After Red-‐10
Rapport från Institutionen för språk och litteraturer
Ken Benson och Gunhild Vidén
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer
Här följer en redogörelse över arbetet som har bedrivits vid rubricerad institution rörande forskningsstrategier och åtgärder med anledning av forskningsutvärderingen Red-‐10. Rap-‐
porten är skriven av Ken Benson, stf prefekt och viceprefekt för forskning, samt Gunhild Vidén, prefekt. Vi inleder först med en övergripande reflektion för att sedan gå vidare och redogöra för konkreta diskussioner rörande profileringsarbete och åtgärder efter Red-‐10.
Avslutningsvis presenteras institutionens strategiska plan (2011-‐12) som utarbetats med utvärderingen i åtanke.
1. Inledande reflektion kring forskning, forskningsprofiler och kompletta miljöer
Sedan starten av den nya institutionsorganisationen har institutionen för språk och littera-‐
turer (SPL) jobbat målmedvetet med att utveckla profilerade forskningsområden. De gamla institutionerna bestod i princip av ett språkområde (romanska språk, klassiska språk, sla-‐
viska språk för att ta några exempel), en tradition som går tillbaka till en tid då en professor i stort sett utgjorde en komplett miljö: vetenskaplig skolning i kombination med breda språkkunskaper i flera besläktade språk, ansvar för undervisning på alla nivåer och därutö-‐
ver egen forskning, ofta på flera områden inom det övergripande vetenskapsområdet. Efter hand har det vetenskapliga ansvarsområdet utökats och diversifierats, vilket har lett till ökad specialisering i fråga om såväl språkkompetens som vetenskapsområde. I de större ämnena har även tjänsterna specialiserats (litterär inriktning, språkvetenskaplig inriktning osv.). Detta medförde en splittring inom de gamla institutionerna som SPL nu menar sig ha kunnat vända till något positivt genom sammanslagningen.
Grovt sett rör vi oss med tre vetenskapliga huvudområden i språken: språkvetenskap, litte-‐
raturvetenskap samt det som bär lite olika namn i olika ämnen: Kulturkunde, realfilologi, Cultural studies. De större ämnena har tjänster som är specificerade i antingen språkveten-‐
skap eller litteraturvetenskap (kulturkunskap är däremot inte en egen inriktning i svenskt akademiskt system, i motsats till en del andra länder). SPL har samlat dessa områden i tre forskningsseminarier: språkvetenskap, litteratur, samt som tredje område ”fornspråk” där såväl de klassiska språken som forskare med inriktning mot språkhistoria, förmodernitet, etc. inom de moderna språken möts. Under dessa rubriker samlas i sin tur forskare med
inriktning mot mer specificerade forskningsområden (korpuslingvistik, autofiction, re-‐
ceptionshistoria för att ta några exempel). Detta har lett till ett fruktbart samarbete över språkgränserna som har resulterat i institutionsövergripande workshops, publikationer mm. (närmare beskrivning av forskarkollegierna följer under punkt 2, nedan). Tilläggas skall att många anställda har god kompetens i mer än ett språk, inte sällan även utöver den egna språkfamiljen.
Resultatet av detta nya arbetssätt är att områdesgränserna måste tänkas på nya sätt. Två korpuslingvister har på många sätt mer gemensamt med varandra oavsett arbetsspråk än vad en korpuslingvist och en transmigrationsforskare med samma arbetsspråk har. Detta leder i sin tur till nya konstellationer: En komplett miljö består inte längre av t ex en profes-‐
sor med språkvetenskaplig inriktning och en lektor med litteraturvetenskaplig inriktning inom samma språk, utan av en grupp lärare inom samma forskningsområde, som med språklig kompetens även i språk som inte utgjorde deras forskarutbildningsämne en gång i tiden likväl har kompetens att handleda och examinera på högre nivåer inom vetenskaps-‐
området tvärs över språkgränserna. Arbetet med att upprätta forskningsprofiler vid SPL har därmed fått ett överföringsvärde också för utbildningen på grund-‐, avancerad och fors-‐
karnivå.
2.
Institutionens arbete med forskningsprofilering
Arbetet med profilering av vår forskning har stärkts sedan sammanslagningen 2009. Sam-‐
tidigt är det en fråga som måste få ta sin tid eftersom institutionen bygger på den personal och det (bristande) strategiska tänkandet som fanns inom de tidigare enheterna där den individuella forskningsinsatsen helt byggde på forskarens individuella intresseområden. Ett ämne ändrade inriktning när en ny professor tillträdde, men det var sällan ett strategiskt tänkande bakom rekrytering av forskande personal.
Nedan redogörs kortfattat för institutionens arbete med forskningsprofiler. Vi inleder med en kort bakgrund, redogör därnäst för hur arbetet fortskridit sedan självrapporterna till Red 10 lämnades in och reflekterar slutligen kring hur institutionens arbete förhåller sig till universitetets profiler.
