• No results found

Så tycker brukarna om äldreomsorgen i Herrljunga, Svenljunga och Tranemo jämfört med 2004

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Så tycker brukarna om äldreomsorgen i Herrljunga, Svenljunga och Tranemo jämfört med 2004"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Så tycker brukarna om äldreomsorgen i

Herrljunga, Svenljunga och Tranemo.

– 2008 jämfört med 2004

(2)

Sammanställning Sara Esbjörnson Grafisk formgivning Therese Rosenblad Foto

Stock.xchange Tryck

Responstryck, 2008

(3)

Inledning

Begrepp

• Ordinärt boende – boende hemma med hemtjänstinsatser

• Särskilt boende – äldreboende

• Brukare – de som får hjälp av kommunens äldreomsorg

Under våren 2008 genomfördes en enkät- undersökning i Herrljunga, Svenljunga och Tranemo kommuner i samarbete med Äldre- Väst Sjuhärad.

Brukare i ordinärt och särskilt boende fick svara på hur de uppfattade kvaliteten i äldreomsorgen

och hur nöjda de var med hjälpen från kommu- nen. Undersökningen var en uppföljning av en liknande undersökning som genomfördes i de tre kommunerna under 2004.

(4)

I undersökningen ingick tre nya frågor som kallas för Nöjd Brukar Index, utformade av Sveriges Kommuner och Landsting. Här fick brukarna svara på hur nöjda de var med hjälpen i sin helhet. Utifrån svaren på de tre frågorna räknades ett index fram, ett slags betyg för hur brukarna upplevde hjälpen från kommunen.

Nöjd Brukar Index möjliggör jämförelser mel- lan kommuner. Resultaten visade att brukarna i de tre kommunerna verkade vara nöjda med hjälpen. För ordinärt boende visade det sig att nöjdast med hjälpen var brukare i Svenljunga.

I Herrljunga och Tranemo var de något min- dre nöjda med hjälpen.

Hjälpen i sin helhet

För särskilt boende visade det sig att nöjdast med hjälpen var brukare i Tranemo. Här var de nöjdare än i Svenljunga och betydligt nöj- dare än i Herrljunga.

(5)

Nöjd Brukar Index

76 63

83 77 76 83

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

%

100

Herrljunga Svenljunga Tranemo

ordinärt boende särskilt boende

(6)

kvalitetsribban som i förra undersökningen.

Ett undantag var frågan om brukarna fick hjälp vid önskad tidpunkt, som hamnade över kvalitetsribban i förra undersökningen men inte i denna.

På följande sidor redovisas vilka kvalitets- frågor som hamnade över respektive under kvalitetsribban. Resultaten presenteras först för samtliga svaranden i hela undersökningen och sedan uppdelat på särskilt och ordinärt boende för varje kommun.

I undersökningen ställdes 16 frågor som hand- lade om kvaliteten. Resultaten från dessa frågor kan vara till vägledning för verksamheterna i sina förbättringsarbeten.

I denna redovisning används en definierad kvalitetsribba. Kvaliteten räknas som ”god”

om mer än 50 procent svarar ”alltid” på frå- gan. Det innebär att frågan hamnar över kvalitetsribban. Kvaliteten räknas som ”min- dre god” om mindre än 50 procent svarar

”alltid” på frågan. Frågan hamnar då under kvalitetsribban.

För hela undersökningen var det i stort sett samma frågor som hamnade över och under

Kvalitetsfrågorna

(7)

Samtliga svarande

Över kvalitetsribban

• Brukarna litar på personalen

• Personalen bemöter brukarna med respekt

• Personalen pratar med brukarna och inte om dem

• Brukarna får den hjälp de behöver

• Brukarna är nöjda med bemötandet från biståndshandläggaren

• Personalen har tillräcklig kunskap

• Personalen kommer i rimlig tid vid larm (i ordinärt boende)

Under kvalitetsribban

• Personalen kommer i rimlig tid vid larm (i särskilt boende)

• Brukarna får hjälp vid önskad tidpunkt

• Personalen har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter

• Personalen kommer på överenskommen tid

• Brukarna är nöjda med kvaliteten på maten

• Personalen har tillräcklig tid för att prata

• Brukarna kan påverka hur hjälpen utförs

• Brukarna får hjälp att komma ut i önskad utsträckning

• Brukarna har möjlighet att tillfälligt få hjälp med annat än överenskommet

• Det är samma personal som hjälper

(8)

Herrljunga, ordinärt boende

Över kvalitetsribban

• Brukarna litar på personalen

• Brukarna är nöjda med bemötandet från biståndshandläggaren

• Personalen pratar med brukarna och inte om dem (försämring sedan 2004)

