2016 Fakulteten för lärande och samhälle
Samtal med studenter i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurserna 1-3 samt mot årskurserna 4-6
Inom ramen för en programutvärdering har studenterna bjudits in till samtal via lärarna i den sista kursen våren 2016. Utbildningsledare Gunilla Löfström har lett samtalen som hållits vid två tillfällen i vecka 20 samt sammanställt studenternas synpunkter. Varje student deltog i ett samtal. Studenterna har haft möjlighet att läsa och ge synpunkter på sammanställningen.
Utöver samtalen består programutvärderingen av en enkät som skickas till samtliga studenter i juni 2016. Resultatet av programutvärderingen publiceras på programmets hemsida i augusti 2016: http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-
student/Program/Grundlararutbildningen/
Tio studenter deltog i samtalen:
Inriktning F-3
Svenska och lärande som fördjupningsämne: Två studenter Matematik och lärande som fördjupningsämne: Två studenter Naturorientering/teknik som fördjupningsämne: En student
Inriktning 4-6
Engelska och lärande som fördjupningsämne: En student Matematik och lärande som fördjupningsämne: Två studenter Naturorientering/teknik som fördjupningsämne: Två studenter Ingen student med praktisk-estetiskt ämne som övrigt ämne deltog.
Är du rustad för yrkeslivet? Utbildningens relevans och kvalitet.
Måluppfyllelse.
Förebygga och hantera konflikter/pedagogiskt ledarskap/grupprocesser
Studenterna hade velat ha undervisning om hur man hanterar konflikter och utövar ett pedagogiskt ledarskap genom praktiska övningar som rollspel, iscensättningar etc där man som blivande lärare försatts i situationer som man behöver träna sig i att hantera. Det skulle ha varit värdefullt att på så sätt förbereda sig för vfu och yrkeslivet. Några studenter säger att sådana iscensättningar förekom i någon mån i kursen Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap medan andra inte minns sådana övningar. Någon minns att ett sådant inslag förekom men att det var frivilligt.
Studenterna hade önskat mer träning i kroppsspråk, röstläge m m som hör ihop med
utövande av ledarskap. Studenterna tar i det här sammanhanget upp boksamtal, högläsning, m m som man hade kunnat iscensätta och få respons på (röst, inlevelse etc). Studenterna hade också önskat återkommande respons på muntliga presentationer. Man hade velat träna sig i att hålla lektioner för sina kamrater. Om sådana läraktiviteter hade organiserats (gärna tidigt i utbildningen) hade studenterna fått ett gott stöd i sin professionsutveckling och känt sig säkrare under sin vfu.
Studenterna hade velat ha återkommande undervisning om pedagogiskt ledarskap. Det har inte funnits någon progression.
Dokumentation av elevers lärande, bedömning och betygsättning
Studenterna uppger att detta varit väl tillgodosett. Studenterna har kunskap om såväl
formativ som summativ bedömning. Man har både teoretisk och praktisk kunskap. Det känns stabilt. Studenterna för resonemang om Blooms taxonomi och svårigheten att omsätta matriser till betyg. De anser sig vara väl rustade i att ge formativ bedömning för att elever ska kunna utveckla sitt lärande.
Några studenter hade önskat fler verktyg för dokumentation (t ex appar) samt fler – och gärna smidiga - alternativ att bedöma på eftersom matriser inte alltid fungerar.
Det hade också varit önskvärt med fler autentiska elevtexter att träna betygsättning på. Det hade varit bra att t ex bedöma nationella prov.
Lärande i en flerspråkig miljö/lärande på annat modersmål än modersmålet/ämnesspecifikt språk som verktyg för lärande
Detta är väl tillgodosett, men borde ha kommit senare när man varit mer förankrad i ämnena. För att kunna arbeta med ämnesspecifikt språk som verktyg för elevers lärande måste man själv ha kunskap om det ämnesspecifika språket. Progressionen bör ses över.
Studenterna uppger att de känner sig väl rustade i alla ämnen och framhåller att det är mycket bra att svenskämnet konsekvent och genomgående utbildar i detta. Det är ett bra upplägg.
Kommunikation med vårdnadshavare
Detta har inte alls varit tillgodosett. Studenterna hade velat träna i att t ex hålla utvecklingssamtal. De är kritiska till att det inte ingår tillräcklig undervisning i de
hörskoleförlagda kurserna utan att man som enskild student är helt beroende av vad som ens vfu kan erbjuda vilket är mycket olika.
Kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser Detta område är inte tillgodosett.
Några studenter i 4-6 säger att det finns en risk att de inte kommer att ens fundera över möjligheten att använda praktiska och estetiska läroprocesser eftersom de inte har lärt sig att använda sådana. Det har funnits enstaka inslag men dessa har varit utan sammanhang.
Studenterna i F-3 hade önskat att tillägna sig verktyg inom bild, musik och estetiskt skapande. De menar att det är viktigt att kunna eftersom det i de första årskurserna förekommer mycket målande, ritande och musicerande. Det har funnits ett tillfälle i en svenskkurs och ett tillfälle i en uv-kurs såvitt studenterna kan komma ihåg. Studenterna är också kritiska till att de inte fått samarbeta med studenter med inriktning mot arbete i fritidshem med tanke på att man ska samarbeta med i det kommande yrket.
Specialpedagogik/elever i behov av särskilt stöd/funktionshinder
Kursen Utveckling, lärande och specialpedagogik innehöll många föreläsningar på kort tid vilket innebar att det inte blev tid för reflektion. Studenterna har inte fått tillräcklig kunskap om olika funktionshinder. Fokus har varit på dyslexi och dyskalkyli. Studenterna har inte metodisk kunskap och verktyg för att inkludera elever med olika behov i undervisningen. De har heller inte kunskap om vad elever har för rättigheter vad gäller stöd och vad man som lärare har rätt att kräva. Detta hade man behövt lära sig.
Digitala verktyg och mediers och digitala miljöers roll i pedagogisk verksamhet
Det har varit för lite undervisning i detta. Studenterna hade behövt undervisning i och om olika pedagogiska verktyg (t ex appar, paddor) som används i skolor. Det har överhuvudtaget inte förekommit någon utbildning i smartboards.
Några studenter menar att undervisningen i och om digitala verktyg i pedagogisk verksamhet har varit under all kritik och påpekar att det inte räcker med att powerpointpresentationer ingår i examinationer. Frånvaron av undervisning i de högskoleförlagda kurserna är extra
problematisk när det inte heller funnits kunskap på vfu-skolan. Det har varit pinsamt att komma till vfu-skolan utan kunskap om digitala verktyg.
Det måste finnas digitala verktyg på högskolan att arbeta metodiskt med och att diskutera med stöd i ämnesdidaktisk teori.
Kunskaper om interkulturalitet, medborgerlig bildning och lärande för hållbar utveckling Två studenter i en av samtalsgrupperna stannade kvar efter samtalets för att lämna följande synpunkter: Interkulturalitet har inte berörts i flertalet kurser. Det har bara förekommit i engelskämnet. Hållbar utveckling har förekommit i NO men inte i de andra ämnena.
Studenterna kan inte dra sig till minnes att medborgerlig bildning behandlats i någon kurs.
Studenterna hade gärna sett att de fått undervisning i samtliga kurser för att förstå den röda tråden inom detta område i förhållande till läroplanen.
Generellt
Ämnesdidaktisk teori är väl tillgodosett. Däremot hade studenterna behövt verktyg för hur man gör. Det hade behövts tydligare fokus på metodik. Man hade velat ha en repertoar av metoder och verktyg med sig in i yrkeslivet.
Det har funnits undervisning om metodiska verktyg främst i matematik och no/teknik. Där har man gått igenom konkreta förslag på hur man kan arbeta med eleverna. En student är dock kritisk till att kurser delats upp i en ämnesdel och uvk-del och menar att dessa borde ha integrerats (gäller kurserna före val av fördjupningsämne). En annan student hade önskat att utbildningen varit upplagd så att man först lärt sig ämnet och därefter lärt sig ämnesdidaktik.
Även i engelska har det förekommit konkreta förslag och metodik.
I svenska och SO har det varit en obalans mellan ämne och ämnesdidaktik. Det varit en övervikt på ämnesdidaktik i svenska och en övervikt på ämnesstudier i SO.
Metodiska moment har saknats i alla ämnen och särskilt i SO enligt några studenter. Lesson studies har fungerat bra och hade kunnat användas i fler ämnen. Man hade dock önskat respons.
En student hade önskat att man fått göra ett undervisningsupplägg med en definierad tidsram t ex ett arbete om ett visst ämnesområde under x veckor med x lektionstid.
Studenterna ställer sig frågande till att introduktionen till professionen och högskolestudier i den första kursen har genomförts olika beroende på inriktning. Vad gäller introduktionen till akademiska studier finns det olika minnesbilder. En student säger att skrivuppgiften var valfri och att man inte fick respons på den och att den därför var meningslös.
I F-3 hade den inledande SO-kursen fokus på ämnesstudier och inte alls på ämnesdidaktik och metodik även om lite ämnesdidaktik fanns i geografin, medan den efterföljande svenskkursen hade fokus på ämnesdidaktik (dock inte metodik). En student tror att det faktum att den första terminen bestod av en kurs med fokus på ämnesstudier (som kändes som en upprepning av gymnasieutbildningen) åtföljd av en kurs med fokus på ämnesdidaktik har gjort att studenter hoppat av utbildningen. Det har varit svårt att förstå upplägget och progressionen. Det behöver göras om och klargöras enligt studenterna.
Några studenter tycker att det har varit svårt att förstå tanken bakom upplägget och
progressionen i hela utbildningen vad gäller ämnesstudier, ämnesdidaktik och metodik. Den obalans som finns mellan ämnena är svår att förstå. Några studenter föreslår att kursen Skola, värdegrund och samhälle skulle inleda utbildningen. På så sätt skulle utbildningen tydligt vara förankrad i yrket från start.
Flera studenter tycker att det har varit en mycket bra och varierande fördelning mellan inlämningsuppgifter och tentor. Någon hade önskat ännu mer variation. Studenterna har saknat kontinuerlig formativ bedömning genom utbildningen och tycker att det är ironiskt att de har kunskap om vikten av formativ bedömning men inte återkommande fått sådan. En student tycker att lärandemål och bedömningsmatriser inte alltid stämt överens.
Vissa examinationer har haft för mycket fokus på ämneskunskaper och för lite på ämnesdidaktik och metodik.
Studenterna är kritiska till föreläsningar som inte fördjupat innehållet i litteraturen utan där föreläsaren berättat samma saker som står i böckerna eller artiklarna. De är också kritiska till att innehållet i föreläsningar inte fördjupats efterhand i utbildningen utan att föreläsare börjat på nytt om och om igen. Det har förekommit att föreläsare sagt att de inte har fått information om vad studenterna läst tidigare, något som studenterna ställer sig frågande till.
Studenterna hade velat ha betydligt mer lärarledd tid. Det hade behövts 10 gånger mer lärarledd tid. Förutsättningarna har inte varit bra vare sig för lärare eller studenter. En lärare ska ha uttryckt att jobbet är hopplöst. Studenterna menar att deras kunskaper blivit lidande p g a att deras kompetenta lärare inte haft tillräckliga resurser. Studenterna berättar att några lärare har lagt fler timmar i kurserna än vad de har fått resurs för.
Den lärarledda tiden har varit ojämn fördelad. Det har gjort att man inte fått in en bra studierytm utan att det känts sammanhangslöst och hattigt. Man hade velat ha fler jämnt fördelade stressfria lektioner.
En NO/teknik-kurs med inlämningsuppgifter och formativ respons samt den sista kursen med portfolio, inlämningsuppgifter och formativ bedömning nämns som goda exempel där man lärt sig mycket. Studenterna tycker att de fått mer formativ respons och handledning i slutet av utbildningen jämfört med hur det var i början.
Man lär sig mycket på att själv ge kollegial respons enligt studenterna som framhåller att det är en viktig kompetens för en blivande lärare att tillägna sig under utbildningen. Detta borde därför ha organiserats genomgående.
Studenterna tycker att studieguiderna och bedömningsmatriserna har varit bra stöd och struktur för lärandet. Det har varit mycket bra när det funnits en anvisning om vilken litteratur som ska vara läst till lektionerna och föreläsningarna.
Det har inte varit bra att ha en kurs i NO/teknik och en i engelska parallellt.
Studenterna framhåller att kursen Forskning, utveckling och utvärdering var en mycket bra kurs. Den var nyttig och man lärde sig mycket.
Kravnivå och arbetsinsats
Kravnivån har varit alldeles för låg. Utbildningen skulle kunna förkortats till 2,5 – 3 år. Bland de studenter som tillfrågas om hur mycket tid de lagt i veckan under de högskoleförlagda kurserna svarar tre studenter (i F-3) cirka 30 timmar, och två studenter (i 4-6) cirka 20 timmar.
Det har varit för lätt att bli godkänd på examinationsuppgifterna Det har ibland räckt med att hitta ett citat ur t ex läroplanen och skriva något övergripande om det. Det borde ha ställts krav på studenterna att ha läst till föreläsningar och seminarier. Frågeställningar borde ha funnits i förväg och fördjupningar borde skett i föreläsningar och seminarier för att
studenterna skulle ha fått förutsättningar att prestera bättre. Några studenter säger sig vara positiva till obligatoriska föreläsningar och seminarier och till en bättre kontroll.
Vfu samt koppling mellan vfu och hfu
Studenterna är kritiska till att det ställts helt olika krav i vfu. Man ifrågasätter att det finns likvärdighet och rättssäkerhet i undervisningen och i bedömningen. Bedömningar har gjorts utifrån väldigt olika bedömningsunderlag. Det är studenternas uppfattning att kraven för godkänt varit väldigt olika och att studenter fått G trots att lärandemålen inte varit uppfyllda. Betygskriterier för uppgifter har inte funnits vilket studenterna är kritiska till.
Det har också ställts olika krav på vad studenter ska ha deltagit i på skolan och hur mycket undervisning man ska ha gjort. Vissa studenter har hållit i alla lektionerna medan andra haft ett fåtal. Handledare har haft dålig kunskap om ramverk och riktlinjer för vfu. Malmö
högskola bör ge klara direktiv om vad som gäller.
Studenterna hade önskat mer tydlighet i vad som förväntas av en i de olika kurserna.
Lärandemålen och bedömningskriterierna hade behövt konkretiseras och förklaras bättre.
En student hade önskat en mall för lektionsplanering inför trepartssamtalet.
Flera studenter menar att det skulle ha varit bra att göra vfu på två skolor med olika upptagningsområden och att det kan vara bra att byta handledare och att på så sätt få erfarenheter av olika undervisningssätt. Utflykter till en annan skola och att vara tillsammans med en annan student där är ett bra upplägg och bör uppmuntras.
En student berättar att handledaren tagit parti för en elev i en konfliktsituation och att studenten inte fått stöd av sin handledare.
Studenterna hade önskat att få kontinuerlig feedback av handledare och vfu-lärare på filmade undervisningssekvenser.
Studenterna ger uttryck för att det blivit för mycket när lärare i de högskoleförlagda kurserna gett uppgifter som de har behövt göra under en vfu-kurs. Det har inte funnits möjlighet att göra uppgifter i högskoleförlagda kurser och samla empiri samtidigt som man ägnat sig åt att nå målen för vfu-kursen. Studenterna framhåller att de inte haft något emot att samla empiri på skolan under de högskoleförlagda kurserna.
Studenterna hade gärna haft längre vfu-kurser – särskilt den sista.
En student tycker att reglerna för att ta igen vfu i samband med sjukdom har varit för hårda.
Inflytande och bemötande
Studenterna uppger att de varit nöjda med sina lärare. Man har haft mycket personlig kontakt och god undervisning. Lärarna har varit mycket kompetenta och hjälpsamma.
Utbildningens kvalitet hade med stor säkerhet varit högre med mer lärarledd tid.
Atmosfären har varit öppen och icke-hierarkisk. Lärarna har varit öppna för synpunkter och önskemål och tagit upp sådant som efterfrågats i nästa lektion. Det har funnits möjlighet att påverka upplägget inom kurserna. Lärarna har varit lyhörda och tydliga med var det har funnits möjligheter att påverka.
Några studenter menar att studenterna själva inte alltid tagit tillvara de möjligheter till inflytande som faktiskt har funnits.
Några studenter tycker dock att inriktningen mot 4-6 varit bättre tillgodosedd i matematik.
Matematiken har varit avancerad och det har funnits en viss irritation hos studenter i F-3 som hade önskat mer förklaringar.
Vid ett tillfälle har studenter framfört kritik mot en lärare till ledningen vilken
vidarebefordrats till den berörda läraren med studenternas namn, något som studenterna ställer sig kritiska till.
Kan du rekommendera din utbildning till någon annan?
Ja: Två studenter.
Ja, fast med förbehåll. Den som vill studera heltid på 100 % ska inte välja den här
utbildningen, men om man förvärvsarbetar eller har andra åtaganden så passar den bra:
Fyra studenter.
Nej: Fyra studenter
Övrigt
Så här skrev en student efter samtalet:
”En tanke som dök upp efter vårt fokussamtal var att vi är flera studenter som gärna hade sett att Lärarutbildningen på MAH hade utformat en guide för hur man bör referera. Vi har alla varit med om att det har skiljt sig åt mellan olika lärare och att en del blivit underkända av en så pass simpel anledning som att de använt en förkortning (t.ex. a.a. istället för ibid.) som läraren inte tyckte om.”