Bakgrund
Frågan om vilka forskningsprofiler som ska stödjas inom institutionen har diskuterats liv-‐
ligt sedan sammanslagningen. Institutionsledningen är medveten om att det är viktigt med en styrning så att miljön fokuserar på forskningsfrågor där det finns relevant kompetens och tillräckligt många forskare som kan bilda en kreativ och stimulerande miljö. Vi arrange-‐
rade i våras en intern workshop där medarbetare bidrog med inlägg och institutionsstyrel-‐
sen har gett institutionens tre forskarkollegier (se nedan, under Red-‐10 och nuläget) i upp-‐
drag att arbeta vidare med forskningsprofileringsfrågan. I sammanhanget diskuteras även en strategisk professorsrekrytering grundad på forskningsprofiler och inte på enskilda
språkämnen i syfte att stärka den gemensamma forskningsmiljön (se ovan, punkt 1). Men frågan är långt ifrån färdigdiskuterad och den kräver en lång förankringsprocess. Vi kom-‐
mer att behandla frågan vidare på institutionskonferensen som ska äga rum 25-‐26 oktober.
Det finns dock en remarkabel skillnad idag i jämförelse med januari 2009 i fråga om attity-‐
den kring dessa frågor inom lärarkollegiet. Frågan om gemensamma forskningsprofiler var, som sagt, inte ett diskussionsämne före sammanslagningen och varje forskare fokuserade på sin egen forskning med stöd av en individualistisk tolkning av HL 1 6§. Från en individu-‐
ell frihet att välja sina forskningsproblem arbetar vi nu för att fokus ska läggas på forskar-‐
gruppernas frihet att välja relevanta vetenskapliga frågor och metoder. Den individualist-‐
iska tolkningsmodellen för med sig fragmentisering genom att en mångfald av olika forsk-‐
ningsfrågor splittrar (seminarie)miljön, medan den kollektivistiska tolkningsmodellen in-‐
nebär en koncentration och förhoppningsvis en effektivisering av de begränsade forsk-‐
ningsresurser som står till förfogande.
Red 10 och nuläget
Även om en sådan förändring inte sker över en natt kan vi konstatera att mycket har åstad-‐
kommits på relativt kort tid, något som Red 10-‐panelen faktiskt gav oss beröm för (”it has been a pleasant surprise to discover how much has already been achieved thanks to efforts by individual sholars as well as the department leadership”, [s. 52]) samtidigt som de är tydliga att framhäva att det är mycket som återstår och att det inte är en enkel uppgift: ”But challenges remain: creating a unique profile will not be a simple task […]” (ibid.)
Som redan har nämnts har ledningen indelat våra forskare i tre forskarkollegier1 som är grundade på gemensamma vetenskapliga grunder och frångår en indelning av personal i de olika språk som de forskar och undervisar inom. Det är inom respektive forskningskolle-‐
gium som institutionsstyrelsen har beslutat att arbetet med att utveckla forskningsprofiler ska gå vidare. Så här ser det ut i dagsläget:
Fornspråkforskning: medeltidsforskning, textutgivning, retorik och epigrafi2. En profilering arbetas fram inom editionsfilologi med inriktning mot receptionshistoria. En seminariese-‐
rie har etablerats med medverkande forskare från grekiska, latin, fornkyrkoslaviska och arabiska (inom SPL) samt fornnordiska (inom litteraturvetenskap) som är unik i landet.
Språktypologi och modern språkvetenskap: Forskning inom sociolingvistik samt översätt-‐
ning och stilistik; stark fokus på korpuslingvistik3 med särskild inriktning mot akademiskt
1 se http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsomraden/
2 Se:
http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/anonymous-‐aurelianensis/
http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/good-‐and-‐evil/
http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/libanius-‐declamations-‐17-‐23/
http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/medeltida-‐latinska-‐inskrifter/
3 Se http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsomraden/korpuslingvistik/
skrivande och jämförande språkvetenskap. 4 Inom dessa områden är en koppling till styrke-‐
området språkteknologi under utveckling.
Inter-‐ och transkulturell litteraturvetenskap: fokus på översättnings-‐ och receptionsforsk-‐
ning (litteratur som överskrider språk-‐ och kulturgränser). 5 Forskning inom Life writing
4 I arbetet inom kollegierna har institutionsstyrelsen beslutat att fördela medel för att aktivt arbeta med frå-‐
gan och bl. a. inbjuda gästföreläsare m.m. Inom detta kollegium har följande fördelning och arbetsgruppering gjorts:
1. Arbetsgrupp ”Parallellkorpora och komparativ lingvistik” (Nadja Z. Nilsson, Christiane Andersen) 2. Arbetsgrupp ”Language in science” (Rhonwen Bowen)
3. Arbetsgrupp ”Översättning och stilistik” (Magnus Pettersson, Elisabeth Bladh) 4. Arbetsgrupp ”Language in society” (Mats Måbärg)
5 En relevant och illustrativ redogörelse av detta forskningsområde lades fram av prof Tetz Rooke (arabiska) och FD Elisabeth Bladh (franska) i samband med workshopen På spaning efter profiler där följande profilför-‐
slag om ”Litterär översättning” lades fram:
Sammanfattning: Det finns en bas vid institutionen för denna profil i form av en befintlig MILJÖ samt me-‐
ningsfulla TILLÄMPNINGAR som ger den framtida forskningen tydliga MÅL och en tydlig spets.
