsning och fördelning av dagvatten innan nästkommande yta.

Rening uppnås genom att partiklar ackumuleras på växtligheten samt sedimenteras på ytan. Reningsprocesserna påverkas av kontakttiden mellan dagvattnet och vegetationsytan, ytans storlek samt markens infiltrationsegenskaper. I Vägverkets publikation 1998:009 föreslås en arbetsgång för dimensionering av översilnings- ytor och gräsbevuxna diken.

Med rätt utformning kan översilningsytor utgöra estetiska värden i ett område och jämfört med många andra system för utjämning av dagvatten är anläggnings- kostnaderna som förknippas med översilningsytor relativt låga. I figur 23 visas en skiss över utformningen av en översilningsyta.

Figur 23. Översilningsyta (L = längd, W = bredd, S = längsgående lutning)

En större översilningsyta föreslås anläggas i den norra delen av planområdet, i anslutning till den befintliga ridslingan, se bilaga 2. Med hjälp av översilningsytan bedöms dagvatten kunna återföras till den naturliga grundvattenförekomsten i Fäss- bergsdalen. Som tidigare nämnts, planeras geoteknisk undersökning med provborrning och grundvattenmätning genomföras för att utröna möjligheten till infiltration av dagvatten till grundvattenförekomsten. Resultaten av undersökningen skall inväntas innan slutlig placering och omfattning av den föreslagna översil- ningsytan fastläggs.

(27)

27 (40)

3.3.4 Rain Gardens

För rening och fördröjning av dagvatten från hårdgjorda ytor kan även s.k. Rain Gardens användas, se figur 24. De utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain Gardens anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan fördröjas och renas från framförallt metaller och kväveföreningar.

Figur 24. Princip för anläggande av Rain gardens (Källa: VegTech)

Rain Gardens anläggs enligt figur 25 med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer.

Figur 25. Rain Gardens byggs upp av singel, geotextil och ett filtermedium (Källa: VegTech)

Filtermedium Geotextil

Singel

(28)

28 (40)

3.3.5 Gröna tak

För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k.

gröna tak, se figur 26. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak.

Figur 26. Byggnad med grönt tak. Källa: Vegtech

Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut.

Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak.

Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning.

Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär.

(29)

29 (40)

3.3.6 Utkastare och regnvattentunnor

Takvatten från den planerade villabebyggelsen föreslås ledas ut på respektive fastighet. För att infiltrationen ska fungera tillfredställande bör det beaktas att fastigheten inte får vara belägen i en lågpunkt eller svacka. Ytan där vattnet leds ut måste vara permeabel och grundvattnet får inte stå högt.

För att förhindra att dagvattnet rinner in mot huskroppen behöver utkastare kompletteras med en ränndal som leder dagvattnet bort från byggnaden, se figur 27. Om en regnvattentunna, se figur 28, placeras under utkastaren kan dagvattnet dessutom användas för bevattning. I annat fall tillåts det utjämnas eller infiltrera i omgivande mark.

Figur 27. Föreslagen princip för utkastare

(30)

30 (40)

Figur 28. Regnvattentunna för magasinering av dagvatten

Regnvattentunnor bör tömmas regelbundet för att de skall fungera tillfreds- ställande. Vid kraftiga eller flera på varandra följande regn kan vattentunnorna svämma över. Då är det viktigt att förebyggande åtgärder har vidtagits så att dagvattnet leds bort från huset och inte rinner in mot husgrunden där det kan orsaka fuktskador.

3.3.7 Genomsläppliga beläggningar

För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor kan markbeläggning t.ex. utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Även på platser där infiltrationsmöjligheterna är begränsade, kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genom- släppliga beläggningar.

Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 29. I figur 29 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor.

(31)

31 (40)

Figur 29. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor

3.3.8 Träd

Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje träd- krona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar.

Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen.

Träd kan med fördel kombineras med andra metoder för omhändertagande av dagvatten, se t.ex. figur 30. Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att minska flödesintensiteten. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten.

