Fallet Kevin -
Kvällspressens gestaltning från barn till vuxen
Av: Cecilia Jansson & Elenore Ek
Handledare: Elin Gardeström
Examinator: Malin Picha Edwardsson
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp
Journalistik C | Vårterminen 2022
Abstract
Följande studie undersöker hur Expressen och Aftonbladet har gestaltat bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson mellan årtalen 1998–2022. Bröderna anklagades för mordet på fyraårige Kevin 1998 och har haft stämpeln barnamördare fram till 2018 när de friades från anklagelserna. Syftet är att undersöka hur bröderna har gestaltats som anklagade
barnamördare som barn jämfört med oskyldiga som vuxna vid nyhetsrapportering. Samt om media har brustit i sitt ansvar och kränkt den personliga integriteten i rapporteringen. Det undersöks också hur Robin Dahlén har upplevt och påverkats av rapporteringen som barn samt vuxen.
Undersökningen har utgångspunkt i en kvalitativ språklig textanalys av artiklar från Expressen och Aftonbladet under årtalen 1998, 2017, 2018 och 2022. För att få en djupare förståelse för analysen utfördes också en kvalitativ intervju med Robin Dahlén.
Undersökningen grundar sig i tidigare forskning som berör offentlig granskning av barn, ungdomsbrottslighet och felaktigt dömda. Samt teoretiska ramverken medielogiken och mediernas ansvarighet.
Resultatet av undersökningen bekräftar att både Expressen och Aftonbladet gestaltat bröderna på ett negativt sätt när bröderna anklagades för mordet. Tidningarna har skrivit om brödernas personliga integritet genom att nämna dem vid ålder, kön, nationalitet och hemort. På senare år när bröderna har avskrivits från fallet och visats vara felaktigt dömda har media en mer beskrivande bild av hur samhället svikit bröderna genom att kritisera bland annat poliser och politiker som har påverkat bröderna till det negativa. Resultatet av intervjun bekräftar att Robin Dahlén anser att nyhetsrapporteringen inte alltid bemötts positivt av allmänheten. Men han har upplevt medias rapportering av honom som mer hjälpsam än ohjälpsam.
Nyckelord: Fallet Kevin, journalistik, kvalitativ intervju, kvalitativ språkliga textanalys, media, pressetik.
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund 3
2. Syfte och frågeställningar 5
3. Tidigare forskning 6
3.1 Medias rapportering om brottslighet relaterat till barn 6
3.2 Felaktigt dömda 7
3.3 Allmänhetens påverkan av medias rapportering om ungdomsbrottslighet 7
3.4 Brottens nyhetsvärde 8
4. Teoretiska ramverk 9
4.1 Medielogik och nyhetsurval 9
4.2 Mediernas ansvar 11
5. Metod och material 12
5.1 Kvalitativ språklig textanalys 12
5.2 Urval av artiklar 13
5.3 Tillvägagångssätt vid analys av artiklar 15
5.4 Kvalitativ intervju 16
5.5 Tillvägagångssätt vid intervjun 17
5.6 Metoddiskussion - validitet och reliabilitet 17
5.6.1 Validitet och reliabilitet, språklig textanalys 18
5.6.2 Validitet och reliabilitet, intervju 18
6. Resultat och analys 19
6.1 Resultat av kvalitativ språklig textanalys 19
6.1.1 Analys av artiklarna 29
6.2 Resultat av kvalitativ intervju 30
6.2.1 Analys av intervju 33
7. Slutsats och diskussion 35
8. Referenslista 38
9. Bilagor 43
9.1 Intervjuguide 43
9.2 Texturval Expressen 44
9.3 Texturval Aftonbladet 47
1. Inledning och bakgrund
Den 16 augusti 1998 hittades fyraårige Kevin död på en lastpall av sin morfar, i Dottevik, värmländska Arvika. Inledningsvis misstänktes en drunkningsolycka. Men det fastställdes sedan att Kevin hade blivit dödad, strypt med ett föremål mot halsen. Det fanns också misstankar om ett sexuellt motiv bakom mordet, men misstankarna drogs snabbt tillbaka.
Polisen fastställde till slut att det var andra barn som hade mördat Kevin. Flertalet barn i Dottevik förhördes. Bröderna Robin Dahlén, fem, och Christian Karlsson, sju, förhördes och vallades på brottsplatsen. Den 14 oktober blev bröderna huvudmisstänkta för mordet på Kevin. Den 26 oktober 1998 fastställde polisen att bröderna hade erkänt sig skyldiga till att ha mördat fyraårige Kevin. Trots att barnens identiteter inte avslöjades var det lätt för övriga i den lilla orten att gissa vilka det gällde och familjen fick därför flytta från Dottevik (Slätt &
Karlsson-Dahlén 2020, s. 19-91, 106-117).
Våren 2015 blev bröderna kontaktade av journalisten Dan Josefsson som ville granska ”Fallet Kevin” för att undersöka om bröderna var felaktigt dömda. Ett halvår senare gav till slut familjen sitt godkännande och det skulle nu produceras en dokumentär om bröderna (Slätt &
Karlsson-Dahlén 2020, s. 230-233). Dokumentären ”Fallet Kevin” producerad av Dokument inifrån på SVT (SVT 2017) sändes två år senare. Syftet med dokumentären var att visa brödernas sida av händelsen, som har levt i hemlighet sedan mordet 1998. Dokumentären visade att det inte fanns något dokumenterat erkännande från bröderna (SVT 2017).
Expressen skrev 3 maj 2017: ”Bröderna kan vara oskyldiga till mordet på Kevin, 4”
(Berntsson 2017). Dokumentären bidrog till att bröderna friades som vuxna för mordet på fyraårige Kevin. Den 9 mars 2022 meddelade Aftonbladet att bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson fick skadestånd av den svenska staten på 1 miljon kronor vardera (Forsberg 2022).
”Fallet Kevin” var en stor medial rapportering som sträckte sig över 24 år. En rapportering som fick stora konsekvenser för åtalade bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson.
Experten Nils Funcke, journalist och författare, hävdar att frågan om vad som bör publiceras har funnits lika länge som den moderna pressen. Till exempel under 1900-talet var
huvudregeln att namnge brottslingar i pressen. Men 1990 skedde en förändring av
journalisternas etiska regler, den så kallade ”portalparagrafen” tillkom (Funcke 2011, s. 4).
Inledningsvis innebar det att press, radio och TV ska ha ”största frihet inom ramen för TF och YGL”, publicitet som är av vikt för medborgarna (Funcke 2011, s. 4). Denna förändring innebar att det gick från regelrätta tabeller till att uppmana journalisterna och utgivarna att tänka själva (Funcke 2011, s. 2-4).
På senare år har medieombudsmannen tidigare kallats pressombudsmannen reviderat
publicitetsreglerna som ger journalister anvisningar hur de bör jobba etiskt med till exempel att respektera den personliga integriteten. Målsättningen med reglerna är att öka skyddet för att den enskilda individen inte ska utsättas för lidande som följd av publicitet. Studien berör två av dessa regler, eftersom det är av stor relevans för studien (Medieombudsmannen u.d.).
Medieombudsmannens publicitetsregler lyder som följande:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka enskildas privatliv. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning(Medieombudsmannen u.d.).
10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande
(Medieombudsmannen u.d.).
”Fallet Kevin” har varit en stor medial rapportering i 24 år, det innebär att både
publicitetsreglerna och karaktären i fallet har förändrats. Bröderna ansågs vara skyldiga i ung ålder och friades som vuxna från anklagelserna. Hur gestaltas de anklagade barnamördarna i
”Fallet Kevin” som barn jämfört med som vuxna? För att undersöka detta har en kvalitativ språklig textanalys genomförts av totalt 20 artiklar och två krönikor från Expressen och Aftonbladet under åren 1998, 2017, 2018 och 2022. Åren speglar betydande förändringar i mordet och sträcker sig från ung och till vuxen ålder för bröderna. Studien har stöd i en kvalitativ intervju med Robin Dahlén för att få djupare förståelse för hur han har upplevt mediebevakningen som barn och vuxen.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur gestaltningar av brottsmisstänkta kan förändras över tiden. Studien ska undersöka hur media gestaltar brottsmisstänkta barn som sedan blir friade i vuxen ålder. Vidare är syftet med studien att ge djupare förståelse om hur den anklagade individen som gestaltats upplever och påverkas av gestaltningen.
Nedan presenteras våra frågeställningar:
1. Hur gestaltas de anklagade barnamördarna i ”Fallet Kevin” som barn jämfört med som vuxna?
2. På vilket sätt har media brustit i sitt ansvar och kränkt den personliga integriteten i rapporteringen av de anklagade?
