• No results found

Utlandsägda företag 2003

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utlandsägda företag 2003"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)
(3)

Innehållsförteckning

Definition av utlandsägda företag... 3

Skillnader mellan olika statistikkällor... 4

Sammanfattning ... 5

Resultat från undersökningen... 6

Utlandsägandet ökar...6

Företagsförvärven dominerar ...7

Antal anställda ökade mest i nordiska företag...8

Störst andel anställda i kemisk industri...11

Få stora företag sysselsätter flest...12

Fortsatt ökning i storstadsregionerna ...13

Minskat antal anställda i utlandsägda IT-företag ...15

Tabellförteckning ... 16

Fakta om statistiken ... 41

Definitioner ... 48

Statistikansvarig myndighet Producent Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS

Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon 063 16 66 00

Telefax 063 16 66 01 www.itps.se Förfrågningar:

Namn: Anne-Christine Strandell telefon 08 456 67 28, e-post: anne-christine.strandell@itps.se, Markus Lindvert telefon: 063 16 66 00, e-post: markus.lindvert@itps.se

SCB, Programmet för industri 701 89 ÖREBRO

Telefon 019 17 60 00 Telefax 019 17 70 80 www.scb.se

Förfrågningar:

Namn: Nina Grönborg telefon: 019 17 68 41

e-post: nina.groenborg@scb.se

(4)

Definition av utlandsägda företag

Huvudprincipen är att ett företag definieras som utlandsägt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en utländsk ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige vars koncernmoder är utlandsägd räknas det också som utlandsägt. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga det moderbolag som i sin tur inte kontrolleras till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationaliteten på alla ingående bolag.

När två eller flera utländska ägare med olika nationalitet tillsammans innehar aktier med ett röstvärde som överstiger 50 procent redovisas de i en separat kategori, delat ägande i tabeller över ägarländer. Företag som ägs till hälften från Sverige räknas som svenskägda och ingår inte i denna rapport.

(5)

Skillnader mellan olika statistikkällor

ITPS mäter omfattning och förändringar i det utländska ägandet i Sverige.

Utgångspunkten för mätningarna är att identifiera ägare i andra länder som kontrollerar företag i Sverige. Nationaliteten bestäms av den yttersta ägarens hemvist. ITPS tillämpar definitioner som överenskommits med OECD och EU samt rapporterar statistik till dessa organisationer.

En fördel med ITPS statistik är att den mäter den totala omfattningen och att nationaliteten bestäms efter den yttersta ägaren som kontrollerar verksamheten.

Det finns annan statistik som mäter kapitalflöden över gränserna, dvs.

betalningsbalansstatistik. Den omfattar finansiering av s.k. direktinvesteringar och portföljinvesteringar över gränserna. Enligt OECD är kriteriet för en

direktinvestering att minst tio procent av aktierna eller röstvärdet innehas av en utländsk investerare. En lägre andel räknas som portföljinvestering (finansiell placering). En direktinvestering kan avse utländsk finansiering av fusioner, förvärv, nyetableringar och lån till bolag. Finansiering av liknande aktiviteter som görs i värdlandet ingår inte i värdet på en direktinvestering. Dessutom bestäms

nationaliteten av den närmast ägarens hemvist och inte av den yttersta ägaren.

Denna statistik är avsedd för att redovisa in- och utgående kapitalflöden som underlag till respektive lands betalningsbalans. Dessa siffror finns för många länder och har i regel hög aktualitet. Liksom vid andra internationella jämförelser finns problem med jämförbarhet. Tillgången och aktualiteten innebär att dessa siffror ofta används i fel sammanhang, dvs. för att redovisa omfattningen på

direktinvesteringar. I verkligheten finansieras direktinvesteringar både lokalt i aktuellt land och genom aktiebyten och inte enbart genom kapitaltillskott från ägarlandet till värdlandet.

(6)

Sammanfattning

Det utländska ägandet ökar

Det utländska ägandet har fortsatt att öka, både mätt i antal företag och antal anställda. Antalet företag ökade med 1 576 och antalet anställda med 33 422. Totalt fanns det 10 100 utlandsägda företag med 564 200 anställda. Detta innebär att utlandsägda företag svarade för 23 procent av sysselsättningen i näringslivet 2003.

Tjänsteföretagen ökade mest

Tjänstesektorn svarade för nästan hela ökningen av antalet anställda i utlandsägda företag, 32 800 av totalt 33 400 personer. Detaljhandeln ökade med 17 200 anställda följt av post- och telekommunikationer och transporter. I industrin minskade antalet anställda med 3 300 personer och framförallt inom tillverkning av transportmedel, maskiner och instrument.

Anställda i företag från Norden ökade mest

De nordiska länderna stod för ungefär halva ökningen av antalet anställda i utlandsägda företag. Finland, Danmark och Norge ökade antalet anställda med ca 5 000 personer vardera. Norden hade sammanlagt 156 400 anställda i Sverige. EU- länderna dominerar fortfarande det utländska ägandet, medan USA är det största enskilda ägarlandet.

Nederländerna dominerade ökningen av antalet företag

Nederländerna svarade för den största ökningen av antalet utlandsägda företag följt av Storbritannien och Norge. Norge har nu passerat USA som största ägarland mätt i antal företag.