Figur 30. Träd planterade på en öppen yta med genomsläpplig beläggning

(32)

32 (40)

3.3.9 Kassettmagasin

Fördröjningsmagasin kan även anläggas under mark och bestå av s.k. dagvattenkassetter, se figur 31. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k.

stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan maga- sineras.

Figur 31. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor)

Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan.

3.3.10 Avskärande diken

För att förhindra att dagvatten rinner in mot planerade byggnader och vägar kan av- skärande diken anläggas. Ett exempel på avskärande dike visas i figur 32. Grund- principen är, enligt Förvaltningen kretslopp och vatten, att den som bygger har ansvar för att leda förbi vatten från intilliggande naturmark till anslutningspunkt för dagvatten.

(33)

33 (40)

Figur 32. Avskärande dike

3.4 Föreslagen dagvattenhantering

Dagvattnet från planområdet föreslås i största möjliga omfattning tas om hand lokalt. Möjligheterna till infiltration bedöms vara mycket goda men eventuellt överskottsvatten föreslås efter utjämning avledas till befintliga dagvattensystem såsom Stora och Lilla Sisjöbäcken samt dikessystem i den västra delen av plan- området.

Slutgiltigt val av åtgärder, samt utformning och dimensionering av desamma, föreslås ske i senare skede med hänsyn till slutgiltig höjdsättning och bebyggelse- utformning. I bilaga 2 illustreras föreslagen dagvattenhantering översiktligt.

Utjämning av dagvattnet från planerad bebyggelse föreslås främst ske i s.k. makadam- eller kassettmagasin samt med hjälp av översilningsytor. Magasin och över- silningsytor anläggs i anslutning till de planerade byggnaderna. Där det bedöms vara möjligt att magasinera ytligt kan dock detta vara att föredra. Avtappning av magasinen föreslås antingen ske direkt till naturmarken eller via vägarnas system för avvattning av dagvatten.

Exploateringen på norra sidan av södra delen av Sisjövägen medför att Lilla Sisjö- bäcken behöver kulverteras eller ges nytt läge.

(34)

34 (40)

3.4.1 Höjdsättning

Höjdsättningen föreslås utformas så att lokala lågpunkter, i vilka dagvatten kan ansamlas, undviks. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör genomgående höjdsättas till en nivå högre än angränsande gatumark, för att en tillfredsställande avledning av dag-, drän- och spillvatten skall kunna erhållas.

Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. Där detta inte är möjligt är det mycket viktigt att avskärande diken anläggs. Därtill bör tomtmarken mellan diket och huset höjdsättas så att dagvattnet rinner från huskroppen mot diket. Om möjligt är det även positivt om större huslängor kan separeras så att en öppning bildas där eventuellt dagvatten kan rinna ut.

Göteborgs stad har gjort bedömningen att planområdet i sin helhet är beläget på sådan nivå att översvämning p.g.a. höga nivåer i Stora ån inte är sannolik. Över- svämningsrisken har därmed inte undersökts vidare.

Ingen slutgiltig höjdsättning eller placering och utformning av planerad bebyggelse har i dagsläget fastställts. Således behöver föreslagen dagvattenhantering i senare skede anpassas till det slutgiltiga planförslaget.

3.4.2 Planbestämmelser beträffande dagvatten

Som en bestämmelse på plankartan föreslås det föras in att lägsta höjd på färdigt golv, för att möjliggöra anslutning av dag- och dräneringsvatten med självfall, skall vara 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkten. Även krav om fördröjning av dagvatten så att framtida flöde inte överstiger befintligt maxflöde kan införas som en planbestämmelse, se kapitel 3.2.

3.4.3 Rening av dagvatten

I enlighet med vattenplan för Göteborg och dess åtgärdsplan krävs att dagvattnet från planområdet genomgår enklare rening. Detta exemplifieras med LOD, fördröj- ning, utjämningsmagasin, översilning eller avledning i öppet dike där så är möjligt och lämpligt. Dock bör noteras att havsöringsbeståndet i Lilla Sisjöbäcken kan kräva ytterligare åtgärder.

