• No results found

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

Skellefteå kommun

Helena Lundberg Certifierad kommunal revisor

Johan Lidström Januari 2012

(2)

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning och revisionell bedömning 2

2. Inledning 4

2.1. Bakgrund 4

2.2. Revisionsfråga 4

2.3. Metod och avgränsning 4

3. COSO 5

4. Granskningsresultat 6

4.1. Kontrollmiljön inom tekniska nämndens ansvarsområden 6

4.1.1. Politiskt perspektiv 6

4.1.1.1. Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten 8

4.1.2. Administrativt och organisatoriskt perspektiv 9

4.1.2.1. Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten 10

4.1.3. Socialt perspektiv 10

4.1.3.1. Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten 12

4.1.4. Tekniskt perspektiv 13

4.1.4.1. Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten 14

4.1.5. Sammanfattning kontrollmiljön 14

4.1.5.1. Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten 14

Bilaga 1 Enkätresultat alternativ sammanställning 16

Bilaga 2 Enkätresultat per perspektiv och nämnd 17

(3)

1. Sammanfattning och revisionell bedömning

Enligt kommunallagen har nämnderna ett ansvar att se till att den interna kontrollen är till- räcklig. I begreppet intern kontroll ingår bl. a att nämnd och verksamhet har ett ansvar att skapa tillräckliga förutsättningar för att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt och ef- fektivt sätt.

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har PwC granskat om första linjens chefer ges de förutsättningar de behöver för att fullgöra sitt uppdrag inom tekniska kontoret och rädd- ningstjänsten med fokus på den interna kontrollen. Uppdraget har tillkommit ur revisorernas risk och väsentlighetsanalys. Revisionsfrågorna har varit: Finns det en tillräckligt väl funge- rade intern kontroll?

För att bedöma förutsättningarna har granskningen utgått från en vedertagen modell för granskning/prövning av intern kontroll. Enligt denna modell, COSO1, är det mil-

jön/kontrollmiljön där första linjens chefer verkar som utgör grunden för skapandet av en god intern kontroll. En svag kontrollmiljö omöjliggör i praktiken skapandet av en god intern kontroll. Granskningen har inriktats mot den kontrollmiljö som första linjens chefer inom tekniska nämndens ansvarsområden har att verka i.

Granskningen visar att kontrollmiljön inom tekniska nämndens ansvarsområden är i behov av utveckling. Bedömningen baseras på följande iakttagelser:

Politiska perspektivet har erhållit granskningens bästa resultat. Det finns god kännedom om befintliga styrdokument och dessa nyttjas i styrningen. Målarbetet kan dock utvecklas på avdelningsnivå. Mål och medel bedöms inte harmoniera fullt ut. Inom organisationen förs konstruktiv dialog mellan första linjens chefer och deras överordnade. Vid avvikelser förvän- tas åtgärder vidtas för att nå ekonomi i balans. Vid konflikt mellan ekonomiska mål och verk- samhetsmål är det de ekonomiska målen som styr.

Administrativa/organisatoriska perspektivet rör budgetarbetet i stor utsträckning. Cheferna upplever i varierande utsträckning att de är delaktig i budgetarbetet. Befintlig tidplan för budgetprocessen anses inte vara optimal. Merparten av cheferna ser positivt på rutiner, an- visningar, befogenheter och ansvar i budgetarbetet.

Sociala perspektivet visar att första linjens chefer har god kontroll över verksamheten. De har tillräcklig kompetens för arbetet med budget, uppföljning och prognos. Vid behov finns stöd och hjälp att tillgå. Vidare uppger cheferna att de även kan erhålla kompetensutveckling rö- rande området vid behov. Omvärldskunskapen är i behov av att utvecklas, liksom utvecklan- det av ett positivt förändringsklimat.

1The Committee of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission

(4)

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

Januari 2012

Skellefteå kommun 3 av 17

PwC

Tekniska perspektivet visar att erhållet IT-stöd för budget, uppföljning och prognos är god samt att första linjens chefer har tillgång till aktuell, tydlig och tillförlitlig ekonomiinforma- tion. Däremot framkom att Skelis, ett rapportsystem, inte fungerar tillfredsställande.

För framtiden rekommenderar vi tekniska nämnden att utveckla följande områden i syfte att förbättra kontrollmiljön;

 Utveckla målarbetet på avdelningsnivå

 Utveckla balans mellan verksamhetsmål och budget i större utsträckning

 Utveckla budgetprocessen med avseende på chefers delaktighet och tidsplan

 Överväg om enhetliga program ska nyttjas inom verksamheten i samband med budgetarbetet

 Tydliggör vart förslag på förbättringar avseende IT-stöd och rutiner ska inlämnas

 Säkerställ att rimlig tid läggs på budgetarbetet och att det finns utrymme för analys

 Utveckla omvärldskunskapen

 Utveckla ett positivt förändringsklimat inom organisationen

 Tillse att uppdatering i Skelis fungerar tillfredsställande så att det finns tillförlig in- formation att tillgå

I rapporten redovisas underlag för gjorda bedömningar och föreslagna utvecklingsområden.

En utveckling av kontrollmiljön inom ovan angivna områden skulle skapa förbättrade förut- sättningar för chefer och verksamhet att fullgöra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt och ef- fektivt sätt.

(5)

2. Inledning

2.1. Bakgrund

Kommunens revisorer har i 2011 års revisionsplan beslutat att det ska ske en granskning av första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten. Valet av granskningsin- sats har skett utifrån en bedömning av risk och väsentlighet.

Tekniska nämnden är kommunens tredje största nämnd, med en årlig driftkostnadsbudget på närmare 700 miljoner kr. Finansieringen av nämndens verksamheter sker såväl med skat- temedel såsom avgifter. Inom kontorsorganisationen vilar verksamhets- och ekonomiansva- ret på dess chefer. En bristande intern kontroll kan riskera att verksamheten inte bedrivs på ett ändamålsenligt, effektivt och tillförlitligt sätt.

Enligt COSO-modellen är verksamhetens ”kontrollmiljö” en viktig grundkompo-

nent/beståndsdel för att skapa en god intern kontroll. Kontrollmiljön skapas och påverkas av en mängd faktorer (klimat, attityder, kompetens mm). Tekniska nämnden har enligt kom- munallagen ett ansvar för att skapa en god intern kontroll inom verksamheten.

