• No results found

After Red- 10. Rapport från Institutionen för språk och litteraturer. Ken Benson och Gunhild Vidén

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "After Red- 10. Rapport från Institutionen för språk och litteraturer. Ken Benson och Gunhild Vidén"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

After  Red-­‐10  

Rapport  från  Institutionen  för  språk  och   litteraturer  

Ken  Benson  och  Gunhild  Vidén  

 

   

(2)

   

GÖTEBORGS  UNIVERSITET     Institutionen  för  språk  och  litteraturer  

 

   

Här  följer  en  redogörelse  över  arbetet  som  har  bedrivits  vid  rubricerad  institution  rörande   forskningsstrategier  och  åtgärder  med  anledning  av  forskningsutvärderingen  Red-­‐10.  Rap-­‐

porten   är   skriven   av   Ken   Benson,   stf   prefekt   och   viceprefekt   för   forskning,   samt   Gunhild   Vidén,  prefekt.  Vi  inleder  först  med  en  övergripande  reflektion  för  att  sedan  gå  vidare  och   redogöra  för  konkreta  diskussioner  rörande  profileringsarbete  och  åtgärder  efter  Red-­‐10.  

Avslutningsvis   presenteras   institutionens   strategiska   plan   (2011-­‐12)   som   utarbetats   med   utvärderingen  i  åtanke.  

     

1.   Inledande   reflektion   kring   forskning,   forskningsprofiler   och   kompletta  miljöer  

Sedan  starten  av  den  nya  institutionsorganisationen  har  institutionen  för  språk  och  littera-­‐

turer  (SPL)  jobbat  målmedvetet  med  att  utveckla  profilerade  forskningsområden.  De  gamla   institutionerna  bestod  i  princip  av  ett  språkområde  (romanska  språk,  klassiska  språk,  sla-­‐

viska  språk  för  att  ta  några  exempel),  en  tradition  som  går  tillbaka  till  en  tid  då  en  professor   i   stort   sett   utgjorde   en   komplett   miljö:   vetenskaplig   skolning   i   kombination   med   breda   språkkunskaper  i  flera  besläktade  språk,  ansvar  för  undervisning  på  alla  nivåer  och  därutö-­‐

ver  egen  forskning,  ofta  på  flera  områden  inom  det  övergripande  vetenskapsområdet.  Efter   hand   har   det   vetenskapliga   ansvarsområdet   utökats   och   diversifierats,   vilket   har   lett   till   ökad   specialisering   i   fråga   om   såväl   språkkompetens   som   vetenskapsområde.   I   de   större   ämnena  har  även  tjänsterna  specialiserats  (litterär  inriktning,  språkvetenskaplig  inriktning   osv.).  Detta  medförde  en  splittring  inom  de  gamla  institutionerna  som  SPL  nu  menar  sig  ha   kunnat  vända  till  något  positivt  genom  sammanslagningen.  

 

Grovt  sett  rör  vi  oss  med  tre  vetenskapliga  huvudområden  i  språken:  språkvetenskap,  litte-­‐

raturvetenskap  samt  det  som  bär  lite  olika  namn  i  olika  ämnen:  Kulturkunde,  realfilologi,   Cultural  studies.  De  större  ämnena  har  tjänster  som  är  specificerade  i  antingen  språkveten-­‐

skap  eller  litteraturvetenskap  (kulturkunskap  är  däremot  inte  en  egen  inriktning  i  svenskt   akademiskt  system,  i  motsats  till  en  del  andra  länder).  SPL  har  samlat  dessa  områden  i  tre   forskningsseminarier:  språkvetenskap,  litteratur,  samt  som  tredje  område  ”fornspråk”  där   såväl  de  klassiska  språken  som  forskare  med  inriktning  mot  språkhistoria,  förmodernitet,   etc.   inom   de   moderna   språken   möts.   Under   dessa   rubriker   samlas   i   sin   tur   forskare   med  

(3)

inriktning   mot   mer   specificerade   forskningsområden   (korpuslingvistik,   autofiction,   re-­‐  

ceptionshistoria   för   att   ta   några   exempel).   Detta   har   lett   till   ett   fruktbart   samarbete   över   språkgränserna   som   har   resulterat   i   institutionsövergripande   workshops,   publikationer   mm.   (närmare   beskrivning   av   forskarkollegierna   följer   under   punkt   2,   nedan).   Tilläggas   skall  att  många  anställda  har  god  kompetens  i  mer  än  ett  språk,  inte  sällan  även  utöver  den   egna  språkfamiljen.    

 

Resultatet  av  detta  nya  arbetssätt  är  att  områdesgränserna  måste  tänkas  på  nya  sätt.  Två   korpuslingvister  har  på  många  sätt  mer  gemensamt  med  varandra  oavsett  arbetsspråk  än   vad   en   korpuslingvist   och   en   transmigrationsforskare   med   samma   arbetsspråk   har.   Detta   leder  i  sin  tur  till  nya  konstellationer:  En  komplett  miljö  består  inte  längre  av  t  ex  en  profes-­‐

sor   med   språkvetenskaplig   inriktning   och   en   lektor   med   litteraturvetenskaplig   inriktning   inom   samma   språk,   utan   av   en   grupp   lärare   inom   samma   forskningsområde,   som   med   språklig  kompetens  även  i  språk  som  inte  utgjorde  deras  forskarutbildningsämne  en  gång  i   tiden  likväl  har  kompetens  att  handleda  och  examinera  på  högre  nivåer  inom  vetenskaps-­‐

området   tvärs   över   språkgränserna.   Arbetet   med   att   upprätta   forskningsprofiler   vid   SPL   har  därmed  fått  ett  överföringsvärde  också  för  utbildningen  på  grund-­‐,  avancerad  och  fors-­‐

karnivå.  

2.

 

Institutionens  arbete  med  forskningsprofilering    

 

Arbetet  med  profilering  av  vår  forskning  har  stärkts  sedan  sammanslagningen  2009.  Sam-­‐

tidigt  är  det  en  fråga  som  måste  få  ta  sin  tid  eftersom  institutionen  bygger  på  den  personal   och   det   (bristande)   strategiska   tänkandet   som   fanns   inom   de   tidigare   enheterna   där   den   individuella  forskningsinsatsen  helt  byggde  på  forskarens  individuella  intresseområden.  Ett   ämne  ändrade  inriktning  när  en  ny  professor  tillträdde,  men  det  var  sällan  ett  strategiskt   tänkande  bakom  rekrytering  av  forskande  personal.    

 

Nedan  redogörs  kortfattat  för  institutionens  arbete  med  forskningsprofiler.  Vi  inleder  med   en   kort   bakgrund,   redogör   därnäst   för   hur   arbetet   fortskridit   sedan   självrapporterna   till   Red  10  lämnades  in  och  reflekterar  slutligen  kring  hur  institutionens  arbete  förhåller  sig  till   universitetets  profiler.  

   

Bakgrund  

Frågan  om  vilka  forskningsprofiler  som  ska  stödjas  inom  institutionen  har  diskuterats  liv-­‐

ligt  sedan  sammanslagningen.  Institutionsledningen  är  medveten  om  att  det  är  viktigt  med   en   styrning   så   att   miljön   fokuserar   på   forskningsfrågor   där   det   finns   relevant   kompetens   och  tillräckligt  många  forskare  som  kan  bilda  en  kreativ  och  stimulerande  miljö.  Vi  arrange-­‐

rade  i  våras  en  intern  workshop  där  medarbetare  bidrog  med  inlägg  och  institutionsstyrel-­‐

sen  har  gett  institutionens  tre  forskarkollegier  (se  nedan,  under  Red-­‐10  och  nuläget)  i  upp-­‐

drag  att  arbeta  vidare  med  forskningsprofileringsfrågan.  I  sammanhanget  diskuteras  även   en   strategisk   professorsrekrytering   grundad   på   forskningsprofiler   och   inte   på   enskilda  

(4)

språkämnen  i  syfte  att  stärka  den  gemensamma  forskningsmiljön  (se  ovan,  punkt  1).  Men     frågan  är  långt  ifrån  färdigdiskuterad  och  den  kräver  en  lång  förankringsprocess.  Vi  kom-­‐

mer  att  behandla  frågan  vidare  på  institutionskonferensen  som  ska  äga  rum  25-­‐26  oktober.    

 

Det  finns  dock  en  remarkabel  skillnad  idag  i  jämförelse  med  januari  2009  i  fråga  om  attity-­‐

den  kring  dessa  frågor  inom  lärarkollegiet.  Frågan  om  gemensamma  forskningsprofiler  var,   som  sagt,  inte  ett  diskussionsämne  före  sammanslagningen  och  varje  forskare  fokuserade   på  sin  egen  forskning  med  stöd  av  en  individualistisk  tolkning  av  HL  1  6§.  Från  en  individu-­‐

ell  frihet  att  välja  sina  forskningsproblem  arbetar  vi  nu  för  att  fokus  ska  läggas  på  forskar-­‐

gruppernas   frihet   att   välja   relevanta   vetenskapliga   frågor   och   metoder.   Den   individualist-­‐

iska  tolkningsmodellen  för  med  sig  fragmentisering  genom  att  en  mångfald  av  olika  forsk-­‐

ningsfrågor   splittrar   (seminarie)miljön,   medan   den   kollektivistiska   tolkningsmodellen   in-­‐

nebär   en   koncentration   och   förhoppningsvis   en   effektivisering   av   de   begränsade   forsk-­‐

ningsresurser  som  står  till  förfogande.  

 

Red  10  och  nuläget  

Även  om  en  sådan  förändring  inte  sker  över  en  natt  kan  vi  konstatera  att  mycket  har  åstad-­‐

kommits  på  relativt  kort  tid,  något  som  Red  10-­‐panelen  faktiskt  gav  oss  beröm  för  (”it  has   been  a  pleasant  surprise  to  discover  how  much  has  already  been  achieved  thanks  to  efforts   by   individual   sholars   as   well   as   the   department   leadership”,   [s.   52])   samtidigt   som   de   är   tydliga  att  framhäva  att  det  är  mycket  som  återstår  och  att  det  inte  är  en  enkel  uppgift:  ”But   challenges  remain:  creating  a  unique  profile  will  not  be  a  simple  task  […]”  (ibid.)    

 

Som   redan   har   nämnts   har   ledningen   indelat   våra   forskare   i   tre   forskarkollegier1   som   är   grundade  på  gemensamma  vetenskapliga  grunder  och  frångår  en  indelning  av  personal  i  de   olika   språk   som   de   forskar   och   undervisar   inom.   Det   är   inom   respektive   forskningskolle-­‐

gium  som  institutionsstyrelsen  har  beslutat  att  arbetet  med  att  utveckla  forskningsprofiler   ska  gå  vidare.  Så  här  ser  det  ut  i  dagsläget:    

 

Fornspråkforskning:  medeltidsforskning,  textutgivning,  retorik  och  epigrafi2.  En  profilering   arbetas  fram  inom  editionsfilologi  med  inriktning  mot  receptionshistoria.  En  seminariese-­‐

rie   har   etablerats   med   medverkande   forskare   från   grekiska,   latin,   fornkyrkoslaviska   och   arabiska  (inom  SPL)  samt  fornnordiska  (inom  litteraturvetenskap)  som  är  unik  i  landet.    

 

Språktypologi   och   modern   språkvetenskap:   Forskning   inom   sociolingvistik   samt   översätt-­‐

ning  och  stilistik;  stark  fokus  på  korpuslingvistik3  med  särskild  inriktning  mot  akademiskt  

                                                                                                               

1  se  http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsomraden/  

2  Se:  

http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/anonymous-­‐aurelianensis/  

http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/good-­‐and-­‐evil/  

http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/libanius-­‐declamations-­‐17-­‐23/  

http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/medeltida-­‐latinska-­‐inskrifter/  

3  Se  http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsomraden/korpuslingvistik/  

(5)

skrivande  och  jämförande  språkvetenskap.  4  Inom  dessa  områden  är  en  koppling  till  styrke-­‐  

området  språkteknologi  under  utveckling.    

 

Inter-­‐   och   transkulturell   litteraturvetenskap:   fokus   på   översättnings-­‐   och   receptionsforsk-­‐

ning   (litteratur   som   överskrider   språk-­‐   och   kulturgränser).   5   Forskning   inom   Life   writing                                                                                                                  

4  I  arbetet  inom  kollegierna  har  institutionsstyrelsen  beslutat  att  fördela  medel  för  att  aktivt  arbeta  med  frå-­‐

gan  och  bl.  a.  inbjuda  gästföreläsare  m.m.  Inom  detta  kollegium  har  följande  fördelning  och  arbetsgruppering   gjorts:  

1.  Arbetsgrupp  ”Parallellkorpora  och  komparativ  lingvistik”  (Nadja  Z.  Nilsson,  Christiane  Andersen)     2.  Arbetsgrupp  ”Language  in  science”  (Rhonwen  Bowen)    

3.  Arbetsgrupp  ”Översättning  och  stilistik”  (Magnus  Pettersson,  Elisabeth  Bladh)     4.  Arbetsgrupp  ”Language  in  society”  (Mats  Måbärg)    

5  En  relevant  och  illustrativ  redogörelse  av  detta  forskningsområde  lades  fram  av  prof  Tetz  Rooke  (arabiska)   och  FD  Elisabeth  Bladh  (franska)  i  samband  med  workshopen  På  spaning  efter  profiler  där  följande  profilför-­‐

slag  om  ”Litterär  översättning”  lades  fram:  

Sammanfattning:  Det  finns  en  bas  vid  institutionen  för  denna  profil  i  form  av  en  befintlig  MILJÖ  samt  me-­‐

ningsfulla  TILLÄMPNINGAR  som  ger  den  framtida  forskningen  tydliga  MÅL  och  en  tydlig  spets.  

MILJÖ  

Inom  översättningsforskningen  i  bred  bemärkelse  finns  vid  institutionen  tradition  och  kunskap  som  bör  för-­‐

valtas  och  kan  bidra  till  kontinuitet.  

Kunskaperna  finns  hos  tidigare  och  nuvarande  medarbetare  som  Mall  Stålhammar  (eng),  Marcus  Nordlund   (eng),  Hans  Åkerström  (slav),  Christina  Heldner  (rom),  Elisabeth  Tegelberg  (rom),  Martin  Nordberg  (jap)  m  fl.    

Traditionen  består  också  i  en  särskild  översättarutbildning  vid  fakulteten  och  en  etablerad  skriftserie:  ”Över-­‐

sättningsstudier  vid  Göteborgs  universitet”.  

Kurser  i  litterär  översättning  ges  på  både  grund-­‐  och  avancerad  nivå  i  flera  av  språkämnena.  

Det  finns  potential  i  form  av  aktiva  forskare  för  ett  särskilt  översättningsseminarium,  som  i  förlängningen  bör   involvera  forskare  från  andra  ämnen/institutioner  som  litteraturvetenskap  och  lingvistik.  

TILLÄMPNINGAR  

Översättningsforskningen  är  tvärvetenskaplig  och  multidisciplinär.  Den  har  ämnesöverskridande  potential   internt  inom  institutionen  (SPL)  och  utom  den:  det  finns  naturliga  kopplingar  till  många  andra  discipliner  som   litteraturvetenskap,  lingvistik,  filosofi,  idéhistoria  m.  fl.    

Det  är  lätt  att  binda  ihop  utbildning  och  forskning  på  ett  meningsfullt  sätt  inom  ramen  för  översättningsstu-­‐

dier.  Denna  profil  ger  möjligheter  till  synergier  vid  institutionen  genom  utvecklingen  av  ämnesöverskridande   kurser  som  involverar  lärare  från  de  olika  språken.  Lärare  kan  använda  och  utveckla  sin  forskning  i  undervis-­‐

ningen.    

Översättningsforskningen  överbryggar  också  den  traditionella  skiljelinjen  mellan  positivistisk  lingvistik   (”språkvetare”)  och  hermeneutisk  litteraturvetenskap  (”litteraturvetare”).  

Den  är  också  användbar  och  ”nyttig”  ur  ett  samhällsperspektiv:  

Samhällen  och  kulturer  formas  kontinuerligt  genom  överföringar  av  tankar  och  idéer  mellan  olika  språk.  

Föreställningar  om  nationell  identitet  och  kulturell  egenart  kommer  till  synes  i  översättningar  och  översätt-­‐

ningspraxis,  där  litteraturen  historiskt  sett  spelat  en  central  roll.  Spänningen  mellan  ”det  egna”  och  ”det   främmande”  är  konstitutiv  för  all  (litterär)  översättning.    

Begreppet  ”nationallitteratur”  (i  vid  mening)  är  överspelat  i  en  globaliserad  värld.  Nya  paradigm  som  

”postkolonial  litteratur”  och  ”världslitteratur”  riktar  forskarens  ögon  i  högre  grad  mot  översättningsproble-­‐

matiken  än  tidigare.  

MÅL  

Litterär  översättning  är  ett  understuderat  fält  internationellt.  Den  teoretiska  litteraturen  är  enorm,  förvisso,   men  det  finns  gott  om  olösta  frågor  att  studera  och  en  ledig  nisch  på  det  svenska  akademiska  fältet.  Där  har   enskilda  forskare  gjort  viktiga  insatser,  men  en  samlad  forskningsmiljö  saknas.  Det  litterära  översättarsemi-­‐

nariet  på  Södertörn  är  främst  inriktat  på  praktisk  träning  av  blivande  yrkesöversättare,  och  Tolk-­‐  och  översät-­‐

(6)

bör  även  omnämnas  som  en  potentiell  profil  tillsammans  med  LIR6.  Ett  utvecklingsområde     är   att   tillvarata   fakultetens   styrkeområde   inom   språkteknologi   mot   ’The   Digital   Humani-­‐

ties’,  datorstödd  empirisk  litteraturanalys7.      

Koppling  till  GU:s  profil  och  styrkeområden  

Forskningen  vid  samtliga  tre  kollegier  har  en  naturlig  koppling  till  kulturarv  (språk,  berät-­‐

telser)   men   särskilt   bör   här   betonas   projektet   inom   det   första   kollegiet   om   digitaliserade   beskrivningar   av   slaviska   handskrifter   under   ledning   av   doc   Granberg8   samt   den   unika   forskningen  inom  afrikanistik9  som  bedrivs  vid  SPL.  Det  finns  även  viss  koppling  till  kultur   och   hälsa   främst   genom   forskning   inom   tyska,   och   en   professor   i   engelska  har   anmält   in-­‐

tresse   att   ingå   i   nätverksgruppen   kring   havsmiljö.   Det   är   givet   att   vi   även   har   en   roll   att   spela  inom  lärande,  där  kan  nämnas  att  frågan  om  en  utlysning  av  en  professur  i  språkdi-­‐

daktik   (som   ett   övergripande   profilområde)   diskuteras   i   syfte   att   förstärka   forskningsan-­‐

knytningen  mot  lärarutbildningen.  Kopplingen  till  språkteknologi  har  redan  nämnts  som  ett   utvecklingsområde   för   både   den   språk-­‐   och   litteraturvetenskapliga   forskningen   inom   SPL   och  till  sist  har  våra  ämnen  en  naturlig  koppling  till  globalisering.  

 

Sammantaget  kan  således  sägas  att  vi  finner  gemensamma  forskningsfrågor  som  går  genom   de   tre   kollegierna   och   de   allra   flesta   språken   inom   SPL   i   inter-­‐   och   transkulturella   forsk-­‐

ningsfrågor   som   rör   reception   och   översättning   (hur   kulturarv   förflyttar   sig   mellan   olika   kulturområden  eller  rentav  forskning  kring  ett  globalt  kulturarv)  samt  en  stark  potential  att   utvecklas   inom   styrkeområdet   språkteknologi   i   ett   vidgat   perspektiv   där   digitaliserings-­‐

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

tarinstitutet  vid  Stockholms  universitet  har  också  primärt  till  uppdrag  att  utbilda  tolkar  och  översättare  för   samhällets  praktiska  behov.  (förslag  från  Tetz  Rooke  &  Elisabeth  Bladh)  

6  Den  nyutgivna  Ahlstedts  &  Karslssons  antologi  Den  tvetydiga  pakten  är  ett  exempel  där  internationell  forsk-­‐

ning  presenteras  på  svenska  (internationalisering  på  hemmaplan),  därutöver  kan  nämnas  forskningen  som   bedrivs  om  Latinamerika  bl.  a.  inom  Anna  Fornés  6-­‐åriga  forskning  (Se:    

http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/forne-­‐anna-­‐proj.-­‐fact-­‐and-­‐

fiction-­‐-­‐2010/)  samt  den  omfattande  forskningen  och  nätverkande  inom  tyska  (Se:    

http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsamnen/tyska/tysk-­‐litteraturvetenskap/)  

7  Marcus  Nordlund  forskning  om  Shakespeares  sidorepliksformer  (se  

(http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/shakespeare/).    