Fortsatt storstadsdominans

Det utländska ägandet är fortsatt koncentrerat till storstadsregionerna. Antalet anställda ökade mest i Stockholms län (12 000) följt av Västra Götalands län (5 800) och Skåne län (5 600). Största minskningen av anställda ägde rum i Gotlands län (- 500).

Färre anställda i IT-sektorn

Antalet utlandsägda IT-företag minskade med 400 till 1 200 företag och antalet anställda i dessa företag minskade med 10 200 till 57 300.

(7)

Resultat från undersökningen

Utlandsägandet ökar

Det utländska ägandet fortsatte att öka även 2003. Antalet företag ökade med 1 576 och antalet anställda med 33 422. Totalt fanns det 10 077 företag med 564 200 anställda år 2003.

Detta är en nettoökning med 1 576 företag jämfört med 2002. Bruttoförändringen innebar en ökning med 2 678 företag, varav 103 filialer och en minskning med 1 102 företag, varav 704 företag inte längre var verksamma och 398 blev svenskägda.

Förändringen av antalet utlandsägda företag redovisas respektive undersökningsår, vilket kan vara ett annat år än det då ägarförändringen ägt rum. Detta beror på förbättrad täckning i statistiken, där även företag som varit utlandsägda före 2003 identifierats i den senaste undersökningen. I senaste undersökningen beror en del av ökningen också på en systematisk genomgång av årsredovisningar för att identifiera företag som kontrolleras av två eller flera ägare. Dessutom har ITPS ändrat definitionen av ett aktivt företag, vilket påverkar antalet företag men inte antalet anställda. Se Fakta om statistiken för mer information om undersökningen, definitioner respektive ägarförändringar.

Antalet anställda i utlandsägda företag ökade med 33 422 till 564 180 personer mellan 2002 och 2003. De utlandsägda företagens andel av samtliga anställda i näringslivet uppgick till 23 procent 2003.

(8)

Diagram 1 Antalet anställda i utlandsägda företag och deras andel av antalet anställda i näringslivet 1980–2003

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Anställda

0 5 10 15 20 25 Procent

Antal anställda Andel av näringsl. (%)

Företagsförvärven dominerar

Totalt har 49 procent av stocken utlandsägda företag (exkl. filialer), 4 634 företag, blivit utlandsägda genom förvärv. Det är därmed den vanligaste etableringsformen.

Förvärv är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn. Inom tillverkningsindustrin blev 68 procent utlandsägda genom förvärv, för tjänstesektorn var motsvarande siffra 44 procent.

Nyetableringar är det näst vanligaste skälet till att företagen blev utlandsägda, 2 226 företag, vilket motsvarar 24 procent av samtliga utlandsägda företag. Inom tjänstesektorn blev 27 procent utlandsägda genom nyetablering, motsvarande siffra för tillverkningsindustrin var 12 procent.

Att summan av antal företag och anställda i Tabell 1 ej stämmer överens med det totala antalet utlandsägda företag och anställda i dessa beror på att filialerna ej tillfrågas om etableringsform.

Av de nytillkomna företagen i senaste undersökningen (exklusive filialer) svarade 39 procent att de blivit utlandsägda genom förvärv och 15 procent genom nyetablering. Fyra procent uppger att de etablerat sig på annat sätt. Uppgift saknas för 41 procent av de nytillkomna företagen på denna fråga.

(9)

Diagram 2 Andel företag efter etableringsform för de utlandsägda företagen 2003 (exkl. filialer)

Nyetablering 24%

Vet ej/övrigt 4%

Uppgift saknas 22%

Förvärv/köp 49%

Fusion/

sammanslagning 2%

Tabell 1 Antal företag och antal anställda efter etableringsform för de utlandsägda företagen 2003 (exkl. filialer)

Antal anställda ökade mest i nordiska företag

De nordiska länderna stod för den största ökningen av antalet anställda i utlandsägda företag, ungefär hälften (16 442 av totalt 33 422 personer). Företag kontrollerade från Norden hade sammanlagt 156 403 anställda i Sverige 2003, vilket motsvarade 28 procent av alla anställda i utlandsägda företag.

Antalet anställda från EU-länderna (EU 15) uppgick till 315 865, vilket motsvarade 56 procent av alla anställda i utlandsägda företag. NAFTA-länderna (USA, Kanada och Mexiko) svarade för 20 procent av de anställda i utlandsägda företag.

Antalet anställda ökade mest i företag som kontrollerades från Finland. Jämfört med tidigare år ökade antalet anställda i företag från detta land med 5 819 personer.

Därefter ökade antalet anställda mest i företag som kontrollerades av ägare i Danmark, 5 661 fler anställda och Norge, 4 575 fler anställda.

Etableringsform Antal företag Antal anställda

Förvärv/köp 4 634 377 737

Nyetablering 2 226 64 934

Fusion/sammanslagning 216 48 367

Vet ej/övrigt 335 33 240

Uppgift saknas 2 040 32 468

(10)

EU-länderna dominerar fortfarande det utländska ägandet, men USA med 106 063 anställda i Sverige är det största enskilda ägarlandet i Sverige. Därefter följer företag kontrollerade från Finland med 59 495 anställda, Storbritannien med 55 461 anställda och Danmark med 52 833 anställda. Finland har passerat Storbritannien som det näst största ägarlandet i Sverige och Danmark har passerat Nederländerna som det fjärde största landet. (se diagram 3).

Flera ägarländer minskade antalet anställda i Sverige år 2003. Mest minskade Storbritannien (- 4 247), Schweiz (- 4 171) och USA - 2 063 personer.