2.2. Revisionsfråga

Syftet med granskningen är att pröva om det finns en tillräckligt väl fungerade intern kon- troll.

Prövning av den interna kontrollen sker utifrån 27 st. kontrollmål som utgår från COSO- modellen. Kontrollmålen utgör även revisionskriterier, d v s bedömningsgrund om det finns en tillräckligt väl fungerande intern kontroll. Kontrollmålen redovisas i bilaga 1.

2.3. Metod och avgränsning

Web-enkät till första linjens chefer, dokumentanalys samt kompletterande intervjuer med fem chefer.

Granskningen avgränsas till första linjens chefer inom nämndens verksamheter och de förut- sättningar och den kontrollmiljö som de verkar i. I granskningen beaktas även resultatet från andra undersökningar som riktats mot första linjens chefer

(6)

Januari 2012 Skellefteå kommun PwC

3. COSO

En kommitté i USA vid namn The Committee of the Sponsoring Organizations of the Trea way Commission har tagit fram en modell för intern kontroll. Modellen, som fått sitt namn efter kommittén, identifierar fem

omfattar intern kontroll.

Modellen lämpar sig bra för såväl privat som offentlig verksamhet, vilket också är en av a ledningarna till att den fått stor genomslagskraft. Enligt COSO

syftet att den interna kontroll heten uppnås.

COSO-modellens kontrollkomponenter redovisas i nedanstående figur.

Kontrollmiljön utgör grunden för de övriga komponenterna i COSO. En svag kontrollmiljö omöjliggör i praktiken skapandet av en god intern kontroll.

Enligt COSO påverkas kontrollmiljön i en organisation av fyra olika perspektiv, nämligen det sociala, administrativa, politiska och det tekniska systemet. I det sociala systemet ingår pe sonalen och innefattar faktorer såsom erfarenhet, kompetens, attityd och värderingar. Re ler, riktlinjer och ansvars

tiva systemet. Det politiska systemet

påverkas även av det tekniska systemet, vilket utgörs av de system och program som används i verksamheten.

Övriga kontrollkomponenter i COSO tion & kommunikation samt

I denna granskning fokusera

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

En kommitté i USA vid namn The Committee of the Sponsoring Organizations of the Trea way Commission har tagit fram en modell för intern kontroll. Modellen, som fått sitt namn efter kommittén, identifierar fem – ömsesidigt beroende – komponente

omfattar intern kontroll.

Modellen lämpar sig bra för såväl privat som offentlig verksamhet, vilket också är en av a ledningarna till att den fått stor genomslagskraft. Enligt COSO-modellens synsätt är huvu syftet att den interna kontrollen ska ge tillräcklig säkerhet så att målen som satts i verksa

modellens kontrollkomponenter redovisas i nedanstående figur.

utgör grunden för de övriga komponenterna i COSO. En svag kontrollmiljö ken skapandet av en god intern kontroll.

Enligt COSO påverkas kontrollmiljön i en organisation av fyra olika perspektiv, nämligen det sociala, administrativa, politiska och det tekniska systemet. I det sociala systemet ingår pe

faktorer såsom erfarenhet, kompetens, attityd och värderingar. Re ler, riktlinjer och ansvars-/befogenhetsfördelning ingår i det organisatoriska och administr

politiska systemet omfattar hur ledning och chefer agerar. Kontrollmiljön rkas även av det tekniska systemet, vilket utgörs av de system och program som används

Övriga kontrollkomponenter i COSO-modellen är riskanalys, kontrollaktiviteter samt tillsyn.

I denna granskning fokuserar vi huvudsakligen på komponenten kontrollmiljö.

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

5 av 17

En kommitté i USA vid namn The Committee of the Sponsoring Organizations of the Tread- way Commission har tagit fram en modell för intern kontroll. Modellen, som fått sitt namn

komponenter som tillsammans

Modellen lämpar sig bra för såväl privat som offentlig verksamhet, vilket också är en av an- modellens synsätt är huvud- en ska ge tillräcklig säkerhet så att målen som satts i verksam-

modellens kontrollkomponenter redovisas i nedanstående figur.

utgör grunden för de övriga komponenterna i COSO. En svag kontrollmiljö

Enligt COSO påverkas kontrollmiljön i en organisation av fyra olika perspektiv, nämligen det sociala, administrativa, politiska och det tekniska systemet. I det sociala systemet ingår per-

faktorer såsom erfarenhet, kompetens, attityd och värderingar. Reg- /befogenhetsfördelning ingår i det organisatoriska och administra-

hur ledning och chefer agerar. Kontrollmiljön rkas även av det tekniska systemet, vilket utgörs av de system och program som används

kontrollaktiviteter, informa- r vi huvudsakligen på komponenten kontrollmiljö.

(7)

4. Granskningsresultat

4.1.Kontrollmiljön inom tekniska nämndens ansvarsom- råden

En god kontrollmiljö är en grundförutsättning för att skapa en god intern kontroll. Enligt COSO påverkas kontrollmiljön av fyra perspektiv;

 Politiska

 Administrativa och organisatoriska

 Sociala

 Tekniska

Samtliga första linjens chefer har fått möjlighet att besvara en webb-enkät om hur de upple- ver förutsättningarna att fungera som chef. I enkäten ställs 27 påståenden som rör kontroll- miljön. Påståendena kan även ses som kontrollmål för att bedöma kontrollmiljön. Till varje påstående finns fem svarsalternativ;

 ”stämmer helt och hållet”

 ”stämmer ganska bra”

 ”stämmer ganska dåligt”

 ”stämmer inte alls”

 ”vet ej”

Enkäten har skickats ut till 38 chefer varav 31 besvarat enkäten. Svarsfrekvensen uppgår till 82 %. Enkätundersökningen har genomförts under perioden oktober- november 2011. I och med att knappt fem av sex chefer besvarat enkäten får undersökningsresultatet betecknas som tillförlitligt och kan därmed utgöra underlag för bedömning av kontrollmiljön.