MILJÖ
Inom översättningsforskningen i bred bemärkelse finns vid institutionen tradition och kunskap som bör för-‐
valtas och kan bidra till kontinuitet.
Kunskaperna finns hos tidigare och nuvarande medarbetare som Mall Stålhammar (eng), Marcus Nordlund (eng), Hans Åkerström (slav), Christina Heldner (rom), Elisabeth Tegelberg (rom), Martin Nordberg (jap) m fl.
Traditionen består också i en särskild översättarutbildning vid fakulteten och en etablerad skriftserie: ”Över-‐
sättningsstudier vid Göteborgs universitet”.
Kurser i litterär översättning ges på både grund-‐ och avancerad nivå i flera av språkämnena.
Det finns potential i form av aktiva forskare för ett särskilt översättningsseminarium, som i förlängningen bör involvera forskare från andra ämnen/institutioner som litteraturvetenskap och lingvistik.
TILLÄMPNINGAR
Översättningsforskningen är tvärvetenskaplig och multidisciplinär. Den har ämnesöverskridande potential internt inom institutionen (SPL) och utom den: det finns naturliga kopplingar till många andra discipliner som litteraturvetenskap, lingvistik, filosofi, idéhistoria m. fl.
Det är lätt att binda ihop utbildning och forskning på ett meningsfullt sätt inom ramen för översättningsstu-‐
dier. Denna profil ger möjligheter till synergier vid institutionen genom utvecklingen av ämnesöverskridande kurser som involverar lärare från de olika språken. Lärare kan använda och utveckla sin forskning i undervis-‐
ningen.
Översättningsforskningen överbryggar också den traditionella skiljelinjen mellan positivistisk lingvistik (”språkvetare”) och hermeneutisk litteraturvetenskap (”litteraturvetare”).
Den är också användbar och ”nyttig” ur ett samhällsperspektiv:
Samhällen och kulturer formas kontinuerligt genom överföringar av tankar och idéer mellan olika språk.
Föreställningar om nationell identitet och kulturell egenart kommer till synes i översättningar och översätt-‐
ningspraxis, där litteraturen historiskt sett spelat en central roll. Spänningen mellan ”det egna” och ”det främmande” är konstitutiv för all (litterär) översättning.
Begreppet ”nationallitteratur” (i vid mening) är överspelat i en globaliserad värld. Nya paradigm som
”postkolonial litteratur” och ”världslitteratur” riktar forskarens ögon i högre grad mot översättningsproble-‐
matiken än tidigare.
MÅL
Litterär översättning är ett understuderat fält internationellt. Den teoretiska litteraturen är enorm, förvisso, men det finns gott om olösta frågor att studera och en ledig nisch på det svenska akademiska fältet. Där har enskilda forskare gjort viktiga insatser, men en samlad forskningsmiljö saknas. Det litterära översättarsemi-‐
nariet på Södertörn är främst inriktat på praktisk träning av blivande yrkesöversättare, och Tolk-‐ och översät-‐
bör även omnämnas som en potentiell profil tillsammans med LIR6. Ett utvecklingsområde är att tillvarata fakultetens styrkeområde inom språkteknologi mot ’The Digital Humani-‐
ties’, datorstödd empirisk litteraturanalys7.
Koppling till GU:s profil och styrkeområden
Forskningen vid samtliga tre kollegier har en naturlig koppling till kulturarv (språk, berät-‐
telser) men särskilt bör här betonas projektet inom det första kollegiet om digitaliserade beskrivningar av slaviska handskrifter under ledning av doc Granberg8 samt den unika forskningen inom afrikanistik9 som bedrivs vid SPL. Det finns även viss koppling till kultur och hälsa främst genom forskning inom tyska, och en professor i engelska har anmält in-‐
tresse att ingå i nätverksgruppen kring havsmiljö. Det är givet att vi även har en roll att spela inom lärande, där kan nämnas att frågan om en utlysning av en professur i språkdi-‐
daktik (som ett övergripande profilområde) diskuteras i syfte att förstärka forskningsan-‐
knytningen mot lärarutbildningen. Kopplingen till språkteknologi har redan nämnts som ett utvecklingsområde för både den språk-‐ och litteraturvetenskapliga forskningen inom SPL och till sist har våra ämnen en naturlig koppling till globalisering.
Sammantaget kan således sägas att vi finner gemensamma forskningsfrågor som går genom de tre kollegierna och de allra flesta språken inom SPL i inter-‐ och transkulturella forsk-‐
ningsfrågor som rör reception och översättning (hur kulturarv förflyttar sig mellan olika kulturområden eller rentav forskning kring ett globalt kulturarv) samt en stark potential att utvecklas inom styrkeområdet språkteknologi i ett vidgat perspektiv där digitaliserings-‐
tarinstitutet vid Stockholms universitet har också primärt till uppdrag att utbilda tolkar och översättare för samhällets praktiska behov. (förslag från Tetz Rooke & Elisabeth Bladh)
6 Den nyutgivna Ahlstedts & Karslssons antologi Den tvetydiga pakten är ett exempel där internationell forsk-‐
ning presenteras på svenska (internationalisering på hemmaplan), därutöver kan nämnas forskningen som bedrivs om Latinamerika bl. a. inom Anna Fornés 6-‐åriga forskning (Se:
http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/forne-‐anna-‐proj.-‐fact-‐and-‐
fiction-‐-‐2010/) samt den omfattande forskningen och nätverkande inom tyska (Se:
http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsamnen/tyska/tysk-‐litteraturvetenskap/)
7 Marcus Nordlund forskning om Shakespeares sidorepliksformer (se
(http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/shakespeare/).
”The Digital Humanities,” och många av Nordlunds grundläggande metodologiska landvinningar går lätt att generalisera på andra författarskap, perioder och litteraturer. Projektet kan således komma att tillföra in-‐
stitutionen (och fakulteten) kompetens inom ett forskningsområde som mer eller mindre exploderat under de senaste tio åren men är eftersatt hos oss (något som påpekades uttryckligen av Red-‐10 panelen vid deras besök under mötet med det litteraturvetenskapliga kollegiet vid institutionen). Denna form av datorstödd empirisk litteraturanalys skulle i förlängningen även kunna vitalisera arbetet på grundutbildningen genom att erbjuda ett komplement till traditionella tolkningsmetoder och teoribildningar i samband med specialarbeten.
Projektet bygger slutligen även vissa broar mellan litteratur och lingvistik: dels för att det inbegriper datorise-‐
rat empiriskt korpusarbete, och dels för att det applicerar element av talaktsteori och metadiskursteori inom ramen för den initiala kodningen av korpusen.
8 Se http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/digitala-‐beskrivningar/
9 Se:
http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/kami/
http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/thornell-‐-‐christina-‐-‐projekt-‐
2010/
revolutionen öppnar för både fornspråksforskning (jfr. Granbergs forskning ovan) och litte-‐
raturvetenskaplig forskning (jfr. Nordlunds forskning ovan).
3. Strategisk åtgärdsplan med anledning av Red-10
Utvärderingen av forskningen vid institutionen för språk och litteraturer var övervägande positiv. Vi tar vara på det som panelen lovordade men har fokuserat på det som bör förbätt-‐
ras. Med utgångspunkt från panelens rekommendationer har ledning och forskande perso-‐
nal diskuterat fram följande åtgärdsplan:
• Den interna organisationen
Red 10 lovordade den energiska ledningens strategi (s. 54) att indela forskningen i tre forskarkollegier, som redan nämnts under punkt 2 ovan. Ämnes-‐ och språkgränserna har således splittrats upp och det har bildats nya kreativa forskningsmiljöer. Red 10 påpekar samtidigt att arbetet måste fortskrida i syfte att skapa "en unik profil" (s. 52) vilket inte kommer att vara helt enkelt eftersom det finns flera institutioner på fakulteten som forskar inom (komparativ) litteratur och (allmän) språkvetenskap, alternativt språkvetenskap till-‐
lämpad på det svenska språket.
Åtgärder.-‐
Kortsiktigt är det viktigt att utveckla profileringen inom respektive kollegium. Institutions-‐
styrelsen har beslutat tilldela varje kollegium 100t SEK för att utveckla seminarieverksam-‐
heten samt aktiviteter (gästforskare m.m.) som driver forskningen framåt i syfte att ytterli-‐
gare profilera miljöerna. Gästforskare är ett viktigt incitament eftersom institutionen har ett väl utbrett nätverk över hela världen och det är ett sätt att visa vår forskning och samti-‐
digt ta del av de senaste rönen inom vårt vetenskapsområde. Långsiktigt vore det sannolikt dock mer effektivt att samordna resurserna inom fakultetens samlade kompetens inom lit-‐
teratur-‐, språk-‐, och kulturvetenskap istället för att som idag hålla dessa skilda från varandra i olika institutioner. Inom språkvetenskap bör samarbete mellan SPL och ling-‐
vistik/svenska utvecklas, något som har påbörjats inom ramen för korpuslingvistik och språkbanken.10 En viss samordning med litteraturvetenskap har också påbörjats med ge-‐
mensamma seminarier kring Life writing, ett intresse-‐ och kompetensområde som har ut-‐
vecklingspotential både på LIR (Litteraturvetenskap, Idéhistoria och Religion) och på vår institution. Likaså borde vi undersöka förutsättningarna för samarbete med institutionen för Global Studies. Än så länge har bara informella kontakter tagits, men båda institutioners forskning om olika världsdelar utifrån språk/litteratur respektive samhällsvetenskap torde befrukta varandra. Forskning om språkdidaktik borde samordnas med UFN, något som ini-‐
10 Samarbetet borde dock (enligt vår mening) initieras tydligare från enheten som har resurserna och ansvaret, något som just Panel 1 tar upp: "The presence of excellent and financially well-supported electronic resources through Språkbanken provides an invaluable resource for the Department. There is, however, also a concern that this is seen as a service re- source by outside users, and it is important for the Department's research reputation that it continues to deliver separate research outputs" (s. 48).
tierats med några möten från båda sidor i syfte att utveckla samarbete både inom forskning och utbildning på avancerad/forskarnivå.
• Publiceringsstrategier
Panelen bedömde att publikationsvolymen för SPL var "rimlig" ('reasonable', s. 53) och att flera forskare publicerar i internationella prestigefyllda förlag (Mouton de Gruyter, Oxford University Press, m. fl.) samt i internationella peer-‐reviewed skriftserier. Samtidigt påpekas (även för oss) att betydligt flera bidrag borde kunna publiceras utanför den lokala miljön.
Här bör observeras att panelen många gånger menade att publikationerna var av en sådan kvalitet och intresse för vetenskapsområdet ur ett internationellt perspektiv att de borde platsa i internationella peer-‐reviewed publikationsfora.
Åtgärder.-‐
Institutionsstyrelsen har beslutat budgetera för språkgranskning/översättning när det är aktuellt att publicera på engelska (för forskare inom andra språkområden än just engelska).
Publicering i peer-‐reviewed skrifter beaktas när aktivitetstilldelningen används för att för-‐
dela forskningstid strategiskt bland tillsvidareanställda forskare. Inför planering av forsk-‐
ning för kommande termin/läsår lämnar varje anställd med forskning i tjänsten en redogö-‐
relse av sin forskningsverksamhet (både den genomförda och den tilltänkta) till ledningen, vilken utgör en grund för fördelning av forskningstid. Deltagande i internationella symposia samt internationell publicering i välrenommerade fora premieras. Resultat i aktivitetstill-‐
delning uppmärksammas, men även den reflekterande redogörelsen om forskning beaktas vid fördelningen. Detta är särskilt viktigt för att kunna uppmärksamma yngre forskares idéer innan de har hunnit nå internationella slagkraftiga vetenskapliga skrifter, och utgör en viktig satsning för den närmaste framtiden.
• Internationell utlysning samt möjligheter för yngre att bedriva forskningskarriär RED 10 lyfter fram behovet av att utlysa professurer via internationella utlysningskanaler.
Panelen uppmärksammar vidare att god forskning bedriven av yngre forskare med extern finansiering finns inom latin, spanska, engelska, nederländska (efter Red 10 har tillkommit externfinansierade projekt i fransk språk-‐ och litteraturvetenskap, i afrikanska språk samt post doktorala anställningar i spanska, latin och nederländska). Institutionen har med egna medel vidare utlyst ytterligare två postdoktorala anställningar där vi har flera starka inter-‐
nationella ansökningar från olika delar av Europa och Latinamerika.
Vidare uppmärksammar utvärderingen forskning inom korpuslingvistik (engelska och tyska), språkvetenskap (tillämpad på slaviska, romanska och afrikanska språk samt inom arabiska), litteraturvetenskap (tillämpad på engelsk-‐, tysk-‐, spansk-‐ och franskspråkig litte-‐
ratur) (s. 53) samt forskning inom nederländska (s. 54), fornkyrkoslaviska och forskning om Latinamerika (s. 55).
Åtgärder.-‐
a) Institutionsledningen har sedan sammanslagningen lagt ner mycket kraft på att få en budget i balans vilket bl.a. har medfört att flera professurer inte har kunnat återbesättas (något som panelen reagerat starkt på). Forskningsresurser har istället lagts in inom språk-‐
områden som saknar egen professur men med potential till befordran (med fördelen att viss styrning mot ökad jämställdhet kan beaktas). En professor har befordrats (i arabiska) och en ansökan om befordran är inlämnad (i ryska). Ett samlat grepp mot utlysning av professurer måste dock nu åter prioriteras eftersom nuvarande professorer med få undan-‐
tag är runt eller över 60 år. Prioritering kommer då inte nödvändigtvis att ske ämnesvis utan snarast bevaka att god kompetens finns inom respektive forskningsområde oberoende av språkområde (se ovan våra resonemang om kompletta miljöer, punkt 1). Satsning på gästforskare är ett sätt att stärka forskningen tillfälligt men som även kan vara till gagn vid en senare internationell utlysning av professurer. En professor som har vistats vid miljön har större förutsättningar att kunna tänka sig flytta till Göteborg när möjlighet ges.
b) Institutionsledningen prioriterar arbetet med att utveckla forskningskarriärvägar för yngre disputerade. Institutionsstyrelsen har därför beslutat att från och med 2011 ha en gemensam verksamhet för forskning som tillåter specifika gemensamma konkurrensutsatta satsningar. Genom att samla resurserna har vi till exempel fått möjlighet att frigöra medel i syfte att utlysa två postdoktorala anställningar. Samtidigt är det viktigt att yngre lektorer får en högre andel forskning inom sin tjänst och uppmuntras att söka externa medel. I år har en sådan satsning gjorts vid institutionen och antalet inlämnade ansökningar har ökat markant. Institutionen måste framgent se till att rekrytera personal och vara mindre försik-‐
tig att anställa när forskande personal erhåller extern finansiering -‐ endast genom att ha en god grundkompetens för både undervisning och forskning kan en god balans erhållas (forskningsanknuten utbildning samt forskning som kan omsättas i utbildning). Idag har institutionen en alldeles för stor andel visstidsanställd personal och ledningen arbetar kon-‐
sekvent med en långsiktig rekryteringsplan. Det är positivt med fakultetens arbete att öka aktivitetstilldelningen i förhållande till schablonstilldelning, ett arbete som tyvärr har av-‐
stannats och kommer inte att implementeras under 2012.
c) En kontinuerlig uppföljning av forskning inom de tre kollegierna kommer att göras och åtgärder vidtas inom de språkområden som inte omnämns med beröm i Red 10.
• Strategisk plan.
Red 10 efterlyser en strategisk plan för forskning vid vår institution.
Åtgärder.-‐ En strategisk plan togs fram i samband med sammanslagningen. En ny har tagits fram efter Red 10 där både panelens rekommendationer och våra egna erfarenheter som en egen institution utgör grunden. Den strategiska planen har genomgått flera remissinstanser inom institutionen, behandlats på institutionsstyrelsen och ska nu förankras vid den kom-‐
mande institutionskonferensen i oktober för att beslutas i institutionsstyrelsen november-‐
sammanträde. Den strategiska planen som remitteras personalen följer som sista punkt i denna redogörelse.
4.
Strategisk plan för institutionen för språk och litteraturer(2011-2012)
Inledning
Institutionen för språk och litteraturer rymmer inom sig ett brett spektrum av språk med olika tidshorisonter och från olika delar av världen. Utmärkande för verksamheten är ett vetenskapligt och utbildningsmässigt fokus inte bara på språken i sig utan också på de litte-‐
raturer och kulturer de utgör en integrerad del av. Detta ska synliggöras både i organise-‐
ringen av forskningen, med tvärspråkliga seminariegrupperingar, och i utformningen av ut-‐
bildningen (på grund, avancerad och forskningsnivå).
Institutionen är grundutbildningsstark, med flera språk som utgör inriktningar i lärar-‐
utbildningen och kan studeras både inom ekonom-‐ och översättarprogrammet, vid sidan av ett stort utbud av fristående kurser. Arbetet med program på grund-‐ och avancerad nivå är betydelsefullt för att synliggöra institutionens ämnen och de möjligheter som samarbete (på institutions-‐, fakultets-‐ och universitetsnivå, men även på nationell och internationell nivå) skapar. Flertalet ämnen är också starka på forskningssidan och institutionen kommer att arbeta vidare efter de rekommendationer som gavs i utvärderingen av GU:s forskning, Research Evaluation for Development of research (RED-‐10).11
Institutionen har en stark internationell orientering. Den ska bl. a. aktivt bidra till att imple-‐
mentera universitetets språkpolicy såväl internt som inom och utanför GU. Det är angeläget att föra ut kunskap om den forskning som utförs och den utbildning som bedrivs vid institu-‐
tionen till omvärlden. Studenter är en given målgrupp, men också arbetsmarknaden, skolor och andra universitet och högskolor är viktiga avnämare. Jämställdhet mellan könen, lika be- handling av alla anställda och studenter är självklara grundläggande principer för verksamheten.
Likaså eftersträvar institutionen trygga anställningar och öppna utlysningar i syfte att arbeta lång- siktigt och att dra till sig internationellt kvalificerade lärare och forskare.
Denna strategiska plan antogs av institutionsstyrelsen 2011-11-10.12 Planen vänder sig i första hand till anställda och studenter och ska användas av institutionsstyrelsen och övriga lednings- organ för att proaktivt förbättra förutsättningar för forskning och utbildning inom vårt verksam- hetsområde. Särskilda handlingsplaner och styrdokument med tillhörande ansvarsfördelning upp- rättas kontinuerligt för att förverkliga den strategiska planens målsättningar och ska finnas lättill- gängliga på institutionens hemsida.
De övergripande målen för institutionen är att:
11 http://www.vision2020.gu.se/strategiska-‐projekt/RED10.
12 Detta är vår målsättning.
• stärka grundutbildningen genom samordnade satsningar för studenter på grundkurserna, utvecklande av nya program samt ökade satsningar på rekryte-‐
ring och retention13 av studenter till institutionens ämnesområden.
• stärka forskarutbildningen genom att bygga upp seminariemiljöer där dokto-‐
rander kan mötas över språk-‐, institutions-‐ och fakultetsgränser samt genom att befrämja internationaliseringsinsatser.
• fortsätta det strategiska arbetet med att främja institutionens forskning i enlig-‐
het med rekommendationerna från RED-‐10.
• vidareutveckla samverkan med omvärlden (t ex skola, näringsliv, region, alum-‐
ner), med andra universitet såväl inom som utom landet, med samarbetspart-‐
ners inom Erasmus och motsvarande utomeuropeiska program samt med an-‐
nan verksamhet inom och utanför Europa.
• öka andelen tillsvidareanställd personal, arbeta för jämställdhet och jämlikhet samt eftersträva en långsiktig personalpolitik med utlysningar som sprids internationellt
Utbildning på grund- och avancerad nivå
Mål
Språkstudier är genom sin analytiska karaktär av grundläggande betydelse för studenter när det gäller att lära sig kritiskt tänkande och att inta ett reflekterande förhållningssätt.
Studenten ska under sin utbildning utveckla såväl sin färdighet i att uttrycka sig väl på mål-‐
språket i både tal och skrift, som sin argumentationsteknik och sina färdigheter i att uttolka språk och dess litteraturer i olika sammanhang. Under utbildningen ska studenten också få träning i att ta fram och hantera material som är relevant för olika typer av undersökningar inom ett visst forskningsområde och/ eller ett visst språkområde, samt i att ställa relevanta frågor i förhållande till materialet. Kunskaper, argument, reflexioner och slutsatser ska kunna presenteras klart och precist i såväl tal som skrift, och särskilt studenter på avance-‐
rad nivå ska även kunna göra ett medvetet val av stilistisk nivå. Genom att den analytiska förmågan tränas genom hela utbildningen, skapas en förutsättning för att studenten ska lämna utbildningen inte bara med god språkfärdighet utan också med en användbar inter-‐
kulturell kompetens som förbereder dem för en internationell arbetsmarknad. Även stu-‐
denter som endast genomför kortare utbildningar vid institutionen ska efter avslutad ut-‐
bildning ha en förbättrad allmänspråklig kompetens och en medvetenhet om språkets kul-‐
turella dimensioner utöver den rena språkfärdigheten.
13 Med ’ökad retention’ avses att andelen studenter som väljer att fortsätta sina studier på högre nivåer ökar.
Åtgärder
• Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ska kontinuerligt stärkas och förbättras genom utvecklande av relevanta kvalitetsindikatorer och regel- bundna uppföljningsprocesser.
• Inom institutionen ska gemensamma normer gälla för bl.a. undervisningstät- het och uppsatshandledning.
• Institutionen ska organisera sitt kursutbud i rekommenderade studiegångar och aktivt arbeta för att förbättra retentionen.
• Institutionen ska aktivt använda relevanta fora på institutions-, fakultets- och universitetsnivå14 för pedagogiskt och didaktiskt utvecklingsarbete och lärare ska aktivt uppmuntras att genomgå kompetensutveckling mot nya undervis- ningsformer.
• Internationaliseringsaspekten ska uppmärksammas genom att lärare och studenter aktivt ska uppmuntras att delta i internationellt utbyte. Genom att kurser erbjuds på engelska och andra språk än svenska görs dessa även till- gängliga och attraktiva för utländska studenter. Detta ska gälla generellt för kurser på avancerad nivå, men kan även gälla för kurser på grundnivå.
• Institutionen ska ta initiativ till sociala arrangemang som uppmuntrar att ämnesgrupper bildas och bidrar till att studenterna identifierar sig med äm- net/området.
• Institutionens program på kandidatnivå ska vidareutvecklats, bl a. i syfte att öka retentionen och förbättra förutsättningarna för studier på avancerad nivå.
• Institutionen ska vidareutveckla gränsöverskridande utbildningar på masters- nivå med anställningsbarhet, forskningsanknytning och internationalisering som ledord. Program på avancerad nivå ska tas fram i samarbete med andra institutioner inom och utanför fakulteten och i förekommande fall med andra lärosäten nationellt och internationellt, bl.a. i syfte att för-stärka konkurrens- kraften inför den fakultetsgemensamma antagnings-processen till utbildning på forskarnivå.
• Utbildning på forskarnivå
Mål:
Institutionens strategi för utbildning på avancerad nivå (se ovan) samt för forskning (se nedan) gäller också övergripande för utbildning på forskarnivå. Den forsknings-‐ och semi-‐
narieverksamhet som bedrivs inom de tre forskarkollegierna ska utgöra stommen för äm-‐
nesövergripande forskningsmiljöer där doktoranderna ska skolas och tränas vetenskapligt.
Institutionens och fakultetens samlade handledarkompetens ska utnyttjas optimalt för att ge den enskilde doktoranden den handledning som bäst motsvarar avhandlingsämnet. Ge-‐
14 Exempelvis Pedagogisk Forum och PIL (Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lä-‐
rande, Se www.pil.gu.se).
nom internationella avtal ska doktoranderna erbjudas möjligheter till spetskompetens på den högsta internationella nivån både gällande kurser och biträdande handledning samt granskningen av avhandlingen (val av opponent och betygsnämndsledamöter).
Åtgärder:
• Bibehålla ämnesvisa seminarier/kollokvier på målspråket där doktorander trä-‐
nas vetenskapligt och ventilerar avhandlingsmanuskript på respektive språk.
• Utseende av huvud-‐ och bihandledare (i förekommande fall från olika språk/
andra institutioner inom och utanför landet) där relevant kompetens finns.
• Minst en gång om året (normalt i anslutning till antagning av nya doktorander) arrangera en gemensam doktoranddag där doktorander bereds möjlighet att presentera relevanta delar av avhandlingsprojektet på engelska alternativt svenska.
• Stödja internationaliseringsinsatser för doktorander genom avtal med ut-‐
ländska universitet och genom att uppmana och stimulera doktorander att pla-‐
nera för längre och kortare utlandsvistelser under utbildningen (inklusive del-‐
tagande i internationella seminarier, workshops och konferenser med egna bi-‐
drag) samt stödja internationell publicering.
Forskning
Mål:
Forskningen vid institutionen är av naturliga orsaker internationell och interdisciplinär:
forskningsobjekt och teoribildningar kommer ofta från språk-‐ och kulturrum utanför det svenska. Vår forskning fokuserar på språk-‐ och litteraturanalys utifrån olika språk-‐ och lit-‐
teraturvetenskapliga teorier och metoder som tillämpas på respektive språkområde. Både när det gäller publicering och kontaktnät är det världen som räknas. Det är också genom att vistas i forskningsstarka miljöer inom de olika språkområdena och genom att inbjuda spets-‐
forskare, som institutionen ska bibehålla en hög och bred kompetens på internationell nivå.
Korpuslingvistik, kontrastiv lingvistik och lexikologi, sociolingvistik, språk-‐ och litteratur-‐
didaktik, inter-‐ och transkulturella litteraturvetenskapliga studier (bl. a. översättnings-‐ och receptionsstudier), genreteori, fiktionsteori, editionsfilologi samt medeltidsstudier är några forskningsområden som är särskilt starkt representerade inom institutionen. Att stärka korpuslingvistiken genom att utöka samarbetet med Centre for Language Technology vid GU och därmed förtydliga kopplingen till ett av GU:s styrkeområden (språkteknologi) är särskilt prioriterat. Detta gäller även den litteraturvetenskapliga forskningen där en profil mot digital humanities är ett potentiellt utvecklingsområde.
Institutionens forskare tillägnar sig forskningsresultat från olika språkområden och ska bidra med egna resultat till det internationella vetenskapssamfundet inom språk och litte-‐
raturer. Institutionen uppmuntrar att denna spetskompetens kommer till nytta även inom GU:s styrkeområden (t ex havsmiljö, kulturarv, globalisering, kultur och hälsa).
Åtgärder:
• Stödja publicering i internationella peer-‐reviewed tidskrifter/förlag samt aktivt deltagande i internationella konferenser (med eget bidrag).
• Stödja ansökningar om forskningsprojekt med extern finansiering genom att frigöra forskningstid för lektorer och professorer.
• Stödja nydisputerade vid ansökningar om postdoktorala anställningar samt forskare vid ansökningar om (nya) externa medel under förutsättning att den aktuella forskningen ligger inom institutionens prioriterade profilområden.
• Säkerställa forskningsanknytning i våra utbildningar samt arbeta för kompletta miljöer genom att rekrytera professorer alternativt stödja befordringsansök-‐
ningar till professor.
• Forskningsverksamheten organiseras i tre forskarkollegier med varsin ordfö-‐
rande inom forskningsområdena a) Fornspråkforskning och historisk ling-‐
vistik; b) Språktypologi och modern språkvetenskap; c) Inter-‐ och transkultu-‐
rell litteraturvetenskap. Dessa kollegier ska:
o fungera som gemensam plattform för en språköverskridande vetenskaplig dis-‐
kussion och ett ämnesövergripande utbyte,
o planera institutionens forsknings-‐ och seminarieverksamhet,
o särskilt ansvara för att externfinansierade projekt och postdoktorala forskningsanställningar integreras i institutionens forskningsverksamhet, o arbeta för att stärka institutionens forskningsprofilering,
o fungera rådgivande för viceprefekten för forskning, beredningen för forskning och forskarutbildning samt institutionsstyrelsen.
Samverkan
Mål:
Institutionen ska arbeta aktivt för att synliggöra sin verksamhet i samhället. Detta kan ske genom att såväl lärare som studenter deltar i debatter om aktuella frågor med anknytning till det egna ämnet på lokal, regional, nationell och internationell nivå. En annan väg att sprida kunskap om den egna institutionen är genom uppdragsverksamhet, som öppnar nya kanaler till samverkan. Institutionen ska aktivt utnyttja sina alumner i detta arbete. Kurs-‐
planer ska utformas så att det tydligt framgår vilka kunskaper och färdigheter som efterfrå-‐
gas på arbets–marknaden. Detta kan t ex vara förmåga till god presentation i tal och skrift på aktuella språk, förmåga till problemidentifiering och problemlösning eller färdighet i ve-‐
tenskapliga analyser. Institutionen ska verka för att inkludera praktikmoment i sina utbild-‐
ningar. Institutionen ska också aktivt arbeta med att implementera universitetets språkpo-‐
licy, genom att innehållet i verksamheten förmedlas till omgivningen på klar och begriplig svenska och engelska, men även på andra språk inom institutionens kompetensområde.
Åtgärder:
• Lärare som medverkar i utåtriktade aktiviteter (humanistdagar, språkdagar etc), ska tillgodoräkna sig tid i tjänsten för ändamålet.
• Lärare och forskare vid institutionen ska uppmuntras till att delta i Bok-‐ och biblioteksmässan, Vetenskapsfestivalen och liknande samverkansaktiviteter.
• Institutionen bör utarbeta broschyrer över kurser och kompetens av intresse för olika avnämare (t. ex. myndigheter, näringsliv).
• Institutionen ska verka för att fakulteten och universitetet tar ett samlat grepp på uppdragsverksamheten, i samarbete med avdelningen för Externa relationer vid Göteborgs universitet.
• Institutionen ska arbeta aktivt med alumner för att stärka kompetensen rö-‐
rande våra utbildningars nytta i samhället och arbetslivet.
• Institutionen ska arbeta in praktikmoment i programutbildningen.