Diagram 3 Antalet anställda i utlandsägda företag 2003, 2002 och 1990 fördelat efter ägarland

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

USA Finland Storbritan. Danmark Nederländ. Norge Tyskland Frankrike Schweiz Belgien/Luxem. Övriga

Antal anställda

2003 2002 1990

Antalet nederländska företag ökade mest

Företag kontrollerade från Nederländerna svarade för den största ökningen av antalet utlandsägda företag (175 företag), följt av Storbritannien (144 företag) och Norge (135 företag). Norge har passerat USA som det land som kontrollerar flest företag i Sverige, 1 243 respektive 1 240 företag. De tio största ägarländerna har fortsatt att öka antalet företag i Sverige.

EU- länderna svarade för den största ökningen av antalet utlandsägda företag i Sverige, 893 av 1 576 företag.

(11)

Diagram 4 Antalet utlandsägda företag 2003, 2002 och 1990 fördelat efter ägarland

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

Norge USA Nederländ. Danmark Storbritan Tyskland Finland Belgien/Luxem. Schweiz Frankrike Övriga

Antal företag

2003 2002 1990

Antalet anställda ökade mest inom tjänstesektorn

Antalet anställda i tjänstesektorn ökade med 32 842 personer till 297 967 personer 2003. Detta innebar att tjänstesektorn svarade för 98 procent av den totala ökningen av alla anställda i utlandsägda företag, 33 422 personer. Antalet anställda i tjänstesektorn ökade mest inom detaljhandel, post och telekommunikationer samt transporter.

Inom detaljhandeln ökade de anställda med 17 215 personer och uppgick 2003 till 36 664 personer. Det var även den bransch som hade den största procentuella ökningen från 2002, 89 procent. Inom post och telekommunikationer ökade de anställda med 4 318 till 10 142 år 2003. Ökningen inom transporter var 3 677, vilket innebär att antalet anställda i denna bransch uppgick till 33 917.

Antalet anställda minskade inom övriga företagstjänster, arkitektverksamhet och partihandel. Partihandel med kontorsmaskiner, hushållsapparater och andra maskiner minskade antalet anställda.

Inom tillverkningsindustrin var 234 525 anställda 2003, vilket var en minskning med 3 323 personer. Inom byggsektorn, där sysselsättningen ökade med 2 369 anställda, var 24 944 anställda i utlandsägda företag.

Inom jordbruk, skogsbruk, fiske, elverk, gas, värme och vatten ökade antalet anställda sammanlagt med 1 649 personer till 5 706 anställda

Tillverkningsindustrin minskade antalet anställda

Tillverkningsindustrin som helhet minskade sin personal med 3 323 personer till 234 525 anställda. Verkstadsindustrin minskade med 5 323 personer till 111 431 anställda. De enskilda branscher inom verkstadsindustrin som minskade mest var transportmedelindustrin med 3 890 personer till 36 358, maskinindustrin med 2 980 personer till 29 500 anställda och industrin för instrument med 1 852 personer till 6 930 anställda. Kemisk industri (inkl. läkemedelsindustrin) och gummiindustrin minskade med 1 255 personer till 40 274 anställda, livsmedelsindustrin minskade med 803 personer till 21 392 anställda.

(12)

Den största ökningen ägde rum inom annan elektroindustri med 2 643 personer till 16 139 anställda. Stål- och metallverk ökade med 2 612 personer till 11 708 anställda. De branscher inom tillverkningsindustrin som hade flest anställda 2003 var transportmedelsindustrin (36 358), kemisk industri (31 840) och maskinin- dustrin med 29 500 anställda.

Flest företag inom tjänstesektorn

Av antalet utlandsägda företag 2003 tillhörde 74 procent tjänstesektorn och 15 procent tillverkningsindustrin. Antalet tjänsteföretag ökade med 926 och antalet tillverkningsindustriföretag med 134 mellan 2002 och 2003. Inom tjänstesektorn fanns flest utlandsägda företag inom partihandeln, 2 384 företag. Andra före- tagstjänster var den näst största tjänstebranschen sett till antal företag, 1 503, där den största gruppen var juridiska byråer, redovisning och annan konsultverksamhet.

Av alla anställda i utlandsägda företag var 53 procent anställda inom tjänsteverksamhet, 42 procent inom tillverkningsindustrin och 5 procent inom övriga näringar.

Störst andel anställda i kemisk industri

Störst andel anställda i utlandsägda företag hade kemisk industri (inklusive läkemedels- och gummiindustri). I denna bransch arbetade 61 procent av de anställda i utlandsägda företag. Av den kemiska industrin hade petroleumraffinaderier störst andel anställda i utlandsägda företag, 91 procent av samtliga anställda i sektorn. Den branschen med näst störst andel var jord- och stenvaruindustrin med 56 procent. För verkstadsindustrin var siffran 31 procent. Av verkstadsindustrin var de branscher med stor andel anställda i utlandsägda företag transportmedelsindustrin med 51 procent, annan elektroindustri med 34 procent och maskinindustri med 33 procent. (se diagram 5).

Inom tjänstesektorn fanns störst andel anställda i utlandsägda företag inom par- tihandeln, 34 procent. Inom denna bransch var andelen anställda i utlandsägda företag av alla anställda i branschen störst inom medicinsk utrustning, 72 procent och bränslen 68 procent. Näst störst efter partihandeln var uthyrning och databe- handling med 29 procent, transporter 28 procent samt resebyråer, post/tele 25 pro- cent. Minst andel hade kategorin övriga tjänster, där 4 procent av alla anställda i branschen arbetade i utlandsägda företag.