I bilaga 1 redovisas enkätresultatet på ett alternativt sätt, utifrån rubrikerna ”mål och styran- de dokument”, ”ledning och styrning”, uppföljning och kontroll”, rutiner, stöd och informa- tion”, ”budgetprocessen samt ”kompetens”. Det är på detta sätt som enkäten strukturerats vid utskick till första linjens chefer.

Kommunrevisionen har genomfört motsvarande granskning av kontrollmiljön inom - socialnämndens verksamhetsområde under hösten 2009

- barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde under hösten 2010 I rapporten redovisas jämförelser av enkätresultatet från respektive granskning.

4.1.1. Politiskt perspektiv

Med det politiska perspektivet avses hur ledning och chefer agerar. Perspektiven inrymmer hur första linjens chefer upplever hur tekniska nämnden, förvaltningschef/-ledning och mel- lanchefer utövar sin ledning, styrning och kontroll.

(8)

Januari 2012 Skellefteå kommun PwC

I enkäten ställs ett antal påståenden som rör det följande påståenden;

1. Jag har god kännedom om de styrdokument (värdegrund, styrkort, gemensamma riktlinjer) som reglerar min verksamhet

2. Förutom budget finns det också tydliga mål fastställda för min verksamhet 3. De styrdokument som reglerar min verksamhet

verksamhet

4. De fastställda verksamhetsmål som finns för min verksamhet är möjliga att uppnå med de resurser som jag disponerar

5. Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget och den ekonomiska u vecklingen med min överord

6. Jag förväntas hålla min budget och om jag inte gör det vet jag att min överordn de kommer att kräva snabba och konkreta besparingsåtgärder

7. När jag rapporterar avvikelser får jag relevant återkoppling (t ex beröm, kritik, krav på åtgärder)

8. Vid konflikt mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål (budget) är det de ek nomiska målen som prioriteras

Nedan redovisas resultatet från enkätundersökningen

Av enkätsvaren framgår att första linjens chefer upplever att de har god kännedom om ko muninterna styrdokument som finns för verksamheten. Styrdokumenten finns tillgängliga på intranätet vilket de intervjuade uppger vara en bidragande orsak till det positiva resultatet.

Aktuella styrdokument för det här området finns bland annat i form av delegation av samhetsuppdrag samt arbetsmiljö/yttre miljö/säkerhet.

-100 -80 -60 -40 1

2 3 4 5 6 7 8

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

I enkäten ställs ett antal påståenden som rör det politiska perspektivet

Jag har god kännedom om de styrdokument (värdegrund, styrkort, gemensamma riktlinjer) som reglerar min verksamhet

Förutom budget finns det också tydliga mål fastställda för min verksamhet De styrdokument som reglerar min verksamhet används vid styrningen av min De fastställda verksamhetsmål som finns för min verksamhet är möjliga att uppnå med de resurser som jag disponerar

Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget och den ekonomiska u lingen med min överordnade

Jag förväntas hålla min budget och om jag inte gör det vet jag att min överordn de kommer att kräva snabba och konkreta besparingsåtgärder

När jag rapporterar avvikelser får jag relevant återkoppling (t ex beröm, kritik, krav på åtgärder)

mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål (budget) är det de ek nomiska målen som prioriteras

Nedan redovisas resultatet från enkätundersökningen (%);

Av enkätsvaren framgår att första linjens chefer upplever att de har god kännedom om ko styrdokument som finns för verksamheten. Styrdokumenten finns tillgängliga på intranätet vilket de intervjuade uppger vara en bidragande orsak till det positiva resultatet.

Aktuella styrdokument för det här området finns bland annat i form av delegation av samhetsuppdrag samt arbetsmiljö/yttre miljö/säkerhet.

-20 0 20 40 60 80 100

stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

7 av 17

politiska perspektivet. Kategorin utgörs av

Jag har god kännedom om de styrdokument (värdegrund, styrkort, gemensamma Förutom budget finns det också tydliga mål fastställda för min verksamhet

används vid styrningen av min De fastställda verksamhetsmål som finns för min verksamhet är möjliga att uppnå Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget och den ekonomiska ut- Jag förväntas hålla min budget och om jag inte gör det vet jag att min överordna- de kommer att kräva snabba och konkreta besparingsåtgärder

När jag rapporterar avvikelser får jag relevant återkoppling (t ex beröm, kritik, mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål (budget) är det de eko-

Av enkätsvaren framgår att första linjens chefer upplever att de har god kännedom om kom- styrdokument som finns för verksamheten. Styrdokumenten finns tillgängliga på intranätet vilket de intervjuade uppger vara en bidragande orsak till det positiva resultatet.

Aktuella styrdokument för det här området finns bland annat i form av delegation av verk- stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet

(9)

Enkätresultatet visar att cheferna upplever att det utöver budget finns tydliga mål fastställt för verksamheten. Det avser främst de mål som finns i styrkorten, vilka intervjuade upplever vara tydliga. Däremot uppger de intervjuade att avdelningsvisa mål inte är lika tydliga och kommunicerade i verksamheten. Vid upprättande av mål utgår cheferna från en vedertagen modell i syfte att de ska vara tydliga. I tjänsteskrivelsen2om intern kontroll från tekniska kontoret finns beskrivet att varje avdelning ska upprätta ett eget styrkort med mål och aktivi- teter som ska följas upp. I övrigt finns det beskrivna rutiner om exempelvis handhavande av handkassor, attestering, momsredovisning och representation.

Resultatet indikerar även att styrdokumenten i hög grad används av verksamheten. Intervju- ade uppger att en stor del av tekniska kontorets och räddningstjänstens verksamhet styrs av lagar och förordningar samt av marknaden. Detta innebär att vissa verksamheter även styrs utifrån dessa parametrar.

43 % upplever att det finns en obalans mellan fastställda verksamhetsmål och resurser som de disponerar. Var sjätte chef anser fullt ut eller tycker att det stämmer ganska bra att vid konflikt mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål (budget) är det de ekonomiska målen som prioriteras. Vid intervju med ett urval av chefer framgår att målen kan vara svåra att uppnå inom vissa verksamheter. Ett exempel där resurserna kan variera stort är hamnverk- samheten. Ett annat exempel är snöröjningen. Inom detta område har det skett en anpass- ning av budgeten då denna verksamhet har dragits med stora kostnader se senaste åren, en- ligt de intervjuade.

