PR\744113SV.doc PE407.694v02-00
SV SV
EUROPAPARLAMENTET
2004
2009 Utskottet för internationell handel
2008/2149(INI) 12.9.2008
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
om handel och ekonomiska förbindelser med västra Balkan (2008/2149(INI))
Utskottet för internationell handel
Föredragande: Bastiaan Belder
PE407.694v02-00 2/13 PR\744113SV.doc
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ...3 MOTIVERING ...10
PR\744113SV.doc 3/13 PE407.694v02-00
SV
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om handel och ekonomiska förbindelser med västra Balkan
(2008/2149(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1946/2005 av den 14 november 2005 om ändring av förordning (EG) nr 2007/2000 om införande av särskilda
handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess1,
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen2,
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003, då samtliga stater på Balkan fick löfte om anslutning till Europeiska unionen,
– med beaktande av Europeiska rådets beslut från den 16 december 2005 om att bevilja före detta jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland för EU-medlemskap samt ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten den 15–16 juni och den 14–15 december 2006,
– med beaktande av det beslut som antogs av Europeiska rådet den 3 oktober 2005 om att inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2008 om västra Balkan:
ökade utsikter till EU-medlemskap (KOM(2008)0127),
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution nr 1244 av den 10 juni 1999, – med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 29 mars 2007 om Kosovos
framtid och EU:s roll3,
– med beaktande av Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 oktober 2006 om förslaget till rådets beslut om exceptionellt ekonomiskt stöd från gemenskapen till
Kosovo4,
– med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 23 april 2008 om 2007 års framstegsrapport om före detta jugoslaviska republiken Makedonien5,
1EUT L 312, 29.11.2005, s.1.
2EUT L 210, 31.7.2006, s.82.
3EUT C 27 E, 31.1.2008, s.207.
4EUT C 308 E, 16.12.2006, s.141.
5Antagna texter, P6_TA(2008)0172.
PE407.694v02-00 4/13 PR\744113SV.doc
SV
– med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 10 april 2008 om rapporten om Kroatiens framsteg 20071,
– med beaktande av Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 15 mars 2007 om Bosnien och Hercegovina2,
– med beaktande av Europaparlamentets rekommendation av den 25 oktober 2007 till rådet om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Serbien3,
– med beaktande av Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 september 2006 om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan4,
– med beaktande av Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 december 2007 om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan5,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 januari 2007 om utvidgning av de viktigaste transeuropeiska transportlederna till grannländerna – Riktlinjer för
transporter i Europa och grannregionerna (KOM(2007)0032),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2008 om sonderingssamtalen med grannländerna om samarbete på transportområdet (KOM(2008)0125),
– med beaktande av fördraget mellan EU och sydöstra Europa om en energigemenskap, vilket undertecknades i Athen den 25 oktober 2005,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 november 2007 om utvidgningsstrategi och huvudfrågor 2007–2008 (KOM(2007)0663),
– med beaktande av Europaparlamentets resolutioner av den 16 mars 2006 om kommissionens strategidokument inför utvidgningen (2005)6 och av den
13 december 2006 om kommissionens meddelande om utvidgningsstrategin och de största utmaningarna 2006–20077,
– med beaktande av samtliga tidigare resolutioner om länderna på västar Balkan, – med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,
1 Antagna texter, P6_TA(2008)0120.
2 EUT C 301 E, 13.12.2007, s.224.
3 Antagna texter, P6_TA(2007)0482.
4 EUT C 305 E, 14.12.2006, p.141.
5 Antagna texter, P6_TA(2007)0617.
6 EUT C 291 E, 30.11.2006, s.402.
7 EUT C 317 E, 23.12.2006, s.480.
PR\744113SV.doc 5/13 PE407.694v02-00
SV
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för regional utveckling, och av följande skäl:
A. Europeiska rådet formulerade vid sitt möte i Thessaloniki 2003 tydligt ett ”europeiskt perspektiv” för staterna på västra Balkan och tillkännagav att stabiliserings- och associeringsprocessen skulle utgöra den generella ramen för EU:s förbindelser med länderna på västra Balkan.
