• No results found

INTERNATIONELL DOMARMANUAL FÖR AMERIKANSK FOTBOLL

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "INTERNATIONELL DOMARMANUAL FÖR AMERIKANSK FOTBOLL"

Copied!
257
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SVENSKA AMERIKANSK FOTBOLLFÖRBUNDET INTERNATIONAL FEDERATION OF AMERICAN FOOTBALL

INTERNATIONELL

DOMARMANUAL FÖR

AMERIKANSK FOTBOLL

(2)

Jim Briggs 14th edition March, 2011 Licensed edition

SVENSKA AMERIKANSK FOTBOLLFÖRBUNDET Smidesvägen 5

171 41 SOLNA SWEDEN telefon: 08-627 4646 kansliet@amerikanskfotboll.com

Svensk översättning av: Lewis Lebolt

Original English edition © BAFRA 2011. This Swedish translation © 2012.

All rights reserved. No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means, electronic, mechanical, photo- copying or otherwise, without prior permission of the copyright holder. This translation

may not be changed or edited without prior permission of the copyright holder.

Upphovsrätten till den här svenska översättningen regleras av Sveriges lag 1960:729 om upphovsrätt.

(3)

3

Utdrag från förordet till den 14:e utgåvan

En tidigare utgåva av den här boken, utgiven av tidskriften Referee i USA, sålde 1000 exemplar. Bokens rykte har också spridit hela vägen till New Zeeland, Australia, Turkiet och Japan. Vi är stolta över bokens framgång och vi vill ta det här tillfället för att tacka alla som har bidragit till den genom åren.

Vi uppmuntrar alltid domare eller föreningar att skriva till oss med kommentarer om den här manualen och särskilt med förbättringsförslag till mekaniken som kan införlivas i kommande utgåvor.

I denna manual:

a. Används verbet ”att iaktta” i förhållande till ett bestämt regelbrott och betyder att domaren eller domarna borde titta på de spelare som riskerar att begå det regelbrottet och kasta en flagga (eller vidta lämpliga förebyggande åtgärder) om det äger rum (eller närmar sig).

b. Innebär verbet ”att anteckna” skriftlig registrering medan verbet ”att notera” innebär registrering i tankarna.

c. Såvida det inte uttryckligen framgår av sammanhanget, betyder uttrycket ”flank- domare” antingen Huvudlinjedomaren eller Linjedomaren eller både/och, och ut- trycket ”djup(a) domare” betyder antingen Fältdomaren eller Sidodomaren eller både/och.

Dr. Jim Briggs mechanics@bafra.org

Tack

Redaktören vill tacka alla individer som bidrog till den här utgåvan (från Storbritannien om det inte står annat). De inkluderar: Einar Bolstad (Norge), Stephen Bowness (Nya Zeeland), Frank Kristensen (Danmark), Russel Newton, David Parsons, Peter Parsons, Henning Rieseke (Tyskland), Paul Sutton, Steve Tonkinson, Brian Yates.

Dessutom har många domare bidragit till tidigare utgåvor, inkl. David Allan, Ian Barra- clough, Chris Bowker, Bill Bowsher, Dan Bridgland, Arnold Bujis (Nederländerna), Phil Cottier, Norman Cox, T. Hutchison, Richard Jeffrey-Cook, Hans Lammerhirt (Tyskland), Tzvi Lindeman, Will Marriage, Eigel Noren (Norge), David Norton, Mel Pons (Nederländerna), Dominic Ray, den avlidna John Slavin, Mike Wylde.

Ovärderliga bidrag från Dick Honig, Mike Pereira och många andra NCAA och NFL domare som har föreläst vid europeiska kliniker borde också nämnas.

Redaktören vill också tacka Jerry Grunska och Lewis Lebolt för deras kommentarer till tidigare versioner av den här boken tillsammans med alla domare och domarorganisa- tioner som har bidragit med mekanik, råd och idéer.

Förord

(4)

sida

1. Introduktion ... 5

2. Mekanikändringar ... 9

3. Regeltillämpning ... 13

4. Checklista före matchen ... 34

5. Allmänna principer ... 36

6. Dömandets grundprinciper ... 55

7. Förmatchkonferens ... 60

8. Före avsparken ... 64

9. Huvuddomare ... 72

10. Umpire ... 87

11. Huvudlinjedomare och Linjedomare (fyra- och femmannalag) ... 103

12. Bakdomare (femmannalag) ... 127

13. Huvudlinjedomare och Linjedomare (sex- och sjumannalag) ... 142

14. Fältdomare och Sidodomare (sex- och sjumannalag) ... 163

15. Bakdomare (sjumannalag) ... 182

16. Nyckelsystem ... 197

17. Timeouts ... 204

18. Mätningar ... 207

19. Att anmäla regelbrott ... 209

20. Tidtagning och slutet på perioder ... 216

21. Bruk av markeringspåsar ... 221

22. Kedjelag och bollkallar ... 223

23. Mekanik för tremannalag ... 228

24. Ansvarsområden ... 230

Grundläggande ansvarsområden vid frisparkar ... 230

Grundläggande ansvarsområden vid bollinjeförsök ... 234

Grundläggande ansvarsområden vid mållinjen ... 237

Grundläggande ansvarsområden vid puntar ... 237

Grundläggande ansvarsområden vid sparkmåls- eller extrapoängsförsök ... 239

25. Tilläggstecken ... 241

26. Index ... 244

27. Straff förkortningar ... 248

Innehållsförteckning

(5)

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

5

1.1 – Grundläggande filosofi

1. Varje domare måste helt förstå reglerna. Kunskap är dock inte tillräcklig utan förmå- gan att tolka och tillämpa den på ett riktigt sätt. De här färdigheterna kan endast skaffas genom ansenlig ansträngning och studier.

2. Förutom den nödvändiga regelkunskapen, behöver domaren känna till var man ska stå, vad man ska uppmärksamma och givetvis vad man ska göra när man ser det.

Med de här färdigheterna kan domaren tillhandahålla opartisk administration till en av de mest spännande idrottstävlingarna och ge den möjlighet till att smidigt fort- skrida så att skickligt spel inte blir förstört av regelbrott eller osportsligt uppförande.

Grundläggande är att riktigt bruk av mekaniken ger bättre dömande.

3. Mekanik består av två saker: ansvarigheter och ställning. Ansvarigheter är av största vikt därför att, om varje domare inte utför sina tilldelade uppgifter under en särskild del av spelet, kommer det oundvikligt att finnas osedda ageranden. Att försumma ansvarigheter är detsamma som att ge spelarna carte blanche att bryta mot reglerna.

Ställning är nästan lika viktig, därför att det är fundamentalt att en domare har den bästa möjligheten att döma korrekt om han är i ställning för att få den bästa överblicken över agerandet. Ställningsmekaniken i den här boken bygger på den som finns i olika domarföreningar i USA, särskilt Collegiate Commissioners Association.

Den bygger alltså på många, många års erfarenhet och har genom omfattande experiment visat sig vara den bästa.

4. Alla domare uppmuntras att skriva en personlig checklista över de saker som de måste göra och uppmärksamma i varje ställning under alla möjliga spelsituationer.

Det här borde granskas och uppdateras med jämna mellanrum som en påminnelse om vad man borde göra och hur man bäst kan uppnå det.

5. Man får inte glömma att amerikansk fotboll är ett spel som spelas och ses av människ- or. Fotbollsdomare måste utveckla ett sinne för den breda mångfald av mänskliga re- aktioner som kan uppstå i en idrottstävlings laddade miljö. Det är endast genom att utveckla ett sådant sinne att domare kan lära sig hur man får spelarnas och tränarnas respekt och hur man upprätthåller den disciplin som är så väsentlig i en sådan fysiskt spännande idrott som amerikansk fotboll.

6. Dömandets grunder:

(a) Den första grunden i matchdömandet är att det spelas i en säker miljö. Spelfältet, dess omgivelser, spelarna och deras utrustning får inte utgöra en orimlig fara för deltagarna eller göra spelet till åtlöje. Det här brukar tas för givet.

(b) Den andra grunden är den respekt som spelarna och tränarna måste ha för do- marnas beslut. Utan denna respekt är det osannolikt att domarna kan göra något som markant påverkar spelarnas uppförande. Regelbokens straff bildar ett effekt- ivt avskräckningsmedel endast om det har en inverkning på spelarna och matchen.

1. Introduktion

(6)

(c) Utan de här grunderna är det nästan omöjligt för domarna att effektivt tillämpa reglerna för att säkerställa en juste kamp.

7. En lärobok som denna kan inte vara fulländad i förhållande till varje möjlig situation som uppstår under en fotbollsmatch. Det innebär att domarna själva måste bestämma vad som är det bästa svar på det som sker. Det innebär inte att domarna kan

”frilansa” och göra vad som faller dem in. Hela tiden har man ansvar gentemot sina kolleger att vara på den förväntade platsen och att bevaka ens angelägenheter. Det är endast genom samarbete att ett domarlag kan förväntas döma en match framgångs- rikt. Endast genom att vara på den rätta platsen vid den rätta tidpunkten kan en enskild domare spela sin roll i detta. Den här boken beskriver den bästa platsen att vara på i vanliga situationer och hur man svarar på vanliga (och några sällsynta) händelser. Allt annat hänger på dig.