8 av 10 chefer anser att de får relevant återkoppling från överordnad vid rapportering av av- vikelser. 90 % upplever att de har en öppen och konstruktiv dialog med överordnad kring ekonomiska frågor. Cheferna förväntas hålla budget och vid underskott ställs krav på snabba och konkreta besparingsåtgärder. I intervjun framkommer att återkopplingen är balanserad från överordnad och att det är enkelt att diskutera ekonomiska frågor och verksamhetsfrågor som är relevanta.

4.1.1.1. Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten

En jämförelse med enkätresultatet för skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten visar att cheferna inom tekniska nämndens ansvarsområdens svar ligger mellan de andra två förvalt- ningarna för fråga 1 och 3 men har lägst resultat för fråga 2 medan för påstående nr: 4-8 re- dovisar tekniska kontoret och räddningstjänsten det högsta resultatet.

Prioriterade utvecklingsområden enligt vår uppfattning:

– Utveckla målarbetet på avdelningsnivå

– Utveckla balans mellan verksamhetsmål och budget i större utsträckning

2Intern kontroll, tekniska kontoret 2011, 2011-10-04

(10)

Januari 2012 Skellefteå kommun PwC

4.1.2. Administrativt och organisatoriskt perspektiv

För att skapa en god kontrollmiljö krävs att det finns regler och riktlinjer för verksamheten men även att arbetsfördelning, ansvarsfördelning, befogenheter

och ändamålsenliga. Sådana förhållanden ingår i spektivet.

För att bedöma kontrollmiljön inom detta perspektiv har första linjens chefer fått ta ställning till följande påståenden;

9. Jag är delaktig i budgetprocessen och kan påverka min budget i rimlig omfattning så att budgeten blir gen

10. Tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att budgetprocessen blir effektiv och medger tid för analys och förankring

11. Jag upplever att tekniska kontorets rutiner och anvisningar avseende budget är bra

12. Jag har befogenh

13. Det är för mig tydligt vilka intäkter och kostnader jag ansvarar för 14. Om jag vill lämna förslag på förbättringar avseende mitt IT

tydligt för mig vart jag vänder mig Nedan redovisas svaren på ovanstående påståenden

Av enkätsvaren framgår att det varierar hur första linjens chefer tycker att budgetarbetet b drivs. Var sjätte chef anser att det stämmer fullt ut eller ganska bra att de är delaktig i bu getprocessen och kan påverka sin budget i rimlig omfattning så att budgeten blir genomarb tad och verklighetsförankrad. Vid intervjuer med ett urval av cheferna framkommer att det förs en dialog om budgeten

gånger per år i syfte att involvera fler i budgetprocessen.

Sex av tio chefer uppger att de tycker att tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att bu getprocessen blir effektiv och medger tid för analys. Noterbart är att drygt 15 % har valt att

-100 -80 -60 -40 9

10 11 12 13 14

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

Administrativt och organisatoriskt perspektiv

För att skapa en god kontrollmiljö krävs att det finns regler och riktlinjer för verksamheten men även att arbetsfördelning, ansvarsfördelning, befogenheter samt

och ändamålsenliga. Sådana förhållanden ingår i administrativa och org

För att bedöma kontrollmiljön inom detta perspektiv har första linjens chefer fått ta ställning till följande påståenden;

Jag är delaktig i budgetprocessen och kan påverka min budget i rimlig omfattning så att budgeten blir genomarbetad och verklighetsförankrad

Tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att budgetprocessen blir effektiv och medger tid för analys och förankring

Jag upplever att tekniska kontorets rutiner och anvisningar avseende budget är Jag har befogenhet att i rimlig omfattning påverka mina kostnader och intäkter Det är för mig tydligt vilka intäkter och kostnader jag ansvarar för

Om jag vill lämna förslag på förbättringar avseende mitt IT tydligt för mig vart jag vänder mig

an redovisas svaren på ovanstående påståenden (%);

Av enkätsvaren framgår att det varierar hur första linjens chefer tycker att budgetarbetet b drivs. Var sjätte chef anser att det stämmer fullt ut eller ganska bra att de är delaktig i bu

och kan påverka sin budget i rimlig omfattning så att budgeten blir genomarb tad och verklighetsförankrad. Vid intervjuer med ett urval av cheferna framkommer att det

en dialog om budgeten. Vidare träffas avdelningschefer och verksamhetschefer involvera fler i budgetprocessen.

Sex av tio chefer uppger att de tycker att tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att bu getprocessen blir effektiv och medger tid för analys. Noterbart är att drygt 15 % har valt att

-20 0 20 40 60 80 100

stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

9 av 17

För att skapa en god kontrollmiljö krävs att det finns regler och riktlinjer för verksamheten samt skyldigheter är tydliga administrativa och organisatoriska per-

För att bedöma kontrollmiljön inom detta perspektiv har första linjens chefer fått ta ställning

Jag är delaktig i budgetprocessen och kan påverka min budget i rimlig omfattning omarbetad och verklighetsförankrad

Tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att budgetprocessen blir effektiv och Jag upplever att tekniska kontorets rutiner och anvisningar avseende budget är

et att i rimlig omfattning påverka mina kostnader och intäkter Det är för mig tydligt vilka intäkter och kostnader jag ansvarar för

Om jag vill lämna förslag på förbättringar avseende mitt IT-stöd och rutiner är det

Av enkätsvaren framgår att det varierar hur första linjens chefer tycker att budgetarbetet be- drivs. Var sjätte chef anser att det stämmer fullt ut eller ganska bra att de är delaktig i bud-

och kan påverka sin budget i rimlig omfattning så att budgeten blir genomarbe- tad och verklighetsförankrad. Vid intervjuer med ett urval av cheferna framkommer att det

och verksamhetschefer fyra

Sex av tio chefer uppger att de tycker att tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att bud- getprocessen blir effektiv och medger tid för analys. Noterbart är att drygt 15 % har valt att

stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet

(11)

svara vet ej. De intervjuade cheferna anser att förslag till budget för kommande år ska lämnas in för tidigt under året. Intervjuade skulle gärna se att den processen kom senare under året.