”The  Digital  Humanities,”  och  många  av  Nordlunds  grundläggande  metodologiska  landvinningar  går  lätt  att   generalisera  på  andra  författarskap,  perioder  och  litteraturer.    Projektet  kan  således  komma  att  tillföra  in-­‐

stitutionen  (och  fakulteten)  kompetens  inom  ett  forskningsområde  som  mer  eller  mindre  exploderat  under  de   senaste  tio  åren  men  är  eftersatt  hos  oss  (något  som  påpekades  uttryckligen  av  Red-­‐10  panelen  vid  deras   besök  under  mötet  med  det  litteraturvetenskapliga  kollegiet  vid  institutionen).  Denna  form  av  datorstödd   empirisk  litteraturanalys  skulle  i  förlängningen  även  kunna  vitalisera  arbetet  på  grundutbildningen  genom  att   erbjuda  ett  komplement  till  traditionella  tolkningsmetoder  och  teoribildningar  i  samband  med  specialarbeten.  

Projektet  bygger  slutligen  även  vissa  broar  mellan  litteratur  och  lingvistik:  dels  för  att  det  inbegriper  datorise-­‐

rat  empiriskt  korpusarbete,  och  dels  för  att  det  applicerar  element  av  talaktsteori  och  metadiskursteori  inom   ramen  för  den  initiala  kodningen  av  korpusen.  

8  Se  http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/digitala-­‐beskrivningar/  

9  Se:  

http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/kami/  

http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprojekt/externt+finansierade/thornell-­‐-­‐christina-­‐-­‐projekt-­‐

2010/  

(7)

revolutionen  öppnar  för  både  fornspråksforskning  (jfr.  Granbergs  forskning  ovan)  och  litte-­‐  

raturvetenskaplig  forskning  (jfr.  Nordlunds  forskning  ovan).    

 

3. Strategisk åtgärdsplan med anledning av Red-10

Utvärderingen  av  forskningen  vid  institutionen  för  språk  och  litteraturer  var  övervägande   positiv.  Vi  tar  vara  på  det  som  panelen  lovordade  men  har  fokuserat  på  det  som  bör  förbätt-­‐

ras.  Med  utgångspunkt  från  panelens  rekommendationer  har  ledning  och  forskande  perso-­‐

nal  diskuterat  fram  följande  åtgärdsplan:    

•  Den  interna  organisationen  

Red   10   lovordade   den   energiska   ledningens   strategi   (s.   54)   att   indela   forskningen   i   tre   forskarkollegier,  som  redan  nämnts  under  punkt  2  ovan.  Ämnes-­‐  och  språkgränserna  har   således   splittrats   upp   och   det   har   bildats   nya   kreativa   forskningsmiljöer.   Red   10   påpekar   samtidigt   att   arbetet   måste   fortskrida   i   syfte   att   skapa   "en   unik   profil"   (s.   52)   vilket   inte   kommer  att  vara  helt  enkelt  eftersom  det  finns  flera  institutioner  på  fakulteten  som  forskar   inom  (komparativ)  litteratur  och  (allmän)  språkvetenskap,  alternativt  språkvetenskap  till-­‐

lämpad  på  det  svenska  språket.    

 

Åtgärder.-­‐    

Kortsiktigt  är  det  viktigt  att  utveckla  profileringen  inom  respektive  kollegium.  Institutions-­‐

styrelsen  har  beslutat  tilldela  varje  kollegium  100t  SEK  för  att  utveckla  seminarieverksam-­‐

heten  samt  aktiviteter  (gästforskare  m.m.)  som  driver  forskningen  framåt  i  syfte  att  ytterli-­‐

gare   profilera   miljöerna.   Gästforskare   är   ett   viktigt   incitament   eftersom   institutionen   har   ett  väl  utbrett  nätverk  över  hela  världen  och  det  är  ett  sätt  att  visa  vår  forskning  och  samti-­‐

digt  ta  del  av  de  senaste  rönen  inom  vårt  vetenskapsområde.  Långsiktigt  vore  det  sannolikt   dock  mer  effektivt  att  samordna  resurserna  inom  fakultetens  samlade  kompetens  inom  lit-­‐

teratur-­‐,   språk-­‐,   och   kulturvetenskap   istället   för   att   som   idag   hålla   dessa   skilda   från   varandra   i   olika   institutioner.   Inom   språkvetenskap   bör   samarbete   mellan   SPL   och   ling-­‐

vistik/svenska   utvecklas,   något   som   har   påbörjats   inom   ramen   för   korpuslingvistik   och   språkbanken.10  En   viss   samordning   med   litteraturvetenskap   har   också   påbörjats   med   ge-­‐

mensamma  seminarier  kring  Life  writing,  ett  intresse-­‐  och  kompetensområde  som  har  ut-­‐

vecklingspotential   både   på   LIR   (Litteraturvetenskap,   Idéhistoria   och   Religion)   och   på   vår   institution.   Likaså   borde   vi   undersöka   förutsättningarna   för   samarbete   med   institutionen   för  Global  Studies.  Än  så  länge  har  bara  informella  kontakter  tagits,  men  båda  institutioners   forskning  om  olika  världsdelar  utifrån  språk/litteratur  respektive  samhällsvetenskap  torde   befrukta  varandra.  Forskning  om  språkdidaktik  borde  samordnas  med  UFN,  något  som  ini-­‐

                                                                                                               

10  Samarbetet borde dock (enligt vår mening) initieras tydligare från enheten som har resurserna och ansvaret, något som just Panel 1 tar upp: "The presence of excellent and financially well-supported electronic resources through Språkbanken provides an invaluable resource for the Department. There is, however, also a concern that this is seen as a service re- source by outside users, and it is important for the Department's research reputation that it continues to deliver separate research outputs" (s. 48).

 

(8)

tierats  med  några  möten  från  båda  sidor  i  syfte  att  utveckla  samarbete  både  inom  forskning     och  utbildning  på  avancerad/forskarnivå.    

•  Publiceringsstrategier  

Panelen  bedömde  att  publikationsvolymen  för  SPL  var  "rimlig"  ('reasonable',  s.  53)  och  att   flera  forskare  publicerar  i  internationella  prestigefyllda  förlag  (Mouton  de  Gruyter,  Oxford   University  Press,  m.  fl.)  samt  i  internationella  peer-­‐reviewed  skriftserier.  Samtidigt  påpekas   (även  för  oss)  att  betydligt  flera  bidrag  borde  kunna  publiceras  utanför  den  lokala  miljön.  