1.2 – Punkter att särskilt beakta

I den här utgåvan önskar vi att domare tar särskilt hänsyn till de följande punkterna:

1. Att teckna timeout: Alla domare borde alltid upprepa alla timeouttecken (T3) som visas av alla andra domare (Mekanik 5.6.3).

2. Huvuddomarens mekanik när spelklar närmar sig:

(a) Oavsett om du använder en 40-sekunders- eller en 25-sekundersklocka, är det viktigt att förklara bollen spelklar på ett konsekvent sätt.

(b) Där det inte finns en 40-sekundersklocka, försöker vi att simulera det. Spelklar- tecknet borde inte visas tidigare än 12 sekunder efter att det föregående spelet avslutas. (Mekanik 9.9.c.12) Det enda undantaget är om Lag A rusar fram för att starta bollen.

(c) Förklara inte bollen spelklar så länge Umpire fortfarande står över den (Mekanik 9.9.c.9). Visa honom att han borde inta sin position.

3. Umpires mekanik när spelklar närmar sig:

(a) Umpire borde vara i sin position (och inte stå över bollen) före bollstarten (Mekanik 10.9.c.13) om inte:

(i) en eller flera av de följande domarna: Huvuddomaren, Huvudlinjedomaren eller Linjedomaren inte är i ställning och vända mot bollen

(ii) en eller flera av de djupa domarna är mycket långt bort från sin ställning (iii) försöksvisaren inte är i närheten av bollinjen eller den visar fel försöksnum-

mer

(iv) Lag A är igång med ett avbyte i sista sekunden

(b) Umpire borde omedelbart stå över bollen om någon blåser i en visselpipa för vilken anledning som helst (t.ex. p.g.a. att ett regelbrott äger rum, en timeout beviljas, bollen blåser iväg) eller om Lag A gör ett avbyte i sista sekunden (Mekanik 10.9.c.14)

(c) Om Huvuddomaren eller någon annan domare lägger ut bollen, finns det ingen anledning för Umpire stå över den, såvida inget fördröjer spelet.

(7)

§1.2 /Introduktion 7

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

4. Straffadministration:

(a) Om du har kastat din flagga, se till at du blåser i visselpipan länge och klart för timeout vid spelets slut (Mekanik 19.1.b.2) Andra domare kommer att upprepa det här. Se till att Huvuddomaren och Umpire vet om ditt tecken.

(b) Om inte du står vid dödbollspunkten, gå till Huvuddomaren för att anmäla ditt regelbrott när det fortsatta agerandet har slutat (Mekanik 19.1.b.4)

(c) Umpire borde se till att fortast möjligt få veta varför en flagga har kastats.

(d) Om du har information att bidra med i förhållande till straffadministrationen (t.ex. att du ansåg att passningen inte var mottagningsbar vid DPI; att du vet att det fanns en ändring i lagbesittning och du är inte säker på att Huvuddomaren vet om det), skicka det vidare.

5. Skyndsamma (”hurry up”) spel: Sänk inte takten i matchen. I synnerhet när Lag A försöker med skyndsamt (”hurry up”) offensivt spel:

(a) Borde inte en flankdomare som markerar dödbollspunkten komma in på spel- planen såvida spelaruppförandet inte kräver det eller punkten är mycket nära linjen att nå.

(b) Borde endast Umpire hantera bollen medan klockan går (Mekanik 10.9.c.9) Det enda undantaget till det här är om Huvuddomaren står närmare till för att lägga ut bollen vid en yardförlust.

(c) Har alla domare (och kedjelaget) en plikt att inta sina positioner, vända sig mot bollen och vara klara för det nästa spelet så fort som möjligt.

(d) Bruka inte tid på att tala med spelare, tränare eller andra domare medan klockan går.

(e) Bevilja inte en mätning om man kan undgå det (Mekanik 18.4).

6. Regeltillämpning:

(a) Att blockera en motståndare i ryggen är ett regelbrott; att röra vid en motstånd- ares rygg är inte ett regelbrott.

(b) Om fasthållning ska vara värd att flagga, måste det finnas ett påvisbart hinder.

Det kan vara att det är litet, men det måste vara påvisbart.

7. Kommunikation med sidlinjen: De följande kommunikationsmomenten mellan domarna och ett lags huvudtränare är väsentliga:

(a) För varje regelbrott mot hans lag, måste den närmaste flankdomare informera huvudtränaren om numret eller positionen på den spelare som begick regel- brottet och vad som spelaren gjorde som var illegalt (Mekanik 19.3.9). Om straff- utmätningen inkluderar ett försöksförlust, måste tränaren också informeras om detta.

(b) Vid varje ovanlig straffutmätning eller dom måste en domare informera båda huvudtränarna, oavsett om det är mot hans lag (Mekanik 19.3.9). Domaren kan vara den närmaste flankdomaren eller Huvuddomaren, beroende på domens karaktär.

(8)

(c) ”Om inte en synlig matchklocka är den officiella tidtagaren under varje halvleks sista två minuter, ska Huvuddomaren eller hans ombud varsla varje kapten och huvudtränare om den återstående tiden varje gång klockan stannar enligt reglerna” (Regel 3-3-8-c). Normalt kommer detta att vidarebefordras till huvud- tränaren genom den närmaste flankdomaren.

(d) Vid tvåminutersvarslet måste den närmaste flankdomaren informera huvud- tränaren om den exakta tid kvar och om antalet timeouts varje lag har kvar.

(e) När ett lag har använt sig av sin sista timeout i en halvlek, måste Huvuddomaren informera huvudtränaren om detta och om den exakta tid som återstår. Huvud- domaren borde inte delegera den här uppgiften till en annan domare.

(f) När en spelare blir utvisad måste Huvuddomaren, åtföljt av den domare som kastade flaggan för regelbrottet (eller den närmaste flankdomaren om det var Huvuddomaren), informera huvudtränaren om den utvisade spelarens nummer och om regelbrottets karaktär (Mekanik 19.1.b.10).

8. Mätningar: När en mätning äger rum måste det äga rum precis vid dödbollspunkten.

Bevakaren måste lägga bollen på marken vid den punkten. Mätningar får inte äga rum vid en punkt jämns med dödbollspunkten och i synnerhet får inte bollen flyttas från ett sidoområde till mellan tvärlinjerna innan mätningen äger rum (Mekanik 18.5).

(9)

9

Den här utgåvan av Domarmanualen för amerikansk fotboll har uppdaterats för att lägga till nytt material och för att bättre organisera det som redan finns.

De ändringar som har införlivats i den här utgåvan har kommit från flera källor, inkl.

• frågor behandlade vid EFAF och BAFRA kliniker under de sista åren

• frågor behandlade vid olika IFAF och EFAF tävlingar under de sista åren

• olika NCAA/CCA kungörelser angående regeltolkningar, inkl. dokumentet Officiating Philosophies, en samproduktion med flera CCA konferenser från 2007

• erfarenheter skaffat av domare som arbetade med NFL Europa eller på annat sätt arbetade med NFL-domare

• synpunkter från en internationell granskningskommitté (se förordet för en lista över de som medverkade)

2.1 – Viktiga ändringar

Här är en lista över de viktigaste tilläggen och ändringarna:

Allmänna filosofier 3.1.3, 3.1.4, 3.1.7

Alternativa domare 5.18.1, 5.18.2, 5.18.4

Ansvarigheter före matchen 8.1.8, 8.1.10

Bakdomare: flytta mer i sidled 9.6.b.5, 12.3.b.8, 12.4.b.15, 12.6.b.5, 15.3.b.8, 15.4.b.14, 15.6.b.5

Ceremonier (nytt avsnitt) 8.3

Filosofin om misshälligheter 3.5.2 Filosofier om besittning 3.8.3, 3.8.4

Filosofier om fasthållning 3.3.1.b, 3.3.1.c, 3.3.1.d.ii, 3.3.1.d.iii, 3.3.1.d.iv, 3.3.1.f, 3.3.2.g

Filosofier om kilar 3.4.14

Filosofier om kragetag 3.3.15

Filosofier om passning 3.4.8.d, 3.4.8.f Filosofier om sidlinjeinterference 3.5.5.c

Filosofier om skador 3.9.10

Filosofier om skyddad mottagning 3.9.1

Filosofier om trickspel 3.9.9

Filosofier om vedergällning 3.5.7

Frispark: bevaka slutlinjen 9.1.c.5, 11.1.c.5.a, 12.1.c.5, 13.1.c.5 Frispark: flank flyttar fram (endast 6/7-

mannalag) 13.1.c.6

Frispark: onside-spark går djupt (endast

6/7-mannalag) 14.1.d.2, 15.1.d.2

Frispark: Umpire vägleder utanför spel-

fältet i luften 10.1.a.17

Förmatch checklista 4.1.9, 4.1.10, 4.1.14, 4.2.20

2. Mekanikändringar

(10)