B. Handelsförmåner och finansiellt stöd från EU har spelat en central roll för stabiliserings- och associeringsprocessen på västra Balkan.
C. Den 17 februari antog Kosovos nationalförsamling en resolution som förklarade Kosovo självständigt. Det totala EU-stödet till Kosovo uppskattas till mer än 1 000 000 000 EUR för perioden 2007–2010, vilket täcker stöd till Kosovos politiska och ekonomiska
utveckling och finansierar EU:s bidrag till den internationella närvaron i Kosovo.
D. Ekonomiskt välstånd och full integrering i EU:s inre marknad och världshandelssystemet är grundläggande förutsättningar för långsiktig stabilitet och hållbar ekonomisk och social utveckling i hela västra Balkanregionen.
E. En fortsatt öppning av marknaderna i länderna på västra Balkan förväntas bidra på ett avgörande sätt till den politiska och ekonomiska stabilitetsprocessen i regionen.
F. Ett utvidgat ekonomiskt samarbete i västra Balkanregionen ger också utsikter till ekonomisk tillväxt i EU:s sydöstra medlemsstater, och kommer att främja deras djupare integration på den inre marknaden.
G. Centraleuropeiska frihandelsavtalet (CEFTA) konsoliderade 32 bilaterala frihandelsavtal i södra Europa i ett enda övergripande regionalt frihandelsavtal som betonar de nuvarande liberaliseringsnivåerna i regionen genom en enda ram av rättvisa, transparenta och förutsägbara bestämmelser.
H. Ekonomierna på västra Balkan är mycket beroende av utrikeshandel, och den totala importen och exporten står för en stor del av deras BNP. 61 procent av regionens
handelsflöde går till EU, medan länderna står för endast 2 procent av EU:s utrikeshandel.
I. Transportinfrastrukturen och underlättandet av transporter är avgörande för den ekonomiska utvecklingen, den sociala sammanhållningen och integrationen.
J. Västra Balkans små och medelstora företag måste få starkare stöd om en hållbar ekonomisk tillväxt, skapandet av arbetstillfällen och export ska kunna garanteras.
K. Små marknader, som de på västra Balkan, är särskilt lockande för kartellbildning, begränsande praxis eller missbruk av dominerande ställning på marknaden, vilket kan få stora återverkningar på den regionala ekonomiska tillväxten, arbetslöshetsnivån och den sociala utvecklingen.
PE407.694v02-00 6/13 PR\744113SV.doc
SV
Allmänna synpunkter
1. Europaparlamentet upprepar igen det ”europeiska perspektiv” för länderna på västra Balkan, som tydligt formulerades under Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003.
Dock framhåller parlamentet att de västra Balkanländernas anslutning till EU är strikt beroende av uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna för medlemskap samt ett
framgångsrikt genomförande av stabiliserings- och associeringsprocessen, vilket bl.a.
innebär regionalt samarbete, goda grannrelationer och reservationslöst samarbete med Internationella brottmålsdomstolen för före detta Jugoslavien.
2. Europaparlamentet understryker att seriösa utsikter till EU-medlemskap för staterna på västra Balkan kan tjäna som en katalysator för uppmuntran av deras befolkningar och regeringar att fjärma sig från regressiv nationalism och sekteristiskt våld, och slå in på vägen mot en framtida integration med resten av Europa. Dessutom kommer det att
förbättra västra Balkans relativt dåliga image inom EU, beroende på krigen nyligen och de senaste decenniernas politiska kontroverser, vilket i sin tur kommer att stimulera
EU:s företag att öka sin affärsverksamhet i regionen.
3. Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska unionen att visa sitt engagemang för västra Balkan, särskilt under denna politiskt känsliga period. Parlamentet ber enträget rådet och kommissionen att inse att det varken gynnar EU eller västra Balkan att skapa ”svarta hål” i Serbien eller Kosovo. Därför uppmanas EU:s institutioner att engagera sig i båda
områdena, så att en skärpning av det spända läget kan undvikas.