Vidare upplever de att det tar lång tid att sätta sig in i budgetarbetet. Inom tekniska kontoret kan intäkter och kostnader inom vissa verksamhetsområden styras av kund vilket gör att des- sa kan vara svåra att prognostisera enligt intervjuade. Vidare framkommer att verksamheten inte använder enhetliga program för budgetarbete.

Enkätresultatet visar att merparten av cheferna ser positivt på rutiner, anvisningar, befogen- heter och ansvar i budgetarbetet. Det finns tydliga delegationsbeslut om vilket budgetansvar som ligger på de olika avdelningarnas chefer. Vidare finns delegationsordning för inköps- verksamheten samt olika rutiner för detta område.

Hälften av cheferna anger att de inte vet var de ska vända sig om de vill lämna förslag på för- bättringar avseende IT-stöd och rutiner. Orsaken kan, enligt intervju , vara att tekniska kon- torets IT-avdelning har haft problem med nät och program vilket lett till irritation inom or- ganisationen.

4.1.2.1. Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten

Chefer inom tekniska nämndens ansvarsområden instämmer i lägst grad i påstående nr 13 än vad första linjens chefer från de andra två nämndernas ansvarområden gjort. Chefer på tek- niska kontoret och räddningstjänsten instämmer i relativt låg grad i påstående nr 14. Detta är ett högre resultat än skol- och kulturkontoret, men lägre i jämförelse med socialtjänsten. Här uppger knappt fem av tio chefer att organisationen är otydlig när det gäller förbättring av befintligt IT-stöd. För fråga 9-12 har tekniska kontoret och räddningstjänsten det högsta re- sultatet.

Prioriterade utvecklingsområden enligt vår uppfattning:

– Budgetprocessen: delaktighet och tidsplan

– Överväg om enhetliga program ska nyttjas inom verksamheten i samband med budgetarbetet

– Tydliggör vart förslag på förbättringar avseende IT-stöd och rutiner ska inlämnas

4.1.3. Socialt perspektiv

Det sociala perspektivet fokuseras på personalen inom organisationen. Kontrollmiljön kan påverkas av personalens erfarenhet och kompetens, men även av exempelvis vilka attityder och värderingar som råder inom organisationen. För att bedöma kontrollmiljön inom det sociala perspektivet har nio påståenden formulerats. Följande påståenden har första linjens chefer fått ta ställning till;

(12)

Januari 2012 Skellefteå kommun PwC

15. Jag upplever att jag har god kontroll över min verksamhet (produktion, kvalite effekter)

16. Jag har god kunskap om hur vi ligger till avseende verksamhetsresultat (produ tion, kvalitet, effekter) i förhållande till motsvarande verksamheter i andra ko muner

17. Jag har god kunskap om hur vi ligger till avseende ekonomi i förhållande till svarande verksamheter i andra kommuner

18. Jag har tillräckliga kunskaper för att på ett säkert och effektivt sätt kunna utföra de uppgifter jag ansvarar för rörande budget, uppföljning och prognos

19. Den tidsåtgång jag lägger ner på budget och uppföljning är samhet jag bedriver

20. Vid behov har jag tillgång till kompetent stöd i frågor rörande budget, uppföljning och prognos

21. Om jag ser ett behov av utbildning för att höja min kompetens rörande ekonomi upplever jag att det är enkelt för mig att få detta tillgodosett

22. Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget och den ekonomiska u vecklingen med mina medarbetare

23. Vår organisation kännetecknas av ett positivt förändringsklimat där goda idéer (t.ex. förslag till effektivisering av verksamheten) snabbt leder till åtgärder Nedan redovisas svaren på ovanstående påståenden

Av enkätresultatet framgår att första linjens

kontroll över sin verksamhet. Det råder en öppen och konstruktiv dialog om budget och den ekonomiska utvecklingen

-100 -80 -60 -40 15

16 17 18 19 20 21 22 23

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

Jag upplever att jag har god kontroll över min verksamhet (produktion, kvalite Jag har god kunskap om hur vi ligger till avseende verksamhetsresultat (produ tion, kvalitet, effekter) i förhållande till motsvarande verksamheter i andra ko Jag har god kunskap om hur vi ligger till avseende ekonomi i förhållande till svarande verksamheter i andra kommuner

Jag har tillräckliga kunskaper för att på ett säkert och effektivt sätt kunna utföra de uppgifter jag ansvarar för rörande budget, uppföljning och prognos

Den tidsåtgång jag lägger ner på budget och uppföljning är samhet jag bedriver

Vid behov har jag tillgång till kompetent stöd i frågor rörande budget, uppföljning Om jag ser ett behov av utbildning för att höja min kompetens rörande ekonomi upplever jag att det är enkelt för mig att få detta tillgodosett

Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget och den ekonomiska u lingen med mina medarbetare

ganisation kännetecknas av ett positivt förändringsklimat där goda idéer (t.ex. förslag till effektivisering av verksamheten) snabbt leder till åtgärder Nedan redovisas svaren på ovanstående påståenden (%);

Av enkätresultatet framgår att första linjens chefer upplever att de i hög utsträckning har god kontroll över sin verksamhet. Det råder en öppen och konstruktiv dialog om budget och den ekonomiska utvecklingen mellan cheferna och deras medarbetare. I en medarbetarunde

-20 0 20 40 60 80 100

stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

11 av 17

Jag upplever att jag har god kontroll över min verksamhet (produktion, kvalitet, Jag har god kunskap om hur vi ligger till avseende verksamhetsresultat (produk- tion, kvalitet, effekter) i förhållande till motsvarande verksamheter i andra kom- Jag har god kunskap om hur vi ligger till avseende ekonomi i förhållande till mot- Jag har tillräckliga kunskaper för att på ett säkert och effektivt sätt kunna utföra de uppgifter jag ansvarar för rörande budget, uppföljning och prognos

Den tidsåtgång jag lägger ner på budget och uppföljning är rimlig för den verk- Vid behov har jag tillgång till kompetent stöd i frågor rörande budget, uppföljning Om jag ser ett behov av utbildning för att höja min kompetens rörande ekonomi upplever jag att det är enkelt för mig att få detta tillgodosett

Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget och den ekonomiska ut- ganisation kännetecknas av ett positivt förändringsklimat där goda idéer (t.ex. förslag till effektivisering av verksamheten) snabbt leder till åtgärder

chefer upplever att de i hög utsträckning har god kontroll över sin verksamhet. Det råder en öppen och konstruktiv dialog om budget och den

I en medarbetarunder- stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet

(13)

sökning som tekniska kontoret genomförde under 2010 framkom att 4 av 5 anställda anser att deras närmaste chefkommunicerar öppet och ärligt samt är drivande när det gäller att nå de uppsatta målen.