Inblandad men ingen flagga 5.5.11 Kedjelag: normal takt borde vara joggning 22.1.8

Klockfilosofier 3.9.8

Konsekvens (nytt avsnitt) 5.19

Mekanik vid avbyten i sista sekunden 1.2.3.b, 3.4.1.d, 9.9.d.2, 10.9.d.2, 11.9.d.2, 12.9.c.2, 13.9.d.2, 14.9.c.2, 15.9.c.2

Mekanik vid avsiktlig bortkastning 9.4.c.1, 10.4.a.5, 10.4.c.2, 11.4.a.6, 11.4.c.3, 13.4.a.7, 13.4.c.3

Mental förberedelse (nytt avsnitt) 5.20 Mätning som påverkar tempo 1.2.5.e, 18.4 Mållinjen: bevakning innanför sjuyard-

linjen 11.5.b.2, 12.5.a.1, 12.5.b.1, 12.5.b.2, 13.5.b.2, 14.5.a.1, 14.5.b.1, 15.5.a.1, 15.5.b.2

Mållinjen: djupa domare vid den förlängda

sidlinjen 14.5.b.5, 14.5.c.2

Noll tolerans i junior- och ungdomsfotboll 3.5.8 Osportsliga ageranden som erfordrar utvis-

ning 3.5.3

Passningar: var uppmärksam på hjälm-

kontakt 11.4.a.4.f, 11.4.b.8, 12.4.a.4.e, 12.4.b.9,

13.4.a.3.f, 13.4.b.8, 14.4.a.4.e, 14.4.b.7, 15.4.a.4.e, 15.4.b.8

Punkter att särskilt beakta (nytt avsnitt) 1.2 Punkter: använd bollen som markör en-

dast när bollen är död 5.7.3, 11.9.c.1.c, 12.9.b.1.c, 13.9.c.1.c, 14.9.b.1.c, 15.9.b.1.c

Returer: var uppmärksam på hjälmkontakt 9.6.a.4.e, 10.6.a.4.e, 11.6.a.5.e, 12.6.a.4.e, 13.6.a.5.e, 14.6.a.5.e, 15.6.a.4.e

Räkningsansvar lika 5.14.1

Råd från SOUK (nytt avsnitt) 6.4 Slantsingling: ingen huddle om inte nat-

ionalsång spelas 8.4.12

Slantsingling: ändring i ansvarigheter 8.4.2.b, 8.4.3, 8.4.3.a, 8.4.3.b, 8.4.3.c Sparkfilosofier 3.4.13 Sparkmål: överraskande sparkmålsförsök 9.8.d.3

Spelklocka: 40-sekunders starttecken 9.9.c.1, 10.9.c.1, 11.9.c.2, 12.9.b.2, 13.9.c.2, 14.9.b.2, 15.9.b.2

Straffutmätning självklar 19.3.1.b, 19.3.1.c, 19.4

Tilläggstecken 36 är nytt 25

Timing av spelklartecknet 1.2.2.b, 9.9.c.12, 9.9.c.13 Videoåterspelning (nytt avsnitt) 3.10

(11)

§2.2/Mekanikändringar 11

I de här avsnitten och överallt annars används de följande symbolerna för att ange orsaken för varje ändring:

‡ mekanik ändrad på grund av ändring i CCA/IFAF (eller för att överensstämma med det)

† mekanik ändrad för att ge bättre bevakning

§ utfyllnad av en lucka i tidigare mekanik

förtydligande eller förbättring av tidigare mekanik

@ ändring för bättre kommunikation

× tidigare text borttagen

® ändring på grund av regeländring

8 redaktionell ändring/förtydligande eller text flyttad

Ändringsmarkeringen brukar efterfölja ändringen, förutom där det finns en helt ny lista; i sådana fall kommer ändringsmarkeringen på slutet på den paragraf som inleder listan.

2.2 – Redaktionella ändringar

Redaktionella ändringar (de som avser att förtydliga vissa punkters presentation eller som är resultatet av regelförändringar) är i listan nedanför.

Ändringar orsakade av omorganisering av materialet i kapitlen visas INTE.

3.3.2.a 3.3.5.c 3.3.8.a.vi 3.3.8.c.viii 3.3.9.a.iii 3.3.11 3.3.12.b 3.4.3 3.4.4.b 3.4.6.b 3.4.9 3.4.9.a 3.4.9.c 3.4.9.d 3.4.9.e 3.4.9.f 3.4.10 3.4.10.b 3.5.1.d 3.5.1.e 3.5.4 3.5.5.a 3.5.6

3.5.6.a 3.6.1.a 3.6.1.b 3.6.1.c 3.8.1 3.8.2 3.8.5 4.2.4 4.3.1 4.3.6 4.3.9 4.3.12 5.5.9.a 5.14.4 5.17.6 5.18.6 8.1.3 8.1.11 8.2.13 8.4.2 8.4.3.c.iv 9.1.a.11.c 9.2.a.1

9.2.a.4 9.2.a.12 9.3.a.4 9.3.a.5.a 9.3.c.6 9.4.a.1 9.4.b.1 9.4.c.2 9.4.c.3 9.6.b.4 9.7.a.2.c 9.8.a.1.f 9.8.d.2 9.9.a.3 9.9.c.2 9.9.c.9 9.9.c.11 9.9.c.14 9.9.c.16 10.1.a.5.a 10.1.a.10 10.1.d.1 10.2.a.1

10.2.a.12 10.2.c.3 10.3.b.4 10.3.c.5 10.4.c.3 10.4.c.5 10.7.b.1 10.8.d.1 10.9.a.3 10.9.a.4.d 10.9.a.7 10.9.a.12 10.9.c.2 10.9.c.9 10.9.c.11 10.9.c.13 10.9.c.13.c 10.9.c.14 10.9.c.15 10.9.c.15.a 10.9.c.15.e 10.9.c.16 10.9.c.17

10.9.c.18 10.9.c.20 10.9.d.5 11.1.a.15.e 11.2.a.1 11.2.a.15 11.3.b.1.e 11.3.b.2.b 11.3.b.2.c 11.3.b.3.d 11.4.a.7 11.4.b.7 11.4.b.10 11.4.b.11 11.4.c.4 11.4.c.7 11.5.c.3 11.5.c.4 11.5.c.7 11.5.c.8 11.7.b.3.b 11.7.c.9.b 11.7.c.9.d

(12)

11.7.d.1 11.8.d.3 11.9.a.3 11.9.a.6 11.9.c.1.a 11.9.c.10 11.9.c.14 12.1.a.14.e 12.2.a.1 12.2.b.1 12.3.b.1 12.3.b.6 12.4.b.1 12.4.b.8 12.5.c.1 12.5.c.3 12.7.b.2 12.7.c.4.a 12.7.c.4.c 12.7.d.1 12.8.d.2 12.8.d.2.a 12.9.a.3 12.9.a.6 12.9.a.10 12.9.b.1.a 12.9.b.10 13.1.a.14.

d 13.2.a.1 13.2.a.15 13.3.b.1.e 13.3.b.2.b 13.3.b.2.c 13.3.b.3.d 13.4.a.8 13.4.b.1 13.4.b.7 13.4.b10 13.4.b.11 13.4.c.4 13.4.c.5 13.5.c.3 13.5.c.7

13.5.c.8 13.7.c.5.b 13.7.d.1 13.8.d.1 13.9.a.3 13.9.c.1.a 13.9.c.10 13.9.c.13 14.2.a.1 14.3.b.6.a 14.4.a.5 14.4.b.9 14.4.b.10 14.5.b.6 14.5.b.7 14.5.c.4 14.5.c.5 14.5.d.2 14.6.b.3 14.7.b.4 14.7.c.5.b 14.7.c.5.d 14.7.d.2 14.8.b.2.a 14.8.d.1 14.8.d.1.a 14.8.d.1.b 14.8.d.1.c 14.8.d.2.a 14.8.d.2.b 14.9.a.3 14.9.a.6 14.9.a.9 14.9.a.11 14.9.b.1.a 14.9.b.1.d 14.9.b.12 15.2.a.1 15.2.b.1 15.3.b.1 15.3.b.6 15.4.b.1 15.5.c.1 15.5.c.3

15.7.b.3 15.7.c.4.a 15.7.c.4.c 15.7.d.2 15.8.d.1 15.8.d.1.a 15.8.d.1.b 15.8.d.2.a 15.9.a.3 15.9.a.6 15.9.a.10 15.9.b.1.a 15.9.b.1.d 15.9.b.10 16.1.1.a 17.1.8 17.1.9.c 17.1.10 17.2.2 17.2.3 18.3 18.6 18.9 18.15 18.16 19.1.a.6 19.1.b.4 19.3.1.a 19.3.1.f 19.3.2.b 19.3.2.c 19.3.2.d 19.3.2.e 19.3.7.c 19.3.7.c.iii 20.6.1 20.6.2 20.6.2.d 21.2.1.h 21.2.1.j 22.1.1 22.1.5 22.1.10.b 22.1.11

22.1.15.a 22.2.1 22.3.1 22.3.4 23.1.2 23.6.3 24.2.F 24.2.G 24.2.I 22.4.J 24.3.D 24.3.E 24.4.A 24.4.B 24.4.C 24.4.D 24.4.E 24.5.A 24.5.B 24.5.C 24.5.D 25

(13)

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

13

3.1 – Introduktion

För att säkerställa att alla domarlag konsekvent tolkar reglerna på samma sätt, ska de föl- jande regelbrotten flaggas bara som här föreskrivet.

