• No results found

Mil Rapport 2010-4 Badvatten i Landskrona 2009

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mil Rapport 2010-4 Badvatten i Landskrona 2009"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1(3)

Emilie Jönsson och Victoria Andersson

Miljöinspektörer Rapport 2010:4

Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Miljöförvaltningen

Badvatten i Landskrona

2009

(2)

2(3)

Inledning

I Landskrona finns sju offentliga badplatser, fem på fastlandet och två på Ven, som kommunen har skötsel och tillsyn över. Tre badplatser (två på fastlandet och en på Ven) har under 2009 dragits in som offentliga badplatser av Fritid- och kulturnämnden pga. besparingar. Av de sju badstränderna är sex klassade som EU-bad dvs. antalet besökare på stranden per dag är ca 200 personer. Stränder som klassas som EU-bad omfattas av EG-direktivet. Direktivet har implemente- rats i svensk lagstiftning i och med utgivandet av föreskriften om strandbadvat- ten. De badplatser som var EU-bad 2009 var Borstahusen campingen, Borstahu- sen Piren, Lill Olas brygga, Ålabodarna norra, Kyrkbacken och Halvmånen.

Under 2009 har Borstahusen campingen, Borstahusen Piren och Lill Olas bad- brygga haft blå flagg. För att få utmärkelsen skall vissa kriterier vara uppfyllda.

Detta är kriterier som Håll Sverige rent presenterar. För bad som inte är EU-bad och kallas kommunala bad är det upp till kommunen att bestämma omfattningen av provtagningen. I Landskrona har de kommunala baden haft samma provtag- ningsfrekvens som EU-bad.

Under perioden 19 maj till 25 augusti tas vattenprov på badstränderna i Lands- krona. Eventuellt kan man börja ta prov tidigare om, vädret är så pass fint och ihållande att många badgäster nyttjar stränderna. Proverna har tagits varannan vecka och oftare när prov visat sig vara otjänliga eller tjänliga med anmärkning.

Sammantaget togs 57 st prover varav 7 bedömdes som tjänliga med anmärkning och 1 som otjänliga. Det innebär att 88 % av proverna var tjänliga, 12 % tjänliga med anmärkning och 0,02 % otjänliga.

Resultat

Sammanfattning Fastland 2009 Provtagningsplats,

fastlandet

V 22 V 25 V 27 V 29 V 31 V33 V 35

Borstahusen, camping T T T T T T T

Borstahusen, piren T T T T T T T

Halvmånen T T T T T TA TA

Kallbadhuset T T T T T T T

Lill Olas brygga T T T T T TA T

Ålabodarna norra T T T T T T T

Örenäs badbrygga T T - - - - -

Sammanfattning 2009 Ven Provtagningsplats, Ven

V 21 V 24 V 26 V28 V 30 V 32 V 34

Bäckviken T T - - - - -

Kyrkbacken T T T T TA T OT

Norreborg T T T T TA T TA

T = tjänligt, TA = tjänligt med anmärkning, OT = otjänligt

(3)

3(3)

Resultat 1989-2009

För att se hur vattenkvalitén sett ut sedan 1989 visas nedan en jämförelse mellan de senaste åren.

Procent av totala antalet prover varje år

Bedömning 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Tjänligt % 86 89 80 78 81 81 89 80 86 75 86

Tjänligt m. anm.%

14 11 20 16 16 14 11 20 14 21 14 Otjänligt % 0 0 0 6 3 5 0 0 0 4 0

Bedömning 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tjänligt% 89 87 95 87 81 93 81 62 83 88

Tjänligt

m. anm. % 8 11 4 11 13 5 16 34 12 12

Otjänligt % 3 2 1 2 6 1 3 6 5 0

Sammanfattning

Resultaten från badvattenprovtagningen 2009 har varit bättre än 2008 som var be- tydligt bättre än 2007. En anledning kan vara att mängden nederbörd under somma- ren 2009 var liten. Sommaren 2007 var i stora delar av landet nederbördsrik och många kommuner hade problem med dåliga badvattenprover. Regn i så stora mängder medför mycket ytvattenavrinning, vilket för med sig bakterier ut i havet, som i sin tur resulterar i dåliga badvattenprover.

År 2009 drabbades Landskronas stränder ej av någon särskild algblomning. Det var väldigt varmt och alger konstaterades längre ut i sundet och väldigt små mängder kunde synas på badplatserna men inte i den omfattning att det ansågs vara nödvän- digt att varna besökarna. P.g.a. vindar och ett par dagar med lägre temperatur drev algerna aldrig riktigt in till badstränderna. Innan badsängongen startade höll miljö- förvaltningen en kort utbildning om giftalger för strandvärdarna. Miljöförvaltningen har under 2009 fått väderbeständiga informations-, varnings- och förbudsskyltar som ska användas vid problem med giftalger. Skyltarna har dock ej behövts använ- das.

References

Related documents

Studerar man nederbörden för perioden efter vecka 30 ser man att speciellt vecka 32 och 33 var väldigt regniga (se Bilaga 1) och det var just under dessa 2 veckor som hälf- ten (2

Resultatet från 2012 års badvattenprover på fastlandet (T = tjänligt, TA = tjänligt med anmärkning, OT = otjänligt) med start vecka 22 och till och med vecka 35.. Resultatet

Proverna 2011 har tagits varannan vecka och oftare när prov visat sig vara otjänliga eller tjänliga med anmärkning.. Sammantaget togs

Andelen tjänliga prov, otjänliga prov och prov som är tjänliga med anmärkning, från 1989 till 2013.. Sammanfattning och diskussion kring

Data från Viken och Barsebäck anses därför vara representativ för havsvattenstånd i Landskrona, då mätstationen där är nedlagd.. Dessa stationer används således i

Kemiska bekämpningsmedel definieras i 14 kap miljöbalken som en kemisk produkt som syftar till att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland

kommunen innebär detta ingen extra kostnad, eftersom dessa resurser bör motsvara förvaltningarnas nuvarande kostnader för bilansvariga som inte behövs när bilpoolen tar

Inom projektet kontrollerades kemiska produkter som säljs till konsumenter i detaljhandeln, och då framförallt kontroll av barnskyddande förslutning samt kännbar varningsmärkning