3. Hur har de anklagade i ”Fallet Kevin” påverkats och upplevt mediebevakningen som barn jämfört med som vuxna?
3. Tidigare forskning
I kommande kapitel presenteras tidigare forskning som berör uppsatsens ämne. Det finns inte mycket forskning inom det specifikt valda forskningsområdet. Därför har forskning om ungdomsbrottslighet, medieuppmärksamhet av barn som varit inblandade i brott och felaktigt dömda valts. Eftersom det ligger närmast det valda forskningsområdet.
3.1 Medias rapportering om brottslighet relaterat till barn
Charles Putnam, professor inom statsvetenskap och David Finkelhor, sociolog har studerat problemen med kränkning av barn, barnmisshandel och familjevåld och beskriver att när ett barn utsätts för brott av ett annat barn ska samtliga barn vara allmänt skyddade från en offentlig granskning. Deras undersökning visar att skydda unga brottsoffer och
brottsmisstänkta från en offentlig uppmärksamhet i media främjar ungas rehabilitering och hälsosamma utveckling. Ett barn som brottsoffer, utsätts för ett stort trauma som utgör avsevärd risk för barnets efterföljande utveckling. Det innefattar ökade risker för depression, missbruk, posttraumatisk stressyndrom, beteendestörning och brottslighet. Den offentliga publiciteten är en bidragande faktor till problematiken (Putnam och Finkelhor 2005, s.
220-221).
Putnam och Finkelhor skriver att publicera offrets, vittnets och förövarens identitet som barn är intresseväckande för läsaren och det skapar en paradox för barn i rättssystemet. Men publiciteten av detaljer om offrens identitet och detaljer ur brottet väcker juridiska frågor. Ur en juridisk synvinkel ställs frågan om hur lagen ska lösa konflikten mellan barns integritet och pressfrihet. En offentlig granskning i media har större risk att leda till psykisk ohälsa i framtiden, jämfört med om barnen inte hade blivit utsatta för offentligheten (Putnam &
Finkelhor 2005, s. 220).
Det finns lagar som skyddar den personliga integriteten i media. Forskaren Göran Svensson, universitetslektor förklarar att grundlagarna skyddar tryck- och yttrandefriheten samt den personliga integriteten. En ny lag har också införts i brottsbalken, olaga integritetsintrång, som har i uppgift att stärka skyddet av den personliga integriteten vid viss publicitet (Svensson 2020, s. 174-175).
3.2 Felaktigt dömda
Kimberley A. Clow, professor inom psykologi och Amy-May Leach, professor inom rättspsykologi har utfört en undersökning med individer som har kategoriserats utifrån tre grupper: personer som har dömts felaktigt för ett brott, faktiska förövare och personer i allmänhet. Deltagarna har fått fylla i ett frågeformulär kopplat till hur felaktigt dömda
personer upplevs av andra. Men även för att ta reda på om felaktigt dömda personer upplever en stigmatisering. Resultatet visade att personer som sitter eller har suttit i fängelset upplever en stigmatisering och känner sig mindre värda. Resultatet visar även att deltagarna ur
kategorin personer i allmänhet känner ett medlidande för individer som hade blivit felaktigt dömda, men att de anses vara mindre värda än människor i allmänhet. Felaktigt dömda personer svarade att de upplever en stigmatisering vilket kan bero på att de får för lite hjälp när de frias från fängelset (Clow & Leach 2013).
Något som Rashaan A. DeShay, professor inom kriminologi kan bekräfta, DeShay har genomfört djupgående intervjuer med 23 personer som blivit felaktigt dömda i Dallas, USA.
DeShays studie konstaterar att majoriteten av deltagarna var tvungna att förlita sig på sin familj och vänner för ekonomiskt stöd. Samt att de flesta av dem hade problem att få jobb på grund av deras bakgrund som dömda (DeShay 2016).
3.3 Allmänhetens påverkan av medias rapportering om ungdomsbrottslighet
Jennifer Silcox professor inom sociologi och kriminologi, har genomfört en dataanalys som visar att brottsstatistiken inte har mycket med brottsrapportering att göra. Silcox menar att medias skildringar av ungdomskriminalitet och brottslighet tenderar att vara överdrivna och kan klassificeras som ”moralisk panik”. Studien visar också att det väcks en oro över mediebevakningen av våldsbrott. Den kunskap om våldsbrott som allmänheten har kommer mestadels från massmedia (Silcox 2022).
Terrence T Allen och Ahmed Whitt bekräftar i sin undersökning om förhållandet mellan mediaexponering och rädslan för brott, att media har varit den främsta källan till
allmänhetens uppfattning av ungdomsbrottsligheten de senaste 25-30 åren. Det visar att under den tiden har allmänhetens intresse för ungdomsbrottslighet ökat till vad som har
karaktäriseras som en ”moralisk panik” (Allen & Whitt 2020, s. 31-32).
Jennifer Silcox studie visar att media ger bilden av att ungdomsbrottsligheten är allt mer slumpmässig, våldsam och utbredd i samhället, oavsett den faktiska brottsstatistiken. Trots att ungdomsbrottsligheten skiftar speglar inte innehållet i artiklarna den verkliga utvecklingen.
Silcox beskriver ”moralisk panik” när det rapporteras om att brotten ökar och ungdomar är utom kontroll och det blir en osann bild av verkligheten. Samtidigt som allmänheten får ett intryck av att ungdomsbrottsligheten är våldsam och ökar. Intrycket av
ungdomsbrottsligheten är både felaktig och skadlig (Silcox 2022, s. 111).
Felipe Estrada kriminolog, bekräftar i sin forskning att massmedia i dagens samhälle har ett stort ansvar gällande den bild av verkligheten som förmedlas till allmänheten. Brottsreportage har ett högt nyhetsvärde, fastän formerna för nyhetsflödet har ändrats. Det går idag att följa polisens arbete mer eller mindre live från våra egna hem. Det har inneburit en förändring av uppmärksamheten på brottsligheten. Beskrivningen av ungdomsbrottslighet har fått en förändrad karaktär i svensk media som blivit mindre förstående och mer bestraffande. Unga brottslingar har tidigare speglats som offer för sin uppväxt till att speglas som ett ”rovdjur”
som misshandlar andra människor av val (Estrada 2001, s. 653).
3.4 Brottens nyhetsvärde
Tidigare forskning inom ämnet publicerad av Nel Ruigrok, Wouter Van Atteveldt, Sarah Gagestein och Carina Jacobi undersöker mediebevakningen av ungdomsbrottsligheten. De har intervjuat journalister och deras källor för att undersöka relationen mellan journalister, deras källor och möjliga effekter på allmänheten med avseende på rädsla för brott. De
förklarar att brott av definition är avvikande och negativ och har därmed ett högt nyhetsvärde.
Brottslighet är dessutom närliggande, då det kan drabba alla (Ruigrok, Van Atteveldt, Gagestin & Jacobi 2017, s. 909-910).
Rättspsykologerna Anna Gekoski, Jacqueline M. Gray, Joanna R. Adler har utfört en studie om vad som gör att mord har stort nyhetsvärde. De har genomfört ett kvalitativt
frågeformulär som har besvarats av brittiska journalister. Resultatet visar att barn är överrepresenterade i nyheter om mord. Majoriteten av deltagarna i studien menade att ett barnamord är det mord med högst nyhetsvärde. Gekoski, Gray och Adler visar att barnoffer är det mest ”perfekta” eller ”ideala” och ”oförtjänta” offer. Men offer som ses som svaga, sårbara, oskyldiga och respektabla är också av stort nyhetsvärde (Gekoski, Gray & Adler 2012, s. 1213).
Jeff Gruenewald, Steven M Chermak och Jesenia M Pizarro forskning om nyhetsvärdet om mord visar att offer som har en större sårbarhet och därmed svårare att försvara sig har ett större nyhetsvärde. Det kan vara barn, äldre eller kvinnor då de ses som fysiskt svagare än män. De brotten ses också som mer ovanliga och blir därmed större nyhetsvärde
(Gruenewald, Chermak & Pizarro 2013, s. 768-769).
4. Teoretiska ramverk
I kapitel fyra presenteras de valda teoretiska ramverken för undersökningen som berör medielogik, nyhetsurval och mediernas ansvar.
4.1 Medielogik och nyhetsurval
Det finns en förklaring till hur tidningarna gör nyhetsurval. Varför tidningarna väljer att publicera vissa händelser och vissa inte. Jesper Strömbäck skriver att det har med demokratin i Sverige att göra. Nyhetsmediernas publicitet behöver framföra viktig information, som i sin
tur ger medborgarna ett fritt ställningstagande i samhällsfrågor. Nyhetsurvalet måste baseras på en korrekt, trovärdig och rättvis bild av verkligheten. Legitimiteten för nyhetsmedierna är också något som påverkar urvalet, det innebär att nyheterna ska vara korrekta och trovärdiga som tidigare nämnt. Sammanfattningsvis att nyhetsurvalet är en balans av behövlig
information och information som publiken vill ta del av (Strömbäck 2019, s. 177).
För att förstå hur nyhetsurvalet går till i praktiken finns bland annat teorin om medielogiken.
Teorin innebär i grunden om hur urvalet av nyheter går till hos olika aktörer på marknaden och hur det varierar beroende på format samt normer inom företaget. Andra aspekter som har en stor påverkan enligt teorin är organisationen samt behovet av uppmärksamhet. Teorin visar att det är nyhetsmedierna själva som påverkar urvalet, i kombination med journalistisk
professionalism, graden av marknadsorientering och de tillämpade medieteknikerna (Strömbäck 2019, s. 178).
Ghersetti har skapat en modell som ger en enklare förklaring om nyhetsprocessens dimensioner och moment. Modellen visar att nyhetsurvalet präglas av de tre styrfälten:
betydelse, intresse och mediernas egna format och behov. På nästkommande sida följer en presentation av Ghersettis modell i figur 1, som sammanfattningsvis ger ett svar på hur ett nyhetsurval går till och att det är både form samt innehåll som är av vikt (Strömbäck 2019, s.
179).
Figur 1Ghersettis modell om nyhetsprocessens dimensioner och moment(Strömbäck 2019, s. 179).
Modellen beskriver hur nyhetsurvalet går till och hur de olika interna processerna inom företaget styr urvalet av nyheter. Styrfälten har en inverkan på vilka nyheter som väljs ut och sedan publiceras (Strömbäck 2019, s. 179). Teorin om medielogiken och nyhetsurvalet kommer i denna studie användas för att förstå hur arbetet går till i praktiken vid val av information som publiceras. Genom att förstå hur journalister arbetar med att ta fram nyhetsurvalet i praktiken ökar det förståelsen om varför de har valt att publicera viss information om ”Fallet Kevin” och valt att gestalta bröderna på sättet de gjort.
4.2 Mediernas ansvar
Varje dag kommer människor i kontakt med media, både medvetet och omedvetet. Jesper Strömbäck skriver att media har stor makt över oss människor, våra tankar och skapar en verklighet som det tas del av genom journalistiken och andra medieplattformar. Denna
verklighet är den som styr människors verklighet, som inte individen skulle tagit del av annars (Strömbäck 2004, s. 101).
Torbjörn von Krogh och Göran Svensson anser att media har makt men också ett stort ansvar gentemot sin publik, de presenterar två olika typer av teorier om mediernas ansvarighet.
McQuails dimensioner för ansvar, skadeansvarighet och svarsansvarighet (von Krogh &
Svensson 2019, s. 105).
Ansvaren presenteras enligt följande:
Skadeansvarighet - Medierna hålls ansvariga genom lagar och regler samt formella procedurer.
Bristande ansvar leder oftast till en sanktion mot den ansvarige(von Krogh & Svensson 2019, s.
105).
Svarsansvarighet - Genom kommunikation med omvärlden så lyfter medierna fram och förklarar sina avsikter med en publicering. Genom kommunikationen så delar då medierna med sig av hur de tar sitt ansvar och hur de lever upp till sitt ansvar(von Krogh & Svensson 2019, s. 105).
McQuail anser att det är viktigt att lyfta att ansvarighetsteorierna används som en process.
Processen innebär att medierna ska ställas till svars för kvaliteten och/eller konsekvenserna vid felaktig publicitet. Processen består av tre steg: framhäva problemet, fastslå vem som är ansvarig och slutligen väcka anspråk mot de skyldiga. Ansvarsprocesserna styrs av olika ramar, särskilt fyra ramar har stor påverkan i forskningen. De fyra ramarna presenteras i figur 2 (von Krogh & Svensson 2019, s. 105).
Figur 2Ansvars processernas fyra ramar(von Krogh & Svensson 2019, s. 105).
Ansvarsprocessens fyra ramar formas av hur aktörerna inom ramen kan ha inflytande över ansvarsprocesserna. Det vill säga att mediernas och journalisternas ansvar formas av spänningen mellan politisk- och ekonomisk styrning. Mellantinget blir att journalister, redaktörer och publicister agerar inom den professionella ramen. Till sist agerar medborgare och medieanvändare i den offentliga ramen (von Krogh & Svensson 2019, s. 105).
Teorin om mediernas ansvar används i denna studie för att med stöd i teorin förstå om medierna har brustit i sitt ansvar i rapporteringen om hur bröderna har gestaltats. I analysen av vår undersökning används ansvarighetsteoriernas process för att ge svar på om media har tagit sitt ansvar.
5. Metod och material
I kapitel fem presenteras undersökningens valda metoder och materialet som används vid utförandet av undersökningen. Slutligen ges en diskussion om studiens trovärdighet och pålitlighet samt metoddiskussion.
5.1 Kvalitativ språklig textanalys
Det finns flera sätt att analysera rapporteringen i media och de val som gjorts av information i till exempel artiklar. Johanna Ledin och Ulla Moberg förklarar att den som skriver texterna gör det utifrån sitt enskilda sammanhang och perspektiv och läsarna skapar sin uppfattning utifrån sina individuella förutsättningar. För att utföra en språklig textanalys krävs det att forskarna förstår de underliggande värderingarna och kan analysera genomgående mönster på ord- och satsnivå. Det innebär att förstå hur skribenten vill få en nyhet eller händelse att framstå och dess påverkan i en kommunikationssituation. Det gäller att analysera textens olika beståndsdelar genom att svara på: Vad hände i texten? Vem gjorde vad? Vilket innehåll förmedlades? Vilka budskap och värderingar fördes fram och hur? (Ledin & Moberg 2019, s.
194-195). I vår studie används den språkliga textanalysen för att förstå de motiv och
underliggande värderingar som har publicerats om bröderna i ”Fallet Kevin”. Syftet med vår studie är att undersöka skillnader mellan olika årtal i rapporteringen om bröderna och det kan göras genom en språklig textanalys.
5.2 Urval av artiklar
Undersökningen baserades på totalt 20 artiklar och två krönikor från kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet. Urvalet av kvällstidningarna är baserat på att de är två av Sveriges största tidningar. Alla artiklar som analyserades i studien erhölls från Retrievers mediearkiv. Studien begränsades till tryckta upplagor av tidningarna för att ge samma förutsättningar för vardera årtal, eftersom 1998 saknar digitala artiklar. Urvalet av artiklar gjordes genom ett stratifierat urval i Retrievers mediearkiv, genom att utföra sökningar efter olika stratifierings markörer i vårt fall datum, nyckelord och kategorier som studien avser undersöka. Det fortsatta urvalet av resultatet gjordes med hjälp av ett obundet slumpmässigt urval, där alla artiklar hade samma sannolikhet att komma med i undersökningen.
Sökningen för vardera årtal utformades enligt följande kriterier:
- 1998
Tidsperiod: 1 augusti - 31 december.
Sökord: Kevin AND Arvika.
Kategori: Tryckt Press Expressen och Aftonbladet.
- 2017
Tidsperiod: 1 maj - 31 maj.
Sökord: Fallet Kevin AND bröderna.
Kategori: Tryckt Press Expressen och Aftonbladet.
- 2018
Tidsperiod: 1 februari - 31 mars.
Sökord: Fallet Kevin AND bröderna.
Kategori: Tryckt Press Expressen och Aftonbladet.
- 2022
Tidsperiod: 1 februari - 31 mars.
Sökord: Bröderna AND Robin AND Christian.
Kategori: Tryckt Press Expressen och Aftonbladet.
Sökresultatet 1998 visade 26 artiklar från Expressen och 11 artiklar från Aftonbladet. Baserat på resultaten valdes tre artiklar från vardera tidning, varav en krönika från Aftonbladet.
Perioden 1 augusti till 31 december är baserat på att fyraårige Kevin hittades död i augusti.
”Bröderna” och ”Fallet Kevin” ingick inte i sökorden för denna period, eftersom begreppen inte fanns från första publicering.
Sökresultatet 2017 visade 28 artiklar från Expressen och 20 artiklar från Aftonbladet. Baserat på resultatet valdes tre artiklar från vardera tidning. Perioden 1 maj till 31 maj är baserat på att dokumentären ”Fallet Kevin” sändes på SVT i maj 2017.
Sökresultatet 2018 visade sju artiklar från Expressen och två artiklar från Aftonbladet.
Baserat på resultatet valdes tre artiklar från Expressen och samtliga från Aftonbladet.
Perioden 1 februari till 31 mars är baserad på att utredningen nådde nytt skede i februari, ett DNA-test genomfördes av Kevins kläder och i mars 2018 friades bröderna från åtalet.
Sökresultatet 2022 visade sex artiklar från Expressen och två artiklar från Aftonbladet.
Baserat på resultatet valdes tre artiklar från Expressen och samtliga från Aftonbladet, varav en krönika. Perioden 1 februari till 31 mars är baserat på att bröderna i februari ansökte om skadestånd av Arvika kommun men nekades och i mars 2022 fick bröderna 1 miljon kronor vardera i skadestånd av den svenska staten.
5.3 Tillvägagångssätt vid analys av artiklar
För att genomföra en språklig textanalys av totalt 20 artiklar och två krönikor från
kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet har undersökningen använts av en modell för språklig textanalys, som Johanna Ledin och Ulla Moberg presenterar. En språklig textanalys genomförs till grund för en stor forskningsfråga som står i centrum. Två av undersökningens frågeställningar blir centrum för den språkliga textanalysen, hur gestaltas de anklagade barnamördarna i ”Fallet Kevin” som barn jämfört med som vuxna? Samt, på vilket sätt har media brustit i sitt ansvar och kränkt den personliga integriteten i rapporteringen av de anklagade? Textanalysmodellen grundar sig i innehåll, relation, form och sammanhang, och intertextualitet. Till de olika beståndsdelarna kopplas frågor som bidrar till att genomföra en språklig textanalys av artiklarna (Ledin & Moberg 2019, s. 200-201). Modellen för den språkliga textanalysen presenteras på nästkommande sida.
Frågor kopplade till innehållet - Vad handlar texten om?
- Vad påstår texten?
Frågor kopplade till relation (textens sätt att skapa en relation till läsaren) - Domineras texten av påståenden?
- Förekommer frågor, uppmaningar och erbjudanden?
Frågor kopplade till form och sammanhang - Hur är textens uppbyggnad?
- Finns det olika syften? Att inleda, att presentera ett problem, att presentera en lösning
Frågor kopplade till intertextualitet
- Hur påminner texten om tidigare texter?
- Vilka röster hörs i texten? Hur uttalar sig de olika deltagarna?
Modellen, de olika beståndsdelarna och frågorna ligger till grund för hur media har gestaltat bröderna i artiklarna under åren 1998, 2017, 2018, 2022. Frågorna uppnår ett djup i den språkliga textanalysen och gestaltningen av bröderna kan analyseras. Vid genomförandet gjordes ett råmanus till att börja med, där samtliga frågor besvarades i alla 20 artiklar och två krönikor. Sedan sammanställdes resultatet efter årtal och modellens beståndsdelar innehåll, relation, form och sammanhang, och intertextualitet.
5.4 Kvalitativ intervju
En kvalitativ intervju används som metod vid till exempel ett forskningsarbete. Mats Ekström och Larsåke Larsson förklarar att metoden kvalitativ intervju används när människor
studeras. Innebär att forskaren vill förstå deras upplevelser och erfarenheter gällande förhållanden i vardagslivet och yrkeslivet. En kvalitativ intervju som metod passar studiens frågeställning, hur har de anklagade i ”Fallet Kevin” påverkats och upplevt
mediebevakningen som barn jämfört med som vuxna? Eftersom metoden ger upphov till djupare kunskap om brödernas upplevelser och erfarenheter. Det är en fördel att få
förkunskaper om det valda huvudämnet innan intervjuguiden skapas. Sedan börjar arbetet
med att ta reda på de olika frågekonstruktionerna och strategierna vid utformning av intervjufrågorna. Det finns tre grundformer för hur frågor kan formuleras och det påverkar hur djupgående resultatet av intervjun blir (Ekström & Larsson 2019, s. 105). De tre grundformer hur frågor kan formuleras är följande:
1. ”Fråga frågor” som ger svar på hur, vad, varför.
2. Polära frågor som ger ja eller nej svar alternativt bekräftelse eller icke-bekräftelse.
3. Alternativa-frågor som ger intervjupersonen flera svarsalternativ att ge som svar.
(Ekström & Larsson 2019, s. 105).
Exempel som visar skillnaden av de olika formerna skrivs enligt följande:
1. Vad arbetar du med på redaktionen?
2. Är du nyhetsreporter idag?
3. Arbetar du som reporter eller i desken idag?
(Ekström & Larsson 2019, s. 105).
Det finns också tre typer av fråge strategier: huvudfrågor, uppföljningsfrågor och sonderande frågor. Huvudfrågor är den delen av intervju som ska ge mest information om studiens huvudämne och frågeställningar. Sedan uppföljningsfrågor som innebär att det ställs följdfrågor som ger ett djupare svar av svaret som redan har getts, till exempel mer detaljer eller andra exempel. Den tredje är användandet av sonderande frågor, det innebär att
intervjuaren ska få intervjupersonen att fortsätta berätta genom att ställa följdfrågor som till exempel: Vad hände sen? Vad gjorde du då? (Ekström & Larsson 2019, s.101-110, 128).
Följande tips av Mats Ekström och Larsåke Larsson kommer vara till hjälp eftersom studien först ska studera journalistiska texter och sedan intervjua en av huvudpersonerna. Studien börjar med den språkliga textanalysen som kommer ge ett resultat som sedan kommer lägga grund för intervjun.
5.5 Tillvägagångssätt vid intervjun
En digital intervju har genomförts med Robin Dahlén för att få en djupare förståelse för hur han har påverkats av och upplevt nyhetsrapporteringen. Intervjusvaren är sedan
transkriberade och sparade. Den kvalitativa språkliga textanalysen av artiklar publicerade i
Expressen och Aftonbladet 1998, 2017, 2018 och 2022 ligger till grund för intervjun.
Intervjufrågorna är baserade på resultatet av den språkliga textanalysen och är formulerade utifrån huvudfrågor, baserade på våra frågeställningar och studiens syfte. Intervjuguiden finns att läsa i bilaga 9.1. Användandet av uppföljningsfrågor är genomgående i intervjun, vi
presenterar resultatet från den kvalitativa språkliga textanalysen och ställer följdfrågor.
Majoriteten av frågorna är av formen ”fråga frågor”. Slutligen analyseras intervjun med hjälp av våra teorier och tidigare forskning. För att analysera resultatet av intervjun med Robin Dahléns i relation till befintlig kunskapsmassa inom ämnet.
5.6 Metoddiskussion - validitet och reliabilitet
Den kvalitativa språkliga textanalysen är menad att skapa en bred uppfattning av själva problemet som ska undersökas. Språkliga textanalysen ger en exakt bild av hur bröderna har gestaltats i Aftonbladet samt Expressen. Den kvalitativa språkliga textanalysen ger ett resultat som är lättare att tolka. Fördelen med att ha en kvalitativ intervju är att den ger djupare insikter och förståelse för fenomenet vilket inte går att uppnå vid den kvalitativa språkliga textanalysen. Dock är nackdelen med den kvalitativa intervjun att reliabiliteten blir låg, eftersom det är subjektiva tolkningar som värderar vad som också är intressant i intervjun.
Men metoden är den som passar vårt syfte och frågeställningar bäst, då den ger upphov till djupare insikter. Metoden är flexibel eftersom vi har möjlighet att ställa följdfrågor och gå in djupare på delarna studien undersöker. Intervjuguiden ger vägledning som behövs för att kunna hålla intervjun inom ämnet. Intervjuguiden återfinns i bilaga 9.1. Den språkliga
textanalysen skapar ett tydlig och slumpmässigt urval med artiklar som har skildrat bröderna.
Det ger ett tydligt resultat som kan jämföras och analyseras för att se skillnader i hur bröderna gestaltas genom de utvalda årtalen. Eftersom språkliga textanalysen gjordes innan
utformningen av intervjuguiden gav den insikter som kunde användas för att förbättra utformningen av intervjuguiden.
5.6.1 Validitet och reliabilitet, språklig textanalys
Validitet handlar om ifall studien undersöker det som studien avser undersöka och på sätt beskriver den giltigheten i studien. Giltigheten i studien ökar argumenten och empirin med ämnet. Syftet med undersökningen stämmer bra överens med valet av metoden språklig textanalys, eftersom artiklar kan analyseras och jämföras. Den modell och frågor som har
utformats i språkliga textanalysen har använts för att säkerställa att metoden mäter rätt begrepp som stämmer överens med syftet i studien (Ekström & Johansson 2019, s.13).
Reliabiliteten beskrivs hur tillförlitligt resultatet är i studien och om resultatet kan anses vara pålitligt, För att uppnå ökad reliabilitet har en noggrann beskrivning genomförts för hur studiens valda artiklar har hämtats. Genom att följa beskrivningarna bör det gå att få fram ett liknande urval och efterlikna studiens resultat till viss mån. Därför går det att göra om undersökningen och bekräfta resultatet som tillförlitligt. Eftersom det använts ett
slumpmässigt urval av artiklarna tar det bort våra subjektiva åsikter i urvalet och det bör vara representativt för hela populationen (Ekström & Johansson 2019, s.13).
5.6.2 Validitet och reliabilitet, intervju
Den kvalitativa intervjun valdes som metod för att ge ett djup till studien och öka förståelsen för brödernas perspektiv. Intervjupersonen får på ett friare sätt yttra åsikter och vidare insikter i ämnet samt frågorna som behandlats. Validiteten i intervjun säkerställs genom att i förväg skapa en intervjuguide som följdes under intervjun. För att säkerställa att rätt begrepp och fenomen behandlades under intervjun (Ekström & Johansson 2019, s.13).
Reliabiliteten i intervjun anses som svårt att uppnå vid kvalitativa metoder. Det är betydligt svårare att få exakt samma resultat i olika intervjuer med samma respondenter eftersom resultatet inte går att mäta i siffror. Det kan skilja sig i hur intervjupersonen upplever fenomenet under olika tillfällen, eftersom attityder och åsikter kan ändras. Trots det faktum anser Mats Ekström och Bengt Johansson att intervjuundersökningar kan vara ett giltigt underlag utan att uppnå hög tillförlitlighet. Men om intervjuguiden efterföljs för
undersökningen kan det ge riktlinjer för att få liknande resultat om inte åsikterna har förändrats drastiskt under tiden (Ekström & Johansson 2019, s.13).
6. Resultat och analys
6.1 Resultat av kvalitativ språklig textanalys
I följande del presenteras resultatet av den kvalitativa språkliga textanalysen som ger svar på frågeställningarna, hur gestaltas de anklagade barnamördarna i ”Fallet Kevin” som barn jämfört med som vuxna? Samt, på vilket sätt har media brustit i sitt ansvar och kränkt den
kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet, varav två krönikor har analyserats i
undersökningen. Den språkliga textanalysmodellen analyserar innehåll, relation, form och sammanhang, och intertextualitet.
1998
Tidsperioden 1998 analyserades det tre artiklar från vardera tidning Expressen och Aftonbladet, varav en krönika från Aftonbladet.
Innehåll
Sensommaren 1998 anklagas bröderna Robin Dahlén, fem och Christian Karlsson, sju för att ha haft ihjäl sin kamrat Kevin medvetet.
De var medvetna om vad de gjorde. Därför försökte de dölja vad som hänt genom att flytta Kevins kropp 30 meter och lägga honom på en lastpall(Eriksson, 3 nov 1998).
Kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet rapporterar om mordet. Artiklarna gestaltar bröderna som ilskna, aggressiva och lögnare.
Det blev bråk och Kevin blev måltavla för de andra pojkarnas ilska(Eriksson, 20 okt 1998).
Här handlar det snarare om ett avvikande beteende. En onormal aggressivitet hos pojkarna. Normala barn, fem eller sju år gamla, har spärrar som de här barnen uppenbarligen saknar(Eriksson, 3 nov 1998).
I de första försiktiga förhören ljög barnen friskt(Eriksson, 3 nov 1998).
Aftonbladet använder en mer detaljerad information av hur mordet har gått till, att bröderna har strypt Kevin till döds.
Barnen tryckte en fot mot Kevins hals och tryckte sedan träpinnen mot halsen så att han dog(Håård, 3 nov 1998).
De valda kvällstidningarna publicerar också information om brödernas ålder, relation till offret, kön, nationalitet, hemort och att de är bröder.
Söndagen den 16 augusti lekte fyraårige Kevin med femåringen och sjuåringen, två vanliga svenska barn som nu erkänt att de dödat(Håård, 3 nov 1998).
Relation
Samtliga artiklar domineras av hur bröderna fem och sju år har gått tillväga vid mordet på fyraårige Kevin i Arvika.
De två pojkarna, fem och sju år gamla, började att slåss med Kevin(Eriksson, 2 nov 1998).
Senare under 1998 domineras artiklarna om att bröderna har erkänt mordet.
Nu har femåringen erkänt att han tillsammans med en sjuåring dödat Kevin. - Vi skulle leka fiskeleken, men Kevin ville bara bestämma hela tiden(Håård, 3 nov 1998).
I artiklarna förekommer också frågor om hur och varför bröderna har mördat Kevin.
De här barnen har lämnat sin berättelse för polisen, hur det kunde hända och varför man gav sig på den lilla fyrårige pojken(Håård, 2 nov 1998).
Form och sammanhang
Artiklarna är uppbyggda genom att i ordning berätta vad som har hänt under mordet och utredningen. I artiklarna skildras det om förhören med bröderna som nu har erkänt mordet på Kevin.
- När pojkarna talat färdigt visste jag att nu är det klart. Alla frågetecken var uträtade och vi hade äntligen fått fram sanningen, berättar Rolf Sandberg(Eriksson, 3 nov 1998).
Vidare beskriver artiklarna hur bröderna har utfört mordet i detalj.
- Slag och sparkar utdelades från båda håll. De slogs både stående och liggande. Plötsligt spårade allting ur. Från den punkten handlade det inte längre om lek. Det blev allvar, fortsätter spaningsledaren
(Eriksson, 3 nov 1998).
Artiklarnas syfte i Expressen och Aftonbladet 1998 har varit att till en börja presentera ett problem, att ett barn har blivit mördad av andra barn. Vidare är syftet att presentera en lösning, att polisen har löst fallet och fått ett erkännande som kan döma två barn för mordet.
Intertextualitet
Genomgående i artiklarna kommer polis och förhörsledare Rolf Sandberg till tals och är den enda källan till vad som ska vara sagt av de misstänkta bröderna.
- När pojkarna talat färdigt visste jag att nu är det klart. Alla frågetecken var uträtade och vi hade äntligen fått fram sanningen, berättar Rolf Sandberg(Eriksson, 3 nov 1998).
Utöver honom är det en präst och en kurator som kommer till tals, men de pratar inte om själva fallet i sig. Även Kevins pappa kommer till tals och berättar om det tuffa samtalet hur Kevin dog.
- Jag satt med två polismän och de berättade under en timme allt de vet om hur Kevin dog. Det var mycket svårt att höra, säger Patrik Skog(Håård, 2 nov 1998).
Slutligen presenteras en hemmahörande i Arvika som delar med sig av hur arvika har påverkats av fallet. Krönikan skriver att Arvika har gått från en kärleksfull till en isolerad stad.
- Arvika har blivit en helt annan stad efter Kevins död. Borta är trivseln
mellan människor, borta är tryggheten, tilliten, det spontana(Sohlström, 3 nov 1998).
2017
Tidsperioden 2017 analyserades det tre artiklar från vardera kvällstidning, Expressen och Aftonbladet.
Innehållet
Expressens och Aftonbladets artiklar under 2017 handlar genomgående om att det sänds en dokumentär på SVT som handlar om att bröderna som blivit anklagad för mordet på Kevin kan var oskyldiga. Artiklarna går in på journalisten som ligger bakom dokumentären samt polisens utredning av mordet. I artiklarna framgår det att bröderna aldrig erkänt mordet och att det inte finns några tekniska bevis på att det skulle varit dem. I artiklarna framgår det att
polisen har gjort fel i sin utredning och att bröderna lidit för deras misstag. Artiklarna handlar också om att förundersökningen återupptagits igen.
Det var pojkarnas erkännande som låg till grund för att de ansågs skyldiga snarare än teknisk bevisning. En av poliserna, som förhörde pojkarna, menar att erkännandet inte var ett direkt erkännande(Göthlin, 4 maj 2017).
Relation
Artiklarna består av flertalet påståenden där personer med betydande positioner i samhället påstår och ifrågasätter polisen tillvägagångssätt i utredningen av fallet Kevin. Uppmaningar framkommer från brödernas advokat enligt citat nedan som ställer krav om att
förundersökningen ska återupptas igen.
Advokatens krav: Återuppta förundersökningen(Nilsson, 5 maj 2017).
Chefsåklagaren vid Värmlands tingsrätt, Niclas Wargren, utesluter inte att åklagarmyndigheten kan komma att titta på fallet igen efter den nya uppmärksamhet som det rönt(Berntsson, 3 maj 2017).
Form och sammanhang
Artiklarna börjar med att återberätta vad som har hänt i ”Fallet Kevin”. Vidare skrivs det mycket om dokumentären som sändes på SVT 2017 som motsätter sig att bröderna är de skyldiga för mordet på fyraårige Kevin.
SVT:s dokumentär visar hur Robin och Christian pressas(Ekroth och Stenquist, 11 maj 2017).
Artiklarna avslutas oftast med citat från exempelvis journalisten Dan Josefsson, brödernas advokat eller annan person med insyn i ”Fallet Kevin”.
– Man kan ju aldrig veta säkert, men vi är fulla av tillförsikt att de kommer avskrivas från misstankarna och visa att den förra utredningen var fel. Och att åklagaren ska berätta hur han går vidare i utredningen nu. Intrycket är att det ska bli skönt att få ett definitivt besked, säger advokatenThomas Olsson (Bergh, 27 mars 2018).
Artiklarnas syfte under 2017 är både att informera samt lyfta fram ett problem. Artiklarna sprider information om själva fallet men problematiserar utredningen i fallet och hänvisar mycket till dokumentären som belyser bristerna i utredningen. Artiklarna presenterar ett problem i form av bristande polisarbete och bröderna blir för första gången gestaltade som offer.
- I slutet av förhörsserien är den ena pojken så förtvivlad att han pekar ut ett mjölkpaket som mordvapen. Det är på den nivån uppgifterna lämnas, säger advokaten Thomas Olsson till Aktuellt
(Stenquist, 11 maj 2017).
Bröderna är inte längre gestaltade som mördare utan möjliga offer och beskrivs som pressade under utredningen. Expressen skriver att dokumentären visat att det inte förekommit något erkännande eller finns tekniska bevis som kan fälla bröderna. Bröderna gestaltas också vid namn för första gången.
– Det finns flera andra omständigheter som ifrågasätter hur den här utredningen har skötts. De väger om inte lika tungt, så tyngre än det faktum att det saknas ett erkännande, säger Olsson, som i går även krävde att förundersökningen återupptas och att bröderna avskrivs(Berntsson, 3 maj 2017).
Intertextualitet
Artiklarna domineras av citat från advokater, poliser och åklagare som uttalar sig om att polisens tillvägagångssätt att förhöra pojkarna var felaktigt. 2017 skiljer sig från 1998 i att det är mycket mer uttalanden i artiklarna.
– Det är inget erkännande i den bemärkelse som man får från en vuxen gärningsman. Här är det en liten kille som berättar om detaljer hur det var när de var nära sjön, säger polisen(Göthlin, 4 maj 2017).
Johanna Björkman är advokat och tidigare åklagare. Hon har stor erfarenhet av barnförhör och tror att det finns risk att polisen lagt orden i munnen på pojkarna(Nilsson, 5 maj 2017).
Brödernas perspektiv lyft fram för första gången som säger att de alltid haft en känsla att de inte är skyldiga till mordet.
– Om man har blivit dömd så är man dömd. Men senare, när jag har läst om själva fallet, så uppstår mer och mer frågetecken. Desto starkare har jag haft känslan av att något är fel, säger Christian, som i dag är 26 år(Göthlin, 4 maj 2017).
– Jag har alltid haft känslan att det inte är jag. Sedan fem års ålder, säger den andre brodern Robin, 23
(Göthlin, 4 maj 2017).
Artiklarna skriver också citat från Kevins pappa som i texten förklarar att han inte visste om dokumentären. Han hade velat att SVT hade hört av sig till honom innan, så att han hade kunnat förbereda sig.
– Jag önskar att SVT bara kunde ha kontaktat mig och berättat att det var på gång. Då hade jag kunnat förbereda mig mentalt lite mer, säger Kevins pappa, Patrik Skog(Göthlin, 4 Maj 2017).
2018
Tidsperioden 2018 analyserades det tre artiklar från Expressen och två artiklar från Aftonbladet.
Innehållet
Under 2018 skriver tidningarna om att bröderna avskrivits från anklagelserna för mordet på fyraårige Kevin. Artiklar skriver att den nya förundersökning polisen gjort visar att
bevisningen mot bröderna är så svag att de nu avskrivs från misstankarna.
– Bevisen mot dem är så svaga att de avskrivs från utredningen(Berntsson, 29 mars 2018).
Bröderna gestaltas som missförstådda, orättvist behandlade, fråntagna 20 år av sitt liv i artiklarna under 2018.
Efter tjugo år friades bröderna Christian Karlsson, 27, och Robin Dahlén, 24, från all inblandning i barndomsvännen Kevins död. Nu berättar Christian om sina planer för framtiden – och om sin längtan att bli pappa.
– Jag kan leva ett normalt liv och vet att mina framtida barn får en normal uppväxt, säger han
(Berntsson, 29 mars 2018).
– Jag insåg hur illa det var ställt med den här förundersökningen, vad bröderna faktiskt utsatts för av rättsväsendet. Man har förstört deras liv innan det knappt ens hann börja. När jag förstod vidden av felaktigheterna i den här mordutredningen var det ganska chockerande, säger Dan Josefsson
(Berntsson, 26 mars 2018)
Det påstås i artiklarna att Kevin kan ha dött av en olycka och att bröderna blivit pressade till att erkänna mordet.
I stället tyder mycket på att Kevin dog i en olycka, menar åklagaren(Berntsson, 29 mars 2018).
Bröderna pressats hårt under polisförhör och att det inte fanns något riktigt erkännande
(Lindström, 8 feb 2018).
Relation
Artiklarna domineras av påståenden under 2018 om att dokumentären ”Fallet Kevin” på SVT har konstaterat att polisens utredning 1998 var fel och bröderna avskrivs från fallet.
Dokumentären”Fallet Kevin”kunde visa att de unga bröderna pressats hårt under polisförhör och att det inte fanns något riktigt erkännande(Lindström, 8 feb 2018).
Det förekommer frågor om vem som egentligen är mördaren och om det verkligen var ett mord.
Tveksamt om det över huvud taget har rört sig om ett brott, säger chefsåklagare Niclas Wargren
(Tagesson, Holmqvist och Rapp, 28 mars 2018).
Form och sammanhang
Artiklarna börjar med att förklara att bröderna avskrivits för att sedan ge
bakgrundsinformation om fallet och citat från någon inom fallet. Syftet med artiklarna är att presentera en lösning, att bröderna nu avskrivits.
Robin Dahlén och Christian Karlsson levde i tjugo år med vetskapen om att polisen pekade ut dem som skyldiga till Kevins död. Under måndagen avskrevs misstankarna mot dem(Berntsson, 29 mars 2018).
Artiklar lyfter fram en ny synvinkel på problemet, det faktum att det inte finns någon misstänkt för mordet, om det ens var ett mord samt att utredningen avslutats.
- Jag bedömer att det inte finns några förutsättningar att komma vidare - när det med hänsyn till alla omständigheter är tveksamt om det över huvud taget har rört sig om ett brott, säger chefsåklagare Niclas Wargren(Tagesson, Holmqvist och Rapp, 28 mars 2018).
Intertextualitet
I artiklarna skrivs det om personer som har nämnts i tidigare sammanhang om ”Fallet Kevin”
och mycket uttalanden av bröderna, brödernas advokat Thomas Olsson och Dan Josefsson som är utgivaren bakom dokumentären. Slutligen Niclas Wargren - chefsåklagare som ledde den nya utredningen. Det är liknande ordval och bilder som i tidigare artiklar.
I en av artiklarna rapporteras första gången polisen Rolf Sandbergs sida av ”Fallet Kevin”
efter att dokumentären sändes. Han anser att SVT målat upp polisen på ett negativt sätt.
Han känner sig lurad av SVT. Ingen av de som var inblandade i Kevin-utredningen hade läst på och efter så lång tid var det inte lätt att minnas detaljer, menade Rolf Sandberg(Berntsson, 26 mars 2018).
Genomgående påstår artiklarna att bröderna är oskyldiga samt att polisen gjort fel i sin utredning 1998. Artiklarna skriver att polisen inte kommit någon vart med utredningen som har öppnats på nytt. Slutligen beskriver artiklarna att de nu lägger ner undersökning, då det inte finns nya bevis eller misstänkta.
2022
Tidsperioden 2022 analyserades det tre artiklar från Expressen och två från Aftonbladet, varav en krönika.
Innehållet
Under 2022 rapporterar Expressen och Aftonbladet att Arvika kommun nekar bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson skadestånd. Artiklarna skriver att Arvika kommun anser att de inte har gjort något fel, men ber om ursäkt till bröderna i den mån bröderna har upplevt utsatthet.
Men, som Kommunstyrelse och representanter för medborgarna i Arvika, ber Kommunstyrelsen bröderna Karlsson och Dahlén om ursäkt för den utsatthet och de upplevelser som hela familjen upplevt och fortfarande upplever(Rogsten, 17 feb 2022).
Artiklarna beskriver att bröderna har begärt 10 miljoner vardera i skadestånd och nekas ersättningen. Vidare skriver Expressen och Aftonbladet om att bröderna slutligen får 1 miljon kronor i skadestånd vardera av staten.
Efter att bröderna 2018 friades från misstankarna begärde de skadestånd på tio miljoner kronor vardera.
Men det blev nej från Justitiekanslern, då det gått för lång tid(TT-Aftonbladet, 10 mars 2022).
De två bröder som felaktigt pekats ut som skyldiga till fyraårige Kevins död får en miljon kronor var i skadestånd av regeringen(Cantwell, 11 mars 2022).
Relation
Artiklarna domineras under 2022 i de valda kvällstidningar av påståenden att bröderna är offer som blivit orättvist behandlade som barn men att de nu fått sin rättvisa i form av skadestånd på 1 miljon kronor vardera.
Hur värderar vi 24 år av lidande? Vad är prislappen för en stulen barndom? Vilken bör kostnaden vara för över två årtionden i hem lighet och skam? Det finns inget svar på dessa frågor. Eller rättare sagt, svaret ligger i betraktarens öga. Din uppfattning är lika god som min(Cantwell, 11 mars 2022).
Form och sammanhang
Artiklarna är uppbyggda genom att ge kort beskrivning av brödernas händelseförlopp, från anklagade mördare till felaktigt dömda. Sedan skrivs det att bröderna har ansökt om skadestånd av Arvika kommun men nekats. Slutligen beskrivs det att bröderna känner en lättnad och får ett avslut i form av 1 miljon kronor av den svenska staten.
För bröderna är beskedet välkommet, och Christian Karlsson menar att det är skönt att någon tar ansvar.
– Det är väldigt skönt att vi kommit ett steg längre, säger han till TV4 Nyheterna(V Hansson, 10 mars 2022)
Det genomgående syftet med artiklarna 2022 är att presentera problemet med att Arvika kommun nekar bröderna skadestånd. Slutligen blir syftet att presentera en lösning, att bröderna får ett skadestånd av den svenska staten.
Intertextualitet
Artiklarna publicerar information som har förekommit i tidigare artiklar. Det nämns personer som har nämnts tidigare samt ”Fallet Kevin”. Artiklarna är baserade på situationer och människor som har nämnts tidigare. Tidningarna skriver om kommunstyrelsen, justitie- och inrikesminister Morgan Johansson samt storebror Christian Karlsson som berättar om deras tacksamhet att de kommit ett steg längre.
Under pressträffen understryker Morgan Johansson att utpekandet mot bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson har följt dem hela livet. - De har ett berättigat krav på upprättelse, säger han(V Hansson, 10 mars 2022).
Christian Karlsson menar att det är skönt att någon tar ansvar. – Det är väldigt skönt att vi kommit ett steg längre, säger han till TV4 nyheterna(V Hansson, 10 mars 2022).
6.1.1 Analys av artiklarna
Resultatet av den språkliga textanalysen visar ett genomgående tema, gestaltningen förändras beroende på om bröderna är dömda eller friade från mordet. Bröderna gestaltades som ilskna, aggressiva och lögnare under 1998, när de anklagades för mordet. Vid tidpunkten för friandet från mordet riktades fokuset i artiklarna på att kritisera poliser, politiker och andra parter.
Bröderna gestaltas vid denna tidpunkt som utsatta, missförstådda, orättvist behandlade och fråntagna 20 år av sitt liv. Genom att publicera att det har varit brister i polisarbetet kan de rättfärdiga sin tidigare rapportering. Det stämmer också överens med undersökningens teori av McQuails dimensioner för mediernas ansvarighet. Genom att Expressen och Aftonbladet ändrar sin gestaltning av bröderna kan det tolkas som att det är deras sätt att ta ansvar i
enlighet med svarsansvarighet. Svarsansvarighet innebär att media genom sin kommunikation kommunicerar avsikten med publiceringen och delar med sig hur media tar sitt ansvar (von Krogh & Svensson 2019, s. 105). Genom att lyfta fram att det varit brister i polisarbetet kan de dra tillbaka sina tidigare gestaltningar av bröderna och ta ansvar för publiceringarna.
Genom att hänvisa till polisen ges förklaringen till läsarna vart den felaktiga informationen
Nyhetsurvalet ska baseras på en korrekt, trovärdig och rättvis bild av verkligheten. Ghersettis modell visar att media ska förmedla ”Nyheternas bild av verkligheten” och bilden från media är baserad på verkliga händelser (Strömbäck 2019, s. 179). Genomgående hänvisar artiklarna till polisen och förhörsledare Rolf Sandberg som enda källa till vad som hänt i fallet och vad som sagts av bröderna. Polisens uttalande och fakta blir den faktor som speglar vad som skett i verkligheten och media förmedlar den vidare till läsarna. Legitimiteten för nyhetsmedierna påverkar urvalet eftersom medias legitimitet innebär att nyheterna som förmedlas ska vara korrekta och trovärdiga (Strömbäck 2019, s. 177-179). Genom att hänvisa till polisen som kan anses som en källa med stark trovärdighet uppfattas artiklarna som trovärdiga.
Resultatet av språklig text analysen visar att bröderna under 1998 nämns vid ålder, relation till Kevin, kön, nationalitet, hemort och att de är bröder. Tidigare forskning visar att barn är överrepresenterade i nyheter om mord, ett barnamord är det mord med högst nyhetsvärde (Gekoski, Gray & Adler 2012, s. 1213). Medieombudsmannens publicitetsregler ger journalister och utgivare anvisningar om hur de bör jobba etiskt för att respektera den personliga integriteten. De valda kvällstidningarna har inte följt rekommendationen från medieombudsmannen om att respektera den personliga integriteten. Publicitetsregel 10 ger anvisningar att utgivarna inte bör publicera berörda parters kön, ursprung eller nationalitet (Medieombudsmannen u.d.). Trots anvisningar från Medieombudmannen har tidningarna valt att publicera känslig informationen om bröderna. Barnamord har högt nyhetsvärde och det kan kopplas samman med det faktum att media har publicerat de anklagade och offrets ålder.
Tidningarna frångår anvisningarna från medieombudsmannen för att väcka uppmärksamhet hos läsarna.
Tidigare forskning visar att effekten av att publicera unga brottsmisstänkta offentligt i media får långtgående effekter för deras psykiska hälsa. Ökad risk för missbruk och depression är några av effekterna som tidigare forskning har lyft fram som problematiska för
brottsmisstänkta som blir offentligt uthängda (Putnam och Finkelhor 2005, s. 220-221).
6.2 Resultat av kvalitativ intervju
I följande del presenteras resultatet av den kvalitativa intervjun med Robin Dahlén som ger svar på frågeställningarna, på vilket sätt har media brustit i sitt ansvar och kränkt den
personliga integriteten i rapporteringen av de anklagade? Samt, hur har de anklagade i ”Fallet Kevin” påverkats och upplevt mediebevakningen som barn jämfört med som vuxna? Det ges ett djupgående svar på hur han har upplevt medias nyhetsrapportering om honom och hans storebror under sin uppväxt, men också i vuxen ålder. För att se övriga svar, se bilaga nummer 9.1.
”Fallet Kevin” var en stor medial rapportering under 1998. Robin Dahlén, fem år anklagades ligga bakom mordet på fyraårige Kevin med sin storebror. Idag är Robin 29 år gammal och minns att han upplevde att nyhetsrapporteringen skrev mycket om fallet under hans barndom.
Han berättar också att polisens arbete hyllades mycket i media. Något han upplevde som dåligt i rapporteringen.
Tiden innan vi grävde i det så kände man att det var dåligt genomsökt av media och deras rapportering.
Eftersom dem skrev att det var väldigt bra skött av polisen och så vidare, men det visste de ingenting om egentligen(personlig kommunikation, 19 april 2022).
Polisen hyllades de första åren, samtidigt som Dahlén och hans storebror beskrevs som ilskna, aggressiva och lögnare i media. Något han minns att de inte brydde sig om.
När man går igenom socialen, barnpsykologer, polisarbete och allt det och ser helheten och sen läser att vi var ilskna, aggressiva och lögnare och inte hjälpsamma. Jag menar vi hade väl fantasi, vi sa det som vi tänkte på där och då. Det är inga barn i lägre ålder som vill sitta och prata med äldre gubbar i flera flera timmar. Det är självklart att man blir motvillig, så den beskrivningen om oss som barn tar jag inte så hårt på eftersom vi bara var barn(personlig kommunikation, 19 april 2022).
Dahlén fortsätter och berättar att något som påverkades mest under uppväxten var
skolgången. Dahlén berättar att även om han och hans familj aldrig berättade att det var dem som var anklagade för mordet, fanns stämpeln hos honom själv och inom
nyhetsrapporteringen.
Skolgången kändes värdelös, eller ja i princip all framgång kändes värdelös, för oavsett vad skulle man alltid ha stämpeln som barnamördare. Jag har alltid varit läshuvud och duktig i skolan, väldigt
snabblärd och oftast blir jag bra på det jag sätter mig in i. Men varför försöka. Allt var ju redan över, oavsett vad så skulle jag alltid ha min stämpel. Jag minns att jag kände så fort någon kollade på mig som barn blev jag paranoid och hade baktanken att personen visste vem jag var och ville mig illa.
Något som skapade stor social distans, jag blev mycket av en ensamvarg. Det var en enorm psykisk bergochdalbana i uppväxten(personlig kommunikation, 19 april 2022).
Dahlén berättar att i vuxen ålder har nyhetsrapporteringen känts mer positiv än negativ. Idag har han varit friad för mordet på fyraårige Kevin sedan 2018. Han har idag en mer förstående syn på rapporteringen.
Jag skulle säga att rapporteringen har hjälpt oss mycket. Men också förstört mycket för oss. Men jag anser att ingen har förstört med vilja liksom, utan det har bara blivit fel i så fall(personlig
kommunikation, 19 april 2022).
Han berättar att rapporteringen har påverkat dem positivt tiden efter att dokumentären ”Fallet Kevin” av Dokument inifrån sändes på SVT (SVT 2017). Men det fanns en viss rädsla för att dokumentären skulle sändas.
Jag var livrädd när dokumentären skulle ut, trodde att vi skulle få väldigt mycket hat när vi valde att gräva upp det här. Men det blev helt tvärtom, vi fick väldigt bra respons i både media och av
allmänheten. Det kändes bara väldigt skönt att få den sidan av responsen, istället för negativitet. Det är något vi är tacksamma för(personlig kommunikation, 19 april 2022).
Dahlén fortsätter och berättar.
Jag fick över 200 tusen meddelanden på Facebook när sista avsnittet sändes på SVT. Jag gick igenom och svarade på alla meddelanden och jag minns att inget var negativt av alla meddelanden jag fick
(personlig kommunikation, 19 april 2022).
I samband med dokumentären nämndes Dahlén och hans storebror vid för- och efternamn för första gången i media. Han berättar att största skillnaden var att de inte var lika bortglömda som i barndomen.
Jag märkte skillnad i att man nu är en offentlig person, att var man än går, vad man än gör så är det alltid någon som känner igen en. Man är inte lika bortglömd längre(personlig kommunikation, 19 april 2022).
Robin Dahlén berättar att han anser att nyhetsrapporteringen brister till viss del under uppväxten. Att media har publicerat information som gått att koppla till honom och hans storebror.
Jag anser att det inte är nödvändigt att publicera för mycket information när det gäller barn. Kanske ålder och kön. Men inget mer än så. Problemet för oss var att de förhörde alla som bodde i hela området, därför pratade alla om det, eftersom det var en så speciell händelse. Sen helt plötsligt så publicerades det att det är två bröder som har mördat Kevin. Samtidigt som vi inte fick bo kvar i Arvika, de flyttade på oss. Eftersom det var ett område där alla pratade om händelsen, så blev det inte så svårt för alla att lägga ihop vilka det var som hade begått mordet på Kevin(personlig
kommunikation, 19 april 2022).
Dahlén anser att nyhetsrapporteringen har haft sin del i vad folk tycker och tänker om dem.
Jag tror absolut att media har sin del i vad folk tycker och tänker om oss. Vi är ett populärt fall och det tror jag är anledningen till att media vill skriva om oss. Vi har upplevt folks åsikter mest i vuxen ålder.
Som barn så var media inte så stort än, därför är upplevelsen på ett annat plan nu i vuxen ålder. I den yngre åldern var det mest socialen och polisen, inga fler än så(personlig kommunikation, 19 april 2022).
Dahlén berättar att media har skapat en osäkerhet hos honom i uppväxten. Han har alltid funderat på om han och hans storebror verkligen är skyldiga för mordet på fyraårige Kevin.
Men nyhetsrapporteringen i media satte sina spår, även om han förstår att media inte visste sanningen under de första åren.
Man har alltid haft sin syn på att rapporteringen inte kan ha gått rätt till, eftersom det inte är vi. Men samtidigt har man haft dagar där man har funderat på det också. Om alla säger att det är så, så kanske det är vi som gjort det(personlig kommunikation, 19 april 2022).
Dahlén avslutar med att berätta att han nu i vuxen ålder har förstått vad en offentlig granskning i media kan göra med ett barn. Hans liv har varit en enorm psykisk bergochdalbana.
Eftersom ingen visste att det var vi som var anklagade för mordet, har de vuxna livet påverkats negativt av att jag aldrig har kunnat förklara för flickvänner, vänner och min omgivning varför jag har varit så ledsen eller reagerat starkt, starkare än normalt. Jag har haft en känsla av hela mitt liv att ingen känner mig på riktigt, utan bara min fasad som jag har byggt (personlig kommunikation, 19 april 2022).
6.2.1 Analys av intervju
Strömbäck förklarar att teorin medielogiken innebär i grunden om hur urvalet av nyheter går till hos olika aktörer på marknaden. Teorin innebär att det är nyhetsmedierna själva som påverkar urvalet, till hjälp av graden av journalistisk professionalism, graden av
marknadsorientering och de tillämpade medieteknikerna. Det innebär att det är verkligheten som avgör hur rapporteringen ser ut (Strömbäck 2019, s 178).
Resultat av intervjun visar att Robin Dahlén har en viss förståelse för hur nyhetsurvalet har gått till om honom och hans storebror som misstänktes för mord på fyraårige Kevin 1998.
Han förklarar att han förstår att media har valt att rapportera om ett populärt och unikt fall som ”Fallet Kevin”. Tidigare forskning inom området visar att ett barnamord är det mord med högst nyhetsvärde enligt läsarna (Gekoski, Gray & Adler 2012).
Däremot visar resultatet att media har en enorm påverkan på hur Dahlén har mått psykiskt.
Dahlén berättar att han har varit mycket av en ensamvarg och uppväxten har varit en enorm psykisk bergochdalbana. Det har haft en negativ påverkan på skolgången under uppväxten.
Tidigare forskning inom området visar att när ett barn utsätts för brott av ett annat barn ska samtliga barn vara allmänt skyddade från en offentlig granskning. Skyddet från offentlig granskning främjar barnens rehabilitering och hälsosamma utveckling (Putnam & Finkelhor 2005, s. 220-221). Resultatet av intervjun visar att Dahlén alltid känt att han har haft stämpeln som barnamördare och känt en ensamhet. Det kan ses i enlighet med tidigare forskning att mediebevakningen har haft negativa effekter på den rehabilitering och hälsosamma utvecklingen.
Intervjun visar att Dahlén har ifrågasatt om det är han och hans storebror som har begått mordet. Han påstår att eftersom andra och media har trott att det är dem som utfört mordet kanske det stämmer trots allt. Det visar att media och publiciteten har haft makt över Dahlén, som inneburit att han har ifrågasatt sig själv och media har makt nog att få Dahlén att tro att han utfört ett mord. Jesper Strömbäck visar att media har stor makt över människor och människors tankar. Media skapar en verklighet som tas del av genom journalistiken och andra medieplattformar och är det som påverkar människors verklighet, eftersom individen annars inte skulle tagit del av händelsen (Strömbäck 2004, s. 101). Allmänheten har varit involverad i medias rapportering om bröderna och det är media som styrt hur bröderna har gestaltats.
Dahlén beskriver hur han fick över 200 tusen positiva meddelande från allmänheten när dokumentären sändes om bröderna. Det faktumet kan ses som en bekräftelse på hur stor medial uppmärksamhet fallet fått och hur allmänhetens reaktioner om fallet ändrats beroende på gestaltningen av bröderna. Det bekräftar också att den verklighet som media förmedlar är den som påverkar människors verklighet.
7. Slutsats och diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur gestaltningen av brottsmisstänkta kan förändras över tiden. Studien har undersökt hur media har gestaltat bröderna som blev brottsmisstänkta som barn på mordet på sin lekkamrat som de sedan blev friade från i vuxen ålder, samt om media har tagit sitt ansvar. Vidare var syftet med studien att ge djupare förståelse om hur den anklagade individen upplever och påverkas av gestaltningen.
Resultatkapitlet om den kvalitativa språkliga textanalysen som har gjorts på 20 artiklar och två krönikor har besvarat frågeställningarna, hur gestaltas de anklagade barnamördarna i
”Fallet Kevin” som barn jämfört med som vuxna? Samt, på vilket sätt har media brustit i sitt ansvar och kränkt den personliga integriteten i rapporteringen av de anklagade? Resultatet av dessa frågeställningar visar att rapporteringen skiljer sig i hur bröderna blivit gestaltade över åren. Under 1998 har media detaljerat beskrivit hur mordet som påstås ha utförts av bröderna ska ha gått till. Artiklarna innehåller uppgifter om hur gamla bröderna var, deras relation till offret, kön, nationalitet samt hemort som bryter mot publicitetsregel 10 och därmed inte respekterar brödernas personliga integritet. Media har under den första tidsperioden valt att enbart ta citat från polisen kopplade till fallet. Majoriteten av alla citat har kommit från förundersökningsledaren Rolf Sandberg. Anledningen till det kan bero på att poliser ses som