(35)

35 (40)

Enligt Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare (Gryaab 2010), skall täckta parkeringsdäck och garage med golvbrunnar förses med avskiljare för olja och slam. Avskiljare skall vara av typ S-II-P, enligt Standard SS-EN 858, del 1 och 2 som ansluts till spillvattenledningsnätet. Även eventuella större öppna parkeringsytor kan omfattas av krav på slam- och oljeavskiljning.

3.4.4 Kulvertering av del av Lilla Sisjöbäcken

För att möjliggöra planerad bebyggelse erfordras att delar av Lilla Sisjöbäcken kulverteras, se bilaga 2, alternativt ges ny sträckning förbi planerad bebyggelse.

Inloppsanordningen till föreslagen kulvert bör ägnas stor omsorg i kommande detaljprojektering, och utformas så att risken för igensättning minimeras. Då flödet enligt ovan varierar mycket, beroende på vattennivån i uppströms beläget dike samt i förlängningen Sisjön, föreslås en översvämningsyta anläggas vid inloppet till kulverten. På så vis kan utjämning ske i samband med höga flöden, samtidigt som det tillses att vatten inte tillåts rinna in på närbelägna fastigheter.

Befintlig bäckfåra har enligt ovan uppskattats ha en kapacitet om ca 250 – 300 l/s.

Dock kan sannolikt belastningen i samband med höga flöden från Sisjön och övriga delar av bäckens tillrinningsområde vara betydligt större än så. Då det råder stor osäkerhet kring flödesbelastningen föreslås föreslagen kulvert med översvämnings- yta vid inloppet kompletteras med alternativa avledningsvägar för vatten om såväl kulvertens som översvämningsytans maximala kapacitet överskrids. Då bör avledning kunna ske ytledes utan att orsaka skador och olägenheter för i närheten belägna fastigheter.

Kulvertering alternativt omläggning av delar av Lilla Sisjöbäcken innebär vatten- verksamhet, som för vattendrag med aktuell vattenföring (medelvattenföring

< 1 m³/s) kräver anmälan hos Länsstyrelsen. Om den bottenyta som vattenverksam- heten omfattar i bäcken uppgår till mer än 500 m² råder dock tillståndsplikt.

Noteras bör att osäkerhet råder kring vad som i detta fall avses med dikets bottenyta. Med hänvisning till samtal med Länsstyrelsen i Västra Götaland, Vattenvårds- myndigheten, med stöd av vad som avses i andra liknande skrivelser, omfattar dikets bottenyta arean av vattenytan i diket vid medelvattenföring.

(36)

36 (40)

3.5 Sammanfattande slutsatser

Dagvattnet från planområdet föreslås i största möjliga omfattning tas om hand lokalt. Möjligheterna till infiltration bedöms vara mycket goda, vilket möjliggör infiltration via översilningsytor till grundvattenförekomsten Fässbergsdalen.

Eventuellt överskottsvatten föreslås efter utjämning avledas till befintliga dagvattensystem såsom Stora och Lilla Sisjöbäcken samt dikessystem i den västra delen av planområdet.

I samrådsskedet framkom i yttranden från Länsstyrelsen samt kretslopp och vatten att Stora ån, belägen nedströms planområdet, redan i dagsläget är hårt belastad av höga flöden. Således föreslås fördröjning av dagvatten så att framtida utgående flöden från planområdet inte överstiger befintligt maxflöde.

För att kompensera den flödesökning som planerad exploatering förväntas ge upphov till, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på Stora respektive Lilla Sisjöbäcken samt Stora ån, föreslås i linje med riktlinjer från Förvaltningen kretslopp och vatten utjämning av dagvatten.

Utjämning av dagvattnet från planerad bebyggelse föreslås främst ske i s.k. makadam- eller kassettmagasin samt med hjälp av översilningsytor. Magasin och över- silningsytor anläggs i anslutning till de planerade byggnaderna. Där det bedöms vara möjligt att magasinera ytligt kan dock detta vara att föredra. Avtappning av magasinen föreslås antingen ske direkt till naturmarken eller via vägarnas system för avvattning av dagvatten.

