Klimat, hälsa och hållbar sjukvård

(1)

Klimat, hälsa och hållbar sjukvård 191204

Björn Fagerberg, prof em, Medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet

Arbetsgruppen för klimat och hälsa i Sjukhusläkarna Läkare för Miljön

SLS

Sahlgrenska Akademin

(2)

www.thelancet.com Published online July 16, 2015

(3)

(4)

Medelvärden av global yttemperatur (World Meteorological Organization)

https://public.wmo.int/en/media/press-release/wmo-confirms-past-4-years-were- warmest-record

(5)

Förändringen av antalet personer äldre än 65 år som exponeras för värmeböljor i jämförelse med medelvärdet för 1986-2008

(6)

Förändring av arbetskapacitet globalt i relation till snittet för åren 1986-2008

(7)

Effekter av klimatförändringen i ett globalt perspektiv

Modified from www the lancet.com, vol 386, nov 7, 2015

Stormar S

S Över- svämningar S

Torka

Värmeböljor S

S

Vattenkvalitet

Luft- föroreningar

Mark- användning

Ekologiska

förändringar Konflikter, migration

S

Barn, gamla, kvinnor Kroniska sjukdomar

Låg

socioekonomi

Klimatförändring

Direkta Indirekta Social dynamik

(8)

Effekter av klimatförändringar på hälsan

Hjärtkärlsjukdomar

Infektionssjukdomar

Psykiska sjukdomar

Lungsjukdomar

Allergier

Näringsbrist

Modified from www the lancet.com, vol 386, nov 7, 2015

(9)

Globala hälsoeffekter av

klimatförändringar 2050 (IPCC 2013)

Klimatförändring Hälsorisk Konfidens

Direkta effekter

Värmeböljor, ökad brandrisk

Ökad risk för sjukdom, skada, död

Mycket hög

Mindre exponering för köld

Viss minskning av köldrelaterad sjukdom och död

Låg

Indirekta effekter

Högre temperaturer i vattendrag och hav, fuktigare klimat

Ökad exponering för patogener med

belastning på

dricksvatten och sanitet

Mycket hög

Indirekta effekter

Kombination av ökande temperatur och förändrad nederbörd

Ökad risk för minskad matproduktion och undernäring i fattiga områden

Hög

Kombination av hög värme och luftfuktighet

Minskad arbetskapacitet, hälsorisker, försörjnings- problem i fattiga länder

Hög

(10)

”Klimatförändringarna är det största hotet mot hälsan under detta århundrade.”

The Lancet 2009

(11)

1. Hälsoeffekter av hög värme

• Svettning, reducerad blodvolym

• Omfördelat blodflöde

• Ökad hjärtfrekvens, koagulation

• Ökad andningsfrekvens

• Dag 2 värmebölja >27.5^oC ökar mortaliteten 10% i vulnerabla grupper och dag 7 med 20-25%

Ökad belastning blodcirkulationen

Ökad belastning lungfunktionen

Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper – en svensk studie. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2010. R 2010:12.

(12)

Riskgrupper

Äldre

Hjärt- och kärlsjuka Lungsjuka

Njursjuka

Personer med allvarlig psykisk sjukdom

Demenssjuka Sängliggande

Socialt isolerade

Spädbarn och små barn Intag av vissa läkemedel

Personer som är fysiskt aktiva och/eller arbetar i en

ansträngande miljö eller kontorsmiljö (utan luft- konditionering)

http://www.vasteras.se/download/18.68bc5a9214fdc273f803adc/1444631161004/folder+V%C3%A4rmeb%C3%B6lja.pdf

(13)

”Heat-health action plan” för att reducera mortalitet i vulnerabla grupper (WHO)

1. Handlingsplan som implementeras i hela vårdkedjan 2. Allmänna råd till personal inom hemtjänst, hemsjukvård,

äldreboende, primärvård inklusive barnmottagningar.