(13)

Diagram 5 Anställda i utlandsägda företag i procent av samtliga anställda i branschen i Sverige 2003

0 10 20 30 40 50 60 70

Övriga tjänster Finansiell verksamhet Utvinning av mineral Handel med motorfordon Byggverksamhet Metallvaruindustri Forskning och utveckling Detaljhandel Hotell och restaurang Andra företagstjänster Trävaruindustri Textilindustri Resebyråer, post/tele Massa- och grafisk industri Transporter Elektroindustri Uthyrning, databehandling Övrig tillverkningsindustri Maskinindustri Partihandel Livsmedelsindustri Stål- och metallverk Transportmedelsindustri Jord- och stenvaruindustri Kemisk industri och gummiindustri

Procent

Österrike och Italien hade störst andel av sina anställda i industriell verksamhet av samtliga sektorer, 77 respektive 72 procent. Även Schweiz, USA och Finland hade en stor andel anställda i industrin. Tyskland och Frankrike hade en lägre andel anställda i industriell verksamhet, ca 25 procent vardera. Japanska företag i Sverige hade en högre andel anställda inom partihandeln jämfört med andra länder, 30 pro- cent.

Få stora företag sysselsätter flest

Av de 10 077 utlandsägda företagen 2003 var 85 procent små i Sverige (färre än 50 anställda). Dessa företag sysselsatte 11 procent av de anställda i utlandsägda företag. De flesta var anställda i stora företag. Endast fyra procent av de utlands- ägda företagen var att betrakta som stora (mer än 249 anställda), men deras andel av sysselsättningen var 68 procent. Medelstora företag (50–249 anställda) utgjorde 11 procent av de utlandsägda företagen och dess andel av sysselsättningen var 21 procent. Utlandsägda företags andel av näringslivets anställda var störst i storleksklassen 250–499 anställda (42 procent) och i storleksklassen 500 anställda eller fler (37 procent), vilket var något ökade värden jämfört med fjolåret.

De större utlandsägda företagen hade flest anställda inom tillverkningsindustrin och de mindre inom tjänstesektorn. Av utlandsägda företag med minst 250 anställda

(14)

tillhörde 44 procent av de anställda företag inom tillverkningsindustrin. För de minsta företagen (färre än 50 anställda) var motsvarande siffra endast 19 procent.

Dessa företag hade flest anställda inom övriga näringar, vilka stod för 48 procent av de anställda i denna storleksklass.

Fortsatt ökning i storstadsregionerna

För att få en bättre regional fördelning av var de utlandsägda företagen bedriver sin verksamhet i Sverige redovisas även arbetsställen per län i rapporten. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. Antalet utlandskontrollerade arbetsställen ökade mest i Stockholms län (562) följt av Skåne län (271) och Västra Götalands län (204) Antalet utlandskontrollerade arbetsställen ökade i alla län under 2003.

Störst ökning av antalet anställda vid de utlandsägda arbetsställena hade Stockholms län (11 989), Västra Götalands län (5 780) och Skåne län (5 616).

Drygt 60 procent av de anställda i utlandsägda arbetsställen fanns i de tre storstadslänen (Stockholms, Skåne och Västra Götalands län). Utlandsägda arbetsställen hade sammanlagt 346 576 anställda i dessa tre län, varav nästan hälften i Stockholms län. Det var några län som minskade antalet anställda vid utlandsägda arbetsställen, störst var minskningen i Gotland län (-494) följt av Kalmar län (-222) och Blekinge län (-119).

De län som hade lägst andel av totala antalet anställda i näringslivet anställda vid utlandskontrollerade arbetsställen var Gotlands län (8 procent), Norrbottens län (10 procent) och Jämtlands län (13 procent). Störst andel anställda vid utlandsägda arbetsställen hade Blekinge län (34 procent), Västmanlands län (30 procent) samt Värmlands län och Örebro län 26 procent vardera.

(15)

Karta 1 Antal anställda i utlandsägda

företag per län 2003 Karta 2 Andel anställda i utlandsägda före- tagen av totala antalet anställda i näringslivet per län 2003

(16)

Minskat antal anställda i utlandsägda IT-företag

Antalet anställda i utlandsägda IT-företag minskade med 10 228 personer mellan 2002 och 2003. Merparten av minskningen ägde rum inom de tjänsteproducerande IT-företagen, 9 103 personer.

De flesta län har i princip ett oförändrat eller minskat antal anställda inom IT- sektorn. Störst har minskningen varit i Stockholms län, 3 925 personer, och i Västmanlands län, 1 826 personer. Några län som ökade var Dalarnas län, 1 069 personer, Södermanlands län 541 personer och Värmlands län 459 personer.

Antalet utlandsägda IT-företag minskade med 438 till totalt 1 170 företag.

Av de anställda i utlandsägda IT-företag var 82 procent verksamma inom tjänstesektorn vilket är ungefär detsamma som under år 2002.

USA, med 19 257 anställda, var det största enskilda ägarlandet och svarade för 34 procent av alla anställda i utlandsägda IT-företag. Singapore, med 6 537 anställda, har passerat Frankrike som det näst största ägarlandet inom IT-sektorn.

(17)

Tabellförteckning

Tabell 1 Anställda i utlandsägda företag fördelat på bransch och ägarland 2003. Procentuell

fördelning av antal anställda ...17

Tabell 2 Utlandsägda företag och anställda 2003, 2002 och 1990 fördelade på ägarland ...18

Tabell 3 Utlandsägda företag och anställda 2003 och 2002 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat...20

Tabell 4 Utlandsägda företag och anställda 2003, 2002 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat. ...22

Tabell 5 Utlandsägda företag och anställda 2003 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Finare branschfördelning än i tabell 4...25

Tabell 6 Utlandsägda företag och anställda 2003, 2002 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. ...27

Tabell 7 Anställda i utlandsägda företag fördelade på storlek och bransch 2003. Procentuell fördelning av antal anställda. ...28

Tabell 8 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige 2003. Procentuell fördelning av antal anställda per ländergrupper...29

Tabell 9 Anställda i utlandsägda arbetsställen fördelade på län och kommun i Sverige och bransch 2003. Procentuell fördelning av antal anställda per bransch. ...30

Tabell 10 Antal arbetsställen i utlandsägda företag fördelade på län och kommun i Sverige 2003. Procentuell fördelning av antal arbetsställen per län...31

Tabell 11 Utlandsägda arbetsställen och anställda 2003, 2002 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Fördelat efter län och kommun. ...32

Tabell 12 Utlandsägda IT-företag 2003 och 2002. Fördelat på bransch ...34

Tabell 13 Utlandsägda IT-företag fördelade på de 10 största ägarländerna 2003 och 2002...36

Tabell 14 Utlandsägda IT-verksamheter i Sverige fördelade på län 2003 och 2002. ...37

Tabell 15 Utlandsägda företag per etableringsform 2003. Branschfördelat. ...39

Tabell 16 Antal anställda i utlandsägda företag per etableringsform 2003. Branschfördelat. ...40

(18)

Tabell 1 Anställda i utlandsägda företag fördelat på bransch och ägarland 2003. Procentuell fördelning av antal anställda

Ägargrupp / ägarland1) Totalt 2003 Varav inom

Antal Andel Tillverkningsind.4) Partihandel4) Övriga näringar

anst. anst. Antal Andel Antal Andel Antal Andel

anst. anst. anst. anst. anst. anst.

Norden2) 156 404 100 64 638 41 15 225 10 76 541 49

Finland 59 495 100 33 113 56 5 612 9 20 770 35

Danmark 52 833 100 17 410 33 5 445 10 29 978 57

Norge 43 201 100 13 963 32 3 850 9 25 388 59

EU15 (exkl. Sve, Fin, Dan) 203 537 100 76 735 38 20 176 10 106 626 52

Storbritannien 55 461 100 26 515 48 2 927 5 26 019 47

Nederländerna 47 718 100 20 105 42 5 996 13 21 617 45

Tyskland 42 001 100 9 928 24 6 060 14 26 013 62

Frankrike 39 958 100 9 874 25 3 361 8 26 723 67

Belgien / Luxemburg 10 607 100 4 597 43 874 8 5 136 48

Österrike 2 647 100 2 044 77 352 13 251 9

Italien 2 827 100 2 048 72 462 16 317 11

Övriga EU 2 318 100 1 624 70 144 6 550 24

Central- och Östeuropa 161 100 4 2 55 34 102 63

NAFTA 110 435 100 64 248 58 12 004 11 34 183 31

USA 106 063 100 60 990 58 11 093 10 33 980 32

Asien 17 759 100 6 830 38 3 353 19 7 576 43

Japan 5 943 100 2 553 43 1 812 30 1 578 27

Övriga världen 40 676 100 20 897 51 3 893 10 15 886 39

Schweiz 28 020 100 17 303 62 2 815 10 7 902 28

Delat ägande3) 35 208 100 1 173 3 5 572 16 28 463 81

TOTALT 564 180 100 234525 42 60278 11 269377 48

Därav

EU15 (exkl. Sve)2) 315 865 100 127 258 40 31 233 10 157 374 50

1. I ländergrupperna ingår följande länder:

Norden: Danmark, Finland, Norge, Island

EU 15: Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland.

Central- och Östeuropa: Bulgarien, Estland, Jugoslavien, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Slovenien, Tjeckiska republiken.

NAFTA: USA, Kanada, Mexico

Asien: Azerbajdzjan, Cypern, Georgien, Hongkong, Indien, Israel, Japan, Kina, Kuwait, Pakistan, Saudiarabien, Singapore, Sydkorea, Taiwan.

2. Notera att Danmark och Finland ingår både i Norden och i EU15

3. Delat ägande avser de företag som ägs av två eller flera länder och där summan av röstvärdet från de utländska ägarna överstiger 50 procent.

4. Tillverkningsindustrin motsvarar SNI 15-37. Partihandel motsvarar SNI 51.

(19)

Tabell 2 Utlandsägda företag och anställda 2003, 2002 och 1990 fördelade på ägarland

Ägargrupp / ägarland1) 2003 2002

Antal Antal Andel Antal Antal Andel

företag anst. anst. företag anst. anst.

TOTALT 10 077 564 180 100 8 501 530 758 100

Därav:

EU15 5 957 315 865 56 5 064 303 507 57

Norden 3 152 156 404 28 2 790 139 962 26

NAFTA 1 299 110 435 20 1 171 112 826 21

Asien 301 17 736 3 262 15 275 3

Central- och Östeuropa 34 160 0 27 138 0

USA 1 240 106 063 19 1 109 108 126 20

Storbritannien 965 55 461 10 821 59 708 11

Finland 815 59 495 11 732 53 676 10

Nederländerna 1 126 47 718 8 951 47 506 9

Danmark 1 070 52 833 9 936 47 172 9

Tyskland 896 42 001 7 768 39 796 7

Norge 1 243 43 201 8 1 108 38 626 7

Frankrike 374 39 958 7 309 39 789 7

Schweiz 375 28 020 5 340 32 191 6

Belgien / Luxemburg 475 10 607 2 353 9 745 2

Japan 124 5 943 1 123 6 295 1

Kanada 59 4 372 1 62 4 700 1

Singapore 17 7 046 1 11 4 771 1

Österrike 63 2 647 0 66 2 823 1

Italien 71 2 827 1 59 2 653 0

Cypern 65 2 401 0 49 2 581 0

Bermuda 20 1 522 0 18 1 052 0

Saudiarabien 31 903 0 31 938 0

Australien 19 587 0 16 575 0

Island 24 875 0 14 488 0

Irland 66 1 941 0 40 347 0

Jersey 33 2 277 0 13 335 0

Hongkong 22 892 0 12 313 0

Sydafrika 12 255 0 8 272 0

Spanien 26 321 0 21 259 0

Liechtenstein 8 224 0 11 257 0

Gibraltar 39 235 0 34 254 0

Brittiska Jungfruöarna 28 188 0 25 175 0

Israel 14 104 0 10 133 0

Nederländska Västindien 6 60 0 7 86 0

Sydkorea 4 99 0 4 80 0

Indien 5 76 0 6 64 0

Estland 10 71 0 8 61 0

Kina 16 223 0 12 56 0

Taiwan 3 49 0 4 44 0

Polen 5 33 0 4 29 0

Grekland 5 46 0 3 23 0

Bahamas 4 14 0 6 19 0

Slovenien 4 20 0 4 19 0

Ryssland 6 16 0 5 15 0

Portugal 5 10 0 5 10 0

Isle of Man 7 2 0 7 7 0

Tjeckiska Republiken x x x x x x

Panama x x x 3 2 0

Övriga länder 43 116 0 24 31 0

Land ej specificerat 423 7 213 1 203 1 972 0

Delat ägande2) 210 35 208 6 145 22 678 4

TOTALT 10 077 564 180 100 8 501 530 758 100

(20)

Tabell 2 (forts)

Ägargrupp / ägarland1) 1990

Antal Antal Andel

företag anst. anst.

TOTALT 2 563 203 752 100

Därav:

EU15 1 476 104 223 51

Norden 882 68 900 34

NAFTA 359 27 750 14

Asien 52 2 519 1

Central- och Östeuropa 0 0 0

USA 350 27 379 13

Storbritannien 271 15 607 8

Finland 372 34 372 17

Nederländerna 199 19 185 9

Danmark 241 14 024 7

Tyskland 222 11 906 6

Norge 264 20 503 10

Frankrike 92 6 258 3

Schweiz 328 47 008 23

Belgien / Luxemburg 33 1 509 1

Japan 49 2 510 1

Kanada 9 371 0

Singapore 0 0 0

Österrike 15 259 0

Italien 23 866 0

Cypern 0 0 0

Bermuda 0 0 0

Saudiarabien 0 0 0

Australien 7 254 0

Island x x x

Irland 4 204 0

Jersey 0 0 0

Hongkong 0 0 0

Sydafrika 0 0 0

Spanien 3 25 0

Liechtenstein 0 0 0

Gibraltar 0 0 0

Brittiska Jungfruöarna 0 0 0

Israel 0 0 0

Nederländska Västindien 0 0 0

Sydkorea 0 0 0

Indien x x x

Estland 0 0 0

Kina 0 0 0

Taiwan 0 0 0

Polen 0 0 0

Grekland 0 0 0

Bahamas 0 0 0

Slovenien 0 0 0

Ryssland 0 0 0

Portugal x x x

Isle of Man 0 0 0

Tjeckiska Republiken 0 0 0

Panama 0 0 0

Övriga länder 10 79 0

Land ej specificerat 66 1 392 1

(21)

Tabell 3 Utlandsägda företag och anställda 2003 och 2002 samt företag i procent av samtliga företag i näringslivet. Branschfördelat

Bransch / branschgrupp SNI 2002 2003

Antal Antal Andel ftg. Antal ftg. Utl. ägda ftg företag anst. av alla i utl.- i närings- i proc. av alla i

ägda ftg livet1) branschen i Sverige2)

Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05

elverk, gas, värme, vatten 40-41 164 5 706 2 174 610 0

Utvinning av mineral 10-14 24 1 024 0 634 4

Tillverkningsindustri 15-37 1 521 234 525 15 55 625 3

Därav

Livsmedelsindustri 15-16 90 21 392 1 3 032 3

Textilindustri 17-19 29 2 466 0 3 979 1

Trävaruindustri 20 55 7 711 1 6 612 1

Massa- och grafisk industri 21-22 254 22 108 3 9 122 3

Kemisk industri och gummiind. 23-25 218 40 274 2 2 404 9

Jord- och stenvaruindustri 26 69 9 870 1 1 677 4

Stål- och metallverk 27 57 11 708 1 404 14

Verkstadsindustri 28-35 680 111 431 7 22 575 3

varav

Metallvaruindustri 28 143 10 036 1 10 678 1

Maskinindustri 29 235 29 500 2 5 204 5

Elektroindustri 30-33 204 30 469 2 4 375 5

Transportmedelsindustri 34-35 98 41 426 1 2 318 4

Övrig tillverkningsindustri 36-37 69 7 565 1 5 820 1

Byggverksamhet 45 242 24 944 2 58 299 0

Tjänsteverksamhet 50-99 7 454 297 967 74 474 982 2

Därav

Handel med motorfordon 50 165 8 604 2 19 297 1

Partihandel 51 2 384 60 278 24 41 875 6

Detaljhandel 52 382 36 664 4 56 274 1

Hotell och restaurang 55 158 18 438 2 22 900 1

Transporter 60-62 143 33 917 1 25 426 1

Resebyråer, post/tele 63-64 381 31 085 4 6 204 6

Finansiell verksamhet 65-67 309 7 117 3 6 828 5

Fastighet 70 974 3 219 10 46 004 2

Uthyrning, databehandling 71-72 678 27 084 7 32 661 2

Forskning och utveckling 73 95 2 290 1 2 646 4

Andra företagstjänster 74 1 503 60 927 15 123 062 1

Övriga tjänster 75-99 282 8 344 3 91 805 0

Ej branschkodade företag 0 672 14 7 62 434 1

TOTALT 01-99 10 077 564 180 100 826 584 1

(22)

Tabell 3 (forts)

Bransch / branschgrupp SNI 92 2002

Antal Antal Andel ftg. Antal ftg. Andel utl, ftg.

företag anst. av alla i utl.- i närings- av alla företag i ägda ftg livet1) branschen i Sverige2)

Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05

elverk, gas, värme, vatten 40-41 121 4 057 1 164 492 0

Utvinning av mineral 10-14 33 1 109 0 623 5

Tillverkningsindustri 15-37 1 387 237 848 16 54 658 3

Därav

Livsmedelsindustri 15-16 75 22 195 1 2 989 3

Textilindustri 17-19 27 2 761 0 3 935 1

Trävaruindustri 20 54 9 002 1 6 442 1

Massa- och grafisk industri 21-22 229 20 494 3 9 013 3

Kemisk industri och gummiind. 23-25 212 41 529 2 2 416 9

Jord- och stenvaruindustri 26 67 9 711 1 1 617 4

Stål- och metallverk 27 41 9 096 0 383 11

Verkstadsindustri 28-35 629 116 754 7 22 116 3

varav

Metallvaruindustri 28 133 9 515 2 10 419 1

Maskinindustri 29 221 32 480 3 5 143 4

Elektroindustri 30-33 185 30 163 2 4 333 4

Transportmedelsindustri 34-35 90 44 596 1 2 221 4

Övrig tillverkningsindustri 36-37 53 6 306 1 5 747 1

Byggverksamhet 45 239 22 575 3 56 917 0

Tjänsteverksamhet 50-99 6 528 265 125 77 459 644 1

Därav

Handel med motorfordon 50 146 7 195 2 19 052 1

Partihandel 51 2 307 61 327 27 41 798 6

Detaljhandel 52 312 19 449 4 56 517 1

Hotell och restaurang 55 136 16 502 2 22 147 1

Transporter 60-62 105 30 240 1 25 703 0

Resebyråer, post/tele 63-64 328 26 333 4 5 992 5

Finansiell verksamhet 65-67 258 6 696 3 6 476 4

Fastighet 70 659 3 074 8 44 430 1

Uthyrning, databehandling 71-72 652 26 407 8 30 040 2

Forskning och utveckling 73 80 2 227 1 2 562 3

Andra företagstjänster 74 1318 58 200 16 119 004 1

Övriga tjänster 75-99 227 7 475 3 85 923 0

Ej branschkodade företag 0 193 44 2 76 419 0

TOTALT 01-99 8 501 530 758 100 812 753 1

1. Näringslivet: Företag, företags intresseorganisationer mm, filialer till utländska företag, banker, andra finansinstitut, försäkringsinstitut och personliga företag.

2. Andelen utlandsägda företag avser utlandsägda företag i branschen i förhållande till totala antalet företag i branschen i Sverige.

(23)

Tabell 4 Utlandsägda företag och anställda 2003, 2002 och 1990 samt anställda i procent av samtliga anställda i näringslivet. Branschfördelat.

Bransch / branschgrupp SNI 2002 2003

Antal Antal Andel anst. Antal anst. Anst. i proc. av företag anst. av alla i utl.- i närings- alla i branschen

ägda ftg1) livet2) i Sverige3)

Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05

elverk, gas, värme, vatten 40-41 164 5 706 1 55 152 10

Utvinning av mineral 10-14 24 1 024 0 8 364 12

Tillverkningsindustri 15-37 1 521 234 525 42 692 570 34

Därav

Livsmedelsindustri 15-16 90 21 392 4 60 918 35

Textilindustri 17-19 29 2 466 0 10 752 23

Trävaruindustri 20 55 7 711 1 35 570 22

Massa- och grafisk industri 21-22 254 22 108 4 84 062 26

Kemisk industri och gummiind. 23-25 218 40 274 7 65 891 61

Jord- och stenvaruindustri 26 69 9 870 2 17 605 56

Stål- och metallverk 27 57 11 708 2 32 415 36

Verkstadsindustri 28-35 680 111 431 20 360 087 31

varav

Metallvaruindustri 28 143 10 036 2 71 865 14

Maskinindustri 29 235 29 500 5 88 933 33

Elektroindustri 30-33 204 30 469 5 105 841 29

Transportmedelsindustri 34-35 98 41 426 7 93 448 44

Övrig tillverkningsindustri 36-37 69 7 565 1 25 270 30

Byggverksamhet 45 242 24 944 4 189 103 13

Tjänsteverksamhet 50-99 7 454 297 967 53 1 490 421 20

Därav

Handel med motorfordon 50 165 8 604 2 65 623 13

Partihandel 51 2 384 60 278 11 176 269 34

Detaljhandel 52 382 36 664 6 207 509 18

Hotell och restaurang 55 158 18 438 3 88 026 21

Transporter 60-62 143 33 917 6 119 633 28

Resebyråer, post/tele 63-64 381 31 085 6 123 612 25

Finansiell verksamhet 65-67 309 7 117 1 83 861 8

Fastighet 70 974 3 219 1 51 615 6

Uthyrning, databehandling 71-72 678 27 084 5 93 200 29

Forskning och utveckling 73 95 2 290 0 13 227 17

Andra företagstjänster 74 1 503 60 927 11 271 525 22

Övriga tjänster 75-99 282 8 344 1 196 321 4

Ej branschkodade företag 0 672 14 0 572 2

TOTALT 01-99 10 077 564 180 100 2 436 182 23

(24)

Tabell 4 (forts)

Bransch / branschgrupp SNI 92 2002

Antal Antal Andel anst. Antal anst. Anst. i proc. av företag anst. av alla i utl.- i närings- alla i branschen

ägda ftg1) livet2) i Sverige3) Jordbruk, skogsbruk, fiske, 01-05

elverk, gas, värme, vatten 40-41 121 4 057 1 55 578 7

Utvinning av mineral 10-14 33 1 109 0 8 707 13

Tillverkningsindustri 15-37 1 387 237 848 45 713 390 33

Därav

Livsmedelsindustri 15-16 75 22 195 4 61 288 36

Textilindustri 17-19 27 2 761 1 11 297 24

Trävaruindustri 20 54 9 002 2 36 271 25

Massa- och grafisk industri 21-22 229 20 494 4 86 709 24

Kemisk industri och gummiind. 23-25 212 41 529 8 66 876 62

Jord- och stenvaruindustri 26 67 9 711 2 17 351 56

Stål- och metallverk 27 41 9 096 2 29 837 30

Verkstadsindustri 28-35 629 116 754 22 377 496 31

varav

Metallvaruindustri 28 133 9 515 2 75 421 13

Maskinindustri 29 221 32 480 6 90 585 36

Elektroindustri 30-33 185 30 163 6 116 982 26

Transportmedelsindustri 34-35 90 44 596 8 94 508 47

Övrig tillverkningsindustri 36-37 53 6 306 1 26 265 24

Byggverksamhet 45 239 22 575 4 186 227 12

Tjänsteverksamhet 50-99 6 528 265 125 50 1 477 008 18

Därav

Handel med motorfordon 50 146 7 195 1 63 743 11

Partihandel 51 2 307 61 327 12 180 246 34

Detaljhandel 52 312 19 449 4 201 643 10

Hotell och restaurang 55 136 16 502 3 87 441 19

Transporter 60-62 105 30 240 6 120 922 25

Resebyråer, post/tele 63-64 328 26 333 5 128 093 21

Finansiell verksamhet 65-67 258 6 696 1 82 287 8

Fastighet 70 659 3 074 1 50 648 6

Uthyrning, databehandling 71-72 652 26 407 5 96 819 27

Forskning och andra 80 2 227 0 10 533 21

företagstjänster 73-74 1 318 58 200 11 270 504 22

Övriga tjänster 75-99 227 7 475 1 184 129 4

Ej branschkodade företag 0 193 44 0 1 425 3

TOTALT 01-99 8 501 530 758 100 2 442 335 22

References

Related documents

No responsibility or liability is accepted by HSI Services Limited or Hang Seng Data Services Limited in respect of the use of and/or reference to any of the Index by UBS AG

Tokyo – Yokohama Idag efter frukost checkar vi ut från hotellet och gör en förmiddagstur till Asakusa Kannon Temple och shopping-marknaden Nakamise innan det är dags att åka

De företag som tillkommer i undersökningen behöver inte vara nya utlandsägda företag utan kan även vara företag som varit utlandsägda sedan tidigare, men som inte funnits med

• Samkörning görs årligen av ITPS register över utlandsägda företag och SCB:s Företagsdatabas för olika identitetsuppgifter samt antal

Strategin är även i linje med tidigare policytradition i Sydkorea i det att starka element av investeringar i infrastruktur (fysisk såväl som humankapital) och statlig användning av

I denna rapport presenteras och analyseras de strategier som just nu utformas i Japan, Sydkorea, Kina och USA för hur tillgången till strategiska råvaror ska säkras i framtiden..

Denna lag stipulerar i synnerhet tydligt att myndighetsorgan och lokala myndigheter på alla sätt ska försöka minska den digitala klyftan i samband med annan relevant

Regiondirektören ska hålla sig särskilt underrättad om bolagens verksamhet och utgöra ett stöd för bolagens ledning för att bedöma när regionen anser att ett ärende