4. Europaparlamentet anser det nödvändigt att i den övergripande handlingsplanen för västra Balkan ta hänsyn till de skillnader som råder mellan länderna i regionen när det gäller deras respektive ekonomiska utveckling och deras efterlevnad av EU:s regelverk och WTO:s bestämmelser. Därför betonar parlamentet hur viktigt det är med en genuint egen väg mot EU-medlemskap för vart och ett av länderna på västra Balkan, bl.a. baserad på hur varje land uppfyller Köpenhamnskriterierna.
5. Europaparlamentet anser att det finns ett verkligt behov av att förbättra och fastställa väl fungerande viserings- och tullsystem för att förbättra investeringsklimatet och få till stånd ett närmare samarbete inom ekonomi och handel.
WTO och CEFTA
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra en mer långtgående integrering av västra Balkan i de globala handelssystemen och ekonomiska systemen, särskilt genom anslutning till WTO av de länder i regionen som ännu inte är medlemmar. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att Albanien, Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien redan är medlemmar i WTO.
7. Europaparlamentet betonar vilken viktig stimulans som regionalt samarbete och goda grannrelationer innebär för den ekonomiska tillväxten i området, och den viktiga roll som CEFTA spelar i denna process. Parlamentet framhåller att CEFTA också kan spela en viktig roll för regionens framtida integration i EU genom att stärka de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och västra Balkan. Därför bidrar
PR\744113SV.doc 7/13 PE407.694v02-00
SV
CEFTA i stor utsträckning till att förbereda länderna på västra Balkan för anslutning till Europeiska unionen.
8. Europaparlamentet uppmanar regeringarna på västra Balkan att ytterligare undersöka möjligheterna att vidta mer omfattande åtgärder för att liberalisera handeln inom områden som hittills har varit undantagna, och att aktivt bekämpa brott mot immateriella rättigheter samt alla icke-tariffära handelshinder.
EU-stöd och västra Balkans ansvar för reformprocessen
9. Europaparlamentet stöder länderna på västra Balkan i deras ansträngningar avseende reformer och regionalt samarbete genom instrumentet för stöd inför anslutningen.
Parlamentet understryker att länderna på västra Balkan är de enda ”ägarna” till sin reformprocess. Länderna på västra Balkan uppmanas att ta sitt ansvar för att formulera tillräckligt ambitiösa projekt där tillgängliga EU-medel kan utnyttjas, och inte vara alltför passiva och beroende av EU-initiativ.
10. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ge länderna i regionen ekonomiskt och administrativt tekniskt stöd via lämpligt kvalificerade personer, i samarbete med de internationella och regionala organisationer som sysslar med
ekonomiska frågor på västra Balkan, för att stärka lokala offentliga strukturer, skapa en effektivare och mer diversifierad ekonomisk bas och förbättra lokala produkters
penetration på utländska marknader, särskilt inom EU.
11. Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna erbjuder länderna på västra Balkan
”government-to-government programmes” som ger dessa länder specifikt stöd, utbildning och coaching inom den statliga administrationen, inom områden som särskilt efterfrågas av myndigheterna i länderna på västra Balkan. Dessa program kan spela en viktig roll för genomförandet av EU:s regelverk i regionen, samtidigt som de erbjuder staterna på västra Balkan möjlighet att definiera precis vilket sorts stöd som de behöver.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid för godkännande sända parlamentet alla nya förslag om att erbjuda staterna på västra Balkan exceptionellt budgetstöd. Parlamentet betonar dock sådana överenskommelser inte får leda till en ohämmad rusning mot anslutning som inte grundar sig på de tidigare nämnda Köpenhamnskriterierna.
Ekonomisk politik, energi, transporter och miljö
13. Europaparlamentet uppmanar länderna i regionen att i nära samarbete med kommissionen och andra relevanta internationella finansinstitutioner vidmakthålla och bygga vidare på sina framsteg avseende den makroekonomiska stabiliteten, vilket är en förutsättning för stabil ekonomisk tillväxt genom sund finans- och penningpolitik. Länderna uppmanas dessutom att öka takten i strukturreformerna, särskilt inom skattepolitiken, tullområdet och den offentliga förvaltningen, genom att främja principerna om transparens och redovisningsskyldighet samt genom att stödja sund förvaltning inom den offentliga sektorn.
PE407.694v02-00 8/13 PR\744113SV.doc
SV
14. Europaparlamentet berömmer regionens regeringar för de framsteg som de hittills har gjort på det ekonomiska området samtidigt som de ha bevarat den makroekonomiska stabiliteten. Parlamentet välkomnar den skattepolitik och den förbättrade budgetdisciplin som har lett till ökade intäkter i statsbudgetarna.
15. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att fortsätta samarbetet på energiområdet i regionen, att skapa öppna, pålitliga och konkurrenskraftiga marknader och förbättra de allmänna villkoren för utbyggnad av regionens energiinfrastruktur, inklusive förbättrad sammanlänkningskapacitet mellan EU:s grannländer och partnerländer.
16. Europaparlamentet betonar att miljöskydd är en viktig del av en hållbar utveckling på västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna på västra Balkan att främja sund miljöpolitik och sunda miljöstrategier i linje med EU:s miljölagstiftning.
17. Europaparlamentet inser att regionens speciella geografi och dess strategiska läge gör området till en naturlig transitpunkt för varuhandeln, särskilt primära energiprodukter (råolja och naturgas), mellan Europa och Asien. Parlamentet välkomnar starten av viktiga subregionala transportprojekt, som t.ex. den sydöstra leden som sammanbinder EU med Balkan och Turkiet. Kommissionen och länderna på västra Balkan uppmanas att avsätta tillräckliga ekonomiska resurser till modernisering av infrastrukturen, särskilt inom logistiksektorn, och att genomföra nödvändiga reformer för att göra sektorn mer konkurrenskraftig och dynamisk.
18. Europaparlamentet betonar att det behövs ytterligare stöd till utveckling av små och medelstora företag, grundat på Europeiska stadgan för småföretag som stöds av alla länder på västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de små och medelstora företagen får tillgång till EU:s strukturfonder och tillhandahålla bättre finansiering till projekt som involverar små och medelstora företag. Kommissionen uppmanas att skapa institutionella ramar för att underlätta samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn på västra Balkan.
Finansiella tjänster, tullar och kampen mot organiserad brottslighet och korruption 19. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt för den ekonomiska utvecklingen i
regionens länder att de kraftigt reformerar sina bank- och försäkringssystem, inrättar ett effektivt system för mikrokrediter och förbättrar lagstiftningen för och tillsynen av banksektorn, och sålunda lägger grunden för en successiv öppning av sina
finansmarknader.
20. Parlamentet uppmanar staterna i regionen att vidta alla åtgärder som krävs för att bekämpa korruptionen inom den offentliga sektorn och se till att deras tullförvaltningar arbetar på ett bättre och transparentare sätt i linje med de standarder som har fastställts av EU och Världstullorganisationen.
21. Europaparlamentet betonar att tullkontrollerna måste bli fler och genomföras noggrannare för att bekämpa smuggling, förfalskningar och piratkopior. Förutom de inkomstförluster som sådana fenomen medför, utgör de allvarliga hälsorisker för invånarna i både EU och länderna på västra Balkan.
PR\744113SV.doc 9/13 PE407.694v02-00
SV
22. Europarlamentet välkomnar det förbättrade företagsklimatet och åtgärderna för att minska de rättsliga och administrativa hindren för att starta företag. Dock är parlamentet bekymrat över förekomsten av karteller och s.k. tycoons missbruk av dominerande ställning på marknaden. Regeringarna på västra Balkan uppmanas enträget att intensifiera sin kamp mot korruptionen och att utveckla en adekvat konkurrenspolitik.
