Miljö- och hälsoskydd på
förskolor i Mora och Orsa
INLEDNING OCH BAKGRUND ... 3
ANMÄLAN... 3
EGENKONTROLL ... 4
ANSVARSFÖRDELNING ... 4
RISKER... 4
DOKUMENTATION ... 4
LOKALISERING OCH UTEMILJÖ ... 5
INRE MILJÖ... 5
Lokalyta... 5
Toaletter... 5
Ventilation ... 5
Vila... 6
Temperatur ... 7
Fukt... 7
Vatten ... 7
Dagsljus och fönster ... 7
Ljud ... 7
Radon ... 8
Allergi... 8
Rökning... 8
Smittskydd och hygien ... 8
Städning... 9
Avfallshantering ... 10
Kemikaliehantering ... 10
VÄGLEDNING I ARBETET MED EGENKONTROLL... 10
Kunskap... 10
Ansvar... 11
Dokumentation... 11
Rutiner och riskbedömning ... 11
MER INFORMATION ... 12
www.notisum.se... 12
www.socialstyrelsen.se... 12
www.boverket.se... 12
www.naturvardsverket.se... 13
www.kemi.se... 13
www.astmaoallergiforbundet.se ... 13
www.miljosamverkan.se... 13
www.vardguiden.se... 13
www.stralskyddsmyndigheten.se ... 13
Fotograf: Fredrik Schlyter © Copyright Johnér Bildbyrå AB
INLEDNING OCH BAKGRUND
Detta dokument har tagits fram av miljönämnden för att underlätta för de verksamhetsutövare som driver eller planerar att starta förskolor i Mora och Orsa kommuner. Dokumentet ska ses som en hjälp och en vägledning om hur vi tycker det ska vara på förskolor utifrån det som står i allmänna råd, riktlinjer och lagstiftning. Dokumentet är övergripande och tar inte upp allt. Varje
verksamhetsutövare är ansvarig för att veta vad som gäller även utöver vad som står i detta dokument.
När det gäller tillsyn på förskolor ansvarar Mora Orsa miljönämnd för tillsynen enligt miljöbalken,
livsmedelslagstiftningen och tobakslagen. Det här häftet tar inte upp något om livsmedel. Har ni frågor om det så ta kontakt med miljökontoret.
När man bedriver förskola så utövar man en verksamhet som är
anmälningspliktig enligt miljöbalken. Ansvarig verksamhetsutövare är oftast en kommunal nämnd, ett föräldrakooperativ eller liknande. Miljönämnden riktar sina inspektionsrapporter och beslut till verksamhetsutövaren och det är verksamhetsutövaren som är ansvarig för att eventuella beslut följs. Det är viktigt att man inom nämnden, kooperativet med mera har en tydlig
ansvarsfördelning och delegationsordning så att rätt person har mandat att agera. Det kan vara så att man hyr lokalen och då är det upp till
verksamhetsutövaren att ta kontakt och komma överens med fastighetsägaren angående åtgärder som rör lokalen etcetera.
Tidigare fanns ett allmänt råd från Socialstyrelsen "Lokaler och miljö i förskola och fritidshem, SOSFS 1989:7". Där fanns detaljerade regler kring lokalernas storlek och utformning. Dessa upphävdes när skolbarnomsorgen utgick ur socialtjänstlagen 1998 och skolverket tog över. Skolverkets regler på området är dock fokuserade på den pedagogiska verksamheten och det är nu verksamhetsutövaren som ansvarar för att lokalerna är lämpliga för ändamålet.
Som vägledning kan det allmänna rådet från socialstyrelsen fortfarande tillämpas trots att det saknar formell status. Vill man läsa det i sin helhet kan man kontakta miljökontoret.
ANMÄLAN
Innan en ny förskola startas ska verksamheten, enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, anmälas till miljönämnden. Ta även kontakt med miljökontoret vid större ändringar av lokalen eller verksamheten.
EGENKONTROLL
Eftersom förskolor är anmälningspliktiga gäller förordningen om
verksamhetsutövarens egenkontroll. Den som driver verksamheten har ansvar för att se till att lagstiftningens krav följs genom egenkontroll. En fungerande egenkontroll gör att det tydligt kan redovisas hur det säkerställs att lokalerna är ändamålsenliga och att verksamheten tar hänsyn till både hälsa och miljö.
Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens eget system för att förebygga och åtgärda eventuell negativ påverkan på miljö och hälsa. Det är också ett sätt att se till att verksamheten bedrivs enligt de lagkrav som finns.
