Nationellt Kompetensteam

Full text

(1)

Nationellt Kompetensteam

Mikael Thörn

www.hedersfortryck.se

(2)

Idag

Nationellt Kompetensteam Länsstyrelsen Östergötland Uppdrag, stödtelefon, statistik, material, kampanj

Mänskliga rättigheter och lagstiftning

Hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap- tvångsäktenskap och könsstympning

Förebyggande arbete – Föräldraskapsstöd (kartläggning) Pågående arbete och kommande satsningar

(3)

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap,

tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga.

(4)

Vägledning för arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor

Föräldrastöd Förebyggande

arbete

Nationellt

uppdrag, fördela projektmedel

”Kompotten”

Det handlar om kärlek,

nationell webbplats Vägledningen

”Våga göra skillnad”, sex pilotkommuner

Utbildnings uppdrag, information till

unga,

myndighetsnätverk Nationellet

Kompetensteam

Individ Motverka hedersrelaterat förtryck och våld och

att unga blir gifta mot sin vilja

Ta fram information till barn och unga

kring ny lagstiftning

(5)
(6)

Våga göra skillnad - En vägledning för

skydd, stöd och rehabilitering av unga

som utsatts för hedersrelaterat våld och

förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot

sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja.

Våga stå kvar! - En mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot

hedersrelaterat våld och förtryck.

Ung och fri – eller? Ett studiematerial för unga om rätten att

själv välja sitt liv.

Metodstöd - hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld?

Att utveckla en handlingsplan i skolan - ett metodstöd

för arbete mot hedersrelaterat våld.

Våld i hederns namn - handbok för skola och

socialtjänst om skyldigheten att se och

hjälpa utsatta.

Du är född till att göra skillnad - ett självstärkande material, som även

riktar sig till yrkesverksamma för

att få en djupare förståelse.

De stympade barnen - en bilaga som bygger på

Norrköpings Tidningars artikelserien De stympade

barnen . Man vill ju finnas - En

handbok för barn och unga som lever med

skyddade personuppgifter.

(7)

Handlingsplan förskolan - Handlingsplan för barn med

skyddade personuppgifter inom förskolan.

Handlingsplan grundskolan - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom

grundskolan

Mognad och livsutrymme - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot

sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja.

Handlingsplan gymnasium/vuxenutbildning/SFI

- Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom gymnasium och vuxenutbildning

inklusive SFI.

Vi måste våga se - en informationsfolder om könsstympning av flickor

och kvinnor Våga se - En vägledning för stöd,

vård och skydd av flickor och kvinnor som

är eller riskerar att bli könsstympade

(8)

Informationsfilmer –

könsstympning av flickor och kvinnor

Informationsfilm – könsstympning till unga

Informationsfilm – könsstympning till vårdnadshavare Informationsfilm –

könsstympning till yrkesverksamma

(9)

Informationsfilmer – lagstiftning tvångsäktenskap

Informationsfilm – lagstiftning tvångsäktenskap till unga

Informationsfilm – lagstiftning tvångsäktenskap till

yrkesverksamma

(10)
(11)
(12)
(13)
(14)
(15)

REGERINGENS DEFINITION AV

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Utgångspunkten för arbetet är regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck. Definitionen lyder:

”Hedersrelaterat våld och förtryck liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I

hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från

begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Det är inte ovanligt att kontrollen utvecklas till hot om våld och våld och ibland

dödligt våld. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas.”

(Reg. skr. 2007/08:39 s 12-13)

(16)

Hedersrelaterat våld

Våldet utövas av enskilda och kollektiv som en legitim handling för att straffa (oftast)kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala anseende

Ett rykte kan vara tillräckligt för bestraffning

Våldet är planerat och sanktionerat av kollektivet

Förövare beskyddas av kollektivet

Våldet drabbar i huvudsak kvinnor från 12-13-årsålder och uppåt

Våldet kan drabba pojkar och män som är tillsammans med, stödjer eller skyddar en utsatt flicka/kvinna som bryter mot familjens normer och värderingar

Våldet kan även drabba och homo- bi, och transsexuella personer på grund av sin sexuella läggning

(17)