Exploateringen utmed norr om södra delen av Sisjövägen medför att Lilla Sisjö- bäcken behöver kulverteras eller ges nytt läge.

Takvatten föreslås samlas upp och ledas ytligt till naturmark alternativt översil- ningsytor via utkastare och anlagda rännor. Genom att avleda vatten från tak och andra hårdgjorda ytor till s.k. översilningsytor finns möjlighet till såväl utjämning som rening av dagvatten. För rening och fördröjning av dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor kan även s.k. Rain Gardens användas.

Anläggningar för magasinering av dagvatten föreslås i första hand anläggas inom kvartersmark. Även allmänna ytor som till vardags används som t.ex. parkering, gångstråk eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor.

(37)

37 (40)

För att förhindra att dagvatten rinner in mot planerade byggnader och vägar kan av- skärande diken anläggas. Grundprincipen är, enligt Förvaltningen kretslopp och vatten, att den som bygger har ansvar för att leda förbi vatten från intilliggande naturmark till anslutningspunkt för dagvatten.

För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k.

gröna tak, som minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hård- gjorda tak.

Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa.

Dagvatten kan även omhändertas effektivt med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken.

Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att reducera flödesintensi- teten. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten.

Höjdsättningen föreslås utformas så att lokala lågpunkter, i vilka dagvatten kan ansamlas, undviks. Tomtmark bör genomgående höjdsättas till en nivå högre än angränsande gatumark, för att en tillfredsställande avledning av dag-, drän- och spillvatten skall kunna erhållas. Genom att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas.

Som en bestämmelse på plankartan föreslås det föras in att lägsta höjd på färdigt golv, för att möjliggöra anslutning av dag- och dräneringsvatten med självfall, skall vara 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkten. Även krav om fördröjning av dagvatten så att framtida flöde inte överstiger befintligt maxflöde kan införas som en planbestämmelse.

Enligt Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare (Gryaab 2010), skall täckta parkeringsdäck och garage med golvbrunnar förses med avskiljare för olja och slam. Avskiljare skall vara av typ S-II-P, enligt Standard SS-EN 858, del 1 och 2 som ansluts till spillvattenledningsnätet. Även eventuella större öppna parkeringsytor kan omfattas av krav på slam- och oljeavskiljning.

För att möjliggöra planerad bebyggelse erfordras att delar av Lilla Sisjöbäcken kulverteras alternativt ges ny sträckning förbi planerad bebyggelse.

(38)

38 (40)

Inloppsanordningen till föreslagen kulvert bör ägnas stor omsorg i kommande detaljprojektering, och utformas så att risken för igensättning minimeras. En över- svämningsyta föreslås anläggas vid inloppet, för att möjliggöra utjämning i samband med höga flöden.

Norconsult AB Mark och Vatten

Herman Andersson

herman.andersson@norconsult.com

Åsa Malmäng Pohl

asa.malmang@norconsult.com

(39)

39 (40)

(40)

(41)

Befintliga dagvattensystem

Bostäder vid Sisjövägen, Göteborgs Stad Uppdragsnummer: 102 36 30

Beteckningar

Utredningsområde

Bilaga 1

Befintlig dagvattenledning Befintligt dike/bäck

Vattendelare/avrinnings- områdesgräns

Numrering avrinningsområde

(42)

IV-VII

Föreslagen dagvattenhantering

Bostäder vid Sisjövägen, Göteborgs Stad Uppdragsnummer: 102 36 30

Beteckningar

Utredningsområde

Bilaga 2

Befintlig dagvattenledning Befintligt dike/bäck

Vattendelare/avrinnings- områdesgräns

Numrering avrinningsområde

Befintligt dike/bäck slopas Föreslagen dagvattenledning Föreslagen ny bäcksträckning Föreslaget avskärande dike Föreslagen översvämningsyta Befintlig dagvattenledning slopas

Inom kvartersmark föreslås anläggande av magasin för fördröjning av dagvatten så att utgående flöde från planområdet inte överstiger befintligt maxflöde.

Alternativ ny bäcksträckning Föreslagen översilningsyta