23. Europaparlamentet understryker att sund och transparent konkurrens över gränserna när det gäller offentlig upphandling är en viktig byggsten för en verkligt integrerad regional marknad. Parlamentet uppmanar länderna på västra Balkan att mångfaldiga sina
ansträngningar att åstadkomma ett mer integrerat och bättre fungerande system för offentliga kontrakt, och därvid tillämpa principen om icke-diskriminering mellan inhemska och utländska leverantörer, i full överensstämmelse med EU:s regelverk.
o o o
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt regeringar och parlament i medlemsstaterna och de berörda länderna.
PE407.694v02-00 10/13 PR\744113SV.doc
SV
MOTIVERING Inledning
Före krigen under 1990-talet ansåg många att Jugoslavien var en tänkbar kandidat för medlemskap i Europeiska unionen. Under det decennium som krigen i Jugoslavien pågick genomgick de europeiska referensramarna en genomgripande förändring. Endast Slovenien, den rikaste och mest utvecklade republiken, kunde dra fördel av utvidgningen och blev medlem i EU 2004 och anslöts till euroområdet 2007. För de andra tidigare jugoslaviska republikerna har krigen inte endast lett till stora förluster i människoliv, utan dessutom till kraftig tillbakagång när det gäller ekonomin och infrastrukturen, vilket dels hänger samman med krigshandlingar, del med en allvarlig brist på investeringar och underhåll av
infrastrukturen.
Situationen i Albanien är liknande i ekonomiskt hänseende, med tanke på att landets
underutveckling i kombination med de katastrofala ekonomiska val som den kommunistiska regeringen gjorde ledde till att Albanien vid slutet av Enver Hoxhas regim var ett land som måste byggas upp på nytt.
EU spelade en ledande roll i processen för återställande av ekonomin i de länder som ingick i det tidigare Jugoslavien. Rådet formulerade 2003 i den grekiska staden Thessaloniki tydligt ett ”europeiskt perspektiv” för staterna på västra Balkan. Kroatien och Makedonien är
officiella kandidater för anslutning till EU, och de övriga länderna på västra Balkan har blivit officiellt erkända som potentiella kandidatländer.
EU har tagit på sig ett enormt ansvar för västra Balkan, och uppgiften som EU står inför är redan den komplicerad. Den försvåras dessutom ytterligare av att regionen ännu inte befinner sig i balans. Det finns fortfarande spänningar och latenta konflikter som, om man inte kan finna en ordentlig lösning på dem, kan skada fredsprocessen i länderna på Balkan och deras anslutning till EU, försena anslutningsprocessen eller t.o.m. avbryta den.
Detta betänkande försöker ge en överblick över de ekonomiska förbindelserna och
handelsförbindelserna med länderna på västar Balkan, och se på vilka sätt man med hjälp av de ekonomiska och finansiella instrument som står till EU:s förfogande kan främja regionens stabilitet, en bättre utveckling av länderna och en högre levnadsstandard för deras invånare, med sikte på anslutning till EU.
EU:s uppgift
EU har en viktig roll att spela vid återuppbyggnaden på västra Balkan. Stabiliserings- och associeringsprocessen är alltjämt den politiska bakgrund mot vilken förbindelserna mellan EU och västra Balkan utvecklas. I detta sammanhang förblir stabiliserings- och
associeringsprocessen, handelsförmånerna och det tekniska och ekonomiska stödet de tre pelare med vilkas hjälp EU vill stabilisera regionen och föra länderna på Balkan närmare sitt egen rättsliga och ekonomiska system.
PR\744113SV.doc 11/13 PE407.694v02-00
SV
Utvecklingsnivån och graden av införande av EU:s regelsystem är inte desamma i alla länder i regionen, och därför måste man finna specifika, skräddarsydda lösningar i stället för en enda strategi.
De måste också påpekas att framsteg i anslutningsförhandlingarna (eller inledningen av sådana för de potentiella kandidatländerna) med länderna på västra Balkan måste vara
beroende av ett fullständigt uppfyllande av Köpenhamnskriterierna och en ovillkorlig respekt för demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna.
Anslutning till WTO
En ofrånkomlig förutsättning för utvecklingen av länderna på västra Balkan är deras anslutning till WTO. Kroatien, Albanien och Makedonien är redan medlemmar i WTO, medan Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro har observatörsstatus och har inlett anslutningsförhandlingar.
Anslutningen till WTO är nödvändig för att dessa länder ska kunna ingå i det globala handelssystemet och ha möjlighet att dra fördel av de chanser som globaliseringen kan erbjuda när det gäller ekonomisk utveckling och direktinvesteringar från utlandet.
Föredraganden anser att Europeiska kommissionen måste fortsätta att stödja dessa länders ansträngningar vid förhandlingarna med WTO, och ge dem lämpligt tekniskt och diplomatiskt stöd.
Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta)
Cefta, i viket alla länder på västra Balkan är medlemmar, har genomgått en föryngring och utgör ett viktigt steg på vägen mot skapandet av en regional inre marknad.
Även om EU har blivit den främsta handelsparten för alla länder på västra Balkan, är ett utvidgad regionalt samarbete på det ekonomiska området och handelsområdet fortfarande en ofrånkomlig prioritet, både ur ekonomisk och politisk synvinkel.
Föredraganden, som är förtjust över det externa stöd som EU gav för att få Cefta till stånd, anser i detta sammanhang att kommissionen bör anstränga sig för att få till stånd en verkligt regional, väl fungerande, ekonomisk gemenskap som i så stor utsträckning som möjligt följer gemenskapsrätten.
Stabiliserings- och associeringsavtalen
Stabiliserings- och associeringsavtalen är, såsom redan har sagts, hörnstenarna för våra
förbindelser med länderna på västar Balkan. De senaste stabiliserings- och associeringsavtalen undertecknades 2007 med Montenegro och i början av 2008 med Bosnien och Hercegovina.
Inte alla stabiliserings- och associeringsavtal har trätt i kraft, men kommissionen har genom interrimsöverenskommelser sett till att handelsbestämmelserna i dessa avtal har kunnat träda i kraft tidigare.
PE407.694v02-00 12/13 PR\744113SV.doc
SV
Dessa stabiliserings- och associeringsavtal är ett viktigt steg för länderna på västra Balkan i riktning mot Europeiska unionen. Föredraganden understryker dock att detta inte får leda till ett villkorslöst ”språng framåt” som inte grundas på de tidigare nämnda
Köpenhamnskriterierna.
Den nya strategiska rollen för västra Balkan
Balkan har alltför länge varit en utpost i Europa, vilket märks i en allvarlig eftersläpning när det gäller utvecklingen och införandet av system för logistik, energiförsörjning och
transporter, vilket gör att dessa system inte räcker till för regionens behov och inverkar negativt på den ekonomiska utvecklingen i hela området och kanske t.o.m. i hela EU.
Även om föredraganden erkänner att väsentliga framsteg har gjorts när det gäller
modernisering av infrastrukturen i regionen, anser han att man måste göra ännu mer för att helt och hållet inlemma västra Balkan i EU:s ekonomiska system, med full efterlevnad av EU:s konkurrensbestämmelser.
Utvecklingen av det regionala transportsystemet på västra Balkan medför inte bara bättre villkor för den regionala ekonomiska utvecklingen, men kommer också att göra det möjligt att effektivare och billigare ge hela Sydosteuropa och Turkiet tillträde till Mellan- och
Västeuropas marknader.
Utvecklingen på Balkan kan inte tas för given, om det inte parallellt med de stora
förbindelselänkarna, t.ex. motorvägar, järnvägar, hamnar och flygplatser, utvecklas planer för perifera vägförbindelser som är effektiva och i gott skick.
Energi är ett viktigt tema för länderna på västra Balkan. Inget av dessa länder har dock stora energiförråd, och är därför beroende av utlandet för sin energiförsörjning. Det gäller därför att placera frågan om energi på västra Balkan inom ramen för den europeiska energipolitik som är under utveckling. Detta betyder att länderna på västra Balkan inte behöver köpa sin olja och gas endast från Ryssland, utan att de också spelar en roll för Europas önskan att få till stånd mer diversifierade leveranser genom energitillförsel från Kaukasus och Centralasien.
Ekonomiska och administrativa reformer i länderna på västra Balkan.
Ett av de problem som fortsätter att i stor omfattning skada länderna på västra Balkan är myndigheternas förhållandevis svaga ställning. Även om myndigheterna på plats och EU har gjort stora ansträngningar, återstår det mycket att göra för att få till stånd en effektiv och moderna statsförvaltning. I detta sammanhang föreslår föredraganden att EU:s medlemsstater inrättar ”government-to-government programmes”, genom vilka länderna på västra Balkan kan få skräddarsytt stöd och assistans inom den statliga administrationen.
Framför allt gäller det att reformera skatteförvaltningen, att förstärka tullväsendet i de
enskilda länderna på västra Balkan och att få till stånd en adekvat kamp mot korruptionen och den organiserade brottsligheten i allmänhet. Föredraganden är övertygad om att den
ekonomiska tillväxten i Balkanländerna och deras närmande till EU i hög grad kommer att försenas p.g.a. dessa handikapp. Det är dessutom önskvärt att reformera bank- och
PR\744113SV.doc 13/13 PE407.694v02-00
SV
försäkringssektorn, för att därigenom uppnå en bättre styrning av ekonomin, bättre tillgång till krediter för lokala företag och en effektiv kamp mot penningtvätt.
Politiken för industri, jordbruk och tjänster
Den ekonomiska tillväxten i länderna på västra Balkan håller sig för närvarande på en
förhållandevis hög nivå, vilket inger hopp inför framtiden. På makronivå finns det dock en hel del problem som fordrar en lösning. Det allvarliga handelsunderskottet (t.ex. med EU), en otillräcklig och föråldrad industri, den exceptionella fragmentariseringen av ekonomin där framför allt små (ofta mycket små) och medelstora företag utgör den största delen samt en arbetslöshet som i vissa fall ligger över 50 procent av den arbetsföra befolkningen, är samtliga fenomen som kan underminera den ekonomiska tillväxten i regionen och därmed
utvecklingen mot en anslutning till EU.
Föredraganden anser att dessa mål kan förverkligas samtidigt som miljön samt de gemenskapsbestämmelser och internationella bestämmelser på det sociala området som skyddar arbetstagarna helt och fullt respekteras, och alla etniska minoriteter garanteras tillträde till arbetsmarknaden och den högre undervisningen.
Några avslutande kommentarer
Den politiska integrationen av västra Balkan i EU kan endast ske via bättre och intensivare regionalt och internationellt samarbete. Anslutningen av västra Balkan kommer att ske desto snabbare när dessa länder kan visa att de har ett effektivt förvaltningssystem och en sund och dynamisk ekonomi. Därvidlag måste unionen visa att man är beredd till ett riktigt åtagande gentemot västra Balkan. En del av de ekonomiska problemen i området beror faktiskt på regionens dåliga image. Denna image kommer att väsentligt förbättras om unionen
tillkännager att man tänker göra allvar av sitt löfte till dessa länder att de på sikt ska kunna bli medlemmar i EU.
Under perioden 2007–2010 har EU gett nästan 8 miljarder EUR i stöd, men utan ett lämpligt samarbete och utan en känsla av att alla strävar mot ett gemensamt mål, kommer de önskade resultaten att utebli. Det gäller också att länderna på västra Balkan känner ansvar för den egna reformprocessen. Detta ansvarstagande måste omsättas i formuleringen av tillräckligt många bra projekt, så att de tillgängliga EU-medlen kan användas på ett mer optimalt vis. EU och andra regionala aktörer måste i sin tur anstränga sig för att finna en definitiv lösning på de motsättningar som ännu råder i regionen, varvid alla befolkningsgrupper på västra Balkan måste garanteras lika behandling och lika möjligheter till utveckling.