HRV förekommer i en kontext

• Patriarkalt hierarkiska strukturer där män har kontroll/makt över kvinnor

• Försvara familj/släkt och deras heder mot yttre fiender

• Enskilda individer underordnade kollektiva värderingar

• Fokusering på flickors oskuld

• Flickors handlingar är symboler för hela familjens och släktens heder och trovärdighet

• Förekommer inom olika kulturer och samhällen med

skilda sociala, religiösa och etniska förhållanden

(18)

HRV – Våld mot kvinnor Likheter

Makt och kontroll

Mäns överordning och kvinnors underordning

(19)

HRV – Våld mot kvinnor

Skillnader

Börjar tidigare

12-13-årsåldern (ibland tidigare kks)

Kollektivt våld

Flera personer, både män/kvinnor mot t.ex. en kvinna/flicka Inte en man mot en kvinna

Synen

Brott är ofta planerade och sanktionerade

Inte fördömt

(20)
(21)

Hedersvåld och förtryck

(22)

Hedersvåld och förtryck

Accepterar de förväntningar som finns inom familjen, protesterar inte

Ogillar föräldrarnas syn och värderingar - men vet inte vad de ska göra

Funderar på stöd/hjälp

Akut

(23)

HRV är brott mot mänskliga rättigheter och svenska lagar

FN:s konventioner

• Kvinnokonventionen

• Barnkonventionen

• Europarådets

Konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen)

• EU:s brottsofferdirektiv

• Svenska lagar som BrB, t.ex. misshandel, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, äktenskapstvång.

(förbud mot aga 1979)

Bestämmelser i FB, SoL, LVU, Skollag, Hälso- och sjukvårdslagen m.fl.

(24)

Socialtjänstlagen, SoL

1 kap. 2 § SoL Hänsyn till barnets bästa

2 kap . 1 § SoL Kommunens ansvar för socialtjänst, yttersta ansvar för att enskilda får det stöd och hjälp de behöver.

3 kap. 3 § SoL God kvalitet 3 kap. 4, 5 §§ SoL Samverkan

3 kap. 6 a § SoL Socialnämnden ansvarar för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och vårdnadshavares olika behov.

4 kap. 1 § SoL Bevilja bistånd – Stödinsatser

5 kap. särskilda bestämmelser för olika grupper 5 kap. 1 § SoL Barn och unga

5 kap. 1a § SoL Samverka med andra(barn)

5 kap. 11 § SoL Brottsoffer – alla, men särskilt kvinnor och barn 11 kap. 1 och 2 §§ SoLSocialnämndens utredningsskyldighet

14 kap. 1 § SoL Anmälningsskyldigheten

(25)

Brottsoffer enligt 5 kap. 11 § SoL

Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av

närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp de behöver.

Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot

närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.

(26)

14 kap. 1 § SoL-

Anmälningsskyldighet

Vissa myndigheter(skola, förskola mfl.) är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin

verksamhet får kännedom om eller misstänker att barn far illa

1a §

Socialnämnden bör erbjuda barn, vårdnadshavare och anmälare möte

1b §

Socialnämnden får informera den som gjort anmälan att utredning inletts

Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren 1c §

Var och en bör anmäla till socialnämnden

(27)

Barnkonventionen innebär bl.a.

1 Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

2 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

3 Alla barn har rätt till liv och utveckling.

4 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

(28)

Barnkonventionen

Artikel 19

Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

Artikel 24

Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård.

Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

(29)

Kvinnokonventionen (CEDAW)

FN:s Kvinnokonventionen – en konvention med målet att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor; The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW)

Artikel 2 – Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor

De stater som har anslutit sig till Kvinnokonventionen, är skyldiga att avskaffa all diskriminering av kvinnor samt vidta lämpliga åtgärder för att främja jämställdhet mellan könen

Artikel 5 – Stereotypa roller

Konventionsstaterna ska på alla sätt motverka fördomar, seder och bruk som grundar sig på att det ena könet är underlägset eller på stelnade könsroller.

(30)

BARNS RÄTT

• Om inte någon vuxen/samhället tillvaratar barnets rättigheter riskerar rättigheterna att bli tomma symboler.

