Väg 226, Dalvägen, gång- och cykelväg

FASTSTÄLLELSEHANDLING

Väg 226, Dalvägen, gång- och cykelväg

Botkyrka kommun, Stockholms län

Vägplan, 2017-09-13

Uppdragsnummer: 138439

Diarienummer: TRV 2015/50833

TMALL 0094 Mal samrådshandling val av lokaliseringsalternativ v.2.0

Trafikverket

Dokumenttitel: Väg 226, Dalvägen, gång- och cykelväg, Botkyrka kommun Dokumentdatum: 2017-09-13

Dokumenttyp: Fastställelsehandling Diarienummer: TRV 2015/50833 Uppdragsnummer: 138439 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Åsa Eriksson

Uppdragsansvarig: Linda Wahlman, ÅF

Författare: Emma Klashed/Anna K Eriksson, ÅF

Innehåll

SAMMANFATTNING 5

1. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6

1.1. Planläggningsprocessen 6

1.2. Bakgrund 7

1.3. Åtgärdsvalsstudie 9

1.4. Ändamål och projektmål 9

1.5. Avgränsningar 10

2. MILJÖBESKRIVNING 11

3. FÖRUTSÄTTNINGAR 12

3.1. Befintlig vägs funktion och standard 12

3.2. Trafik och användargrupper 14

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 15

3.4. Landskapet och staden 16

3.5. Miljö och hälsa 16

3.5.1. Hälsa och säkerhet 16

3.5.2. Mark- och vattenmiljö 17

3.5.3. Riksintressen, friluftsliv och natur- och kulturmiljö 19

3.6. Byggnadstekniska förutsättningar 19

4. PLANERAD ÅTGÄRD 20

4.1. Utformning av gång- och cykelväg 20

4.2. Ytvatten och befintligt VA 20

4.3. Belysning 21

4.4. Miljö 21

5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 22

5.1. Trafik och användargruppen 22 5.2. Konsekvenser för lokalsamhället och regional utveckling 23

5.3. Landskapet och staden 23

5.4. Miljöeffekter och miljökonsekvenser 23

5.4.1. Hälsa och säkerhet 23

5.4.2. Mark- och vattenmiljö 23

5.4.3. Påverkan under byggskedet 25

5.5. Samhällsekonomisk bedömning 26

6. SAMLAD BEDÖMNING 27

6.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 27

6.2. Överensstämmelse med upprättade projektmål 27

7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA

HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 28

8. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 29

8.1. Vägområde för allmän väg 29

8.2. Vägområde inom detaljplan 29

8.3. Område med tillfällig nyttjanderätt 29

9. FORTSATT ARBETE 30

9.1. Tillstånd och dispenser 30

10. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 30

10.1. Formell hantering 30

10.2. Genomförande 31

10.3. Finansiering 31

11. KÄLLOR 32

Sammanfattning

Längs stora delar av väg 226 (Dalvägen) mellan Vårsta och Tumba, finns en separat gång- och cykelväg. På en delsträcka om cirka 800 meter sker dock cykling i blandtrafik.

Delsträckan är lokaliserad från korsning med Björkvägen och 800 meter norrut.

Hastigheten på den studerade sträckan variera mellan 50 och 70 km/h. Förutsättningarna med relativt hög hastighet, en trafikmängd på 14 600 fordon/dygn (ÅDT) och cykling i blandtrafik gör att trafiksäkerheten för cyklister är låg.

Trafikverket upprättar en vägplan för den planerade gång- och cykelvägen längs väg 226 mellan Dalvägen – Björkvägen och ST1-macken. Gång- och cykelvägen föreslås ligga på östra sidan av Dalvägen och ansluta till befintlig gång- och cykelväg i båda ändar.

Samrådsunderlag har tagits fram för föreslagen gång- och cykelväg och har varit ute på samråd. Länsstyrelsen i Stockholm har beslutat att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Samrådshandling har tagits fram och samråd hölls i maj 2016.

Befintligt vägområde kommer till stor del inrymma gång- och cykelvägen. Delar av sträckan går genom ett vattenskyddsområde vilket kräver aktsamhet i byggskedet.

Effekten av gång- och cykelvägen förväntas bli ökade resor med cykel samt ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafikanter.

1. Beskrivning av projektet

1.1. Planläggningsprocessen

Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en fastställd vägplan.

I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar och vad de berörda tycker.

I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig.

När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Processen beskrivs i Figur 1.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att

Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Figur 1 Planläggningsprocessen

1.2. Bakgrund

Den planerade gång- och cykelvägen ligger inom Botkyrka kommun, se Figur 2 översiktskarta.

Figur 2. Översiktskarta

Längs Dalvägens östra sida mellan Tumba och Vårsta i Botkyrka kommun finns en separat gång- och cykelväg. På en delsträcka om cirka 800 meter sker dock cykling i blandtrafik, alternativt utmed parallell lokalgata, Olvonvägen/Bergfotsvägen. Delsträckan är lokaliserad från korsning med Björkvägen och cirka 800 meter norrut (till och med ST-1 macken), se

Figur 3. Korsningen Dalvägen - Björkvägen är signalreglerad. Det är svårt för oskyddade trafikanter att passera Dalvägen, det bedöms dock inte finnas några större behov av att korsa väg 226 på sträckan. Gång- och cykelstråket används av pendlingscyklister och det finns därmed ett behov att bygga en separat gång- och cykelväg längs delsträckan, för att skapa ett sammanhängande stråk.

Figur 3. Planerad sträckning för gång- och cykelväg längs Dalvägen, väg 226.

1.3. Åtgärdsvalsstudie

I inledningen av ett projekt ska möjliga lösningar utredas förutsättningslöst. I det arbetet tillämpas fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att åtgärder utreds i fyra steg, se nedan. Utgångspunkten är att de två första stegen ska övervägas i första hand, för att på så sätt söka lösningar som inte nödvändigtvis innebär investeringar i nya anläggningar. Först om möjliga åtgärder inom dessa steg inte uppfyller målen så övervägs åtgärder inom steg 3 och 4.

1. Tänk om

Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

2. Optimera

Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

3. Bygg om

Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

4. Bygg nytt

Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

Anläggandet av en gång- och cykelväg längs Dalvägen mellan Björkvägen och ST 1 macken bedöms som en kombination av steg 1 och 3. Utbyggnaden ger förutsättningar för att välja cykel som transportsätt istället för bil vilket bidrar till ett mer hållbart resande (steg 1).

Genom att en ny gång- och cykelväg byggs innebär det också att den faller inom steg 3, begränsade ombyggnationer.

I genomförd förenklad åtgärdsvalsstudie (Trafikverket 2012) konstateras att steg 1- och steg 2-åtgärder inte uppfyller målen om ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet för cyklister. Den förenklade åtgärdsvalsstudien föreslår att gång- och cykelväg anläggs längs Dalvägen, från korsning med Björkvägen till ST1-macken.

1.4. Ändamål och projektmål

Projektets övergripande mål är att länka samman de befintliga gång- och cykelstråken så att de bildar ett sammanhängande gång- och cykelvägnät och därmed skapar bättre

förutsättningar för gående och cyklister i Botkyrka kommun. Det ska bli säkrare för pendlande cyklister i kommunen att transportera sig längs väg 226.

Gång- och cykelvägen ska utformas så att den:

 ger förbättrade förutsättningar för hållbara resor i framtiden och bättre förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel

 medför förbättrad framkomlighet och tillgänglighet för gående och cyklister samt skapar god säkerhet, tillgänglighet och trygghet för alla trafikantgrupper

 ökar möjligheten till vardagscykling, dvs. resor mellan hem och arbete, skola och kollektivtrafik, rekreations- och fritidsaktiviteter

 Sammanlänkar viktiga målpunkter med ett sammanhängande gång- och cykelvägnät för gående och cyklister

 har en standard som medger god framkomlighet för oskyddade trafikanter samt möjliggör en effektiv drift av väganläggningen

 är inbjudande och trevlig för såväl vardagstrafikanter som turister samt bidra till att öka barn och ungdomars rörlighet.

1.5. Avgränsningar

Trafikverket har beslutat att låta sammanlänka befintliga gång- och cykelvägar längs Dalvägen genom att bygga en ny gång- och cykelväg på en delsträcka. Förutsättningen för gång- och cykelvägen är att den går i anslutning till befintlig väg.

Utredningen har avgränsats till det område som direkt kan komma att beröras av

anläggningsarbeten i projektet. Detta bedöms omfatta det nuvarande vägområdet och dess omedelbara närhet. Gång- och cykelvägen kommer att ta nuvarande vägren och dike i anspråk. Påverkan som kan beröra ett större influensområde beskrivs också inom ramen för utredningen.

De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I projektet bedöms påverkan på vatten och mark vara av intresse. Geotekniska och miljötekniska undersökningar av mark och vatten har genomförts längs sträckan.

2. Miljöbeskrivning

Under arbetet med samrådsunderlaget hölls ett tidigt samråd mellan Trafikverket och Länsstyrelsen Stockholm. Vid samrådet bedömdes att det i anslutning till den planerade gång- och cykelvägen inte förekommer några kultur- eller naturvärden av intresse. Södra delen av sträckningen går genom ett vattenskyddsområde. Gång- och cykelvägens sträckning går längs ett mindre industriområde. Flera verksamheter vilka kan ha orsakat föroreningar i mark och grundvatten finns identifierade inom detta område.

I samrådsunderlaget beskrevs de miljöförhållande som är aktuella i anslutning till gång- och cykelvägens sträckning.

 Vattenmiljön - Sträckningen ligger inom Tullingesjöns avrinningsområde och Uttrans vattenförekomstområde. Sträckningen berör yttre skyddszonen av Segersjö vattenskyddsområde.

 Markmiljö – Potentiellt förorenade område förekommer i anslutning till utredningsområdet.

 Hälsa och säkerhet – Gång- och cykelvägen bedöms medföra en ökad säkerhet för gångtrafikanter och cyklister. Inga förändringar av bullernivån eller luftföroreningar i området förväntas. Trafiken på sträckan bedöms inte ge upphov till

överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer.

Länsstyrelsen i Stockholm beslutade 27 oktober 2015 att projektet inte antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Bedömningen utgår från kriterierna i MKB-förordningen, bilaga 2. Länsstyrelsen motiverar beslutet med att undersökningsområdet är geografiskt beläget inom ett tätbebyggt område. Gång- och cykelvägen anläggs i anslutning till befintlig vägsträckning, vilket innebär att relativt lite mark tas i anspråk. Den nya gång- och cykelvägen bedöms ha begränsad påverkan på mark, vatten-, buller- och luftkvalitet i omgivningen.

Vid fortsatt arbete ska Trafikverket enligt Länsstyrelsens beslut ta hänsyn till att gång- och cykelvägens sträckning går genom Tullingesjöns avrinningsområde vilket inrymmer grundvattenförekomsten Uttran, Segersjöns vattenskyddsområde samt Tumba – Hågelbys markavvattningsföretag. Hänsyn ska även tas till potentiellt förorenade områden längs sträckningen. Dalvägen är rekommenderad transportled för farligt gods. (Länsstyrelsen Stockholm, 2015)

Eftersom projektet inte innebär någon betydande miljöpåverkan upprättas ingen

miljökonsekvensbeskrivning. Miljöbeskrivning genomförs som en del av planbeskrivningen.

I kapitel 3 Förutsättningar beskrivs de befintliga förhållanden, i kapitel 4 Planerad gång- och cykelväg beskrivs hur miljöfrågor hanteras relaterat till föreslagen gång- och cykelväg och under kapitel 5 Effekter och konsekvenser beskrivs de miljökonsekvenser som förslaget innebär.

3. Förutsättningar

3.1. Befintlig vägs funktion och standard

Väg 226 mellan Vårsta och Tumba går genom ett område med bostäder och mindre industriområde. Vägen har ett körfält i vardera riktningen. För den del av sträckan som är aktuell för ny gång- och cykelväg är de mötande körfälten delvis avgränsade av en refug.

Korsningen Dalvägen - Björkvägen är signalreglerad. Det finns en korsning ca 200 m norr om korsning Dalvägen – Björkvägen, Däldvägen. Sträckan korsas ca 250 meter norr om korsningen Björkvägen - Dalvägen av en gång- och cykelbro. Den bedöms inte påverkas av projektet.

Vägsträckan är belyst, på västra sidan finns vägbelysning längs hela sträckan och på den östra finns belysning från korsningen Dalvägen - Björkvägen fram till den planskilda cykelbron. Det finns även en belysningsstolpe i anslutning till avfarten vid ST1 macken.

I Figur 4 redovisas planerad sträckning för gång- och cykelvägen samt intilliggande vägar och gång- och cykelstråk.

Figur 4. Planerad sträckning av gång- och cykelväg, samt befintliga gång- och cykelvägar i närområdet.

Vägdagvatten som uppkommer inom utredningsområdet leds generellt till omkringliggande naturmark, alternativt via dike eller bäckfåra till kupolbrunnar vilka ansluts till det

kommunala dagvattennätet. På delar av befintlig väg finns idag anlagt avvattningssystem med kupolbrunnar i befintligt dike. Diket ansluter till det kommunala dagvattensystemet.

3.2. Trafik och användargrupper

Trafikmängden uppmättes under 2013 till 14 630 fordon/dygn (ÅDT) varav andelen tung trafik var 8 procent. Hastigheten är begränsad till 50 km/h från korsningen Björkvägen – Dalvägen fram till gång- och cykelbron. Efter gång- och cykelbron höjs

hastighetsbegränsningen till 70 km/h.

Det finns inga busshållplatser på den berörda sträckan, den trafikeras av linjerna 717, 727, 729 och 795.

Gång- och cykeltrafikanter är idag hänvisade till vägrenen, alternativt Olvonvägen och Bergfotsvägen som går parallellt med Dalvägen, se Figur 4. Bergfotsvägen ansluter till gång- och cykelväg parallellt med Dalvägen vid ST1-macken. Dalvägen är i kommunens cykelplan redovisad som huvudstråk. Dalvägens stråk ansluter till det regionala cykelstråket i Tumba och är därför viktigt för framförallt pendlingscyklister.

I Botkyrka kommuns hastighetsplan föreslås 60 km/h som ny hastighetsgräns för sträckan.

Väg 226 är idag rekommenderad väg för farligt gods. Arbete pågår med att se över om andra stråk kan vara möjliga alternativ som rekommenderad väg för farligt gods. Botkyrka

kommun har som mål att väg 225 ska ta över denna funktion och att väg 226 ska kunna utvecklas till en stadsgata.

Under de senaste fem åren har följande olyckor noterats längs den aktuella sträckan:

 en allvarlig olycka - cykel-moped/motorfordon

 två måttligt allvarliga olyckor - upphinnande motorfordon

- fotgängare singel

 14 lindriga olyckor - 5 upphinnande motorfordon

- 1 avsvängande motorfordon

- 1 korsande motorfordon

- 2 cykel/moped – motorfordon

- 2 fotgängare/motorfordon

- 1 fotgängare singel

- 1 cykel singel

- 1 övrigt

Olyckor har inträffat längs hela sträckan, men flertalet i korsningen Björkvägen – Väg 226 (Dalvägen).

Sträckan är idag otillgänglig för cyklister och gångtrafikanter. Barn och ungdomar, som ofta går och cyklar för att förflytta sig, berörs särskilt av sträckans otillgänglighet. En

barnkonsekvensanalys för sträckan har identifierat ett flertal konfliktpunkter, som de korsningarna och gång- och cykelbron som löper över Dalvägen, bullernivåerna är höga, utrymmet för den planerade gång- och cykelvägen är litet och höga staket längs sträckan ger ett instängt intryck, se vidare avsnitt 5.1.

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling

Botkyrka kommun är belägen på Södertörn och är en del av Storstockholm. Centralort är Tumba. Ca 82 600 invånare bor i kommunen, varav 37 850 i centralorten (2010). Vårsta, som ligger 7 km söder om Tumba, har ett invånarantal på ca 2 400.

Botkyrka kommun expanderar. Bostadsbebyggelse och arbetstillfällena ökar.

Bebyggelseutvecklingen är koncentrerad till befintliga centrumområden i bland annat Tumba och Vårsta. Kommunens målsättning är att utveckla Tumba till tät stadsbygd och Vårsta som högst medeltät stadsbygd.

Öster om Dalvägen finns ett antal mindre industrier, exempelvis verkstäder,

bensinstationer, byggvaruhus och garage. Bakom dem finns en höjd med bostäder som är omgivna av naturmark. På vägens västra sida är bostadsbebyggelsen den huvudsakliga markanvändningen, se Figur 3 för karta.

Botkyrka kommun har en kommunal cykelplan som syftar till att skapa bättre

förutsättningar för cykeltrafiken, underlätta för kommunens invånare att välja cykeln, samt vara ett redskap och stöd för beslutsfattare vid cykelfrågor i kommunen. Den aktuella sträckan är utpekat som en del av kommunens huvudcykelnät. Enligt cykelplanen ska cykling i blandtrafik undvikas då hastigheten är 50 km/h eller högre. Den befintliga gång- och cykelvägen intill väg 226 används både av cykelpendlare och av skolbarn.

Trafikverket, Botkyrka kommun, Huddinge kommun, Stockholm stad och

Trafikförvaltningen (SLL) har genomfört en Åtgärdsvalsstudie för väg 226 mellan Vårsta och Södra Länken. Målsättningen med studien var att ta fram gemensamma

planeringsförutsättningar för hela sträckan. Dessa ska sedan ligga till grund för fortsatt arbete med vägens utformning samt exploatering i anslutning till vägen.

Botkyrka kommun arbetar med planläggning för studentbostäder omedelbart öster om Bergfotsvägen. I samband med planarbetet studeras Bergfotsvägens sektion och behov av gång- och cykelväg utreds.

Den planerade gång- och cykelvägen är helt i linje med Översiktsplanen för Botkyrka

kommun som antogs 22 maj 2014. I översiktsplanen lyfts klimatsmarta transporter fram och gång- och cykelvägar ska prioriteras.

I Botkyrka kommuns cykelplan (2010) är en gång- och cykelväg längs Dalvägen beskriven som högsta prioritet.

Den planerade gång- och cykelvägen ligger inom detaljplanelagt område och det är en stadsplan som berörs, Dalvägen 01-BOT-2639. Laga kraft 1980-05-08. Vägplanegränsen samt påverkan på detaljplanen visas på plankartan 404T0201. Större delen av området som påverkas är allmän platsmark med kommunen som huvudman. En del av den föreslagna gång- och cykelvägen och dess slänt går in på kvartersmark med egenskapen slänt i detaljplan. Intrånget i kvartersmark är 33 m².

Figur 5. Bild på hur detaljplanen berörs.

Botkyrka kommun arbetar med att ta fram en ny detaljplan med en anpassning till behov av vägområde. I den nya detaljplanen kommer anpassningar göras för gång- och cykelbanan som påverkar fastigheten Kidet 3. Beslut rörande upprättande av den nya detaljplanen över berört område togs av Botkyrka kommun 2017-01-24.

Detaljplanen för kv Igelkotten (0127-P95/0221, 1995-03-21) ligger alldeles intill Dalvägen men berörs inte.

3.4. Landskapet och staden

Den övergripande landskapsbilden består av bostäder och mindre industribyggnader.

Fastigheterna längs Dalvägen är avgränsade med staket eller garage. Längs delar av vägen växer buskage, barr- och lövträd. Dikesslänterna är gräsbevuxna.

3.5. Miljö och hälsa

Buller från trafik förekommer längs den planerade sträckan. Bullerplank finns på delar av sträckan på västra sidan vägen. Luftföroreningarna i området ligger under de

Trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter på den aktuella sträckan är låg, eftersom de samsas om vägutrymmet med motordrivna fordon

3.5.2. Mark- och vattenmiljö

Det flacka landskapet, vilket i vägsträckningens närområde till större delen utgörs av lera, ger upphov till relativt långsamma flöden av vägdagvatten över gräsbeklädda ytor och diken.

Topografi och markförhållanden bedöms ge dåliga förutsättningar för erforderlig infiltration i längsgående diken. Olika lösningar finns för detta och en del av dem beskrivs i 5.4.2. I bygghandlingen kommer detta att utredas mer i detalj. Projektet utförs i område där det tekniska avrinningsområdet är Tullingesjön. Vilket innebär att recipient för projektets vägdagvatten kommer att vara Tullingesjön vid påkoppling till det kommunal

dagvattensystemet.

Det finns ett antal verksamheter (pågående eller avvecklade) längs den planerade sträckan vilka kan ha genererat föroreningar i mark och vatten, se Figur 5. En miljöteknisk

markundersökning i området har genomförts. Inga halter över Naturvårdsverkets generella riktlinjer för förorenad mark, mindre känslig markanvändning, har påträffats. I

grundvattnet har PAHer och alifatiska kolväten påträffats i halter över Svenska Petroleuminstitutets förslag på riktvärden för dricksvatten.

Figur 5. Verksamheter vilka kan ha genererat föroreningar i mark och vatten.

Den aktuella sträckningen ligger inom Tullingesjöns avrinningsområde och Uttrans vattenförekomstområde. Den södra delen av sträckningen går genom Segersjö

vattenskyddsområde. Vägdagvatten avleds till omkringliggande grönområde eller diken, brunnar och ledningssystem.

Enligt SGU finns troligen ett grundvattenmagasin under leran längs hela sträckan och det är viktigt att den kvalitativa och kvantitativa statusen inte försämras.

3.5.3. Riksintressen, friluftsliv och natur- och kulturmiljö

Det finns inga riksintressen som berörs av den planerade sträckningen för gång- och cykelvägen. Längs sträckan finns heller inga utpekade värden rörande rekreation, friluftsliv och natur- eller kulturmiljö.

3.6. Byggnadstekniska förutsättningar

Undergrunden i området utgörs av över 15 m mäktiga jordlager av lösa till halvfasta finkorniga sediment. Under förekommande fyllningar för hårdgjorda ytor utgörs den naturligt lagrade jorden överst av lös lera med siltskikt ner till ett djup av ca 6 m. Övre delen av lerlagret utgörs ofta av torrskorpa som är något fastare och ej så sättningsbenägen.

Grundvattenytan har uppmäts på ett djup av ca 1,5 m under markytan. Inga särskilda stabilitetsproblem har identifierats. Sättningarna som uppkommer p.g.a. nya bankfyllningar för GC-vägen bedöms bli små och bör kunna tas ut i byggskedet, i varje fall om vägbankarna ges tillräcklig liggtid innan de färdigställs med beläggning.

4. Planerad åtgärd

4.1. Utformning av gång- och cykelväg

Den nya gång- och cykelvägen dras längs östra sidan Dalvägen, från Björkvägen i söder till ST1 macken i norr. Genom ny sträckning binds befintliga gång- och cykelvägar i norr och söder samman. Sektionen utformas med ett kantstöd som placeras 0,5 m från målad linje, mellan kantstödet och gång- och cykelvägen anläggs en skiljeremsa av gräs, se figur 6. . Delar av vägen stödremsa kommer att användas för gång- och cykelvägen. Särskild omsorg läggs vid utformning av passage till de anslutande gatorna. Där gång- och cykelvägen passerar Däldvägen placeras överfarten upphöjd och en bit in på Däldvägen för att öka trafiksäkerheten för cyklister och skyddade trafikanter samt underlätta för de bilister som ska ut på Dalvägen. Befintlig signalanläggning i korsningen Dalvägen – Björkvägen anpassas till den nya gång- och cykelvägen. Den nya gång- och cykelvägen får en längd av ca 800 meter. I ritning 404C0201 och 404C0202 illustreras gång- och cykelvägens sträckning.

Figur 6. Gång- och cykelvägens sektion längs Dalvägen.

Den befintliga gång- och cykelbron över Dalvägen berörs ej av den planerade sträckningen.

4.2. Ytvatten och befintligt VA

Etableringen av gång- och cykelvägen innebär att gräsbeklädda ytor och längsgående diken försvinner längs vägens östra sida på stora delar av den berörda sträckan. Avvattning av de sträckor som saknar längsgående diken planeras ske med hjälp av brunnar och

ledningssystem, vilka ansluts till kommunens dagvattensystem. Under gång- och

cykelvägens terrass placeras dränering för att avvattna vägterrasserna vilken ansluts till det kommunala dagvattennätet. Befintliga korsande trummor förlängs vid nyanläggning av gång- och cykelväg.

Föreslagen gång- och cykelväg korsar och angränsar mot längsgående, befintliga kommunala VA-ledningar längs hela sträckan. Befintliga kupolbrunnar föreslås ersättas med gallerbrunnar, vilka kopplas på dräneringsledningen.

4.3. Belysning

För sträckor där befintlig vägbelysning finns, flyttas befintliga belysningsstolpar, se figur 6 ovan. Generellt monteras stolpar i gräsremsa mellan väg och gång- och cykelväg, ca 1 meter från väg och 0,5 meter från gång- och cykelväg. I Samrådshandlingen redovisades belysning längs hela sträckan det var en felaktighet, belysning utöver befintlig är inte aktuellt inom ramen för detta projekt.

4.4. Miljö

Marken längs den planerade sträckningen för gång- och cykelvägen bedöms inte förorenad utifrån markanvändningen i området. Om det av byggtekniska skäl behöver schaktas i området och omhändertagande av överskottsmassor blir aktuellt, kan massorna användas inom liknande område, vägar och platser för kontors- och industrilokaler. Ytliga massor (0- 0,5 m) samt massor i anslutning till bensinstationerna ska ej hanteras i områden avsatta för bostäder, parkmark eller förskolor.

I grundvattnet har halter av alifatiska kolväten och PAH påträffats. Om det blir aktuellt med länshållning av schakt vid etableringen av gång- och cykelvägen ska försiktighetsåtgärder vidtas. Länsvattnet ska ej släppas på dagvattenledning utan tillstånd från ledningsägare och vattenanalys avseende alifatiska kolväten och PAH rekommenderas innan det omhändertas på tillbörligt sätt.

5. Effekter och konsekvenser

5.1. Trafik och användargrupper

I detaljutformningen av gång- och cykelvägen har stor vikt lagts på att skapa ett prioriterat och kontinuerligt stråk. Projektet strävar efter en så trafiksäker lösning som möjligt. Gång- och cykelvägen följer till större del samma plan- och profilgeometri som väg 226. Den ger en förbättrad framkomlighet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter.

Gång- och cykelvägen bedöms ge ökad kapacitet för pendling med cykel mellan Vårsta och Tumba samt intilliggande bebyggelseområden. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kommer att förbättras väsentligt när gående och cyklister får en separat gång- och cykelväg, till skillnad från idag då de är hänvisade till körbana som även används av motortrafiken.

Kollektivtrafiken i närområdet bedöms inte påverkas av den färdigställda gång- och cykelvägen. I byggskedet kan mindre störningar förekomma.

Barn är en särskilt utsatt grupp i trafiken som inte har samma möjligheter som vuxna att klara av komplicerade trafiksituationer. För att belysa hur barn påverkas av gång- och cykelvägen har en barnkonsekvensanalys upprättats. I analysen belyses vilka

konfliktpunkter som finns idag och hur de kan bemötas i utformningen av gång- och cykelvägen. Den planerade gång- och cykelvägen kommer att öka säkerheten, tillgängligheten och framkomligheten för barn och ungdomar längs sträckan. Nedan sammanfattas föreslagna åtgärder i barnkonsekvensbeskrivningen samt att dessa kommenteras hur de föreslås hanteras i denna vägplan.

 Där gång- och cykelvägen passerar Björkvägen och Däldvägen föreslås den att placeras indragen från Dalvägen för att öka synbarheten för de oskyddade trafikanterna. En sådan lösning föreslås i vägplanen.

 I korsningen med Björkvägen föreslås att gång- och cykelvägen ska omfattas av befintlig signalregleringen. För att tydliggöra korsningarna vid Björkvägen, Däldvägen och vid bensinstationen St1 bör avvikande belysning i form av lägre belysningsstolpar med ett skarpare ljus sättas upp som gör att barnens (oskyddade trafikanter) reflexer syns bättre. Trafikverket belyser generellt inte gång- och cykelbanor.

 Vid korsningen vid Däldvägen finns ett flertal olika reklamskyltar (för bensinbolagen) och flaggor samt hastighetskamera som kan begränsa sikten i korsningen. Korsningen bör få en ändrad utformning för att få en mindre stökig trafikmiljö. Korsningens utformning ingår inte i detta projekt. De ovan beskrivna skyltarna mm står inte inom vägområdet och frågan föreslås därför hanteras av kommunen.

 I korsning med Däldvägen föreslås en ramp för att markera passagen ytterligare samt fungerar som fartdämpande åtgärd. En sådan lösning föreslås i vägplanen.

 En avgränsning mellan Dalvägen och gång- och cykelbanan bör utformas antingen

göra en grön skiljeremsa istället för staket då ett staket skulle försvåra driften t.ex.

snöröjning.

 Det bör finnas en tydlig koppling mellan gång- och cykelvägen och den befintliga gång- och cykelbron. Åtgärder för att länka samman dem bör genomföras. Den bästa åtgärd för barn är att leda om cykeltrafiken och bygga en ny anslutning där de inte behöver befinna sig i blandtrafik. Anslutningen till befintlig gång- och cykelbro är en kommunal fråga och ingår inte i detta projekt.

 Dalvägen (väg 226) är i dagsläget utpekad som väg för farligt gods. Kommunen planerar att ansöka hos Länsstyrelsen om att väg 225 istället ska pekas ut för detta.

Enligt barnkonsekvensanalysen vore detta att föredra.

5.2. Konsekvenser för lokalsamhället och regional utveckling

Den nya gång- och cykelvägen har ingen påverkan på den regionala utvecklingen. Däremot påverkas den lokala utvecklingen positivt för oskyddade trafikanter då en brist i

huvudcykelnätet åtgärdas.

Under byggskedet kan störningar i trafiken förekomma. Störningar kan bestå av sänkt hastighet, buller och tillfälligt avstängda körfält med växelvis trafikering av det körbara körfältet.

5.3. Landskapet och staden

Den planerade gång- och cykelvägen är avsedd att placeras utmed väg 226 och bedöms inte medföra någon påverkan av betydelse på landskapsbilden.

5.4. Miljöeffekter och miljökonsekvenser

Bra gång- och cykelvägar leder till att fler människor kan känna sig lockade att ställa bilen hemma och antingen gå eller cykla dit de ska. Det i sin tur leder till mindre utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande avgaser, minskat trafikbuller samt till ökad motion som bidrar till en bättre allmän hälsa. Risken för olyckor för de oskyddade trafikanterna minskar. Säkerheten och tryggheten ökar för gång- och cykeltrafikanter längs den studerade sträckningen.

Ingen betydande förändring av bullersituationen i området kommer ske. Eventuellt kan ljudbilden i området temporärt förändras i samband med byggnation av gång- och

cykelvägen. Inga bullerskyddsåtgärder bedöms som aktuella inom ramen för detta projekt.

5.4.2. Mark- och vattenmiljö

Fysiska förutsättningar omöjliggör traditionella längsgående diken vilket innebär att

fördröjningskapaciteten (trög avledning) för vägdagvattnet till stor del går förlorad. Gångbar lösning innebär att vägdagvatten leds via rännstensbrunnar och ledningar till det

kommunala dagvattensystemet. Botkyrka kommun har informerats om tillskott av

dagvatten till deras system och accepterar lösningen. Föreslagen gång- och cykelväg innebär en 15 procentig ökning av dagvattenflödet till befintligt dagvattennät.

Färdigställd gång- och cykelväg bedöms inte medföra några negativa konsekvenser rörande förhöjda halter av markföroreningar. Föroreningar som påträffas i anläggningsskedet ska omhändertas. Länsvattnet ska ej släppas på dagvattenledning utan tillstånd från

ledningsägare och vattenanalys avseende alifatiska kolväten och PAH rekommenderas innan det omhändertas på tillbörligt sätt.

Projektets förenlighet med miljökvalitetsnormen för vatten

Nedan beskrivs föroreningsbelastning och påverkan på möjligheten att följa gällande miljökvalitetsnormer för vatten.

Föroreningsbelastning för nyetablerad gång- och cykelväg samt befintligt norrgående körfält beräknas översiktligt med schablonvärden hämtade ur Stormtac (2015) och

årsmedelnederbörden 539 mm/år (SMHI 1960-1991). Föroreningsbelastningen redovisas i kg/år i tabell 1.

Uppmätta, bidragande ytor för Dalvägen:

Norrgående körfält: 3330 m² vid avrinningskoefficient 0,9.

GC-väg: 2070 m² vid avrinningskoefficient 0,9.

Grönyta: 114 m² vid avrinningskoefficient 0,1.

Tabell1.

Fosfor kg/år

Kväve kg/år

Bly kg/år

Koppar kg/år

Zink kg/år

Kadmium kg/år

Krom kg/år

Nickel kg/år

Kvicks kg/år

SS kg/år

Olja kg/år

Grönyta 0,02 0,16 0,00 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 6,57 0,03

Norrgående körfält, 15000 ÅDT

0,36 4,31 0,03 0,08 0,41 0,00 0,02 0,02 0,00 176,68 1,50

GC-väg 0,17 2,23 0,00 0,03 0,04 0,00 0,01 0,00 0,00 8,26 0,86

SUMMA 0,52 6,54 0,03 0,11 0,45 0,00 0,03 0,02 0,00 184,94 2,36

För att möjliggöra avskiljning av beräknade föroreningar föreslås att gallerbrunnar, längs med vägsträckningen, förses med filterinsats (filterbrunnar). Skötselplan för filterbrunnarna kommer att tas fram av Trafikverkets entreprenör i samband med byggnation. Beräknad, generell reningseffekt (%) i brunnsfilter hämtade ur Stormtac (2015). Jämförelse mellan föroreningsbelastning för dagens situation respektive efter utbyggnad och uppnådd reningseffekt i filterbrunnar redovisas i tabell 1B.

Tabell 1B

Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicks SS Olja

Dagens situation kg/år

0,52 6,23 0,04 0,12 0,57 0,00 0,03 0,02 0,00 255,48 2,11

Efter utbyggnad kg/år

0,52 6,54 0,03 0,11 0,45 0,00 0,03 0,02 0,00 184,94 2,36

Reningseffekt i filterbrunn %

40 10 60 55 55 40 55 55 20 10 30

Efter utbyggnad då vägdagvattnet leds från filterbrunnar kg/år

0,31 5,89 0,012 0,05 0,20 0,00 0,014 0,009 0,00 133,16 1,65

Sammanfattningsvis kan konstateras av ovanstående nivåer av föroreningar ligger i nivå med dagens situation eller något lägre. Dessa nivåer bedöms inte påverka recipienten Tullingesjön i någon större utsträckning jämfört med dagens situation.

Miljökvalitetsnormerna (MKN) är för Tullingesjön god ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerade difenyleter.

Tidsfrist för tributyltenn föreningar gäller till 2027.

De ekologiska kvalitetsfaktorerna påverkas inte av åtgärderna i vägplanen och därmed sker inte någon försämring av möjligheten att uppnå MKN för vatten med anledning av

föreslagen utbyggnad.

Risken att den kvalitativa och kvantitativa statusen i ett undre grundvattenmagasin

försämras är liten då dagvattnet kommer att ledas i det kommunala dagvattennätet samt att ovanliggande lerlager kommer att fungera som en barriär.

Den föreslagna lösningen med gallerbrunnar och dagvattenledning istället för diken och brunnar/dagvattenledning bedöms inte försämra situationen vid en olycka med farligt gods nämnvärt.

5.4.3. Påverkan under byggskedet

Under det kommande byggskedet kan störningar uppkomma som orsakar olägenheter för människors hälsa och miljön, t.ex. buller, vibrationer och damning. Föroreningar kan spridas till mark, yt- och grundvatten.

I byggskedet kommer krav att ställas på entreprenören avseende skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera risken för påverkan på människors hälsa och miljön.

Bland annat gäller att entreprenören ska upprätta en miljöplan som redovisar den miljöanpassning som genomförs och de skydds- och kontrollåtgärder som vidtas. Nedan redovisas förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera påverkan:

 Allmän aktsamhet ska iakttas i byggskedet. Om markföroreningar eller stenkolstjära påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och berörda myndigheter kontaktas. Om befintlig vägbeläggning rivs bör förekomsten av tjära bevakas under schaktarbeten.

Eventuella föroreningar som påträffas hanteras på föreskrivet sätt. Om det under arbetets gång upptäcks att marken är förorenad ska tillsynsmyndigheten

underrättas. Inga kända kulturlämning finns i området idag men om sådan skulle påträffas skall myndigheter kontaktas.

 Naturvårdsverkets allmänna råd om byggbuller ska följas och om olägenheter uppstår ska åtgärder vidtas. Arbeten i närheten av bostäder ska i möjligaste mån utföras dagtid. Information bör ges till närboende och övriga berörda när störande arbeten är på gång.

 Bränslen och kemikalier ska förvaras på ett säkert sätt. I det fall läckage uppstår ska åtgärder vidtas och material finnas till hands för att ta hand om föroreningen.

Uppställningsplatser för maskiner och förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag, brunnar eller andra vattenresurser. Förvaring och hantering skall ej ske i anslutning till

dagvattenbrunnar.

5.5. Samhällsekonomisk bedömning

Det har inte gjorts någon samhällsekonomisk kalkyl. En översiktlig bedömning har dock gjorts och den samhällsekonomiska nyttan bedöms större än anläggningskostnaden för gång- och cykelvägen. Hälsoeffekterna samt trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är de största nyttorna.

6. Samlad bedömning

6.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, funktionsmål och hänsynsmål.

Funktionsmålet

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter.

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och

användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

Projektet bedöms väl uppfylla de transportpolitiska målen. Gång- och cykelvägen bidrar till att ge även oskyddade trafikanter god tillgänglighet till vägnätet utmed den aktuella sträckan. Gång- och cykelvägen ger förutsättningar för att fler ska välja att cykla istället för att ta bilen eller andra motordrivna färdmedel, vilket leder till mindre belastning på miljön och ökad folkhälsa.

6.2. Överensstämmelse med upprättade projektmål

Gång- och cykelvägen knyter samman två befintliga gång- och cykelvägar och bidrar på så sätt till ett sammanhängande gång- och cykelnät mellan Vårsta och Tumba. Detta ger bättre förutsättningar för framförallt pendlingscyklister men även för gångtrafikanter och andra cyklister i Botkyrka kommun.

Den färdigställda gång- och cykelvägen bidrar till ökade förutsättning för ett hållbart resande då förutsättningarna för att välja gång och cykel förbättras. Framkomligheten, säkerheten och tillgängligheten för gående och cyklister ökar.

Förutsättningarna för vardagscyklingen (resor mellan hem och arbete, skola och kollektivtrafik) förbättras i och med sammanlänkandet av de befintliga gång- och

cykelvägarna längs väg 226. Även tillgängligheten till service, handel och fritidsaktiviteter ökar. Gång- och cykelvägen ger barn och ungdomar större möjlighet att på egen hand transportera sig.

7. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och

bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

När en verksamhet ska bedrivas som kan ha inverkan på miljön eller människors hälsa ska hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken följas. Genom att ta hänsyn till dessa vid planering kan negativa effekter förebyggas och miljöhänsynen öka. Trafikverket har som nationell

väghållare en mycket god kunskap som garanterar skydd för människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter i det aktuella fallet.

Syftet med projektet är vidare bland annat att öka trafiksäkerheten för både

fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter. Projektet motverkar således skada och olägenhet för människors hälsa och miljön samt förbättrar möjligheten till miljövänliga transportmedel, motion och rekreation.

Genom att befintlig infrastruktur förbättras anses projektet också följa både hushållningsprincipen och lokaliseringsprincipen. De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet.

Miljökvalitetsnormer för luft, buller samt särskild skydd rörande hushållning av mark och vatten är inte berörda av projektet.

8. Markanspråk och pågående markanvändning

8.1. Vägområde för allmän väg

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består.

Vidare får väghållaren tillgodogöra sig jord och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.

Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol.

Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar ny gång- och cykelväg utmed väg 226.

Exakt angivelse av antal kvadratmeter som tas i anspråk inom berörda fastigheter med ny vägrätt finns redovisade i fastighetsförteckningen. Utbredningen av vägrätten redovisas på plankartor.

8.2. Vägområde inom detaljplan

Den studerade sträckan ligger inom detaljplanelagt område. Markanvändningen är till största del allmän platsmark. En del av den föreslagna gång- och cykelvägen går in på kvartersmark med egenskapen slänt i detaljplan. Området som påverkas ingår i fastigheten Kidet 3. För att vägplanen ska kunna fastställas och för att gång- och cykelbanan ska kunna byggas måste detaljplanen överensstämma med det planerade projektet. Området omfattar 33 m² kvartersmark, fördelat på 26 m² slänt och 6 m² gång- och cykelväg. En ny detaljplan för det aktuella området är under uppförande, den genomförs enligt standardförfarande.

Beslut angående start av detaljplanen togs 2017-01-24 och detaljplanen bedöms vara klar efter sommaren 2017.

Inom detaljplanelagt område uppkommer ingen vägrätt. Istället ska kommunen tillhandahålla det område som krävs för väganläggningen. Kommunen är ansvarig för markförhandling och ersättningshandlingar med fastighetsägare inom detaljplanelagt område.

8.3. Område med tillfällig nyttjanderätt

Områden med tillfällig nyttjanderätt bedöms inte aktuellt i detta projekt.

9. Fortsatt arbete

9.1. Tillstånd och dispenser

För etableringsplatser eller uppläggning av massor i naturmark på annan plats än angivet på plankartorna krävs samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap 6 § miljöbalken och 2 kap 10 § kulturmiljölagen.

Gång- och cykelvägen dras i anslutning till verksamheter vilka kan ha orsakat föroreningar i mark och vatten. Påträffas massor i vilka misstanke om förorening (lukt- och synintryck) föreligger ska arbetet stoppas och kontakt med Trafikverket tas. Trafikverket ombesörjer provtagning och analyser.

Påträffas okänd kulturhistorisk lämning ska arbetet stoppas och Länsstyrelsen kontaktas för beslut om vidare åtgärd.

För arbete i vattenskyddsområde krävs anmälan till tillsynsmyndighet samt att arbetet utförs enligt gällande skyddsföreskrifter för Segersjöns vattenskyddsområde.

10. Genomförande och finansiering

10.1. Formell hantering

Trafikverket kommer att kungöra att förslaget till vägplan och underlaget till den hålls tillgängligt för granskning. Av kungörelsen ska framgå vilken vägplan med underlag som hålls tillgänglig för granskning, var planen och underlaget finns tillgängligt, inom vilken tid som planen och underlaget finns tillgängligt för granskning och inom vilken tid skriftliga synpunkter kan lämnas och vart dessa ska skickas.

Efter granskningen ska Trafikverket region Stockholm sammanställa och kommentera alla skriftliga granskningssynpunkter i ett granskningsutlåtande. Där ska det redogöras för vilka synpunkter som Trafikverket har beaktat och hur dessa synpunkter har påverkat

utformningen och valet av åtgärder.

Trafikverket ska även motivera varför vissa synpunkter inte har beaktats och vilka

skyddsåtgärder som inte har bedömts vara motiverade. Därefter ska Trafikverket inhämta länsstyrelsens yttrande över vägplanen med underlag.

Efter genomförd granskning, eventuella ändringar och länsstyrelsens yttrande ska så kallad kommunikation enligt förvaltningslagen ske. Det innebär att de som har lämnat synpunkter under granskningen och efter eventuella revideringar får ta del av det som tillförts ärendet efter granskning. Kommunikationstiden är normalt tre veckor.

Trafikverket region Stockholm begär sedan fastställelse av planen (fastställelseprövning) hos Trafikverkets centrala funktion Juridik och Planprövning. Fastställelseprövningen innebär en helhetsbedömning av vägens samtliga konsekvenser och en prövning av hur de planmässiga avvägningarna mellan olika allmänna och enskilda intressen har gjorts. Även

Om beslut tas att fastställa vägplanen (fastställelsebeslut) kommer detta att kungöras.

Beslutet kan överklagas till Regeringen. Ett beslut att fastställa en vägplan upphör att gälla fem år efter det år då beslutet fick laga kraft om inte vägens sträckning blivit tydligt utmärkt på marken och vägbygget har påbörjats.

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.

• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Om behov av tillfällig nyttjanderätt redovisats i vägplanen

• Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser.

• För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.

• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.

10.2. Genomförande

Byggstart planeras till 2018/2019.

10.3. Finansiering

Projektet finansieras av Trafikverket och ingår i den regionala planen. Projektets entreprenadkostnad är beräknad till ca 6 Mkr (exklusive marklösen).

11. Källor

Botkyrka kommun (2012). Cykelplan för Botkyrka kommun

Länsstyrelsen Stockholm (2015). Beslut, Miljöpåverkan väg 226, Dalvägen, gång- och cykelväg, Botkyrka kommun, Stockholms län

Länsstyrelsen Stockholm (2015). Digitalt planeringsunderlag

Trafikverket (2012). Väg 226 Förenklad åtgärdsvalsstudie GC-väg

Trafikverket (2015). Åtgärdsvalsstudie – väg 226, Stockholms län

Denna sida har avsiktligt lämnats tom

Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna Strandväg 98.