• Personalen bemöter brukarna med respekt (försämring sedan 2004)

• Brukarna får den hjälp de behöver

• Personalen har tillräcklig kunskap

• Personalen kommer i rimlig tid vid larm

Under kvalitetsribban

• Brukarna får hjälp vid önskad tidpunkt

• Personalen har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter

• Personalen kommer på överenskommen tid

• Brukarna är nöjda med kvaliteten på maten (försämring sedan 2004)

• Personalen har tillräcklig tid för att prata

• Brukarna kan påverka hur hjälpen utförs

• Brukarna får hjälp att komma ut i önskad utsträckning

• Brukarna har möjlighet att tillfälligt få hjälp med annat än överenskommet

• Det är samma personal som hjälper

(9)

Herrljunga, särskilt boende

Över kvalitetsribban

• Brukarna litar på personalen Under kvalitetsribban

• Personalen har tillräcklig kunskap

• Personalen bemöter brukarna med respekt (försämring sedan 2004)

• Personalen pratar med brukarna och inte om dem (försämring sedan 2004)

• Brukarna är nöjda med kvaliteten på maten (försämring sedan 2004)

• Brukarna får den hjälp de behöver (försäm- ring sedan 2004)

• Brukarna får hjälp vid önskad tidpunkt

• Personalen kommer i rimlig tid vid larm

• Personalen kommer på överenskommen tid

• Brukarna får hjälp att komma ut i önskad utsträckning

• Brukarna kan påverka hur hjälpen utförs

• Personalen har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter

• Brukarna har möjlighet att tillfälligt få hjälp med annat än överenskommet (försämring sedan 2004)

• Personalen har tillräcklig tid för att prata (försämring sedan 2004)

• Det är samma personal som hjälper

(10)

Svenljunga, ordinärt boende

Över kvalitetsribban

• Personalen bemöter brukarna med respekt

• Brukarna litar på personalen

• Brukarna får den hjälp de behöver

• Brukarna är nöjda med bemötandet från biståndshandläggaren

• Personalen pratar med brukarna och inte om dem

• Personalen har tillräcklig kunskap

• Personalen har tillräckligt med tid för att ut- föra sina arbetsuppgifter

• Personalen kommer i rimlig tid vid larm

• Brukarna får hjälp att komma ut i önskad utsträckning

Under kvalitetsribban

• Brukarna får hjälp vid önskad tidpunkt (försämring sedan 2004)

• Personalen har tillräcklig tid för att prata

• Personalen kommer på överenskommen tid

• Brukarna kan påverka hur hjälpen utförs

• Brukarna har möjlighet att tillfälligt få hjälp med annat än överenskommet

• Brukarna är nöjda med kvaliteten på maten (försämring sedan 2004)

• Det är samma personal som hjälper

(11)

Över kvalitetsribban

• Brukarna litar på personalen

• Personalen bemöter brukarna med respekt

• Brukarna får den hjälp de behöver

• Brukarna är nöjda med bemötandet från biståndshandläggaren

• Personalen pratar med brukarna och inte om dem (försämring sedan 2004)

• Personalen har tillräcklig kunskap

• Personalen kommer på överenskommen tid (förbättring sedan 2004)

Under kvalitetsribban

• Personalen kommer i rimlig tid vid larm

• Personalen har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter (förbättring sedan 2004)

• Brukarna är nöjda med kvaliteten på maten

• Brukarna får hjälp vid önskad tidpunkt

• Personalen har tillräcklig tid för att prata

• Brukarna har möjlighet att tillfälligt få hjälp med annat än överenskommet

• Brukarna får hjälp att komma ut i önskad utsträckning

• Brukarna kan påverka hur hjälpen utförs

• Det är samma personal som hjälper

Svenljunga, särskilt boende

(12)

Tranemo, ordinärt boende

Över kvalitetsribban

Samtliga resultat över kvalitetsribban hade försäm- rats sedan 2004

• Brukarna litar på personalen

• Personalen bemöter brukarna med respekt

• Personalen kommer i rimlig tid vid larm

• Personalen pratar med brukarna och inte om dem

• Personalen har tillräcklig kunskap

• Brukarna får den hjälp de behöver Under kvalitetsribban

• Brukarna får hjälp vid önskad tidpunkt (försämring sedan 2004)

• Personalen har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter

• Brukarna är nöjda med bemötande från bi- ståndshandläggaren (försämring sedan 2004)

• Personalen har tillräcklig tid för att prata (försämring sedan 2004)

• Personalen kommer på överenskommen tid (försämring sedan 2004)

• Brukarna kan påverka hur hjälpen utförs (försämring sedan 2004)