3. Råd till läkare, sjuksköterskor inom slutenvården

• Varning för mycket höga temperaturer (SMHI)

• Preventiva åtgärder: Kontrollera vätskebalans, svalka (fläkt), duscha, minimal fysisk aktivitet, utvärdera riskmediciner (diuretika,

psykofarmaka, antihypertensiva, antikolinergika, smal terapeutisk bredd- litium, digoxin, läkemedel mot epilepsi, Parkinson)

http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/TI/%5BDZTI%5D/DZTI.pdf

(14)

Men också: Under 1900-talet ökad livslängd och förändring av dödsorsaker

Smittsamma sjukdomar, mödra- och barndödlighet

Personskador

Välfärdssjukdomar 52 %

(15)

Global Burden of Disease:

Viktigaste riskfaktorer för dödlig sjukdom

The Lancet, Volyme 386, 5–11 December 2015, http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(15)00129-4

(16)

Klimat och hälsa: Win – win?

Klimat, miljö Hälsa Uppvärmning,

energi

Undvika fossila

bränslen Växthusgaser ↓

Luftföroreningar ↓ Hjärtkärlsjukdom ↓ KOL↓

Transporter

Fossilfria fordon Gå, cykla

Buller ↓

Växthusgaser ↓ Luftföroreningar ↓

Hjärtkärlsjukdom ↓ KOL↓

Fetma, diabetes↓

Mat*

Minska köttintag

Öka vegetabilier Växthusgaser↓ Cancer↓

Bättre hälsa

*I kombination med i övrigt nyttig mat

(17)

Vi kan som läkare spela en nyckelroll i klimatarbetet

(18)

Hållbar sjukvård

Björn Fagerberg, LT-seminarium 190326 18

(19)

Hållbarhet?

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Brundtlandrapporten, 1987).

• Social hållbarhet – att långsiktigt ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.

• Ekologisk hållbarhet – att hushålla med resurserna så att de räcker till kommande generationer.

• Ekonomisk hållbarhet – att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet negativt.

(20)

Strategier för att möta klimatförändringen

• Mitigation – att minska utsläppen av växthusgaser

• Adaptation – att anpassa samhället till

klimatförändringen för att motverka skadliga effekter

(21)

Med nuvarande utsläppsutveckling kommer det sammanlagda globala utsläppsutrymmet av koldioxid för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader att vara förbrukat till år 2030.

Alla delar av samhället behöver involveras för att klimatomställningen ska lyckas.

Naturvårdsverket rapport Underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan, mars 2019

Sveriges klimatmål

Sverige ska senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären

… och hur går det?

(22)

Hälso- och sjukvårdens utsläpp av växthusgaser globalt

• 4,4% av alla globala utsläpp

• Femte plats i utsläppsligan

• USA, Kina, EU – 57% av alla utsläpp

https://noharm-global.org/sites/default/files/documents- files/5961/HealthCaresClimateFootprint_090619.pdf

(23)

Hälso- och sjukvårdens utsläpp av växthusgaser i Sverige

• 21% av offentliga sektorns utsläpp

• 4,4% av totala nationella utsläpp

• Utsläpp per capita (0,46 tCO²e/capita), högre än globalt medelvärde (0,28) men under medelvärdet i EU (0,49)

https://noharm-global.org/sites/default/files/documents- files/5961/HealthCaresClimateFootprint_090619.pdf

(24)

Hälso- och sjukvårdens utsläpp (CO

₂

ekv)

Källa Andel (%) Inköpta material

och tjänster 62 Energi

(uppvärmning mm)

22

Resor 16

NHS 2008

Region Skåne

VG Regionen

(25)

(26)

Sjukvårdens miljöeffekter Förbrukningsartiklar

Utrustning Uppvärmning Transporter Mat Tvätt

Utsläpp av växthusgaser*

Avloppsvatten

Sopor, föroreningar Resursförbrukning

*123 000 -381 000 DALYS US healthcare

Climate mitigation, adaptation, and low-carbon and resilient health development strategies reduce

emissions, build healthcare climate resilience, and yield significant health and economic co-benefits.

World Bank, 2017

(27)

Hållbarhetsarbetet inom NHS England - utgångspunkter

Hållbar sjukvård ökar möjligheterna att:

• Förebygga ohälsa

• Förbättra effektiveten inom sjukvården

• Göra ekonomiska besparingar

• Motverka klimatförändringar och skydda miljön

• Framtiden: Åldrande befolkning + medicin- tekniska framsteg= stora finansieringskrav!