Här  bör  observeras  att  panelen  många  gånger  menade  att  publikationerna  var  av  en  sådan   kvalitet  och  intresse  för  vetenskapsområdet  ur  ett  internationellt  perspektiv  att  de  borde   platsa  i  internationella  peer-­‐reviewed  publikationsfora.  

 

Åtgärder.-­‐    

Institutionsstyrelsen   har   beslutat   budgetera   för   språkgranskning/översättning   när   det   är   aktuellt  att  publicera  på  engelska  (för  forskare  inom  andra  språkområden  än  just  engelska).  

Publicering  i  peer-­‐reviewed  skrifter  beaktas  när  aktivitetstilldelningen  används  för  att  för-­‐

dela  forskningstid  strategiskt  bland  tillsvidareanställda  forskare.  Inför  planering  av  forsk-­‐

ning  för  kommande  termin/läsår  lämnar  varje  anställd  med  forskning  i  tjänsten  en  redogö-­‐

relse  av  sin  forskningsverksamhet  (både  den  genomförda  och  den  tilltänkta)  till  ledningen,   vilken  utgör  en  grund  för  fördelning  av  forskningstid.  Deltagande  i  internationella  symposia   samt   internationell   publicering   i   välrenommerade   fora   premieras.   Resultat   i   aktivitetstill-­‐

delning  uppmärksammas,  men  även  den  reflekterande  redogörelsen  om  forskning  beaktas   vid   fördelningen.   Detta   är   särskilt   viktigt   för   att   kunna   uppmärksamma   yngre   forskares   idéer  innan  de  har  hunnit  nå  internationella  slagkraftiga  vetenskapliga  skrifter,  och  utgör   en  viktig  satsning  för  den  närmaste  framtiden.      

 •  Internationell  utlysning  samt  möjligheter  för  yngre  att  bedriva  forskningskarriär   RED  10  lyfter  fram  behovet  av  att  utlysa  professurer  via  internationella  utlysningskanaler.  

Panelen  uppmärksammar  vidare  att  god  forskning  bedriven  av  yngre  forskare  med  extern   finansiering  finns  inom  latin,  spanska,  engelska,  nederländska  (efter  Red  10  har  tillkommit   externfinansierade  projekt  i  fransk  språk-­‐  och  litteraturvetenskap,  i  afrikanska  språk  samt   post  doktorala  anställningar  i  spanska,  latin  och  nederländska).  Institutionen  har  med  egna   medel  vidare  utlyst  ytterligare  två  postdoktorala  anställningar  där  vi  har  flera  starka  inter-­‐

nationella  ansökningar  från  olika  delar  av  Europa  och  Latinamerika.    

Vidare   uppmärksammar   utvärderingen   forskning   inom   korpuslingvistik   (engelska   och   tyska),   språkvetenskap   (tillämpad   på   slaviska,   romanska   och   afrikanska   språk   samt   inom   arabiska),  litteraturvetenskap  (tillämpad  på  engelsk-­‐,  tysk-­‐,  spansk-­‐  och  franskspråkig  litte-­‐

ratur)   (s.   53)   samt   forskning   inom   nederländska   (s.   54),   fornkyrkoslaviska   och   forskning   om  Latinamerika  (s.  55).  

 

Åtgärder.-­‐  

 a)   Institutionsledningen   har   sedan   sammanslagningen   lagt   ner   mycket   kraft   på   att   få   en   budget   i   balans   vilket   bl.a.   har   medfört   att   flera   professurer   inte   har   kunnat   återbesättas   (något  som  panelen  reagerat  starkt  på).  Forskningsresurser  har  istället  lagts  in  inom  språk-­‐

(9)

områden   som   saknar   egen   professur   men   med   potential   till   befordran   (med   fördelen   att     viss  styrning  mot  ökad  jämställdhet  kan  beaktas).  En  professor  har  befordrats  (i  arabiska)   och   en   ansökan   om   befordran   är   inlämnad   (i   ryska).   Ett   samlat   grepp   mot   utlysning   av   professurer  måste  dock  nu  åter  prioriteras  eftersom  nuvarande  professorer  med  få  undan-­‐

tag   är   runt   eller   över   60   år.   Prioritering   kommer   då   inte   nödvändigtvis   att   ske   ämnesvis   utan  snarast  bevaka  att  god  kompetens  finns  inom  respektive  forskningsområde  oberoende   av   språkområde   (se   ovan   våra   resonemang   om   kompletta   miljöer,   punkt   1).   Satsning   på   gästforskare  är  ett  sätt  att  stärka  forskningen  tillfälligt  men  som  även  kan  vara  till  gagn  vid   en  senare  internationell  utlysning  av  professurer.  En  professor  som  har  vistats  vid  miljön   har  större  förutsättningar  att  kunna  tänka  sig  flytta  till  Göteborg  när  möjlighet  ges.  

b)   Institutionsledningen   prioriterar   arbetet   med   att   utveckla   forskningskarriärvägar   för   yngre   disputerade.   Institutionsstyrelsen   har   därför   beslutat   att   från   och   med   2011   ha   en   gemensam  verksamhet  för  forskning  som  tillåter  specifika  gemensamma  konkurrensutsatta   satsningar.  Genom  att  samla  resurserna  har  vi  till  exempel  fått  möjlighet  att  frigöra  medel  i   syfte  att  utlysa  två  postdoktorala  anställningar.  Samtidigt  är  det  viktigt  att  yngre  lektorer   får  en  högre  andel  forskning  inom  sin  tjänst  och  uppmuntras  att  söka  externa  medel.  I  år   har  en  sådan  satsning  gjorts  vid  institutionen  och  antalet  inlämnade  ansökningar  har  ökat   markant.  Institutionen  måste  framgent  se  till  att  rekrytera  personal  och  vara  mindre  försik-­‐

tig  att  anställa  när  forskande  personal  erhåller  extern  finansiering  -­‐  endast  genom  att  ha  en   god   grundkompetens   för   både   undervisning   och   forskning   kan   en   god   balans   erhållas   (forskningsanknuten   utbildning   samt   forskning   som   kan   omsättas   i   utbildning).   Idag   har   institutionen  en  alldeles  för  stor  andel  visstidsanställd  personal  och  ledningen  arbetar  kon-­‐

sekvent  med  en  långsiktig  rekryteringsplan.  Det  är  positivt  med  fakultetens  arbete  att  öka   aktivitetstilldelningen   i   förhållande   till   schablonstilldelning,   ett   arbete   som   tyvärr   har   av-­‐

stannats  och  kommer  inte  att  implementeras  under  2012.    

c)  En  kontinuerlig  uppföljning  av  forskning  inom  de  tre  kollegierna  kommer  att  göras  och   åtgärder  vidtas  inom  de  språkområden  som  inte  omnämns  med  beröm  i  Red  10.  

   

•  Strategisk  plan.    

Red  10  efterlyser  en  strategisk  plan  för  forskning  vid  vår  institution.    

Åtgärder.-­‐  En  strategisk  plan  togs  fram  i  samband  med  sammanslagningen.  En  ny  har  tagits   fram  efter  Red  10  där  både  panelens  rekommendationer  och  våra  egna  erfarenheter  som  en   egen  institution  utgör  grunden.  Den  strategiska  planen  har  genomgått  flera  remissinstanser   inom  institutionen,  behandlats  på  institutionsstyrelsen  och  ska  nu  förankras  vid  den  kom-­‐

mande  institutionskonferensen  i  oktober  för  att  beslutas  i  institutionsstyrelsen  november-­‐

sammanträde.   Den   strategiska   planen   som   remitteras   personalen   följer   som   sista   punkt   i   denna  redogörelse.  

   

   

(10)

4.  

Strategisk plan för institutionen för språk och litteraturer

 

 

(2011-2012)

 

Inledning

Institutionen  för  språk  och  litteraturer  rymmer  inom  sig  ett  brett  spektrum  av  språk  med   olika   tidshorisonter   och   från   olika   delar   av   världen.   Utmärkande   för   verksamheten   är   ett   vetenskapligt  och  utbildningsmässigt  fokus  inte  bara  på  språken  i  sig  utan  också  på  de  litte-­‐

raturer  och  kulturer  de  utgör  en  integrerad  del  av.  Detta  ska  synliggöras  både  i  organise-­‐

ringen  av  forskningen,  med  tvärspråkliga  seminariegrupperingar,  och  i  utformningen  av  ut-­‐

bildningen  (på  grund,  avancerad  och  forskningsnivå).    

 

Institutionen   är   grundutbildningsstark,   med   flera   språk   som   utgör   inriktningar   i   lärar-­‐

utbildningen  och  kan  studeras  både  inom  ekonom-­‐  och  översättarprogrammet,  vid  sidan  av   ett  stort  utbud  av  fristående  kurser.  Arbetet  med  program  på  grund-­‐  och  avancerad  nivå  är   betydelsefullt   för   att   synliggöra   institutionens   ämnen   och   de   möjligheter   som   samarbete   (på   institutions-­‐,   fakultets-­‐   och   universitetsnivå,   men   även   på   nationell   och   internationell   nivå)  skapar.  Flertalet  ämnen  är  också  starka  på  forskningssidan  och  institutionen  kommer   att  arbeta  vidare  efter  de  rekommendationer  som  gavs  i  utvärderingen  av  GU:s  forskning,   Research  Evaluation  for  Development  of  research  (RED-­‐10).11    

 

Institutionen  har  en  stark  internationell  orientering.  Den  ska  bl.  a.  aktivt  bidra  till  att  imple-­‐

mentera  universitetets  språkpolicy  såväl  internt  som  inom  och  utanför  GU.  Det  är  angeläget   att  föra  ut  kunskap  om  den  forskning  som  utförs  och  den  utbildning  som  bedrivs  vid  institu-­‐

tionen  till  omvärlden.  Studenter  är  en  given  målgrupp,  men  också  arbetsmarknaden,  skolor   och  andra  universitet  och  högskolor  är  viktiga  avnämare. Jämställdhet mellan könen, lika be- handling av alla anställda och studenter är självklara grundläggande principer för verksamheten.

Likaså eftersträvar institutionen trygga anställningar och öppna utlysningar i syfte att arbeta lång- siktigt och att dra till sig internationellt kvalificerade lärare och forskare.

Denna strategiska plan antogs av institutionsstyrelsen 2011-11-10.12 Planen vänder sig i första hand till anställda och studenter och ska användas av institutionsstyrelsen och övriga lednings- organ för att proaktivt förbättra förutsättningar för forskning och utbildning inom vårt verksam- hetsområde. Särskilda handlingsplaner och styrdokument med tillhörande ansvarsfördelning upp- rättas kontinuerligt för att förverkliga den strategiska planens målsättningar och ska finnas lättill- gängliga på institutionens hemsida.

 

De  övergripande  målen  för  institutionen  är  att:    

                                                                                                               

11  http://www.vision2020.gu.se/strategiska-­‐projekt/RED10.  

12  Detta  är  vår  målsättning.    

(11)

 

• stärka   grundutbildningen   genom   samordnade   satsningar   för   studenter   på   grundkurserna,  utvecklande  av  nya  program  samt  ökade  satsningar  på  rekryte-­‐

ring  och  retention13  av  studenter  till  institutionens  ämnesområden.    

• stärka   forskarutbildningen   genom   att   bygga   upp   seminariemiljöer   där   dokto-­‐

rander   kan   mötas   över   språk-­‐,   institutions-­‐   och   fakultetsgränser   samt   genom   att  befrämja  internationaliseringsinsatser.    

• fortsätta  det  strategiska  arbetet  med  att  främja  institutionens  forskning  i  enlig-­‐

het  med  rekommendationerna  från  RED-­‐10.  

• vidareutveckla  samverkan  med  omvärlden  (t  ex  skola,  näringsliv,  region,  alum-­‐

ner),  med  andra  universitet  såväl  inom  som  utom  landet,  med  samarbetspart-­‐

ners  inom  Erasmus  och  motsvarande  utomeuropeiska  program  samt  med  an-­‐

nan  verksamhet  inom  och  utanför  Europa.  

• öka  andelen  tillsvidareanställd  personal,  arbeta  för  jämställdhet  och  jämlikhet   samt   eftersträva   en   långsiktig   personalpolitik   med   utlysningar   som   sprids   internationellt  

   

   

Utbildning på grund- och avancerad nivå  

Mål  

Språkstudier   är   genom   sin   analytiska   karaktär   av   grundläggande   betydelse   för   studenter   när   det   gäller   att   lära   sig   kritiskt   tänkande   och   att   inta   ett   reflekterande   förhållningssätt.  

Studenten  ska  under  sin  utbildning  utveckla  såväl  sin  färdighet  i  att  uttrycka  sig  väl  på  mål-­‐

språket  i  både  tal  och  skrift,  som  sin  argumentationsteknik  och  sina  färdigheter  i  att  uttolka   språk  och  dess  litteraturer  i  olika  sammanhang.  Under  utbildningen  ska  studenten  också  få   träning  i  att  ta  fram  och  hantera  material  som  är  relevant  för  olika  typer  av  undersökningar   inom  ett  visst  forskningsområde  och/  eller  ett  visst  språkområde,  samt  i  att  ställa  relevanta   frågor   i   förhållande   till   materialet.   Kunskaper,   argument,   reflexioner   och   slutsatser   ska   kunna  presenteras  klart  och  precist  i  såväl  tal  som  skrift,  och  särskilt  studenter  på  avance-­‐

rad  nivå  ska  även  kunna  göra  ett  medvetet  val  av  stilistisk  nivå.  Genom  att  den  analytiska   förmågan   tränas   genom   hela   utbildningen,   skapas   en   förutsättning   för   att   studenten   ska   lämna  utbildningen  inte  bara  med  god  språkfärdighet  utan  också  med  en  användbar  inter-­‐

kulturell   kompetens   som   förbereder   dem   för   en   internationell   arbetsmarknad.   Även   stu-­‐

denter   som   endast   genomför   kortare   utbildningar   vid   institutionen   ska   efter   avslutad   ut-­‐

bildning  ha  en  förbättrad  allmänspråklig  kompetens  och  en  medvetenhet  om  språkets  kul-­‐

turella  dimensioner  utöver  den  rena  språkfärdigheten.  

   

                                                                                                               

13  Med  ’ökad  retention’  avses  att  andelen  studenter  som  väljer  att  fortsätta  sina  studier  på  högre   nivåer  ökar.  

(12)

Åtgärder      

• Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ska kontinuerligt stärkas och förbättras genom utvecklande av relevanta kvalitetsindikatorer och regel- bundna uppföljningsprocesser.

• Inom institutionen ska gemensamma normer gälla för bl.a. undervisningstät- het och uppsatshandledning.

• Institutionen ska organisera sitt kursutbud i rekommenderade studiegångar och aktivt arbeta för att förbättra retentionen.

• Institutionen ska aktivt använda relevanta fora på institutions-, fakultets- och universitetsnivå14 för pedagogiskt och didaktiskt utvecklingsarbete och lärare ska aktivt uppmuntras att genomgå kompetensutveckling mot nya undervis- ningsformer.

• Internationaliseringsaspekten ska uppmärksammas genom att lärare och studenter aktivt ska uppmuntras att delta i internationellt utbyte. Genom att kurser erbjuds på engelska och andra språk än svenska görs dessa även till- gängliga och attraktiva för utländska studenter. Detta ska gälla generellt för kurser på avancerad nivå, men kan även gälla för kurser på grundnivå.

• Institutionen ska ta initiativ till sociala arrangemang som uppmuntrar att ämnesgrupper bildas och bidrar till att studenterna identifierar sig med äm- net/området.

• Institutionens program på kandidatnivå ska vidareutvecklats, bl a. i syfte att öka retentionen och förbättra förutsättningarna för studier på avancerad nivå.

• Institutionen ska vidareutveckla gränsöverskridande utbildningar på masters- nivå med anställningsbarhet, forskningsanknytning och internationalisering som ledord. Program på avancerad nivå ska tas fram i samarbete med andra institutioner inom och utanför fakulteten och i förekommande fall med andra lärosäten nationellt och internationellt, bl.a. i syfte att för-stärka konkurrens- kraften inför den fakultetsgemensamma antagnings-processen till utbildning på forskarnivå.

     

• Utbildning på forskarnivå  

Mål:  

Institutionens   strategi   för   utbildning   på   avancerad   nivå   (se   ovan)   samt   för   forskning   (se   nedan)  gäller  också  övergripande  för  utbildning  på  forskarnivå.  Den  forsknings-­‐  och  semi-­‐

narieverksamhet  som  bedrivs  inom  de  tre  forskarkollegierna  ska  utgöra  stommen  för  äm-­‐

nesövergripande  forskningsmiljöer  där  doktoranderna  ska  skolas  och  tränas  vetenskapligt.  

Institutionens  och  fakultetens  samlade  handledarkompetens  ska  utnyttjas  optimalt  för  att   ge  den  enskilde  doktoranden  den  handledning  som  bäst  motsvarar  avhandlingsämnet.  Ge-­‐

                                                                                                               

14  Exempelvis  Pedagogisk  Forum  och  PIL  (Enheten  för  pedagogisk  utveckling  och  interaktivt  lä-­‐

rande,  Se  www.pil.gu.se).  

(13)

nom   internationella   avtal   ska   doktoranderna   erbjudas   möjligheter   till   spetskompetens   på     den   högsta   internationella   nivån   både   gällande   kurser   och   biträdande   handledning   samt   granskningen  av  avhandlingen  (val  av  opponent  och  betygsnämndsledamöter).  

   

Åtgärder:  

• Bibehålla  ämnesvisa  seminarier/kollokvier  på  målspråket  där  doktorander  trä-­‐

nas  vetenskapligt  och  ventilerar  avhandlingsmanuskript  på  respektive  språk.    

• Utseende   av   huvud-­‐   och   bihandledare   (i   förekommande   fall   från   olika   språk/  

andra  institutioner  inom  och  utanför  landet)  där  relevant  kompetens  finns.

• Minst  en  gång  om  året  (normalt  i  anslutning  till  antagning  av  nya  doktorander)   arrangera   en   gemensam   doktoranddag   där   doktorander   bereds   möjlighet   att   presentera   relevanta   delar   av   avhandlingsprojektet   på   engelska   alternativt   svenska.    

• Stödja   internationaliseringsinsatser   för   doktorander   genom   avtal   med   ut-­‐

ländska  universitet  och  genom  att  uppmana  och  stimulera  doktorander  att  pla-­‐

nera  för  längre  och  kortare  utlandsvistelser  under  utbildningen  (inklusive  del-­‐

tagande  i  internationella  seminarier,  workshops  och  konferenser  med  egna  bi-­‐

drag)  samt  stödja  internationell  publicering.

 

Forskning  

Mål:    

Forskningen   vid   institutionen   är   av   naturliga   orsaker   internationell   och   interdisciplinär:  

forskningsobjekt   och   teoribildningar   kommer   ofta   från   språk-­‐   och   kulturrum   utanför   det   svenska.  Vår  forskning  fokuserar  på  språk-­‐  och  litteraturanalys  utifrån  olika  språk-­‐  och  lit-­‐

teraturvetenskapliga  teorier  och  metoder  som  tillämpas  på  respektive  språkområde.  Både   när  det  gäller  publicering  och  kontaktnät  är  det  världen  som  räknas.  Det  är  också  genom  att   vistas  i  forskningsstarka  miljöer  inom  de  olika  språkområdena  och  genom  att  inbjuda  spets-­‐

forskare,  som  institutionen  ska  bibehålla  en  hög  och  bred  kompetens  på  internationell  nivå.    

 

Korpuslingvistik,   kontrastiv   lingvistik   och   lexikologi,   sociolingvistik,   språk-­‐   och   litteratur-­‐

didaktik,  inter-­‐  och  transkulturella  litteraturvetenskapliga  studier  (bl.  a.  översättnings-­‐  och   receptionsstudier),  genreteori,  fiktionsteori,  editionsfilologi  samt  medeltidsstudier  är  några   forskningsområden   som   är   särskilt   starkt   representerade   inom   institutionen.   Att   stärka   korpuslingvistiken   genom   att   utöka   samarbetet   med   Centre   for   Language   Technology   vid   GU   och   därmed   förtydliga   kopplingen   till   ett   av   GU:s   styrkeområden   (språkteknologi)   är   särskilt  prioriterat.  Detta  gäller  även  den  litteraturvetenskapliga  forskningen  där  en  profil   mot  digital  humanities  är  ett  potentiellt  utvecklingsområde.    

 

(14)

Institutionens   forskare   tillägnar   sig   forskningsresultat   från   olika   språkområden   och   ska     bidra  med  egna  resultat  till  det  internationella  vetenskapssamfundet  inom  språk  och  litte-­‐

raturer.  Institutionen  uppmuntrar  att  denna  spetskompetens  kommer  till  nytta  även  inom   GU:s  styrkeområden  (t  ex  havsmiljö,  kulturarv,  globalisering,  kultur  och  hälsa).    

   

Åtgärder:  

• Stödja  publicering  i  internationella  peer-­‐reviewed  tidskrifter/förlag  samt  aktivt   deltagande  i  internationella  konferenser  (med  eget  bidrag).  

• Stödja   ansökningar   om   forskningsprojekt   med   extern   finansiering   genom   att   frigöra  forskningstid  för  lektorer  och  professorer.  

• Stödja   nydisputerade   vid   ansökningar   om   postdoktorala   anställningar   samt   forskare  vid  ansökningar  om  (nya)  externa  medel  under  förutsättning  att  den   aktuella  forskningen  ligger  inom  institutionens  prioriterade  profilområden.  

• Säkerställa  forskningsanknytning  i  våra  utbildningar  samt  arbeta  för  kompletta   miljöer   genom   att   rekrytera   professorer   alternativt   stödja   befordringsansök-­‐

ningar  till  professor.  

• Forskningsverksamheten   organiseras   i   tre   forskarkollegier   med   varsin   ordfö-­‐

rande   inom   forskningsområdena   a)   Fornspråkforskning   och   historisk   ling-­‐

vistik;  b)  Språktypologi  och  modern  språkvetenskap;  c)  Inter-­‐  och  transkultu-­‐

rell  litteraturvetenskap.  Dessa  kollegier  ska:  

o fungera  som  gemensam  plattform  för  en  språköverskridande  vetenskaplig  dis-­‐

kussion  och  ett  ämnesövergripande  utbyte,    

o planera  institutionens  forsknings-­‐  och  seminarieverksamhet,  

o särskilt   ansvara   för   att   externfinansierade   projekt   och   postdoktorala   forskningsanställningar  integreras  i  institutionens  forskningsverksamhet,     o arbeta  för  att  stärka  institutionens  forskningsprofilering,

o fungera  rådgivande  för  viceprefekten  för  forskning,  beredningen  för  forskning   och  forskarutbildning  samt  institutionsstyrelsen.    

Samverkan

 Mål:  

Institutionen  ska  arbeta  aktivt  för  att  synliggöra  sin  verksamhet  i  samhället.  Detta  kan  ske   genom  att  såväl  lärare  som  studenter  deltar  i  debatter  om  aktuella  frågor  med  anknytning   till   det   egna   ämnet   på   lokal,   regional,   nationell   och   internationell   nivå.   En   annan   väg   att   sprida  kunskap  om  den  egna  institutionen  är  genom  uppdragsverksamhet,  som  öppnar  nya   kanaler  till  samverkan.  Institutionen  ska  aktivt  utnyttja  sina  alumner  i  detta  arbete.  Kurs-­‐

planer  ska  utformas  så  att  det  tydligt  framgår  vilka  kunskaper  och  färdigheter  som  efterfrå-­‐

gas  på  arbets–marknaden.  Detta  kan  t  ex  vara  förmåga  till  god  presentation  i  tal  och  skrift   på  aktuella  språk,  förmåga  till  problemidentifiering  och  problemlösning  eller  färdighet  i  ve-­‐

(15)

tenskapliga  analyser.  Institutionen  ska  verka  för  att  inkludera  praktikmoment  i  sina  utbild-­‐  

ningar.  Institutionen  ska  också  aktivt  arbeta  med  att  implementera  universitetets  språkpo-­‐

licy,  genom  att  innehållet  i  verksamheten  förmedlas  till  omgivningen  på  klar  och  begriplig   svenska  och  engelska,  men  även  på  andra  språk  inom  institutionens  kompetensområde.  

   

Åtgärder:  

• Lärare   som   medverkar   i   utåtriktade   aktiviteter   (humanistdagar,   språkdagar   etc),  ska  tillgodoräkna  sig  tid  i  tjänsten  för  ändamålet.  

• Lärare   och   forskare   vid   institutionen   ska   uppmuntras   till   att   delta   i   Bok-­‐   och   biblioteksmässan,  Vetenskapsfestivalen  och  liknande  samverkansaktiviteter.  

• Institutionen   bör   utarbeta   broschyrer   över   kurser   och   kompetens   av   intresse   för  olika  avnämare  (t.  ex.  myndigheter,  näringsliv).  

• Institutionen  ska  verka  för  att  fakulteten  och  universitetet  tar  ett  samlat  grepp   på  uppdragsverksamheten,  i  samarbete  med  avdelningen  för  Externa  relationer   vid  Göteborgs  universitet.  

• Institutionen   ska   arbeta   aktivt   med   alumner   för   att   stärka   kompetensen   rö-­‐

rande  våra  utbildningars  nytta  i  samhället  och  arbetslivet.    

• Institutionen  ska  arbeta  in  praktikmoment  i  programutbildningen.  

 

 

References

Related documents

Ahora bien, para los fines de este ensayo es importante recalcar que la poética de nuestro autor no es solamente una expresión de su afán de libertad artística, sino que

Taking real people and putting them into literary works is not a recent phenomenon, but it is occurring more than ever in modern literature, just as there is a greater propensity

En este análisis vamos a estudiar como en la novela La casa de los conejos conviven dos voces narrativas, la voz de niña y la voz de adulta que podemos identificar

En los ejemplos que hemos presentado en el análisis vemos que se pierde mucho del habla de Pippi, especialmente en cuanto a la ambigüedad de las palabras, pero las traducciones

Once the background of the poems are given and the meaning explained, four different translations will be highlighted, first by MacCauley from the book Hyakunin-Isshu (Single Songs

Deren Vorteil liegt darin, dass sich dadurch eine direktere Identifizierung des Lesers mit der Heldin herbeiführen lässt, durch die er auch leichter die sich entwickelnde

En övergripande slutsats utifrån såväl kvantitativa analyser 5 baserade på omfattande aktstudier och fallstudierna 6 är att långa ledtider inte på något sätt är unika

för energiändamål var 133 TWh under 2010 varav 45 procent användes inom industrin (inkl. elgenerering) 41 procent inom fjärrvärmesektorn och 14 procent för uppvärmning av