VUXNAS ANSVAR

• Vuxnas rädsla och obehag för att ifrågasätta andra vuxna får aldrig väga tyngre än barnets rätt till stöd och skydd

(31)

Synliggör, förebygg och vidta åtgärder

• Synliggöra problematiken

Kartlägg

• Statistik(Hur många ärenden finns inom skola/socialtjänst)?

• Ser ni alla som behöver stöd och skydd?

Ställ frågor/lyssna/ge stöd/anmäl/agera

• Förebygg

Vilka förebyggande insatser har ni för barn, unga och föräldrar?

• Har ni rätt metoder och arbetssätt? För alla målgrupper?

• Saknas något?

• Vidta åtgärder till stöd och skydd

Utred, tillsätt insatser, skydda, följ upp

(32)

Kartläggning HRV – några ex.

• Ungdomsstyrelsen (2009)

70 000

• Stockholm stad (2010)

Var tionde flicka i årskurs 9 utsatt

• MUCF (2015)

• Länsstyrelsen Kronoberg (2015)

I alla åtta kommuner förekommer HRV

• Göteborg (2016)

T.ex. 58 % i Angered uppger att de själva får välja partner

(33)
(34)

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam

Samtal till den nationella stödtelefonen

– ärenden 13 mars 2014 – 29 februari 2016

(35)

Samtal t.o.m. den 29 februari 2016:

542 ärenden / 770 personer

Enskilda personer – 70 procent Kvinnor med barn – 16 procent Syskon – 9 procent

Övriga – 5 procent

Dessutom

Ytterligare 236 personer nämns uttryckligen i samtalen – de är barn till en utsatt kvinna eller syskon till ett utsatt barn.

(36)

De utsattas kön och ålder

Kön

88 procent flickor/kvinnor 12 procent pojkar/män

Ålder

Minst 55 procent av de utsatta är under 18 år.

Minst 25 procent är under 15 år.

(37)

Förövare

En stor andel har utsatts av flera olika förövare, till exempel:

- Barn och unga som utsatts av:

- föräldrar och syskon

- föräldrar och andra släktingar

- föräldrar, syskon och släktingar

- Kvinnor som utsatts av:

- make/f.d. make och mannens släktingar

- make/f.d. make och sina egna släktingar

- make/f.d. make, mannens släktingar och sina egna släktingar

- - - Av samtliga utsatta är det:

- minst 56 procent som har utsatts av sina föräldrar - minst 14 procent som har utsatts av syskon

- minst 11 procent har utsatts av sin make/f.d. make

I många fall har de då även varit utsatta av andra personer.

(38)

Utsattheten

Minst 42 procent har utsatts för flera olika typer av våld och kränkningar

Vanligt förekommande (ofta i kombination med annat) är:

Fysiskt våld – minst 29 procent (222 personer)

Oro för/planer på barn-/tvångsäktenskap eller utsatt för barn-/tvångsäktenskap - 23 procent (176 personer)

Av dem har 28 flickor/unga kvinnor och en ung man varit utsatta för tvångs-/ barnäktenskap (17 av flickorna var under 18 år)

Sedan januari 2016: 6 flickor under 18 år har varit gifta vid ankomst till Sverige

(Antal polisanmälningar äktenskapstvång m.m. sedan ny lag 1 juli 2014: 64)

Ärenden om bortförande eller risk för/hot om bortförande – 8 procent (64 personer)

35 personer har blivit bortförda samt misstanke om att 6 personer har blivit bortförda

23 personer har riskerat att bli bortförda eller det har funnits hot om att föra bort dem

(39)

Hot om eller rädsla för att dödas – 9 procent (66 personer)

Ärenden som rör könsstympning – 11 procent (81 flickor/unga kvinnor)

Konsekvenser av könsstympning – 40 flickor/unga kvinnor

Oro för att könsstympning ska ske – 33 flickor

Misstanke om att könsstympning skett – 7 flickor

(Antal polisanmälningar om misstanke om könsstympning under år 2015: 14) (Antal könsstympade flickor och kvinnor i Sverige-38 000 enligt Socialstyrelsen)

Dessutom har många av personerna varit utsatta för psykiskt våld, hot, kontroll och begränsningar.