(28)

NHS: En nationell, miljömässigt hållbar hälso- och sjukvård i sikte

• Klimatlag 2008

• Övergripande målsättning: Ökad hållbarhet (miljömässig, social, finansiell)

• Inledande mål vid projektstart: Att reducera NHS växthusgasutsläpp med 10% från 2007-15

(29)

NHS Resultat: Utsläpp, resurser, effektivitet

• Hälso- och sjukvårdens koldioxidutsläpp – reduktion 18.5% på 10 år

• Klinisk aktivitet ökat med 27%

• Utsläpp från energikonsumtion, affärsresor och medicinska gaser minskat med 18,5%, samtidigt besparingar £ 1,8 miljarder under 10 år.

• 21% minskning i vattenkonsumtion under 10 år

(30)

NHS: Lärdomar att förmedla

• Top down förändringar som stimulerar bottom up aktiviteter

• SDU – en engagerad utvecklingsenhet som frö till förändring (som betalat sig själv)

• Ett första hanterbart mål som start för större förändringar

• Främja engagemang – HELT AVGÖRANDE

• Tänka stort och smått

(31)

Sverige?

Delegerat ansvar till regionerna

• Arbetet med utsläppsminskningar och anpassning av sjukvården är delegerat

• Ambitionsnivåerna varierar, inga nationella strategier eller metoder, bristande kommunikation med

professionen.

• SKL: Indikatorer och öppna jämförelser

(antibiotikaförskrivningen, ekologiska livsmedel,

energianvändningen per lokalyta, förnybara drivmedel i kollektivtrafiken, klimatpåverkan från medicinska gaser)

• SKL: Bättre rapportering av sjukvårdens klimatpåverkan på gång

(32)

CLIRE (Climate Friendly Health and Care)

Projekt med Region Skåne, Malmö stad, EU:s miljöfond 2010-4

Målsättning:

• Visa hur sjukvården kan minska sin klimatpåverkan

• Vara demonstrationsprojekt

CLIRE (Climate Friendly Health and Care), EU-Life+, Region Skåne, Malmö stad. Simple steps to reduce the climate impact of healthcare. http://ec.europa.eu/environment/life/project/Projects/index.cfm?fuseaction=home.showFile&rep=file&- fil=CLIRE_Guide_Reduction_Impact_Climate_Healthcare.pdf

(33)

Materialförbrukning Energiförbrukning Patientresor

Godstransporter Tjänsteresor

Arbetspendling

Livsmedel

Tvätt av textilier Vattenförbrukning Köldmedia

Medicinska gaser

(34)

Enkla beräkningsmodeller

Energiförbrukning (värme, drift) Transporter

(35)

(36)

Förbrukningsmaterial

 Fossilfria material

 En-/flergångsprodukter

 Svinn (handskar, textilier)

 Arbetssätt

Kontakt mellan användare, upphandlare och

producenter – VIKTIGT!

(37)

Förändrat arbetssätt

 Minska slöseri

 Effektivisera verksamheten och flöden

 Frigöra värdeskapande tid

(38)

Hematurilinjen, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Före

Efter

(39)

 Energieffektivisering

 Mat

 Godstransporter

 Patientresor

 Tjänsteresor

 Arbetspendling

C. Johansson et al. / Science of the Total Environment 584–585 (2017) 55–63

(40)

(41)

Utvärdering: Hematurilinjen kontra konventionell vård

Jämfört med konventionella patientflöden minskade mediantiden till diagnos från 50 till 29 dagar och

mediankostnaden med 15 % (p=0.002), pga färre vårdkontakter och mindre läkemedelsanvändning (=

mindre miljöpåverkan).

Liedberg F, Gerdtham U, Gralén K, Gudjonsson S, Jahnson S, Johansson I, Hagberg O, Larsson S, Lind AK, Löfgren A, Wanegård J, Åberg H, Nilbert M. Fast-track access to urologic care for patients with macroscopic haematuria is efficient and cost-effective:

results from a prospective intervention study. Br J Cancer. 2016 Sep 27;115(7):770-5.

(42)

Klimat, hälsa och hållbar sjukvård