En verksamhetsutövare ska därför på eget initiativ åtgärda brister i
förebyggande syfte. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs.
Verksamhetsutövaren är skyldig att bedriva egenkontroll utan någon
uppmaning från myndigheterna och tillsynsmyndigheten är skyldig att bedriva tillsyn. En viktig del av myndighetens tillsyn innebär att kontrollera hur
verksamhetsutövarens egenkontroll är utformad och om den fungerar.
En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att upptäcka hälsoproblem och miljöpåverkan innan de orsakar besvär, till exempel fel på utrustning, olämplig inredning, felaktiga rutiner för till exempelvis städning eller andra brister som mögel, fukt och för höga radonvärden.
ANSVARSFÖRDELNING
En viktig uppgift i egenkontrollen är att klargöra och dokumentera
ansvarsfördelningen. Detta gäller både inom verksamheten (vilken person som är ansvarig för vad) och mellan verksamheten och yttre aktörer. En tydlig och bra kommunikation mellan verksamheterna och fastighetsägarna är ofta helt avgörande och minskar risken för att åtgärder försenas.
RISKER
Exempel på faktorer, förknippade med lokaler för barnomsorg, som kan påverka miljö och hälsa negativt är fukt, mögel, radon, brister i ventilationen, avfalls- och kemikaliehantering, otillräcklig städning, buller, golv- och
lufttemperatur. Oberoende av om ansvaret för kontroller, utredningar och/eller åtgärder ligger på fastighetsägaren, eller någon annan, måste den som ansvarar för verksamheten ha kunskap om riskerna. Det innebär att du som är
verksamhetsutövare löpande ska undersöka och bedöma riskerna med
verksamheten utifrån miljö- och hälsosynpunkt. Detta ska vara dokumenterat.
DOKUMENTATION
Egenkontrollen ska dokumenteras och finnas tillgänglig i verksamheten. Det blir då lättare för personalen att göra rätt, följa upp verksamheten och hitta brister om något blivit fel samt veta vem som är ansvarig för olika saker.
Dokumentationen ska kunna redovisas för tillsynsmyndigheten vid förfrågan.
Anpassa dokumentationen efter verksamhetens art och storlek.
© Copyright Johnér Bildbyrå AB
Längre bak i det här häftet finns en vägledning i arbetet med egenkontrollen.
LOKALISERING OCH UTEMILJÖ
Förskolor bör lokaliseras så att de inte belastas av magnetfält, luftföroreningar och buller. Det ska finnas säkra
hämtnings- och lämningsplatser för både föräldrar och skolskjutsar.
Biltrafik och parkeringsplatser bör placeras väl skilt från förskolegården, även trafik till förskolan (matleveranser etcetera) bör hållas skilt från barnens ytor.
Det är viktigt att förskolegårdar är utformade så att de lockar till
utevistelse. Att vara utomhus är en av de viktigaste hälsofrämjande åtgärderna för de allra flesta!
Utomhusmiljön bör förses med riklig växtlighet och lekanordningar. Tomten bör ha ett vindskyddat läge och det är viktigt att det finns skuggade
lekområden för att barnen ska kunna undvika skadlig UV-strålning vid starkt solsken.
Socialstyrelsens allmänna råd från 1989 rekommenderade 40 m²/barn som ett riktvärde för dimensionering av lekytor utomhus för förskolor och fritidshem.
INRE MILJÖ Lokalyta
I förskolan rekommenderas en yta på cirka 7,5 - 9,5 m² per barn där barnen vistas, denna rekommendation grundar sig på Socialstyrelsens råd från 1989.
Personalutrymmen, kontor, städutrymmen och tekniska utrymmen såsom fläktrum och soprum ingår inte. Ytnormen beräknas på max antal barn som samtidigt kan vistas i lokalen.
Toaletter
Det bör finnas minst en toalett per 15 barn samt personaltoalett. Dessutom bör det finnas en särskild skötplats för blöjbyten. För handhygienens skull bör det alltid finnas flytande tvål och engångshanddukar. Engångshandskar och handdesinfektion kan också behövas vid vissa tillfällen.
Ventilation
För att uppnå god inomhusluft är det viktigt att ha en grundventilation som är anpassad till den verksamhet som finns i byggnaden. Inomhusluften förorenas
Fotograf: Susanne Kronholm © Copyright Johnér Bildbyrå AB
ständigt av människor, byggmaterial, inredning med mera och om
ventilationen är dålig blir de föroreningar som bildas kvar inomhus. Detta kan ge upphov till bland annat allergiska besvär, trötthet, klåda och irritation i ögon och luftvägar.
Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om ventilation bör uteluftsflödet i
förskolor inte understiga cirka 7 l/s per person vid stillasittande sysselsättning.
Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m² golvarea bör vidtas för att ta hänsyn till föroreningar från andra källor än människor. Rekommendationen är att öka uteluftsflödet till cirka 10 l/s och person. Om inte risk för pollenallergi föreligger är, vid större samlingar, kort effektiv fönstervädring under några minuter en bra rutin. Längre vädring än fem minuter bidrar mest till att kyla ner rummet.
En indikation på att ventilationen inte är tillräcklig är om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning regelbundet överstiger 1000 parts per million (ppm). I välventilerade lokaler överstiger koldioxidhalten sällan 600-700 ppm.
Utomhus ligger koldioxidhalten på cirka 300-400 ppm.
Friskluftsintag till byggnader bör placeras så att olägenheter från bilavgaser och frånluftsdon inte uppstår. Filter med tillräcklig stoftavskiljningsgrad bör installeras i anläggningen. Ventilationskanalerna bör utformas så att de medger godtagbar och regelbunden rensning. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) av ventilationssystemet för förskolor ska ske vart tredje år och ett exemplar av protokollet ska skickas till byggnadsnämnden. OVK utgör dock ingen garanti för att ventilationen är tillräcklig i förhållande till det antal personer som normalt vistas i lokalen. Lokalerna bör därför ha ett anslag där det framgår hur många personer som ventilationen i rummet är dimensionerad för. Detta underlättar för verksamheterna att planera lokalutnyttjandet.
Vila
På förskolor bör det finnas utrymme för barnens vila.
Vilan är en viktig och daglig verksamhet som ska planeras in redan från början i lokalen.
Om man väljer att låta barnen sova i vagnar ute ska det finnas regn- och vindskydd.
Det bör dessutom finnas utrymme att förvara vagnarna torrt. Viloutrymmen måste placeras eller utformas så att
personalen enkelt kan ha uppsikt över de sovande barnen samtidigt som de tar hand om de vakna barnen. Om barnen sover ute bör man beakta den
begränsning det innebär för övrig verksamhet ute, det kan innebära att man behöver större ytor utomhus. Om man väljer att låta barnen sova inne bör det finnas ett lämpligt utrymme för det.
Temperatur
I förskolelokaler bör inomhustemperaturen vara mellan 20-23 grader och golvtemperaturen minst 18 grader. Skillnaden i temperatur mellan huvud- och fotnivå bör inte vara mer än 3 grader. Strålningstemperaturskillnad mellan fönster och motsatt vägg bör inte vara över 10 grader. Rekommendationen grundar sig på Socialstyrelsens allmänna råd om temperatur inomhus.
Fukt
Att regelbundet vistas i en byggnad med fuktproblem kan innebära en
hälsorisk. Om inomhusmiljön är dålig kan det medverka till hälsoproblem som luftvägsinfektioner och mer diffusa symtom som irritation i ögon och
luftvägar, hosta och trötthet samt förvärra vissa överkänslighetsreaktioner för personer med astma eller allergi.
I Socialstyrelsens allmänna råd om fukt och mikroorganismer framgår det att tecken på fuktproblem i byggnader kan vara synliga fuktskador och fuktfläckar eller omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av cirka minus 5 grader eller kallare.
Vatten
Varmvattentemperaturen i tappställen och ledningar ska ha rätt temperatur och ledningarna ska vara utformade på korrekt sätt för att minimera risken för tillväxt av bakterier (till exempel legionellabakterier). Vattnet i
varmvattenberedare (om sådan används) bör ständigt hålla en temperatur på minst 60 grader. Temperaturen på varmvattnet vid tappställen bör normalt hålla minst 50 grader. Vid tappställen som små barn själva använder får
varmvattnet vara max 38 grader på grund av skållningsrisken. I dessa fall är det viktigt att ledningar och blandare är utformade på ett korrekt sätt.
Har lokalen egen vattenbrunn finns det krav på kvalitet och provtagning. Ta kontakt med miljökontoret för mer information.
Dagsljus och fönster
Det är viktig med ordentligt med dagsljus. Förenklat kan sägas att fönsterytan bör vara minst 10 % av golvytan (enligt tidigare svensk byggnorm). Fönster bör utformas så att det blir möjligt för barnen att få utblick samt så att vädring underlättas.