• Brukarna är nöjda med kvaliteten på maten

• Brukarna har möjlighet att tillfälligt få hjälp med annat än överenskommet (försämring sedan 2004)

• Brukarna får hjälp att komma ut i önskad utsträckning

• Det är samma personal som hjälper (försäm- ring sedan 2004)

(13)

Över kvalitetsribban

• Brukarna litar på personalen

• Personalen har tillräcklig kunskap

• Personalen bemöter brukarna med respekt

• Brukarna får den hjälp de behöver

• Personalen pratar med brukarna och inte om dem

• Brukarna får hjälp vid önskad tidpunkt

• Brukarna är nöjda med kvaliteten på maten

• Personalen kommer i rimlig tid vid larm

Under kvalitetsribban

• Brukarna har möjlighet att tillfälligt få hjälp med annat än överenskommet

• Personalen kommer på överenskommen tid (försämring sedan 2004)

• Personalen har tillräcklig tid för att prata

• Personalen har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter

• Brukarna kan påverka hur hjälpen utförs

• Brukarna får hjälp att komma ut i önskad utsträckning

• Det är samma personal som hjälper

Tranemo, särskilt boende

(14)

De tre viktigaste sakerna

I undersökningen kunde brukarna ange de tre viktigaste sakerna som kommunen kan hjälpa till med för att brukaren ska få ett gott liv på äldre dar.

Vad som var viktigast att få hjälp med var olika för dem som bodde i ordinärt och i särskilt boende. Även vissa skillnader mellan kommu- nerna förekom.

Generellt sett kan sägas att för dem i ordinärt boende var det viktigt att få hjälp med service- insatser. Det handlade om allt från städ, tvätt och inköp till att få ved inburen, fönster put- sade och hjälp med trädgårdsarbete.

För särskilt boende varierade resultaten mellan kommunerna. I Herrljunga ansåg brukarna att träning, aktiviteter och utevistelse var vik- tigast. I Svenljunga ansåg brukarna att perso- nalen var viktigast, medan maten var viktigast i Tranemo.

(15)

Fakta om undersökningen

Syftet med denna undersökningen var:

• att visa hur brukarna såg på kvaliteten i äldreomsorgen 2008.

• att jämföra kvaliteten i äldreomsorgen för 2008 med 2004.

• att identifiera förbättringsområden för fram- tida förändringsarbete.

Enkäten skickades ut till brukare som var 65 år eller äldre och som hade insatser enligt So- cialtjänstlagen. De brukare som hade mycket svårt att redogöra för sina åsikter och de bru- kare som endast hade trygghetslarm och mat- distribution, deltog inte i undersökningen.

Totalt skickades 619 enkäter ut till brukare i de tre kommunerna. Av dessa besvarades 443 en- käter, vilket innebar en svarsfrekvens på 72 %.

Kontaktpersoner

Mariana Andersson, Vård och omsorgschef i Herrljunga kommun, 0513-17 000

Magnus Andersson, Socialchef i Tranemo, 0325-57 60 00

Gunhild Unger Snygg, Vård och omsorgschef i Svenljunga kommun, 0325-18 000

Rapporten kan laddas ner på:

www.aldrevast.hb.se eller beställa hos Irene Lammaassari på ÄldreVäst Sjuhärad på tele- fonnummer 033-435 47 53.

(16)

References

Related documents

En femtedel av dem som besvarat enkäten hade fått annan behandling för sina besvär förutom skoinlägg eller anpassade skor.. Det rörde sig oftast om olika sjukgymnastiska insatser,

Individerna i respektive kommun som ingick i studien var överens om att en ökad turism skulle bidra till fler tillfälliga besökare (se Figur 8), vilket alltså uppnås med rätt form

Svenljunga och Tranemo kommun blev kontaktade i projektets initiala skede och de blev även inbjudna till det tidiga samrådsmöte som hölls den 5 november 2014 och det sena

Syftet med denna vägplan är att utreda förutsättningarna för att anlägga ett viltstängsel längs vägsträckan Kila–Tingarör samt att ge väghållaren rätt till den mark

• Vägrätt uppkommer när väghållaren tar mark i anspråk för vägen(viltstängsel), det vill säga när viltstängslets sträckning över fastigheten blivit utmärkt

Brukarnas kunskap om sammanhanget för den äldreomsorg de erhöll, där andel som svarade ”Ja” redovisas i procent för ordinärt och särskilt boende i de tre kommunerna, samt

Tan- ken är att en individuell plan både ska synliggöra behov hos den enskilde och ansvarsfördelning mellan huvudmännen, varpå planen ska vara till nytta både för

Det säger Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman med anledning av att handikapp- och brukarrörelsens representanter i protest lämnat den statliga referensgruppen för arbetet