OBS:

1. Avsikten i de här tolkningarna är att de gäller för seniormatcher.

2. En strängare regeltolkning är lämplig i matcher där junior- eller ungdomsspelare är inblandade och/eller när alla spelarna tydligt är oerfarna.

3. En strängare regeltolkning är lämplig i matcher där det allmänna (d.v.s. inte bara hos en eller två spelare) spelaruppförandet eller spelarattityd hotar att öka antalet eller typen av begångna regelbrott. Det här kan inkludera att slå ner på ”mindre” regel- brott när frustration kunde leda till ”stora” regelbrott.

4. En mindre sträng regeltolkning är lämplig i fullständigt ojämna matcher då det ena laget har en stark ledning och helt klart dominerar. Det här borde dock inte utsträcka sig till att inkludera att man bortser från regelbrott som har att göra med säkerhet eller tydliga regelbrott.

5. Om en flagga kastas för ett regelbrott i en situation då den inte borde ha kastats enligt de här principerna, borde straffet utmätas ändå. Vifta aldrig bort en flagga som har en gång kastats om det gäller ett brott mot reglerna.

6. Håll också i minnet avsnitt 5.2 angående att döma med sunt förnuft.

7. Om en regel inte blir omnämnd i det här kapitlet, borde det gälla på ett sätt som är konsekvent med de följande principerna: §

(a) regelbrott som påverkar spelarsäkerheten flaggas alltid (b) regelbrott som är tydliga för åskådarna flaggas alltid

(c) regelbrott som ger ett lag eller en spelare en klar fördel flaggas alltid

(d) regelbrott som är smärre eller tekniska och som troligtvis inte fattades av spelarna borde leda till ett samtal efter den första överträdelsen.

3.2 – Definitioner

1. Angreppspunkten definieras som följande:

(a) under ett springspel är det området framför springaren och om han ändrar rikt- ning ändras angreppspunkten;

(b) under ett framåtpassningsspel är det varsomhelst i närheten av passaren eller vilken spelare som helst som försöker att nå passaren;

(c) under ett bollinjesparkspel är det varsomhelst i närheten av sparkaren eller vilken spelare som helst som försöker att nå sparkaren eller blockera sparken.

2. Tydligt: Ett agerande är tydligt om det skulle vara synligt för en åskådare som kände till reglerna eller till en domare som tittar på en videoinspelning av matchen. För det

3. Regeltillämpning

(14)

mesta är vad som helst som äger rum på öppet fält eller av en spelare som står allena tydligt; vad som helst som äger rum i nära linjespel eller i en spelarhög är inte tydligt.

3.3 – Kontaktregelbrott

1. Offensiv fasthållning:

(a) Flagga för det endast när alla de följande villkoren är uppfyllda:

(i) regelbrottet är tydligt synligt, dvs. om det inte skulle visa sig på en videoin- spelning, kasta inte en flagga för det;

(ii) regelbrottet påverkar spelet, dvs. om det är borta från angreppspunkten, kasta inte en flagga för det;

(iii) agerandet utgör ett påvisbart hinder, dvs. om inte spelaren illegalt bromsas eller tvingas att ta en längre omväg till sitt mål, kasta inte en flagga för det;

(iv) regelbrottet skapar en nackdel för motståndaren, dvs. om det faktiskt flyttar spelaren i den riktning som han ville komma, kasta inte en flagga för det.

(b) Ageranden som utgör offensiv fasthållning inkluderar:

(i) Att gripa tag i och att hindra – att gripa tag i motståndarens kropp eller uni- form på ett sätt som hindrar hans förmåga att gå i den riktning som han önskar.

(ii) Att haka fast och att hindra – at haka en hand eller arm runt motståndarens kropp (utanför den kroppsram som visar sig för blockeraren) på ett sätt som hindrar hans förmåga att gå i den riktning som han önskar.

(iii) Nedtagning – att dra en motståndare ned till marken (genom att gripa tag eller att haka fast) när han inte vill komma ned på marken. OBS att det inte är illegalt att blockera en motståndaren till marken om man använder sina händer eller armar inom motståndarens kroppsram (eller i ryggen i block- eringszonen).

(c) En spelare blir hindrat om:

(i) Han inte kan vända sig eller ändra riktning på grund av ständig, hindrande kontakt.

(ii) Hans överkropp vänds av den blockerare som har sina armar runt honom.

(iii) Han inte kan skapa avstånd eller lösgöra sig från motståndaren genom att vända sig, vrida sig, stanna, etc.

(iv) Hans balans ändras eller hans naturliga fotfäste är borta.

(d) Kasta inte en flagga för fasthållning om något av de här villkoren är uppfylld:

(i) den fasthållna spelaren lyckas med tacklingen (bakom den neutrala zonen eller när det inte finns någon neutral zon);

(ii) spelaren slår ned eller bryter en passning; (iii) spelaren återhämtar en fummel;

(15)

§3.3/Regeltillämpning 15

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

(iv) vid springspelets angreppspunkt står motståndarna ansikte mot ansikte, flyttar med varandra och inga av de hinder som nämndes ovan iakttas; (v) en tackling sker samtidigt någon annanstans på spelfältet;

(vi) det är bakom den neutrala zonen och en framåtpassning har redan kastats eller håller på att kastas;

(vii) det är en del av en blockering från två motståndare (så länge en nedtagning inte äger rum eller försvararen bryter sig lös från de två och hivas tillbaka);

(viii) det är en del av en defensiv rivning [”rip”] (dvs. att den defensiva spelaren lyfter den offensiva spelarens arm);

(ix) den fasthållna spelaren försöker inte att lösgöra sig från blockeringen, (dvs. att han ”ger upp”).

(e) Nedtagning på öppet fält eller innanför tacklingsrutan är tydlig nog att den for- drar en flagga oavsett om det påverkar spelet eller inte.

(f) Att fasthålla en motståndares tröja är inte detsamma som att fasthålla motstånd- aren. För att drag på en tröja ska räknas som ett regelbrott, måste det finnas ett påvisbart hinder till spelarens rörelse.

2. Defensiv fasthållning:

(a) Nedåt plan under passningsspel är angreppspunkten överallt – ett regelbrott mot en tillåten mottagare kan ske var som helst.

(b) Kasta alltid en flagga för regelbrott som hindrar passaren från att kasta bollen och som leder till en ”sack”.

(c) Att sträcka en mottagare vid huvudet eller nacken [”clotheslining”] borde alltid flaggas som ett personligt regelbrott.

(d) Kontakt som inte påvisbart hindrar en mottagare borde lämnas utan avseende.

(e) Ett tag på mottagarens tröja som hindrar motståndaren och tar bort hans fötter borde flaggas.

(f) Fasthållning borde flaggas mot defensiva spelare som illegalt tydligt hindrar en offensiv spelare från att göra en ledande blockering för springaren (det här inkluderar att dra linjemän under ”trap” och ”sweep” spel), men inte när den offensiva spelaren är för långt bort ifrån spelet för att bli indragen i det.

(g) Defensiv fasthållning borde inte flaggas vid kontakt som äger rum efter att pass- ningen är kastad till den andra sidan av spelfältet (om det inte är ett klart försök att hindra en offensiv spelare såsom i (f) ovan).

3. Illegalt bruk av händer: Kasta en flagga för det här på samma sätt som för offensiv fasthållning om den inledande kontakten i en blockering inte är mot motståndarens hjälm eller hjälmgaller, i vilket fall det alltid måste flaggas. Se till at se den inledande kontakten; det är inte ett regelbrott om en spelares händer glider upp till en punkt ovanför motståndarens axlar. Kom ihåg att kontinuerlig kontakt mot hjälmen är ett personligt regelbrott.

(16)

4. Clipping: Kasta en flagga för det här om du såg blockerarens sista två steg före kon- takten (så att du är säker på att du vet varifrån han kom) och du såg den motståndare som han träffade före blockeringen (så att du vet om han vände ryggen till eller inte).

Du måste se den inledande kontaktpunkten. Kom ihåg att kontakt mot sidan är legal.

Se hela agerandet.

5. Illegal blockering i ryggen:

(a) Innan du kastar en flagga för det här, tillämpa samma villkor som de som gäller för fasthållning men också tillämpa villkoren for att flagga för clipping, i synner- het nödvändigheten att se hela förloppet.

(b) Om en hand är på numret och den andra handen är på sidan och den inledande kraften är på numret, är det en blockering i ryggen.

(c) Att beröra en motståndare i ryggen får inte flaggas om det inte resulterar i att han slås ned eller knuffas så att han tappar balansen så mycket att han snubblar eller förlorar fotfästet och missar en tackling eller blockering. Kom ihåg att regelbrottet gäller illegal blockering i ryggen, inte illegal beröring i ryggen.