Enkätresultatet visar att endast hälften av cheferna anser att den tid som åtgår till budget och budgetuppföljning är rimlig. Enligt de intervjuade bör mer tid läggas på analys av ekonomin än vad som sker idag för att kunna vidta åtgärder och få en ekonomi i balans. De intervjuade anser att den nya kundtjänsten varit mycket positivt för verksamheten.

Rörande kompetens anser två av tre chefer att de har tillräcklig kompetens för sina arbets- uppgifter rörande budget, uppföljning och prognos. Vidare anser de att de har tillgång till kompetent stöd inom området i stor utsträckning samt att det är enkelt för dem att erhålla kompetensutveckling inom området ekonomi.

Enkätsvaren indikerar att chefernas omvärldskunskap är i behov av att utvecklas. 6 av 10 chefer upplever att de endast i begränsad omfattning har god kunskap om hur den egna verk- samheten ligger till jämfört med motsvarande verksamheter i andra kommuner. De intervju- ade framhåller att verksamheten till stora delar kan vara svår att jämföra över kommungrän- ser. Inom de områden där det går att jämföra så sker jämförelser. Exempelvis deltar cheferna i nätverk och andra typer av grupperingar för att utbyta erfarenheter och utveckla sin kompe- tens.

I övrigt noteras att knappt 40 procent av cheferna upplever att organisationen kännetecknas av ett positivt förändringsklimat där goda idéer, t ex förslag till effektivisering av verksamhe- ten, snabbt leder till åtgärder. Resterande kan endast delvis eller inte alls instämma i detta påstående. I intervjun framkom att förslagsverksamheten inte har fungerat under lång tid vid vissa verksamheter. Uppföljning och återkoppling från lämnade förslag saknas, vilket medför att motivationen med att komma med nya idéer sjunker.

4.1.3.1. Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten

I jämförelse med chefer inom skol- och kulturkontoret och socialkontoret instämmer teknis- ka kontorets och räddningstjänstens chefer i högre grad i påstående nr 15, 18 och 21-23 me- dan för påstående nr 17 och 19-20 redovisas en lägre instämmelsegrad.

Prioriterade utvecklingsområden enligt vår uppfattning:

– Säkerställ att rimlig tid läggs på budgetarbetet och att det finns utrymme för analys – Utveckla chefernas omvärldskunskap

– Utveckla ett positivt förändringsklimat inom organisationen

(14)

Januari 2012 Skellefteå kommun PwC

4.1.4. Tekniskt perspektiv

Kontrollmiljön kan även påverkas av de system och program som För att bedöma kontrollmiljön inom det

ställning till följande påståenden;

24. Jag upplever att det IT 25. Jag har tillgång til

en inom mitt ansvarsområde så att jag kan styra och följa upp min verksamhet på ett bra sätt

26. Jag kan enkelt kontrollera och analysera kostnader (personalkostnader, övriga kostnader)

27. Den ekonomi Enkätsvaren redovisas nedan

Av diagrammet framgår att en stor andel av första linjens chefer tycker att påstående mer ganska bra rörande IT

tillförlitlig ekonomiinformation

förlitlig ekonomisk information som cheferna instämmer i. Hälften av cheferna uppger att de enkelt kan kontrollera och analysera kostnade

När det gäller IT-stöd för uppföljning mm visar intervju

jar systemet Skelis. De framhåller att ekonomisystemet Raindance, som Skelis hämtar up gifterna från, är svårarbetat och att rubrikerna är svårtydda. Uppdaterin

grammen fungerar inte fullt ut vilket gör att man inte kan lita på Skelis vilket skapar en os kerhetskänsla.

Två avdelningar på tekniska kontoret använder budgetprogrammet Trima medan andra a delningar använder egna Excel

första hand från egna erfarenheter

att påverka. Det finns inga färdiga rutiner för prognosarbetet, utan det är upp till varje chef att upprätta egna rutiner. Hj

varandra vid behov. Intervjuade upplever att det skulle vara fördelaktigt om verksamheten -100 -80 -60 -40

24 25 26 27

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

Tekniskt perspektiv

Kontrollmiljön kan även påverkas av de system och program som används i verksamheten.

För att bedöma kontrollmiljön inom det tekniska perspektivet har första linjens chefer fått ta ställning till följande påståenden;

Jag upplever att det IT-stöd jag har för budget, uppföljning och prognos är bra Jag har tillgång till aktuell och tydlig information om den ekonomiska utvecklin en inom mitt ansvarsområde så att jag kan styra och följa upp min verksamhet på Jag kan enkelt kontrollera och analysera kostnader (personalkostnader, övriga Den ekonomiinformation jag har tillgång till är tillförlitlig

Enkätsvaren redovisas nedan (%);

Av diagrammet framgår att en stor andel av första linjens chefer tycker att påstående mer ganska bra rörande IT-stöd. Cheferna upplever att de har tillgång till

tillförlitlig ekonomiinformation i relativt bra utsträckning . Det är främst i tillgången till til förlitlig ekonomisk information som cheferna instämmer i. Hälften av cheferna uppger att de enkelt kan kontrollera och analysera kostnader.

stöd för uppföljning mm visar intervjun att cheferna i varierande grad nyt jar systemet Skelis. De framhåller att ekonomisystemet Raindance, som Skelis hämtar up gifterna från, är svårarbetat och att rubrikerna är svårtydda. Uppdaterin

grammen fungerar inte fullt ut vilket gör att man inte kan lita på Skelis vilket skapar en os

ekniska kontoret använder budgetprogrammet Trima medan andra a delningar använder egna Excel-ark för budgetberäkning. Enligt intervju utgår prognosen i första hand från egna erfarenheter. De största delarna av verksamhetens kostnader går inte att påverka. Det finns inga färdiga rutiner för prognosarbetet, utan det är upp till varje chef att upprätta egna rutiner. Hjälpsamheten inom organisationen är stor och cheferna hjälper varandra vid behov. Intervjuade upplever att det skulle vara fördelaktigt om verksamheten