Ljud
Buller orsakar en mängd problem, bland annat:
• Tillfälliga och permanenta hörselnedsättningar samt tinnitus.
• Försämrar möjligheten till samtal och försvårad språkinlärning.
• Röstproblem på grund av att man är tvungen att höja rösten.
• Ökad olycksrisk eftersom larm och varningar hörs sämre.
• Försämrad prestations- och koncentrationsförmåga.
• Fysiska stressymtom.
Lokalerna i förskolan ska anpassas så att det blir en lämplig ljudnivå.
Ljuddämpande tak, tassar under stolsben, bord med ljuddämpad yta,
ljuddämpande mattor och andra textilier samt möjlighet att med dimmer kunna dämpa belysningen är några exempel på åtgärder för att få ner ljudnivån. Det är viktigt att man beaktar ljud och buller även vid möblering och planering av verksamhetens dagliga rutiner. Tips om planering kan man få i "Bullret bort"
en idéskrift från Socialstyrelsen med flera myndigheter.
Det finns pedagogiska mätinstrument som visuellt visar när ljudnivån från verksamheten går över önskvärda nivåer, till exempel "ljudörat".
Radon
Eftersom förhöjda radonhalter inomhus utgör en olägenhet för människors hälsa bör radongashalterna regelbundet kontrolleras i lokaler för barnomsorg.
Mätningarna sker normalt sett mellan 1 oktober och 30 april, under en period av minst två månader. Lämpligen genomförs radonmätningarna i samband med eventuella ombyggnader eller i annat fall vart 5:e år. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om radon bör årsmedelvärdet för radongashalten inte överstiga 200 Bq/m³.
Allergi
Det finns allergiska barn på så gott som alla förskolor. Detta innebär att det ställs höga krav på inomhusmiljön eftersom allergiker kan behöva grundligare städning och extra god ventilation. Det är viktigt att tänka på städbarheten av stoppade möbler, mjuka mattor och annan inredning, tänk på att arbeta förebyggande. Ha alltid kunskap om vilka allergier som finns hos barn och personal och hur man ska agera om någon reagerar. Vissa allergiker kan vara så känsliga att speciella åtgärder krävs. Det kan till exempel handla om att införa rutiner kring kläder och dofter. Har man pälsdjur hemma kan allergener föras med på kläderna. Tänk även på vilka växter som finns i lokalerna samt vad man tar in under olika högtider, till exempel blombuketter, påskris och hyacinter.
Rökning
Rökning är enligt tobakslagen förbjuden i lokaler som är avsedda för barn- omsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem.
Förbudet gäller även då ingen barnverksamhet förekommer, till exempel på kvällar och lov. Cigarettrök finns kvar i utandningsluften efter rökning och sprids dessutom via kläderna. Det kan därför vara olämpligt för allergiska och astmatiska barn att personalen röker.
Smittskydd och hygien
Det är viktigt att det finns rutiner för handtvätt och personlig hygien för både barn och personal. Hygienrutiner ska till exempel finnas för blöjbyten, toalettbesök och måltider. Det bör också finnas rutiner för hur man gör vid infektionssjukdomar och hur leksaker och annat material desinficeras.
Ytterligare information finns bland annat i ”Smitta i förskolan” en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen.
Städning
Städningen i förskolan utgör en viktig del i att upprätthålla en bra
inomhusmiljö, god hygien och för att undvika smittspridning. Tydliga rutiner för städning och en ansvarsfördelning för städning bör vara en del av
egenkontrollen. Ett exempel på en städrutin kan vara vilken städmetod som ska användas och hur ofta man ska städa olika delar av lokalerna. En bedömning måste ske utifrån lokalens utformning och hur lokalen används. En
utgångspunkt kan vara att förskolelokaler behöver städas dagligen och att hygienutrymmen samt andra särskilt belastade miljöer kan behöva städas flera gånger varje dag.
Städrutinerna bör omfatta hela verksamheten, vilket kan innebära att man förutom rutiner för att städa själva lokalen och dess ytor även beskriver rutiner för rengöring av stoppade möbler, rengöring av skötbord och pottor, tvätt av textilier och rengöring av leksaker. I rutinerna för städningen bör ytor som man ofta tar på som till exempel lysknappar, vattenkranar och handtag till dörrar och skåp samt särskilt belastade ytor som är viktiga att de städas dagligen särskilt nämnas. Storstädning, städning av svårtåtkomliga ytor, städning av städförråd samt annan städning som genomförs mer sällan bör också omfattas av städrutinerna. Exempel på några generella hållpunkter för städningens omfattning och tidsintervall följer nedan:
• Förskolelokaler behöver städas dagligen.