(d) Att rusa in i en spelares rygg bortifrån spelet kan flaggas som ett personligt regel- brott. Det kan man kasta en flagga för oberoende av blockeringens tidpunkt i för- hållande till spelets slut.

(e) Var särskilt uppmärksam när du ser en offensiv spelare jaga en defensiv spelare (och omvänt när en defensiv spelare inte försöker komma åt bollen).

(f) Under en skyddad mottagning, kasta inte en flagga för det om regelbrottet äger rum bortifrån spelet medan mottagningen genomförs.

6. Ruff mot passaren:

(a) Om den defensiva spelarens inledande kontakt mot passaren är mot hans huvud, är det alltid ett regelbrott (om inte passaren duckar in i det).

(b) Om den defensiva spelaren gör passaren till en måltavla och inleder kotakten mot honom med sin hjälms topp, kasta en flagga för ruff mot passaren så att straffet kan läggas till språngets slut.

(c) Om den defensiva spelares inledande kontakt mot passaren är vid knäna, är det alltid ett regelbrott om det inte var en lätt kontakt eller den defensiva spelaren var blockerad in i det eller passaren gör något som framkallar det.

(d) Det är ett regelbrott om den defensiva spelaren (framför passaren) tar två steg innan han träffar passaren efter att bollen kastas eller släpps. En defensiv spelare som är bakom passaren får litet mera spelrum.

(e) Man friar hellre än fäller en defensiv spelare som gör ett rimligt försök att undgå eller minska kontakten.

(f) När tvivel råder, är det ruff mot passaren om den defensiva spelarens avsikt är att straffa.

(17)

§3.3/Regeltillämpning 17

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

7. Att ruffa eller springa på sparkaren:

(a) För det mesta kommer kontakt mot det ben som sparkaren sparkar med att betraktas som att springa på sparkaren och kontakt mot det ben som han stödjer sig på kommer att betraktas som ruff mot sparkaren.

(b) Varje gång sparkaren eller bollhållaren slås omkull borde det flaggas som ruff.

(c) När än sparkaren rör sig före sparken på ett sätt som inte är en del av den normala sparkrörelsen, är det inte längre tydligt att en spark kommer att företas och det kommer sannolikt inte att finnas ett regelbrott, om den defensiva spelaren inte försöker att knäcka honom. Det här är också fallet om bollstarten är för höj eller för långt till sidan i förhållande till sparkaren.

8. Defensiv passningsinterference:

(a) Ageranden som utgör defensiv passningsinterference inkluderar:

(i) Att inte försöka komma åt bollen – Tidig kontakt av en defensiv spelare (som inte försöker komma åt bollen) som hämmar eller hindrar motståndarens möj- lighet att genomföra mottagningen.

(ii) Att spela igenom motståndaren – Att spela igenom motståndaren (d.v.s. att träffa honom i ryggen eller i den sida som är längst bort ifrån bollen), även om det är ett försök att komma åt bollen.

(iii) Att gripa tag i en arm – Att gripa tag i mottagarens arm på ett sådant sätt att det hämmar hans möjlighet att ta emot en passning.

(iv) Att använda armen som en bom – Att utsträcka en arm tvärsöver mottagarens kropp för att hindra hans förmåga att ta emot en passning, oavsett om den de- fensiva spelaren försöker komma åt bollen.

(v) Att skära av – Att skära av eller köra en mottagare ut ur banan mot bollen ge- nom kontakt med honom utan att försöka komma åt bollen (d.v.s. innan den defensiva spelaren tittar efter bollen).

(vi) Att haka och att vända – Att haka sig fast runt mottagarens midja, som får hans kropp att vända sig innan (eller t.o.m. något efter) att bollen kommer fram (även om den defensiva spelaren försöker att komma åt bollen).

(b) Ageranden som inte utgör defensiv passningsinterference inkluderar:

(i) Flyktig kontakt av en försvarsspelares händer, armar eller kropp medan han är på väg till att komma åt bollen på ett sätt som inte påtagligt påverkar mot- tagarens bana. Om tvivel råder om banan blev påtagligt påverkat, är det inte interference.

(ii) Att fötterna oavsiktligt trasslar in sig med varandra när båda (eller ingendera) spelare försöker komma åt bollen.

(iii) Kontakt äger rum under en passning som tydligt inte är mottagningsbar för de inblandade spelarna.

(iv) Att lägga en hand på mottagaren på ett sådant sätt som inte vänder eller hindrar honom tills efter att bollen har kommit fram.

(18)

(v) Kontakt under en ”Ave Maria” passning om det inte är klar och tydlig pass- ningsinterference.

(c) Ytterligare anmärkningar:

(i) En stillastående spelare (i ställning för att ta emot bollen) som trängs ut ur sin ställning har varit utsatt för ett regelbrott.

(ii) Det är aldrig passningsinterference om den defensiva spelaren rör vid bollen innan han träffar motståndaren.

(iii) Interference måste vara tydlig om en flagga skall kastas för det.

(iv) Kom ihåg att det defensiva laget har lika mycket rätt till bollen som det offens- iva laget.

(v) Det är avgörande att identifiera vilka spelare som försöker komma åt bollen och vilka som inte gör det.

(vi) En offensiv mottagare kommer normalt att försöka motta bollen med två händer. Om den defensiva spelaren går upp med en hand, känn till vad den andra handen håller på med.

(vii) När man bedömer om en passning är mottagningsbar, föreställ dig hur långt mottagaren kunde ha löpt, eller hur hög han kunde ha hoppat om han inte hade blivit hindrat.

(viii) Det finns inget regelbrott när kontakten sker samtidigt som beröring med bollen (”pang-pang”). Om tvivel råder, är kontakten samtidig med att bollen berörs.

9. Offensiv passnings interference:

(a) Ageranden som utgör offensiv passningsinterference inkluderar:

(i) Att stöta sig bort – Att inleda kontakt med en defensiv spelare genom att skjuta eller stöta sig bort mot honom och att därmed skapa avstånd i ett försök att komma åt en passning.

(ii) Att köra igenom – Att köra igenom en defensiv spelare som har intagit en ställning på spelplanen.

(iii) Blockering – Innan passningen kastas, blockering som sker varsomhelst nedåt plan. Efter att passningen har kastats, blockering som sker nedåt plan inom ca.

20 yards (ännu mer om passningen är fördröjd) från den punkt som pass- ningen kastas till.

(b) Ageranden som inte utgör offensiv passningsinterference inkluderar:

(i) Flyktig kontakt av en mottagares händer, armar eller kropp medan han är på väg till att komma åt bollen på ett sätt som inte påtagligt påverkar den defensiva spelares bana. Om tvivel råder om banan blev påtagligt påverkat, är det inte interference.

(ii) Att fötterna oavsiktligt trasslar in sig med varandra när båda (eller ingendera) spelare försöker komma åt bollen.

(19)

§3.3/Regeltillämpning 19

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

(iii) Kontakt äger rum under en passning som tydligt inte är mottagningsbar för de inblandade spelarna.

(iv) Blockering nedåt plan när en kort passning [screen pass] kastas för långt och landar bortom den neutrala zonen, om inte sådan kontakt hindrar en defensiv spelare från att ta emot bollen.

(v) Kontakt under ett spel då två mottagare korsar varandras bana [pick play] när den defensiva spelaren redan håller på att blockera den offensiva spelaren.

(c) Ytterligare anmärkningar:

(i) Kontakt som inte är hänsynslös och som är långt bort ifrån spelet borde inte flaggas.

(ii) Blockering nedåt plan kan flaggas även om passaren håller på att legalt bort- kasta bollen.

(iii) Kasta inte en flagga för offensiv passningsinterference om någon av blocker- arens fötter är inom en yard från den neutrala zonen.

(iv) Om tvivel råder om vilken spelare som inledde en blockeringen, kommer in- ledaren att vara den som står upprätt eller lutad framåt och den blockerade spelaren kommer att vara den som stötas tillbaka.

10. Sen tackling:

(a) Var mer benägen att kasta en flagga för det här ju senare tacklingen äger rum eller ju hårdare kontakten är. Lindrig kontakt omedelbart efter att bollen är död borde inte flaggas.

(b) Varje avsiktlig knuff mot en springare som är utanför spelfältet är ett regelbrott.

(c) Bruk av hjälmen är ett regelbrott även om det är lite sent.

(d) När en springare är nära sidlinjen, kontakt som äger rum innan springaren har satt en fot på marken utanför spelfältet är en legal tackling.

(e) När en springare är utanför spelfältet men fortsätter att springa längs sidlinjen innanför spelfältet är varje påföljande tackling legal under förutsättning att han inte har saktat in och ingen har blåst i en visselpipa.

11. Hjälmtag:

(a) Flyktiga tag i en spelarhög borde inte flaggas om det inte finns vridning, som gör att det blir ett 15-yardsstraff.

(b) Kom ihåg att hjälmtag kräver tag på hjälmen eller hjälmgallret, inte bara en beröring.×

12. Personliga regelbrott:

(a) En handling som äger rum väl bort ifrån spelet kan klassas som ett personligt regelbrott även om handlingen i sig är legal. Med andra ord är det spelarnas be- lägenhet i förhållande till spelet som avgör regelbrottet, inte kontaktens legalitet.

(b) Var säker på att handlingen inte kan ursäktas av spelsituationen (t.ex. en pass- ningsbrytning eller fummelretur eller ett brutet spel). Om en spelare är där han

(20)

kan påverka spelet är han ett lovligt mål. Om han inte är där han kan påverka spelet och är på väg mot det, är han ett lovligt mål men om han står stilla, är han inte det.

(c) Det är inte ett regelbrott om två spelare blockerar varandra – den enda kontakt som behöver bestraffas är kontakt mot en spelare som inte är på sin vakt.

(d) När det gäller onödiga tacklingar bort ifrån bollen nära spelets slut, ordna det så att de blir regelbrott vid död boll i stället för regelbrott vid spelbar boll.

(e) När en spelare träffas hårt efter att han har gett upp, är det berättigat att flagga för ett regelbrott.

(f) Regelbrott mot springaren efter en touchdown som tydligt kommer sent måste flaggas.

13. Ruff mot bollstartern:

(a) Det här regelbrottet kan enbart flaggas när det är rimligt tydligt att man kommer att genomföra en bollinjespark, med andra ord enbart under sparkmåls- och extrapoängsförsök eller när ett lag intar en puntuppställning vid fjärde försök.

(b) Bli inte petig om ensekundsintervallet. Om bollstartern är upprätt innan en sekund har gått, låt kontakten ske men om han tar längre tid att hämta sig ge honom mer skydd.

(c) Kasta inte en flagga för ett regelbrott om en defensiv spelare träffar bollstartern efter att han har blivit blockerad av en offensiv linjeman intill honom.

(d) Utvisa varje spelare som försöker att bestraffa genom kontakt mot bollstarterns hjälm eller som inleder kontakt med hjälmens topp.

14. Försvarslösa spelare: I de följande situationerna borde spelare normalt anses vara

”försvarslösa” (särskilt om kontakten är ovanför deras axlar):

(a) quarterbackar (eller andra självklara passare) efter att passningen har kastats eller bollen har blivit överräckt och de inte rör sig för att delta i spelet;

(b) sparkare och bollhållare efter att sparken har genomförts och de rör sig inte för att delta i spelet;

(c) sparkretursspelare som tittar på bollen uppe i luften;

(d) sparkretursspelare som har precis rört vid bollen och som försöker säkra besitt- ning över den;

(e) passningsmottagare som har försökt men misslyckats att röra vid en passning;

(f) passningsmottagare som har slappnat av därför att de inser att passningen inte är mottagningsbar;

(g) springare när deras framåtrörelse är hejdat och de inte längre försöker att komma fram;

(h) vilken spelare som helst som har slappnat av därför att bollen är död;

(i) vilken spelare som helst som tydligt är utanför spelet.

(21)

§3.4/Regeltillämpning 21

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

15. Kragetag:

(a) Kasta en flagga för det bara om försvarsspelaren tar tag i baksidan eller sidan av axelskyddets eller tröjans krage.

(b) Att ta tag i någon annan del av tröjan såsom tröjans axel, nummer eller sida och att dra springaren ned är inte ett regelbrott.

(c) Såsom med andra regelbrott som har att göra med säkerhet, om tvivel råder ska man kasta en flagga. Om handen är i närheten av kragen och du vet inte om han har tag i kragen eller inte, kasta en flagga om kravet om omedelbart drag är upp- fyllt.

(d) Däremot är det inte ett regelbrott att ta tag i en annan del av tröjan och att omed- elbart dra ned en springare.

3.4 – Regelbrott utan kontakt

1. Spelfördröjning:

(a) Om Lag A fortfarande är i huddle eller är på väg mot sin uppställning med 10 sekunder kvar, varsla dem muntligt att det finns 10 sekunder kvar. Kasta alltid en flagga när nedräkningen når noll om bollstarten inte är omedelbart förestående (d.v.s. att quarterbacken ropar ”huts”), i vilket fall kan han få en extra sekund.

(b) Efter poäng är det alltid spelfördröjning om det ena laget inte är på spelplanen (eller om de är på spelplanen men fortfarande är i huddle) inom en minut, oavsett om spelklartecknet har visats eller inte. Vid den första förseelsen varna Huvud- tränaren hellre än att kasta en flagga.

(c) Om inga Lag B-spelare är spelklara när Lag A är uppställt för bollstarten efter en timeout, bestraffa Lag B för spelfördröjning. Ge inte Lag A ett fritt spel. Domarna vid sidlinjen ska försäkra sig om att kaptenen eller tränaren vet att timeouten är på väg att ta slut.

(d) Om Lag A genomför avbyten i sista sekunden (genom att rusa mot bollinjen medan avbyten pågår), måste Lag B få möjlighet att svara. Om spelklockan löper ut före bollstarten, måste domarna avgöra om Lag B fick tillräcklig möjlighet att reagera på det hastiga avbytet. Om Lag B svarade prompt men spelklockan löpte ut, får Lag A för spelfördröjning. Om Lag B dröjde med sitt avbyte får Lag B för regelbrottet spelfördröjning.

2. Spelare inte innanför nioyardsmarkeringarna: Under ett bollinjespel, kasta inte en flagga för det här så långe det inte är tydligt. Under en frispark måste Umpire och flankdomarna försäkra sig om att alla Lag A-spelare är innanför nioyardsmarkering- arna innan de tecknar till Huvuddomaren att de är klara.

3. För tidig start: Rörelse av en offensiv spelare är inte en för tidig start om inte antingen (i) han rör en eller båda fötter; (ii) det är plötsligt; eller (iii) det får en defensiv spelare att röra sig som reaktion. Om en running back bommar på bollstartsräkningen och rör sig plötsligt, är det en för tidig start. Om tvivel råder om rörelse var före bollstarten eller inte, var det inte det. Var inte petig med det här.

(22)

4. Offside:

(a) När en defensiv spelare före bollstarten rör sig och en offensiv spelare rör sig där- efter, är en konferens mellan Umpire och flankdomarna obligatorisk. Detta för att avgöra om den defensiva spelaren var i den neutrala zonen och om den offensiva spelaren var hotad. Om tvivel råder är den offensiva spelaren hotad.

(b) När en defensiv spelare före bollstarten går över den neutrala zonen och rusar mot en Lag A-back, är regelbrottet offside vid död boll.®

(c) Döm inte att en defensiv spelare är offside om han är stillastående och bara obe- tydligt tränger sig in i den neutrala zonen.

(d) Var inte petig med offside, särskilt på spelplaner som inte är perfekt kritade.

(e) Kasta inte en flagga för offside om den defensiva spelaren är på väg framåt vid bollstarten men inte egentligen är i den neutrala zonen.

5. Illegal rörelse:

(a) En spelare är illegalt i rörelse enbart om hans framåtrörelse är tydlig.

(b) En man i rörelse som vinklar framåt medan han rör på sig vid bollstarten har be- gått ett regelbrott vid spelbar boll.

6. Otillåten mottagare nedåt plan:

(a) Kasta en flagga för det bara om det är tydligt.

(b) En otillåten mottagare måste tydligt vara mer än tre yards nedåt plan.®

(c) Om en linjeman blockerar nedåt plan, kasta en flagga för otillåten mottagare ned- åt plan om han inte går så långt att han kan blockera en linebacker eller en de- fensiv back i passningsbevakningsläge; gör han det, ska man kasta en flagga för offensiv passningsinterference.

(d) Man anser att en ”wide receiver” täpper till en tight end på bollinjen enbart om deras placering i förhållande till varandra inte är snett. Om tvivel råder är tight enden inte tilltäppt.

(e) Kasta inte en flagga för det om det offensiva laget legalt kastar bollen bortom den neutrala zonen för att undgå en yardförlust.

7. Sparkmottagningsinterference:

(a) Vad som helst som hindrar mottagarens möjlighet att ta emot bollen borde dömas som ett regelbrott. Det här inkluderar:

(i) kontakt med mottagaren (hur flyktig det än är);

(ii) att springa hotande nära mottagaren;

(iii) att stå för nära mottagaren;

(iv) att vråla när man är nära mottagaren;

(v) att vifta med armarna framför mottagaren;

(vi) att ställa sig framför mottagaren på ett sådant sätt att mottagaren tvingas att kliva runt motståndaren eller att ändra sin bana i ett försök att ta emot bollen.

(23)

§3.4/Regeltillämpning 23

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

(b) Det är inte ett regelbrott när:

(i) en Lag A-spelare springer förbi mottagaren utan att röra honom eller tvinga honom att ändra bana;

(ii) mottagaren ger upp sitt försök att ta emot sparken för lätt;

(iii) mottagaren tar emot bollen och det inte fanns kontakt och eventuell interfer- ence utan kontakt var obetydlig eller osäker; tilldela inte billiga 15-yardsstraff.

(c) En spelare som illvilligt träffar en möjlig sparkmottagare har begått ett hänsynslöst personligt regelbrott och borde utvisas. Visa enbart tecken för personligt regelbrott (inte tecken för sparkmottagningsinterference) i detta fall.

(d) En spelare som håller på med att ta emot en spark måste få en obehindrad chans att genomföra mottagningen innan han träffas. Det här skyddet avslutas om spelaren gör en misslyckad beröring, om han inte har visat ett giltigt tecken för skyddad mottagning och fortfarande har möjligheten att genomföra mottag- ningen (Regel 6-5-1-a).

8. Avsiktlig bortkastning:

(a) Kasta aldrig en flagga för det om passaren träffas medan han höll på att kasta bollen eller om bollen är berörd. Under sådana omständigheter måste du anta att passaren menade att kasta bollen till en mottagare. Om kontakten däremot äger rum innan passaren börjar sin kaströrelse måste passningen ha ännu rimligare möjligheter att bli mottagen än om kontakten ägde rum efter att han hade börjat sin kaströrelse.

(b) Kasta inte en flagga för avsiktlig bortkastning om passaren kastar bollen bort (för- utom rakt i marken) när han inte är under defensiv press. Han är berättigad till att slösa bort ett försök om han inte riskerar att bli tacklad bakom den neutrala zonen.

(c) Kasta inte en flagga för det om passningen blir bruten.

(d) Om passaren kastar bollen mot fötterna på en mottagare som inte ser ut att vara beredd att ta emot bollen, är det normalt inte avsiktlig bortkastning.

(e) Att få bollen inom en yard av den neutrala zonen anses vara nära nog. Bli inte för petig med det här.

(f) Om en passning berörs av en illegal mottagare, kommer det normalt att bara vara regelbrottet illegal beröring. Om passaren däremot gör det på ett tydligt avsiktligt sätt för att undvika en yardförlust, är det berättigat att kasta en flagga för avsiktlig bortkastning.

9. Illegalt avbyte/Illegalt deltagande:

(a) Om en avbytt spelare lämnar spelplanen eller målområdet men fortfarande tyd- ligt är på spelplanen vid bollstarten, borde en flagga kastas för det.Det här kom- mer att vara för illegalt avbyte, om han inte har dragit motståndare med sig, i vilket fall det blir för illegalt deltagande.

(24)

(b) Om avbytare kommer in på spelplanen ett ögonblick innan bollen blir död och stör inte spelet, kasta inte en flagga för det.8

(c) Om det offensiva laget bryter sin huddle med 12 eller flera spelare, förvirrar detta motståndarna och det borde alltid bestraffas. På liknande vis borde det defensiva laget bestraffas om de har 12 eller flera spelare på spelplanen i mer än tre sek- under utan att utpeka vem som ska gå. De här är regelbrott vid död boll för illegalt avbyte.§

(d) Försök vanligtvis att kasta en flagga för illegalt avbyte hellre än illegalt deltag- ande. Om en tolfte spelare kommer däremot in på spelplanen med mindre än tre sekunder kvar före bollstarten och ingen spelare rör sig för att lämna planen, är regelbrottet illegalt deltagande.

(e) Om den tolfte spelaren kommer in på spelplanen efter bollstarten och deltar, är regelbrottet ojuste taktik.§

(f) Om den tolfte spelaren kommer in på spelplanen innan bollen är död (t.ex. i för- väntning om att det blir en ändring i lagbesittning) är det ett regelbrott vid död boll för illegalt avbyte.§

10. Utebliven obligatorisk utrustning:

(a) Betrakta underlåtenhet att bära ett munskydd eller att fästa alla fästen på hakskyddet lika allvarligt som underlåtenhet att bära en hjälm. Om du iakttar en spelare som lämnar huddle utan mun- eller hakskydd, påminn honom att ta på utrustningen. Spelare som struntar i påminnelsen måste bestraffas men ge quarterbackar och andra spelare som ropar signaler mer tid att göra det.

Begränsade linjemän kan bestraffas så fort de sätter en hand på eller i närheten av marken. Samma förfarande kan tillämpas på spelare som bär ogenomskinliga ögonskydd.

(b) När det gäller annan utrustning som inte är livsviktig, beordra spelaren att av- hjälpa problemet nästa gång han lämnar spelplanen. Om han struntar i befall- ningen, be honom att lämna spelplanen och omedelbart åtgärda problemet när han kommer tillbaka på spelplanen. Om han gör det, är det fint. Om hans lag omedelbart avbyter honom, bestraffa inte för illegalt avbyte. Om hans lag tar en timeout eller får utstå ett straff för spelfördröjning är det deras val. Om han stannar och deltar i spelet, bestraffa honom.

11. Illegal utrustning: Vad som helst som kan utgöra en risk mot spelarsäkerheten måste åtgärdas innan bollen nästa gång sätts i spel. Andra överträdelser kan skjutas upp så att spelaren får rätta till det nästa gång han lämnar spelplanen men det måste rättas till innan han kommer tillbaka.

12. Illegal framåtpassning: Om en passare döms som bortom bollinjen när han släpper bollen måste hela hans kropp och bollen vara bortom den neutrala zonen.

13. Illegalt sparkande av bollen: Om en spelare avsiktligt träffar bollen med sitt knä, nedre delen av sitt ben eller foten och målet är att driva bollen i någon som helst riktning, håller han på att sparka det. Det finns inget regelbrott om han berör det med

(25)

§3.5/Regeltillämpning 25

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

sitt knä, den nedre delen av hans ben eller foten som en del av ett försök att få besittning över bollen – det betraktas inte som en spark.

14. Illegal kiluppställning: För att bli illegal måste en kiluppställning uppstå omedelbart före eller vid mottagningen och det måste fortsätta under returens början. När returen en gång kommer uppåt plan kommer spelare samman som ett resultat av spelet – det betraktas inte som en illegal kiluppställning.

3.5 – Osportsligt uppförande och slagsmål

1. Firande:

(a) Att fira är inte detsamma som att håna – ha mer överseende med det.

(b) En ”sack dans” över en tacklad motståndare borde alltid bestraffas.

(c) Att slänga bollen i marken [spiking] efter poäng bestraffas endast om det hånar en motståndare. Det behöver inte vara avsiktligt men det behöver vara i en motståndares riktning.

(d) Firande som blandar in bollen (annat än att slänga den i marken), spelarutrust- ning, fältutrustning (inkl. en målstolpe), vilket föremål som helst som tas från en annan person eller vilken rekvisita som helst borde bestraffas.

(e) Firande som inkluderar att en spelare går ned på marken på ett fördröjt (d.v.s.

inte omedelbart efter poäng) och onödigt sätt bör bestraffas. 2. Misshälligheter:

(a) Spelare spelar med lidelse och stark känsla; tränare delar de här dragen. Vid olika tidpunkter kan spelare och tränare vara glada, ledsna, besvikna, tillfreds eller frustrerade. De här är normala mänskliga känslor (domare har dem också) men de behöver behärskas.

(b) Spelare och tränare har rätt att vara besvikna. Det är bara när det blir överdrivet eller utfordrar en domares maktbefogenheter att det blir misshälligheter.

(c) Misshälligheter sker när spelare, tränare eller andra personer som lyder under reglerna:

(i) talar till en domare på ett smädlig, aggressiv eller nedsättande sätt;

(ii) hävdar att något är sant som strider mot reglerna eller en domares dom, eller hävdar att något är falskt som är sant;

(iii) fortsätter med att anföra sin sak efter att de har blivit informerade om att det är oriktig eller bett om att sluta;

(iv) fäller nedsättande kommentarer om en domare eller ett beslut medan de talar med varandra;

(v) visar en gest (med händerna eller på annat sätt) som visar frustration eller bristande respekt mot en domare;

(vi) kastar/sparkar bollen eller utrustningen med avsky;

(vii) rör sig aggressivt mot en domare för att protestera.

Misshälligheter är inte detsamma som en spelare eller tränare som ställer en fråga.

(26)

(d) Om en spelare eller tränare visar en domare respekt, ska domaren visa samma respekt tillbaka.

(e) Vi skiljer mellan öppna och förtäckta misshälligheter. Det tidigare är tydligt, van- ligtvis därför att talet är högt nog att flera människor kan höra det eller gesterna är tydliga och öppna. Förtäckt misshällighet sker när enbart domaren kan höra det och kan behandlas något annorlunda.

(f) Det finns sex svarsnivåer i förhållande till misshälligheter:

(i) Strunt i det. Om misshälligheten är mindre viktig och det är det första exemp- let av den sorten från den spelare eller det laget, kan man strunta i det. Kanske är det en isolerad händelse som aldrig kommer att hända igen. Det finns dock alltid en risk att, om man struntar i misshälligheten, uppmuntras deltagarna att upprepa det. Att strunta i det är säkert inte det rätta svaret på upprepade misshälligheter.

(ii) Låtsas som om du inte hörde det. Be spelaren eller tränaren att upprepa sin kommentar (”Vad sade du?”). Om det var otillbörligt, kommer man troligt inte att upprepa det. Om man gör det, finns det inget tvivel om att du måste svara med fasthet, professionellt och snabbt.

(iii) Ett stilla ord. Ett stilla ord med en spelare eller tränare är ofta mer välgörande än ett omedelbart straff. Det visar din vilja att lösa frågan utan att tillgripa en sträng tillämpning av spelreglerna.

(iv) Offentlig tillrättavisning. Några gångar behöver man tala till en spelare eller tränare högt nog att hans lagkamrater vet om det. Det kan vara nödvändigt för att få deras hjälp med att behärska hans känslouttryck.

(v) Straff. Om misshälligheter upprepas tre gånger (eller om de sker en gång på ett sätt som är tydligt för åskådarna), fordrar det bestraffning för osportsligt agerande. Det här inkluderar alla ageranden som innehåller hörbart smädligt tal, utrustning som kastas eller löpande mot en domare.

(vi) Utvisning. Om en spelare bestraffas två gånger för misshälligheter, kommer han att utvisas enligt Regel 9-2-1. I extrema fall kan en misshällighetshandling vara så hänsynslös att det påkallar omedelbar utvisning.

Det är inte nödvändigt att gå igenom de här nivåerna i tur och ordning. En allvar- lig (och tydlig) misshälighet kan kräva ett omedelbart straff och möjligtvis också utvisning.

(g) De följande ageranden borde alltid resultera i att man kastar en flagga för ett regelbrott:

(i) att visa en aggressiv gest mot en domare;

(ii) att tala till en domare på ett smädligt, aggressivt eller nedsättande sätt som klart kan höras av åskådare;

(iii) att demonstrera sin oenighet genom t.ex. uppresta händer i en gest som visar att något är ofattbart;

(iv) att daska till sig själv för att uppvisa hur man blev förorättad;

(27)

§3.5/Regeltillämpning 27

Ändringstecken:‡ CCA/IFAF; † bättre bevakning; § utfyllnad; ◊ förtydligande; @ bättre kommunikation; × borttaget; ® regeländring 8 redaktionellt

(v) att springa direkt mot en domare för att klaga över en dom;

(vi) att ställa omåttliga förfrågningar om en dom, även om det sker i ett civiliserat tonfall (som i 3.5.2.f.v ovan).

(h) Underlåtenhet att hantera misshälligheter lämnar dina kolleger och idrotten i sticket. Misshälligheter undergräver inte bara för domarna, utan kan också allvar- ligt störa matchens stämning och flyt.

(i) Om du hör misshälligheter riktade mot en annan domare, ska du hantera det. En viktig del av lagdömandet är att stödja sina kolleger på det viset.

(j) Mobilisera kaptener och tränare för att göra det klart att det är deras ansvar att tygla sina spelare, förhindra misshälligheter eller att slå ned på det vid första tecknet på det. Att göra detta visar att domaren försöker arbeta med lagen i stället för att bestraffa.

(k) När det är skäligt, tillråda tränare och spelare att ställa äkta frågor i stället för att komma med påståenden om vad som är sant och falskt.

(l) Om man låter misshälligheterna fortsätta ohämmade blir det som en sjukdom som växer och undergräver ditt anseende.

3. Osportsliga handlingar som kräver utvisning: De följande exemplen på osportsliga ageranden kräver normalt utvisning:

(a) att spotta på en motståndare eller en domare;

(b) allt smädligt tal som har att göra med nedsättande anspelningar på en spelares eller domares etniska bakgrund, hudfärg, ras, nationalitet (förutom i förbindelse med en internationell tävling), religion, kön, sexuell orientering eller handikapp.

4. Andra punkter angående osportsligt uppförande:8

(a) Bestraffa inte ett lag två gånger för samma handling eller handlingsserie. Normalt kommer alla osportsliga ageranden av samma lag under samma försök – eller perioden mellan försöken – att resultera i utmätning av endast ett 15-yardsstraff.

(b) Bestraffa inte någon annans agerande än en spelares eller en tränares. Om någon annan skapar problem, be laget eller matchadministrationen att ta hand om det.

(c) Vanligtvis bör man strunta i en sparkare som simulerar att han är ruffad. En straff bör utmätas enbart om det är nödvändigt för att behålla anständig matchkontroll.

(d) Spelare som tar av sina hjälmar på spelfältet utan att tänka sig för bör inte bestraffas om de inte (i) visar vrede eller kritik mot en motståndare eller en domare, eller (ii) firar. Påminn dem att behålla deras hjälmar på. En spelare som tar av sin hjälm i närheten av sidlinjen precis innan han träder in i lagområdet bör man strunta i.

5. Sidlinjeinterference:

(a) Utdela en dom för regelbrottet sidlinjeinterference endast om Huvudtränaren gång på gång (d.v.s. mer än en gång) struntar i anmodningar om att hålla hans lag bakom sidlinjen.®

(28)

(b) Så länge deltagarna i lagområdet svarar rimligt snabbt på anmodningar om att hålla sig bakom sidlinjen finns det inget behov av att varsla eller bestraffa dem, oavsett hur många gånger det sker.

(c) När bollen är i spel:®

(i) Bör tränare, avbytare och andra icke-spelare som är på spelfältet alltid flaggas för sidlinjeinterference.

(ii) Om de är mellan sidlinjen och tränarrutan, var varsam och utfärda en muntlig varning om de inte verkligen skapade ett problem.

(iii) Varje kontakt mellan en domare och en lagmedlem på spelfältet eller mellan sidlinjen och tränarrutan bör flaggas som illegal interference (ett 15- yardsstraff), även om det är den första förseelsen.

6. Slagsmål:8

(a) Om agerandet döms som slagsmål måste spelaren utvisas. Det är inte ett slagsmål om spelare bara knuffar varandra (d.v.s. inga avsiktliga knytnävsslag, sparkar eller slag utdelas eller riktas). Om tvivel råder är det inte ett slagsmål. Använd inte ordet ”slag” för att beskriva grovhet till en spelare eller tränare, om det inte har att göra med en utvisning.@

(b) Under ett slagsmål, försök att hålla reda på de spelare (på spelfältet vid slags- målets början), avbytare och tränare som aktivt deltar i slagsmålet och de som bara försöker att hålla kombattanterna isär. De senare bör inte utvisas.

(c) Utvisa en spelare endast om du är säker på hans nummer. Om två spelare är in- blandade i ett slagsmål, utvisa inte en om du inte kan identifiera den andra.

(d) Personliga regelbrott som äger rum när Lag A tydligt har visat dess avsikt att ”gå ned på ett knä” [take a knee] bör vanligtvis resultera i utvisning av den spelare som begick regelbrottet.

(e) Om tvivel råder om en spelare avsiktligt har armbågat en motståndare, titta på spelarens hand. Det är naturligt att knyta näven innan man slår till med arm- bågen. En öppen hand tyder på oavsiktlig kontakt.

7. Vedergällning:§

(a) I det här avsnittet definierar vi vedergällning som det som sker när en spelare be- går en aggressiv handling som direkt svar på en motståndares aggressiva hand- ling mot honom eller en lagkamrat. Vedergällningen kan vara fysisk (kontakt) eller osportslig (utan kontakt). Vedergällningen sker normalt inom några få sek- under efter den ursprungliga handlingen men kan teoretiskt fördröjas ganska länge och i yttersta fall ända fram till den påföljande säsongen.

(b) Normalt vill vi ådöma den strängaste straff till den deltagare som började in- cidenten (”anstiftaren”). ”Bestraffningen” i det här sammanhanget kan vara en varning (för en mindre överträdelse), ett yardstraff (för en betydande överträd- else) eller utvisning (för en allvarlig överträdelse).

(c) Om vedergällningen är mindre allvarlig än den ursprungliga handlingen, bör den som vedergäller normalt få ett mindre straff än anstiftaren. Till exempel, om A31

References

Related documents

Förbundet anser även att förslagen i promemorian till största delen är väl avvägda och bör kunna bidra till såväl ökad tydlighet om vad som gäller som bättre skydd för de

STHFs mening är att legitimerad tandhygienist bör ingå i den begränsade grupp av legitimationsyrken som får utföra estetiska injektionsbehandlingar inom ramen för sin

Sveriges Tandläkarförbund vill att regeringen tar ansvar för en dialog med de professionsorganisationer som företräder läkare, sjuksköterskor och tandläkare innan

Aslö g Odmärk här värit fö redrägände..

Svensson Kopia till Rättsavdelningen Biblioteket Postadress Äklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Malmö Box 21003 200 21 Malmö Gatuadress Telefon 010 - 562 60 43 Telefax

Åre kommun tackar för inbjudan att kunna lämna ett yttrande på remissen. Vi väljer dock att avstå från att lämna

MTN anser att det är en nackdel med undantag då det kommer innebära att det kommer bli otydligt vilka injektionsbehandlingar som kommunen kommer ansvara för tillsyn över

Det saknas en närmare redogörelse för det egentliga behovet härav och det har heller inte redovisats i övervägandena eller författningskommentaren vad som skulle kunna ses som ett