-20 0 20 40 60 80 100

stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

13 av 17

används i verksamheten.

har första linjens chefer fått ta

stöd jag har för budget, uppföljning och prognos är bra l aktuell och tydlig information om den ekonomiska utveckling- en inom mitt ansvarsområde så att jag kan styra och följa upp min verksamhet på Jag kan enkelt kontrollera och analysera kostnader (personalkostnader, övriga

information jag har tillgång till är tillförlitlig

Av diagrammet framgår att en stor andel av första linjens chefer tycker att påståendet stäm- de har tillgång till aktuell, tydlig och . Det är främst i tillgången till till- förlitlig ekonomisk information som cheferna instämmer i. Hälften av cheferna uppger att de

att cheferna i varierande grad nytt- jar systemet Skelis. De framhåller att ekonomisystemet Raindance, som Skelis hämtar upp- gifterna från, är svårarbetat och att rubrikerna är svårtydda. Uppdateringen mellan pro- grammen fungerar inte fullt ut vilket gör att man inte kan lita på Skelis vilket skapar en osä-

ekniska kontoret använder budgetprogrammet Trima medan andra av- ning. Enligt intervju utgår prognosen i största delarna av verksamhetens kostnader går inte att påverka. Det finns inga färdiga rutiner för prognosarbetet, utan det är upp till varje chef

älpsamheten inom organisationen är stor och cheferna hjälper varandra vid behov. Intervjuade upplever att det skulle vara fördelaktigt om verksamheten

stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet

(15)

satt tillsammans rent fysiskt. Detta skulle bl.a. leda till en större förståelse för andra avde ningars situation.

4.1.4.1. Jämförelse med skol

Granskningen visar att chefer inom tekniska nämndens ansvarsområden i högre grad är missnöjd med sitt IT-stöd än vad som är fallet inom socialkontoret och skol

toret (fråga 25 och 26) men har en högre tillfredsställelse i påstående 27.

Prioriterade utvecklingsområden enligt vår uppfattning:

– Tillse att uppdatering i Skelis fungerar tillfredsställande så att det finns tillförlitlig inform tion att tillgå

4.1.5. Sammanfattning kontrollmiljön

Nedan presenteras resultatet från enkätundersökningen på övergripande nivå. Här redovisas det sammanställda utfallet för respektive perspektiv

Sammanställningen visar att första linjens chefer upplever att kontrollmiljö

tiska perspektivet är mest utvecklad. Övriga perspektiv uppvisar likartat resultat. Det tekni ka perspektivet har erhållit ett något sämre resultat.

4.1.5.1. Jämförelse med skol

En jämförelse med motsvarande gr

rets chefer visar att granskningsresultaten är relativt likartade. Chefer inom tekniska näm dens ansvarsområde tenderar vara något mer tillfreds med hur ledning och chefer agerar (det politiska perspektivet).

-100 -80 -60 Tekniska (24-28)

Sociala (15-23) Adm/organisatoriska (9-14) Politiska (påstående 1-8)

satt tillsammans rent fysiskt. Detta skulle bl.a. leda till en större förståelse för andra avde

Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten

Granskningen visar att chefer inom tekniska nämndens ansvarsområden i högre grad är stöd än vad som är fallet inom socialkontoret och skol

toret (fråga 25 och 26) men har en högre tillfredsställelse i påstående 27.

Prioriterade utvecklingsområden enligt vår uppfattning:

Tillse att uppdatering i Skelis fungerar tillfredsställande så att det finns tillförlitlig inform

Sammanfattning kontrollmiljön

Nedan presenteras resultatet från enkätundersökningen på övergripande nivå. Här redovisas sammanställda utfallet för respektive perspektiv (%);

Sammanställningen visar att första linjens chefer upplever att kontrollmiljö

tiska perspektivet är mest utvecklad. Övriga perspektiv uppvisar likartat resultat. Det tekni ka perspektivet har erhållit ett något sämre resultat.

Jämförelse med skol- och kulturkontoret samt socialtjänsten

En jämförelse med motsvarande granskning för skol- och kulturkontorets samt

chefer visar att granskningsresultaten är relativt likartade. Chefer inom tekniska näm dens ansvarsområde tenderar vara något mer tillfreds med hur ledning och chefer agerar (det

60 -40 -20 0 20 40 60 80

satt tillsammans rent fysiskt. Detta skulle bl.a. leda till en större förståelse för andra avdel-

och kulturkontoret samt socialtjänsten

Granskningen visar att chefer inom tekniska nämndens ansvarsområden i högre grad är stöd än vad som är fallet inom socialkontoret och skol- och kulturkon- toret (fråga 25 och 26) men har en högre tillfredsställelse i påstående 27.

Tillse att uppdatering i Skelis fungerar tillfredsställande så att det finns tillförlitlig informa-

Nedan presenteras resultatet från enkätundersökningen på övergripande nivå. Här redovisas

Sammanställningen visar att första linjens chefer upplever att kontrollmiljön inom det poli- tiska perspektivet är mest utvecklad. Övriga perspektiv uppvisar likartat resultat. Det teknis-

och kulturkontoret samt socialtjänsten

och kulturkontorets samt socialkonto- chefer visar att granskningsresultaten är relativt likartade. Chefer inom tekniska nämn- dens ansvarsområde tenderar vara något mer tillfreds med hur ledning och chefer agerar (det

100

stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet

(16)

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

Januari 2012

Skellefteå kommun 15 av 17

PwC

Barn- och grundskolenämndens chefer redovisar ett större missnöje med kontrollmiljön inom de tekniska och administrativa/organisatoriska perspektiven än vad som är fallet rö- rande socialnämnden och tekniska nämnden.

Totalt sett så redovisar tekniska kontorets och räddningstjänstens chefer högst tillfredsstäl- lelse med sina förutsättningar att verka som chef i jämförelse med cheferna på socialkontoret samt skol- och kulturkontoret. Tekniska kontoret och räddningstjänsten har högst resultat i 15 av 27 frågor.

Enligt COSO omöjliggör en svag kontrollmiljö i praktiken skapandet av en god intern kon- troll. Den granskning som genomförts kan inte sägas ge en fullständig bild över kontrollmil- jön. I granskningen har emellertid framkommit synpunkter/områden som vi bedömer vara värdefulla att utveckla i syfte dels att förbättra förutsättningarna att verka som första linjens chef dels för ledningen att vidareutveckla kontrollmiljön. Dessa områden har exemplifierats i föregående avsnitt.

Utifrån den granskning som genomförts görs en sammantagen bedömning att kontrollmiljön inom verksamheten är i behov av utveckling. Som en följd av detta görs även bedömningen att det för närvarande inte fullt ut finns tillräckliga förutsättningar för att skapa väl fungerade intern kontroll inom tekniska nämndens ansvarsområden.

2012-01-12

Helena Lundberg Bo Rehnberg

____________________________ _______________________________

Helena Lundberg, projektledare Bo Rehnberg, uppdragsledare

(17)

Bilaga 1

Enkätresultat alternativ sammanställning

Nedan redovisas enkätresultatet utifrån rubrikerna ”mål och styrande dokument”, ”ledning och styrning”, uppföljning och kontroll”, rutiner, stöd och information”, ”budgetprocessen samt ”kompetens”. Följande

 Mål och styrande dokument (påstående 1

 Ledning och styrning (3, 5

 Uppföljning och kontroll (12, 15

 Rutiner, stöd och information (11, 14, 19

 Budgetprocessen (9

 Kompetens (18, 21)

En jämförelse visar att chefer inom tekniska nämndens ansvarsområde är mer tillfreds inom området ledning/styrning än sina chefskollegor inom

socialnämndens ansvarsområde.

Däremot indikerar resultatet att

inom områdena rutiner, stöd och information

-100 -80 - Kompetens

Budgetprocessen Rutiner, stöd och information

Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Mål och styrande dokument

Enkätresultat alternativ sammanställning

Nedan redovisas enkätresultatet utifrån rubrikerna ”mål och styrande dokument”, ”ledning och styrning”, uppföljning och kontroll”, rutiner, stöd och information”, ”budgetprocessen samt ”kompetens”. Följande påståenden ingår under respektive rubrik;

Mål och styrande dokument (påstående 1-2, 4) Ledning och styrning (3, 5-8, 13, 22-23) Uppföljning och kontroll (12, 15-17, 25-26)

Rutiner, stöd och information (11, 14, 19-20, 24, 27) Budgetprocessen (9-10)

ns (18, 21)

En jämförelse visar att chefer inom tekniska nämndens ansvarsområde är mer tillfreds inom området ledning/styrning än sina chefskollegor inom barn- och grun

socialnämndens ansvarsområde.

Däremot indikerar resultatet att barn- och grundskolenämndens chefer är mer missnöjd rutiner, stöd och information och kompetens.

-60 -40 -20 0 20 40 60 80

Nedan redovisas enkätresultatet utifrån rubrikerna ”mål och styrande dokument”, ”ledning och styrning”, uppföljning och kontroll”, rutiner, stöd och information”, ”budgetprocessen

påståenden ingår under respektive rubrik;

En jämförelse visar att chefer inom tekniska nämndens ansvarsområde är mer tillfreds inom och grundskolenämndens samt

chefer är mer missnöjd

80 100

Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet

(18)

Januari 2012 Skellefteå kommun PwC

Bilaga 2

Enkätresultat per perspektiv och nämnd

Nedan presenteras resultatet per nämnd och per perspektiv.

Socialnämnden

Barn- och grundskolenämnden

Tekniska nämnden

-100 -80 -60 Tekniska (24-28)

Sociala (15-23) Adm/organisatoriska (9-14) Politiska (påstående 1-8)

-100 -80 -60 Tekniska (24-28)

Sociala (15-23) Adm/organisatoriska (9-14) Politiska (påstående 1-8)

-100 -80 -60 Tekniska (24-28)

Sociala (15-23) Adm/organisatoriska (9-14) Politiska (påstående 1-8)

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

Enkätresultat per perspektiv och nämnd

Nedan presenteras resultatet per nämnd och per perspektiv.

%

och grundskolenämnden

%

%

60 -40 -20 0 20 40 60 80

60 -40 -20 0 20 40 60 80

60 -40 -20 0 20 40 60 80

Första linjens chefer inom tekniska kontoret och räddningstjänsten

17 av 17

Enkätresultat per perspektiv och nämnd

100

Instämmer till viss del Instämmer inte Instämmer till stor del Instämmer helt

100

Instämmer till viss del Instämmer inte Instämmer till stor del Instämmer helt

100

stämmer ganska dåligt stämmer inte alls stämmer ganska bra stämmer helt och hållet

References

Related documents

Utifrån detta har studien valt att undersöka chefsstödets roll för upplevda krav och kontroll samt stress hos mellan- och första linjens chefer inom vald kommun där chefsstöd

ANALYSIS M PartsPerilm,@jjK HYPOTHETICAL COMBINATIONS Silica Sodium Chloride Si0 2.. District Engineer Superintendent

In paper V, z-scores for the four groups; healthy controls, patients with Fontan circulation without SND (TCPC), patients with Fontan circulation with SND without pacemaker

On the Branch Loci of Moduli Spaces of Riemann Surfaces.. Linköping Studies in Science and Technology

Handlingsplan för att följa upp och motverka hög arbetsbelastning för första linjens chefer1. Åtgärd Ansvarig Aktuell status Åtgärd datum

Detta står reglerat i den 5§ AFS 2015:4 och lyfter även att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder för att undersöka riskerna för psykosocial ohälsa i arbetet.. 107

Samtidigt innebär rollen som första linjens chef ett formellt ansvar för personalen, i praktiken är det dock framförallt en administrativ innebörd då man tidigare

Denna situation medverkar till en stress då flera första linjens chefer upplever att de inte hinner vara chef, då mycket fokus låg på andra högaktuella.. arbetsuppgifter eller