• Hygienutrymmen och andra särskilt belastade miljöer, till exempel rum som även används som matsal eller lokaler som även nyttjas under kvällstid, behöver städas dagligen eller flera gånger dagligen.
• Det är viktigt att städningen omfattar ytor som man ofta tar på med händerna, till exempel handtag, lysknappar, tangentbord, spolknappar samt lättåtkomliga ytor som till exempel golv, bord, bänkar, stolar och hyllor.
• Städrutinerna behöver också omfatta stoppade möbler och textilier som till exempel gardiner, mattor, tavlor, madrasser och kuddar.
• Leksaker behöver tvättas/rengöras regelbundet.
• Storstädning behöver utföras återkommande under året och omfatta golv, inredning, högt belägna horisontella ytor, lampor, ventilationsdon, textilier och golvbrunnar.
• Städförrådet behöver städas regelbundet.
• Vid utbrott av smitta kan det bli aktuellt att höja nivån på städningen.
I Socialstyrelsens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar finns ytterligare vägledning. Då de allmänna råden till viss del är föråldrade (hänvisar bland annat till inaktuell lagstiftning) har Socialstyrelsens vägledning gällande städning förtydligats i ”Om städning i förskolan” som togs fram i samband med det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan 2009.
© Copyright Johnér Bildbyrå AB
Avfallshantering
Varje förskola ska jobba för att i första hand minimera avfallsmängderna, till exempel matavfall. Uppkommet avfall ska sorteras och lämnas på anvisade platser. Soputrymmen för hushållsopor och återvinningsmaterial ska vara dimensionerade för den sopmängd som verksamheten medför. Möjligheten att köpa begagnat bör övervägas vid
inköp.
Hantering av så kallat farligt avfall omfattas av särskilda regler. Enligt dessa ska den som bedriver
verksamhet där farligt avfall
uppkommer föra journal. Förskolan har även en skyldighet att kontrollera att den som transporterar bort det farliga avfallet har tillstånd för detta liksom den som tar emot avfallet. Vill förskolan själv transportera det farliga avfallet måste ni anmäla det till
länsstyrelsen. Exempel på farligt avfall är fotokemikalier, lysrör och vissa batterier.
Kemikaliehantering
En förteckning över vilka kemiska produkter som används i verksamheten ska ingå i egenkontrollen. Enligt kemikalieinspektionens föreskrifter ska
kemikalier som maskindiskmedel, fixervätska för teckningar, målarfärger etcetera förvaras inlåsta och avskilda från livsmedel. Hälso- och/eller miljöfarliga kemiska produkter ska vara tydligt märkta med bland annat skyddsanvisning, innehållsuppgift och doseringsanvisning. Användningen av kemiska produkter som utgör en risk för hälsan eller miljön bör minimeras.
Välj de produkter som är minst farliga för miljön och människors hälsa.
VÄGLEDNING I ARBETET MED EGENKONTROLL
Här anges ett översiktligt förslag till vad egenkontrollen kan omfatta.
Observera att egenkontrollen ska anpassas till varje enskild verksamhet och er egenkontroll kan därför behöva fler eller färre punkter.
Kunskap
• Räcker vår kunskap till för att följa gällande bestämmelser?
• Vilken kompetens finns inom verksamheten?
• Inom vilka områden behöver vi förstärka och ta in kompetens?
• Medför vår verksamhet några risker för hälsan och/eller miljön?
• Tas tillräcklig hänsyn till personer som har allergier eller annan överkänslighet?
Ansvar
• Är det organisatoriska ansvaret fördelat inom verksamheten?
• Är ansvarsfördelningen mellan verksamheten och fastighetsägaren klarlagd och dokumenterad?
• Vem ansvarar för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av egenkontrollen?
• Vem ansvarar för att åtgärder genomförs?
Dokumentation
• Har vi samlat all lagstiftning och myndighetsbeslut på ett överskådligt och lättbegripligt sätt?
• Finns uppgifter om maximal personbelastning för alla rum?
• Finns dokumentation om ventilationsanläggningen (skötsel och kontroll)?
• Finns uppgifter om underhåll av utrustning, inredning och lokaler?
• Finns hygien- och smittskyddsrutiner (inklusive städschema) dokumenterade?
• Finns en kemikalieförteckning?
Rutiner och riskbedömning Lokalanvändning
• Finns rutiner för planering av användning av lokalerna? Till exempel typ av verksamhet och barnantal samt följder av detta såsom yta per barn, ljudnivå, ventilation, städbarhet, förvaringsmöjligheter, tillgång till hygienutrymmen och så vidare.
Städning och hygien
• Finns rutiner för att bedöma städbehov och uppdatera städrutiner?
• Finns rutiner för att hantera uppkommen smitta och uppföljning av utbrott?
Inomhusmiljö
• Finns rutiner för regelbunden kontroll av inomhusmiljön? Till exempel golv- och lufttemperatur, ljudnivå från fläktar, akustik, radon, avvikande lukter, uppkomst av fuktfläckar eller annat som kan påverka de som vistas i lokalerna?
Utomhusmiljö
• Påverkar eller riskerar verksamheten att påverka människor eller miljön i omgivningen (till exempel buller från fläktar)?
• Finns rutiner för regelbunden kontroll av utomhusmiljön? Till exempel olycksrisker, material samt hygien i sandlådor, UV-strålning, material i lekredskap?
Avfallshantering
• Finns rutiner för hantering av avfall?
• Uppkommer farligt avfall? Förvaras det i så fall på ett säkert sätt med tanke på hälsa och miljö och följs de regler som finns angående hantering av farligt avfall?
Kemikaliehantering
• Finns rutiner för hantering av kemiska produkter?
• Går det att byta ut vissa kemikalier mot sådana som är mindre farliga?
Övrigt
• Finns rutiner för olycksfall och tillbud?
• Tas tillräcklig hänsyn till person med allergi eller överkänslighet?
• Finns rutiner att vid inköp välja de produkter som är minst skadliga för människors hälsa och miljön?
• Går det att minska förbrukningen av råvaror, kemikalier och energi?
• Finns rutiner för information till föräldrar?
• Finns rutiner för att ta hand om inkomna synpunkter och klagomål?
MER INFORMATION www.notisum.se
• Miljöbalken (SFS 1998:808)
• Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)
• Förordning om verksamhetsutövarnas egenkontroll (SFS 1998:901)
• Avfallsförordningen (SFS 2001:1063)
• Tobakslagen (SFS 1993:581) www.socialstyrelsen.se
• Radon (SOFS 1999:22 med ändring 2004:6)
• Ventilation (SOFS 1999:25)
• Fukt och mikroorganismer (SOFS 1999:21)
• Städning i skolor, förskolor och fritidsgårdar (SOFS 1996:33)
• Buller inomhus (SOFS 2005:6)
• Höga ljudnivåer (SOFS 2005:7)
• Temperatur inomhus (SOSFS 2005:15)
• Legionella, meddelandeblad nr 13/1993
• Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet, meddelandeblad december 2007
• Bullret bort, en liten handbok om god ljudmiljö i förskolan
• Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt
• Buller – Höga ljudnivåer och buller inomhus
• Hygien, smittskydd och miljöbalken – objektburen smitta
• Miljörapport 2009 www.boverket.se
• Information om legionella
• Har du legionellabakterier i dina vattenledningar?
• Boverkets författningssamling (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m.
2002:19), avsnitt 6:61 och 8:42
• Att se, höra och andas i skolan – en handbok om skolans innemiljö
www.naturvardsverket.se
• Externt industribuller (SNV 1978:5)
• Riktvärden för trafikbuller (1991)
• Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2)
• Egenkontroll – en fortlöpande process (handbok 2001:3) www.kemi.se
• Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2008:2 med senaste ändring 2011:3) www.astmaoallergiforbundet.se
Under verksamhet/Tillgänglighet/I Skolan:
• ”Allergironden” är ett verktyg som har tagits fram för att identifiera allergirisker i miljön. Den fungerar som en checklista och kan med fördel användas i samband med skyddsronden
www.miljosamverkan.se Under Inomhusmiljö:
• ”Kontrollrond för skola och förskola” är ett verktyg med en checklista avseende miljö, hälsa och säkerhet, inklusive arbetsmiljö och
allergifrågor. Checklista är sammanställd av Miljösamverkan i Västra Götaland
www.vardguiden.se Under Barn och föräldrar:
• Dagissmittor
www.stralskyddsmyndigheten.se
• Solskyddsfaktorer – sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn
