Anvisningar om elevbedömning
Grundläggande utbildning
åk 1-6
ANVISNINGAR OM ELEVBEDÖMNING
Under den tid då grundläggande undervisning ges har bedömningen till uppgift att ge eleven mångsidig respons om inlärning samt styra och sporra studierna. Avsikten med responsen till föräldrarna är att hjälpa dem att stöda barnens studier.
Bedömningen grundar sig på mångsidigt kunnande. Utöver resultaten i proven är även elevens arbete under lektionerna och i inlärningssituationerna, hemläxorna och andra arbeten betydelsefulla.
Inlärning och framgång kan under läsåret utvärderas i betyg och genom utvecklingssamtal.
Bedömningen skall utveckla elevens förmåga att bedöma sin egen verksamhet och sitt kunnande.
Självbedömning hjälper eleven att skapa en realistisk bild av sitt kunnande och stöder utvecklingen av sund självkänsla.
Det är viktigt att de betyg eleven får inte blir den enda responsen om inlärning och framgång. Respons skall ges kontinuerligt under skolarbetet. Eleven och föräldrarna skall få veta vad som ligger bakom orden och siffrorna i betyget.
Bedömningen är en central del av elevens inlärning och av lärarens arbete.
I Karleby utförs sådan elevbedömning som dokumenteras tre gånger per läsår 1) Mellanbedömning (första veckan i december)
2) Utvecklingssamtal (februari)
3) Läsårsbedömning (avslutningsdagen)
BEDÖMNING AV UPPFÖRANDE
Delområden vid bedömning av uppförande (följa regler o.s.v.) är de samma på alla årskurser.
Bedömning av uppförande i åk 1-3 beskriver framsteg i färdigheter.
Bedömning av uppförande i åk 4-6 beskriver bemästrande av färdigheter.
Att följa regler
att följa regler och det som man gemensamt kommit överens om gott uppförande i olika situationer under skoldagen
att förbinda sig till skolans seder och bruk Att ta hänsyn till andra och beakta omgivningen
att ge andra arbetsro interaktionsförmåga
sätt att förhålla sig till skolkamrater/vuxna samarbetsförmåga
förhållningssätt till skolans/skolkamratens egendom förhållningssätt till gemensamma redskap och material ta hand om den psykiska och sociala miljön
Styra sina handlingar och känslor att tåla motgångar och besvikelser tolerans/förhållningssätt till olikheter förhållningssätt i konfliktsituationer
BEDÖMNING AV ARBETET
Bedömning av arbete sker både i mellan- och läsårsbedömningen i åk 1-4. I åk 5 och 6 utvärderas arbetssätt skilt i mellanbedömningen men ingår i ämnet i läsårsbedömningen.
Bedömningen i åk 1-3 beskriver framsteg i arbetsförmåga Bedömningen i åk 4-6 beskriver bemästrande av arbetsförmåga
Planering av arbetet
övar sig i att planera sitt arbete med hjälp av lärarens anvisningar har prövat olika arbetssätt
tränar förmåga att söka information
lär sig att förbereda sig för lektionerna (material som behövs/elevmaterial)
Utföra arbetet
lära sig ta ansvar för sina studier utför sin uppgift enligt förmåga slutför sitt arbete (uthållighet) gör ansvarsfullt sina läxor
kan ta hand om sina skolsaker och sin omgivning kan uttrycka (fråga, svara, berätta) om sina egna tankar lära sig använda redskap och material som behövs i studierna
kan arbeta på ett säkert sätt och ansvarsfullt i olika miljöer (även inom datateknik) lära sig arbeta i par eller grupp
Utvärdering av arbetet
övar att utvärdera sitt eget arbete övar att sätta upp mål för sitt arbete
lär sig att dra nytta av den respons som läraren ger
BEDÖMNING AV LÄROÄMNEN
Bedömning av läroämnen grundar sig på att bemästra de innehållsområden eller beskrivningar om god kunskap hos eleven som bestäms i läroplanen (målen för inlärning).
Till exempel
Bedömning i matematik (t.ex. åk 2)
Tanke- och arbetsförmåga Eleven
visar förståelse för matematiska termer genom att använda dem i problemlösningar samt genom att visa och förklara dem för andra elever och läraren
kan dra välgrundade slutsatser, förklara sina handlingar och presentera lösningar med konkreta modeller och redskap, med bilder, muntligt och skriftligt
kan göra jämförelser, bl.a. längdjämförelser, och sätta saker och ting i ordning, hittar motsatser till dem, klassificerar saker enligt olika egenskaper samt refererar tingens position, t.ex. genom att använda ord som ovanför, under, till höger, till vänster, bakom och mittemellan; han/hon kan jämföra mängdens storlek genom att använda orden mera, mindre, lika många, mycket och lite samt att skriva och använda jämförande symboler , = och .
Tal och räkneoperationer samt algebra Eleven
kan talens betydelse i antal och kan ange ordningsföljden, skriva talen och åskådliggöra dem på tallinjen.
kan upplösa, binda, jämföra samt bilda summor och talföljder, känner till jämna och udda tal
känner till samt förstår tiosystemet och positionssystemet samt kan använda det
förstår addition, subtraktion, multiplikation och division samt kan använda dessa i vardagliga situationer
kan söka alternativa lösningar på enkla problem, samt svarsalternativ i enkla fall
känner till och kan framföra med hjälpmedel enkla bråktal, så som ett och ett halvt, en fjärde del och en tredje del
Geometri Eleven
känner igen grundformen av figurer, bl.a. fyrhörning, triangel, cirkel, klot och kub samt kan grundbegreppen inom geometri: punkt, sträcka, stråle, rät linje och vinkel, samt deras relation till de enklaste plana figurerna
kan använda enkla speglingar och förstoringar
Mätning Eleven
kan med enkla mätinstrument mäta och känner igen de vanligaste storheterna, så som längd, massa, volym och tid
kan iaktta nödvändig information i enkla vardagliga problem och kan använda sina matematiska kunskaper och färdigheter för att lösa dem
Bedömningen i finska och engelska grundar sig på nivåskalan för språkkunskaper, enligt Läroplansgrunderna.
MELLANBEDÖMNING
I en mellanbedömning bedömer man elevens framsteg. Man kan inte förvänta sig att eleven skulle ha uppnått målsättningen för årskursen i fråga när man ger ut mellanbedömningen. På grund av detta är bedömningsmeningarna för elevens fördel i formen ” du har gått framåt enligt målen…”
UTVECKLINGSSAMTAL
Se anvisningarna och blanketterna (Intra)
LÄSÅRSBEDÖMNING
I läsårsbedömningen bedöms elevens framgång när inga redogörelser för goda kunskaper har definierats i läroplanen. Om man redogjort för goda kunskaper och definierat dem för ett läroämne (t.ex. matematik åk 2, se ovan) bedöms kunnandet.
Läsårsbedömningen vidgas för varje årskurs. Den verbala bedömningen i årskurserna 1-4 bildar en grund för elevens förståelse för sina egna kunskaper och utvecklingen samt förtydligar för honom/henne och vårdnadshavarna de delområden som man borde förbättra. På fjärde årskursen kombinerar man bedömning och sifferbedömning. Sålunda är siffran som man får på senare årskurser inte bara en siffra utan man antar att eleven och vårdnadshavaren vet vad som ligger bakom siffran.
När målet för årskursen har uppnåtts blir bedömningen ”du har gjort framsteg/du kan”.
HUR SIFFERBEDÖMNING BESTÄMS
Vitsorden (åk 5-6) grundar sig på nedanstående principer.
Till exempel i matematik (åk 5) består vitsordet av medeltalet för olika delområden. För att få vitsordet kan bl.a. följande verktyg användas.
OBS! Följande modeller får fritt användas. De kan användas till hjälp t.ex. när det är svårt att bestämma ett vitsord. Ofta uppstår sådana situationer när skolframgången är svag eller verkligen god.
1 Varje delområde utvärderas skilt
Det resultat som fås är ett sammandrag eller medeltal. Utgångspunkten är vitsordet 8, som betyder att målen nåtts
10 9 8 7 6 5 4 1. Tanke- och arbetsförmåga
2. Tal- och räkneuppgifter 3. Geometri
4. Informationsbehandling och statistik 2 Plus/minus-schema
Utgångspunkten är att målet nåtts (vitsordet 8).
+
målet har nåtts på ett berömligt sätt,-
målen delvis nådda,--
målen har inte nåtts.På detta sätt uppstår en helhetsbild av ämnet.
+ målet har nåtts (8) - --
1. Tanke- och arbetsförmåga 2. Tal och räkneuppgifter 3. Geometri 4. Informations- behandling och statistik
3 Kriterier för sifferbedömning
Utgångspunkten är vitsordet 8 (god).
För att få vitsordet åtta (8) skall eleven behärska målen.