Även samtal om pojkar och unga män som hotas eller pressas för att de ska utöva våld eller kontroll mot sina systrar eller mödrar.

(40)

De som ringt till stödtelefonen

Antal Andel

Socialtjänst 317 60 %

Skola/förskola 92 17 %

Polis 34 6 %

Hälso- och sjukvård 20 4 %

Ideella organisationer 18 3 %

Ungdomsmottagningar 6 1 %

Utsatta/närstående till utsatta 6 1 %

Övriga myndigheter * 13 2 %

Övriga ** 25 5 %

Totalt 531 99 %

* Skatteverket, Barnahus m.fl.

** Gode män, familjehemsföräldrar m.fl.

(41)

Ärenden/län

Län Antal ärenden Andel ärenden

Västra Götaland 69 13 %

Östergötland 51 9 %

Gävleborg 38 7 %

Skåne 38 7 %

Norrbotten 30 6 %

Jönköping 28 5 %

Värmland 24 4 %

Stockholm 25 5 %

Södermanland 22 4 %

Västernorrland 20 4 %

Dalarna 20 4 %

Västmanland 19 4 %

(42)

Ärenden/län forts.

Län Antal ärenden Andel ärenden

Jämtland 14 3 %

Kronoberg 20 4 %

Uppsala 12 2 %

Västerbotten 12 2 %

Blekinge 7 1 %

Kalmar 10 2 %

Örebro 8 1 %

Halland 6 1 %

Gotland 5 1 %

Oklart 64 12 %

Totalt 542 101 %

(43)

Barnäktenskap/tvångsäktenskap, vad vet vi?

• Barnäktenskap skadligt och ökar i flykt (fattigdom m.m. UNICEF)

• Nationellt kompetensteam (stödtelefon) om gifta barn i asyl

• Handläggning i kommuner - skillnader när barn i asyl är gifta

Göteborg, Norrköping, Umeå – separerar barn andra gör inte det

• Malmö 65 identifierade barnäktenskap

4 flickor placerades om

61 flickor bor kvar med vuxen man

(44)

Vad gör vi?

• Barnäktenskap och tvångsäktenskap i Sverige

18 år för att gifta sig i Sverige

Brott – Äktenskapstvång, vilseledande till äktenskapsresa

Människohandel och prostitution

Våldtäkt, övergrepp, misshandel samt andra brott

• Barn som kommer hit och är i barnäktenskap?

Barn i barnäktenskap som har barn

Utredning inom socialtjänst och polisanmälan?

Placerade i familjehem men är i barnäktenskap

Barnäktenskap/tvångsäktenskap – Stort mörkertal

(45)

Ensamkommande barn i barnäktenskap

• Nationellt kompetensteam uppmärksammar problematiken

• Möte med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Stockholm, Polismyndigheten

• Socialstyrelsen – lagt till information www.sos.se

• Migrationsverket - utredning Är du gift?

• Barnombudsmannen kallar nu myndigheter till överläggningar

(46)

Migrationsverket - Är du gift?

Stort mörkertal

132 barn varav 129 flickor (Syrien, Irak, Afghanistan)

• Inga dokument

• En tredjedel barn har barn

• 70 orosanmälningar

• Ingen polisanmälan

• Bor nu i 80 kommuner

Stora brister i handläggning

• Saknas rutiner

• inte enskilda samtal med barn

• bristande barnperspektiv

• anmäls inte alltid till socialtjänst

(47)

Vilka konsekvenser får det?

• Barns rättigheter gäller inte alla

• Vi ser olika på barns behov

• Barn som har barn

• Jämställdhetsfråga

Rätten till kroppslig integritet

Rätten att forma och påverka sitt liv

• Konsekvenser av barnäktenskap

Ökad risk för våld och övergrepp, bristande hälsa, påverkar möjlighet till utbildning och arbete

(48)

Varför?

• Anser vi inte att barn är barn och har samma behov och rättigheter oavsett var de kommer ifrån?

• SoL, LVU, Barnkonventionen gäller alla barn

• Utredning, skyddsbedömning och stöd utifrån barnens behov

• Barnäktenskap riskerar att accepteras i Sverige

• Är vi inte övertygade om de lagar vi stiftat?

• Är det en kostnadsfråga?

(49)

Förebyggande arbete och föräldrastöd – viktigt för förändring

• Men inte på bekostnad av stöd och skydd till utsatta!

• Våld orsakar stora mänskliga lidande och kostnader för samhället

• Kostnader för våld - Se t.ex. Kap. 3 i SOU 2015:55, EIGE rapport

• Utgångspunkt för insatser MR, demokrati, jämställdhet, svensk lag.

(50)

World value survey

(51)

Global Gender Gap

• World Economic Forum (WEF)

• Global Gender Gap (GGG) Report.

• I GGG Report 2013 mäter WEF klyftan mellan män och kvinnor i 136 länder utifrån fyra huvudkategorier:

ekonomisk jämlikhet,

jämlikhet i politisk representation,

jämlikhet vad gäller hälsa, samt

jämlikhet vad gäller utbildning

• Sverige på plats 4 av 136 länder i jämställdhetsindex.

(52)

Regeringsuppdrag

Förebyggande insatser - Föräldrastöd

• Länsstyrelsen Östergötland ska kartlägga förebyggande insatser i form av föräldrastöd syftande till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt barn- och

tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning

• Information ska inhämtas om och i så fall på vilket sätt insatserna utvärderats, samt vad utvärderingarna visat

• Redovisa pågående arbete och lämna förslag framåt

• Samverkan med bl.a. Socialstyrelsen, Skolverket, Mucf, länsstyrelserna m.fl.

• Redovisas till regeringen den 13 februari 2016

(53)

Föräldra(skaps)stöd - Definition

• Föräldrastöd - Föräldraskapsstöd

Föräldrastöd definieras som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk.

(54)

Preventionsnivåer - definition

Preventionsinsatser delas ofta in i tre olika nivåer.

• Universell prevention

Riktar sig till alla i en viss grupp, exempelvis alla föräldrar, inte bara till dem som är utsatta för en risk.

• Selektiv prevention Riktar sig till riskgrupper.

• Indikerad prevention

Riktar sig till personer med ett identifierat problem.

(55)

Indikerad

Selektiv

Universell

(56)

Kartläggning föräldrastöd

• Genomgång av utvärderingar och rapporter

• Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Örebro, Socialstyrelsen, m.fl.)

• Kartläggning

• Länsstyrelsernas nätverk

• Myndighetsnätverk

• Två enkäter

• Myndigheter och organisationer (t.ex. Lst, SoS, SKL m.fl.)

• Kommuner och landsting

• Intervjuer

• Rapporten finns på www.hedersfortryck.se

(57)

Genomgång av utvärderingar, rapporter m.m.

Folkhälsomyndigheten, Göteborgs universitet, Länsstyrelsen Örebro, Socialstyrelsen, Ungdomsstyrelsen

Föräldrastöd - modeller från bl.a. USA , Canada, Australien

Saknas särskilda metoder mot HRV

Når inte ut till föräldrar med utländsk bakgrund

Föräldra(skaps)stöd – stöd till mammor?

Långsiktighet behövs – Hälsoekonomiska vinster – låg kostnad

Nationell strategi - Finns en fungerande struktur b.la. Länsstyrelsen Örebro, MFoF

(58)

Kartläggning föräldrastöd

En kartläggning av föräldrastödet i Sverige (2012) visar att 87 procent av alla kommuner och 41 procent av landstingen erbjuder ett eller flera föräldrastödsprogram.

Klart störst spridning har Effekt (tidigare ÖPP, Örebro

preventionsprogram) Programmet erbjuds i drygt 50 procent av kommunerna.

Därefter följer föräldrastödsprogrammet Komet (38 procent) och Cope (35 procent).

(59)

Ungdomsstyrelsen, 2010

• Det finns inga särskilda föräldrastödsprogram som framkommer i rapporten.

• Det saknas även ofta dokumentation och utvärderingar av de olika insatser till stöd för föräldrar som har genomförts.

• I rapporten konstateras att det behövs metodutveckling,

dokumentation och uppföljning av insatserna som görs inom olika verksamheter.

(60)

Göteborgs universitet, 2014

En kunskapssammanställning från Göteborgs universitet pekar på tre viktiga faktorer när det gäller arbete med föräldrastöd:

Det viktigaste är att:

1. det finns långsiktighet i planeringen, 2. uthållighet i genomförandet, samt

3. att kommunen verkligen når ut till så många föräldrar som möjligt.

(61)

Folkhälsomyndigheten, 2014

Sammanfattningsvis lyfter forskarna i utvärdering följande punkter som särskilt viktiga att beakta när arbetssätt ska förändras:

• förankring på ledningsnivå,

• tydlig genomförandeplan och information till medverkande,

• stöd och samarbete mellan deltagande verksamheter,

• uppföljning, och

• möjlighet att anpassa det nya till den befintliga verksamheten.

(62)

Framgångsfaktorer - implementering

Kartlägg

Marknadsför och synliggör

Satsa på mångfald, variation och tillgänglighet

Avsätt resurser

Hälsoekonomiska och ekonomiska vinster

Samverkan

Dokumentera, följ upp och utvärdera - Vidmakthålla

Se t.ex. Socialstyrelsen (2014, 2015), Göteborgs Universitet (2014)m.fl.

(63)

Uppdraget och genomförandet

• Två enkäter:

1. Enkät till nationella och regionala myndigheter och organisationer (38)

2. Enkät till ett urval kommuner, landsting m.fl. (55)

Syfte att ta reda på vad som görs och vad som behövs

• Nästan alla svarande anser att det behövs mer satsningar på förebyggande arbete/metoder - 85 %

(64)

Resultat - enkäter

• Alla överens om att det behövs föräldrastöd för att motverka HRV

• Finns nästan inget sådant strukturerat arbete eller metoder i dag och endast få som är utvärderade

(65)

Resultat

• HRV ingår inte i de vanliga föräldrastödsprogrammen

• Svårt att nå ut till föräldrar med utländsk bakgrund

• Några ex. på metoder som delvis arbetar mot HRV och är utvärderade:

Att var förälder i Sverige

Bygga Broar

Ur barnens perspektiv

(66)

Några exempel

Finns få exempel på arbete och metoder och enbart några som är utvärderade t.ex.:

• Bygga broar (2011-2014)

Västra Hisingen (Göteborg), Halmstad, Hörby och Lund

• Ur barnens perspektiv (2008-2012)

Unizon (Malmö och Stockholm samt Västra Götaland och KV)

• Att vara förälder i Sverige (2009-2013)

Hässelby/Vällingby (Stockholm)

(67)

Resultat - utvärdering

Utvärdering av Göteborg universitet och Linnéuniversitetet

• De har samtliga utvecklats och prövats under en längre tid.

• Bland annat har de fått stöd från länsstyrelserna.

• Metoderna har utvecklats och anpassats över tid och använder sig av bl.a. flera träffar (möten/dialog) samt bild- och filmmaterial.

• De har erfarna och kunniga utbildare och cirkelledare som arbetar med metoden.

• Viktigt med kunskap om området, lagstiftning, rättigheter

• Utvärderingarna, som gjorts av programmen, visar också försiktigt lovande positiva resultat och det finns tydliga utvecklingsmöjligheter.

• Metoderna bör vidare följas upp och utvärderas över tid t.ex. när det gäller effekter och förändringar hos föräldrar och barn.

(68)

Resultat - utvärdering

Några aspekter som kommer fram i utvärderingarna av de nämnda föräldrastödsprogrammen är bl.a.:

• Vikten av kompetens bland de som leder programmen/utbildningarna.

• Mandat från chefer och politiker för att bedriva arbetet.

• Förberedelse under lång tid.

• Långsiktighet i arbete, metoder och utveckling.

• Stöd och uppföljning är nödvändigt och viktigt.

(69)

Några andra exempel

• Samordnat arbete i kommun (t.ex. Brobyggare Linköping)

• Familjecentraler (för konkret samverkan)

• SFI – (utökad samhällsinformation i flera kommuner)

• Samhällsinformatörer

• Laadnan (Borlänge – Connect – somaliska föräldrar)

• Med barnen i våra hjärtan

• Ung och fri – eller?

• Norge

Viktigast av allt – information om barnkonvention på BVC – (BO)

Dialoggrupper om vold - Asylmottagning – Kurser (ATV)

Föräldrastödsprogram anpassat för andra grupper (ICDP)

Sammen for sikkerheit (Hero)

(70)

Förebyggande och främjande

• Hur och var når vi föräldrar tidigt?

• Till alla och riktade insatser?

• Särskilda områden - Alla här lever i en hederskontext!

• Information som når alla saknas!

• Metoder för förändring, långsiktighet och uppföljning.

• Hur gör vi för att bli bättre på att förändra attityder, normer, traditioner, värderingar som leder till HRV, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning?

(71)

Våldsförebyggande arbete (några exempel)

• En kommun fri från våld (Borås och Västerås)

Helhetsperspektiv

MvP – utvärderas

• SKL

Uppdrag om mäns våld – förebyggand arbete

• MUCF och UMO

Främst pojkar och unga män i asyl om jämställdhet m.m.

• Länsstyrelsen Dalarna – jämställdhetsintegrering på HVB

För ensamkommande om jämställdhet, våld

(72)

Förebyggande arbete - föräldrastöd

Många aktörer behövs

• Socialtjänst

• Hälso- och sjukvården - MVC, BVC, Ungdomsmottagning

• SFI, förskola, skola

• Migration – Flyktingmottagning, asylboenden, HVB

• Organisationer

• Helheten – Det våldsförebyggande arbetet hänger ihop och måste samordnas (HRV-Våld-Radikalisering-Gängkriminalitet)

(73)

Förslag

• Föräldrastöd - Behöver nå ut tidigt - under hela barns uppväxt

• Många insatser och stöd behövs

• På olika våldspreventiva nivåer

• För olika verksamheter, skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, asylmott..

• Information/material

• Stödsamtal

• Föräldrastöd

• Tydlig lättillgänglig information till föräldrar

• Lagar, rättigheter/skyldigheter m.m. på olika språk

• Stödinformation/material

• Om t.ex. kks, barnäktenskap, rättigheter, lagar m.m.

• Föräldrastöd - fortsatta långsiktiga satsningar

• Utveckla de som prövas - Nya behöver även utvecklas

• Samordna och strukturera det våldsförebyggande arbetet

• Forskning, uppföljning och utvärdering

• I ordinarie strukturer med länsstyrelserna

(74)

Olika andra uppdrag inom området

Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se

• Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS)

Vuxna och barn, Hälso- och sjukvård och socialtjänst (SOSFS 2014:4)

• Utbildningsmaterial och kunskapsunderlag

Hedersrelaterat våld

Könsstympning

Handbok Våld

• Utvecklingsmedel (återkommande)

• Öppna jämförelser (årligen)

• Webbutbildning om våld tillsammans med Lst och NcK (2016)

(75)

Övriga uppdrag forts.

• Nationella uppdrag HRV - Länsstyrelsen Östergötland

Nationellt Kompetensteam

Särskild stödtelefon

www.hedersfortryck.se

Utbildningsmaterial, filmer, rapporter m.m.

Barnäktenskap -Tvångsäktenskap

Könsstympning

Uppföljning förebyggande/föräldrastöd

• Utvecklingsledare stöd för kommun/län (länsstyrelserna)

• Nationell samordnare (barn- och ungdomsvården)

• Nationell samordnare mot våldbejakande extremism

(76)

Utredningar Regeringskansliet

Nationell samordnare våld i nära relationer SOU 2014:49

Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck SOU 2015:55 Delbetänkande SOU 2014:71

Mål och myndighet SOU 2015:86

Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016.:19 Alla utredningar se:

www.regeringen.se och www.sou.gov.se

(77)

Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

• Överlämnades till regeringen i juni 2015

• Långsiktigt

• Mer fokus på förebyggande arbete

• Bättre styrning och uppföljning

• 100 remissinstanser

• Bereds på Socialdepartementet

• Beslut i Riksdagen i oktober 2016

• Läs mer SOU 2015:55

(78)

Tack!

Nationellt Kompetensteam

Mikael Thörn

mikael.b.thorn@lansstyrelsen.se

www.hedersfortryck.se

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :