1 (17)
DATUM DNR
2016-05-25 KS/2016:129
Förslagsskrivelse
Kommunstyrelsen
Direktiv till nämnderna inför budget 2017 och plan för 2018- 2019
Förslag till beslut
Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande:
Kommunstyrelsen lämnar direktiv till nämnderna angående budget 2017 och plan för 2018-2019. Nämndernas budgetförslag ska lämnas in till
kommunstyrelsen senast den 30 september.
Sammanfattning av ärendet
Kommunstyrelsen lämnar direktiv till nämnderna angående budget 2017 och plan för 2018-2019. Nämndernas budgetförslag ska lämnas in till kommunstyrelsen senast den 30 september.
Handlingar
Kommunstyrelsens förslagsskrivelse inklusive bilaga, 2016-05-25
2 (17) Kommunstyrelsens direktiv
Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering.
Nämnderna ska också, utöver lagstiftning, beakta stadens gemensamma policydokument och program.
Vision för Lidingö – hälsans ö
På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa.
Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag.
Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö.
Lidingö har Sveriges bästa skolor.
På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden.
Strategiska mål
Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.
Finansiellt mål
Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt.
Stadens överskottsmål är 1 % av verksamhetens kostnader.
Strategiska mål
Kommunallagen ställer krav att kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning. För att främja en god ekonomisk hushållning ska mål och riktlinjer finnas för stadens verksamheter och för ekonomin ska finansiella mål fastställas.
Verksamhetsmål och finansiella mål ska utvärderas i årsredovisningen. Årsbokslut och delårsrapport ska underställas revisorerna.
3 (17) Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna ange verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Nämnderna ska komplettera verksamhetsmålen med indikatorer för att möjliggöra en god
måluppföljning.
Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet.
Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning. Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta.
Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service.
Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs.
Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål.
Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service.
Myndighetsutövning ska ske korrekt och utan fördröjning.
Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt
finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar.
Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval.
I stadens miljöprogram finns miljömål som syftar till att forma Lidingö till en
energismart, hållbar och miljöklok stad. Samtliga stadens nämnder och bolag ansvarar för att bidra till att målen uppnås.
Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta.
Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna
förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten
miljöpåverkan som möjligt.
4 (17)
Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna.
Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet.
Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi.
Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas.
Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen.
Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner.
Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar.
Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och
ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser.
För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta mer strukturerat med
effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad
konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner.
I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden.
Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter.
Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras.
Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi.
Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska
prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare.
5 (17) Ekonomisk utgångspunkt
Lidingö stad har en stark ekonomisk ställning med en soliditet som tillhör de bästa bland Sveriges kommuner. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar.
Resultatet för 2015 innebar ett nödvändigt trendbrott efter fyra år med fallande resultat. För första gången sedan 2010 var kostnadsökningen för den löpande verksamheten lägre än ökningen av stadens samlade skatteintäkter.
I december 2015 fattades beslut om stadens budget och plan 2016-2018. Resultatet för 2016 budgeterades till 30,5 mnkr. Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg höjdes med 3,25 procent. Gymnasieskolans pengbelopp fastställdes till de nivåer som
Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslagit. Pengbeloppen för
introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjdes med drygt 20 procent.
Pengbeloppen för hemtjänst, särskilda boenden och servicehus höjdes med 3,35 procent och pengbeloppet för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjdes med 2,35 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter inom omsorgs- och socialnämnden räknades upp med 1 procent. En riktad satsning gjordes på 2 mnkr för arbetet med barn och unga som far illa. För övertagandet av hälso- och sjukvård i bostad enligt LSS från landstinget tilldelades nämnden 3,5 mnkr. Ytterligare 250 tkr tilldelades för utökning av familjerådgivning och sommarjobb för unga. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillfördes verksamheterna 51 mnkr år 2016.
Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 växer ekonomin något långsammare 2016 och 2017. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att BNP ökar med 3 procent per år, vilket ändå är starkare än i många andra länder. Under 2017 förstärks konjunkturen ytterligare och utvecklingen på arbetsmarknaden blir stark. När sysselsättningsökningen växer fås en positiv utveckling av skatteintäkterna.
Tillsammans med statligt tillskott får kommunerna en tillfällig lindring i sin ekonomi.
SKL bedömer åren därefter som betydligt sämre. BNP växer långsammare och
sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare, i takt med utvecklingen av potentiella timmar. Detta medför att skatteunderlagsutvecklingen beräknas bli svagare.
För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten, ett ökat mottagande av nyanlända samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför. De genomförda förändringarna i det kommunala utjämningssystemet forsätter att påverka stadens ekonomi negativt.
För åren 2017-2019 innebär det ytterligare belastning på 42 miljoner kronor beroende på ändringar i beräkningsmodellen.
Utgångspunkten för årets budgetarbete är, liksom tidigare år, att staden har ett tak för utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering.
Stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande en procent av
verksamhetens kostnader behöver uppnås för att dels ha en marginal för oförutsedda kostnader dels minska behovet av upplåning inför kommande investeringar. Detta
6 (17) innebär att det årliga överskottet skall uppgå till cirka 29 mnkr. Kommunstyrelsen anser det som viktigt att hålla fast vid detta mål.
I beräkningen av skatteintäkterna har hänsyn tagits till regeringens förslag om ”10 miljarder till välfärd” Det innebär för Lidingö stad 18 miljoner kronor i utökat statsbidrag. Resurserna har inte som helhet specificeras till riktade insatser för nyanlända. En större del har fördelats i volymtillskott inom grundskola och gymnasium.
Stadens ekonomiska förutsättningarna beräknas ge ett utrymme till följande generella påslag:
Budget 2017
Pengbelopp för förskola, pedagogisk verksamhet, skolbarnomsorg, grundskola och IM-program, + 1,75%
Sänkta lokalkostnader motsvarande 2,5% av pengbeloppen inom utbildningsnämnden
Pengbelopp för LOV och servicehus, +1%
Pengbelopp för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri, +0,5%
Till övriga nämnder/kontor ges ingen generell uppräkning Plan 2018
+1% för samtliga verksamheter Plan 2019
+1% för samtliga verksamheter
Gymnasieskolans programpeng räknas upp enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL).
För ökade volymer inom skola, förskola, äldreomsorg och verksamhet för
funktionshindrade personer tillförs verksamheterna 51 mnkr år 2017 och ytterliggare 36 mnkr år 2018.
Nämndernas budgetförslag ska innefatta åtgärder för att kunna klara prisökningar och löneökningar inom respektive avtalsområde.
Höga investeringsnivåer medför tillkommande kapital- och driftkostnader som begränsar utrymmet för verksamheterna. Nämnderna uppmanas att iaktta
återhållsamhet och prioritera bland investeringsäskanden. Tillkommande kostnader till följd av investeringar i form av lokalhyror och/eller andra driftskostnader ska täckas inom tilldelad ekonomisk ram om inga andra direktiv tagits.
Förändrade redovisningsregler för investeringar och sänkt internränta kommer att påverka kapitalkostnader och lokalhyror 2017. De mer exakta beloppen blir klara under hösten och inför budgetbeslut i november kommer tilldelade anslagsramar att justeras utifrån kostnadsförändringarna. Fastighetskontoret ska redovisa ett överskott från hyresverksamheten som motsvarar de ändrade redovisningsreglerna och sänkt internränta minskat med beslut om sänkta interna hyror för stadens verksamheter.
7 (17) Avgiftshöjningar om minst två procent bör eftersträvas. I det fall lagen inte anger
annat bör intäkterna täcka självkostnaden. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter.
Nämnderna bör iaktta viss försiktighet i att ersätta personal vid pensionsavgångar eller då en anställd avslutar sin tjänst, och göra en bedömning av nyanställningsbehov och/eller förändringar av kompetensprofil för att bättre uppnå verksamhetens mål.
För att klara framtidens välfärd och ett ökat behov av större investeringar har staden genomfört en effektiviseringsutredning. Från den 1 januari 2017 effektueras beslutet om den nya organisationen som under hösten kommer arbetas fram mer i detalj. Det påbörjade projektet att modernisera stadshuset fortlöper under 2017. Arbetet framåt handlar om att renovera samt hitta mer effektiva och smarta processer, förbättra kundfokus, utveckla samarbetet mellan förvaltningarna samt minska det vertikala tänkandet.
Syftet med både effektiviseringsutredningen och moderniseringen av stadshuset är att tillvarata skattebetalarnas intresse av ett effektivt resursutnyttjande, att staden ägnar sig åt rätt saker och att verksamheten kommer Lidingöborna till del på ett bra sätt.
Stadledningskontoret har uppgift att tillvarata resultatet av de båda uppdragen.
De ekonomiska budgetförutsättningarna har beräknats av stadsledningskontoret och återfinns i bilaga.
Stadens resultatbudget, mnkr
Bokslut Bokslut Prognos1 Budget Plan Plan
2013 2015 2016 2017 2018 2019
Verksamhetens intäkter 456,6 459,0 480,0 456,7 461,8 461,8
Jämförelsestörande intäkter 34,6 20,9 - - -
Verksamhetens kostnader -2 688,4 -2 729,1 -2 832,9 -2 924,7 -2 996,8 -3 049,8
Jämförelsestörande kostnader -31,9 - - -
Avskrivningar -114,6 -127,9 -106,2 -110,7 -112,9 -115,2
Verksamhetens nettokostnader -2 343,7 -2 377,1 -2 459,1 -2 578,7 -2 647,9 -2 703,1
Skatteintäkter 2 469,3 2 591,1 2 759,6 2 892,8 3 035,6 3 160,7
Generella statsbidrag och utjämning -150,9 -188,0 -243,4 -297,7 -369,9 -418,7
Utdelning från av staden ägda bolag 6,3 0,4 0,2 10,2 0,2 0,2
Finansnetto 24,4 31,1 16,5 10,9 2,9 0,4
Årets resultat 5,4 57,5 73,8 37,6 20,9 39,4
Nettokostnadsutveckling2 4,3% 2,2% 2,5% 4,9% 2,7% 2,1%
Skatteintäktsutveckling3 2,8% 3,7% 4,7% 3,1% 2,7% 2,9%
1) Prognos för april 2016
2) Exklusive jämförelsestörande poster
3) Inklusive generella statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning
8 (17) Utbildningsnämnden
Utbildningspolitiken på Lidingö kännetecknas av tre tydliga värden: kunskap, trygghet och valfrihet. Utifrån dessa mål ska skolorna på Lidingö fortsätta att utvecklas med den tydliga ambitionen att ha Sveriges bästa skolor, oavsett huvudman. Skolans verksamhet ska främst inriktas på att öka alla elevers kunskaper, med målet att alla elever ska ha fullständiga avgångsbetyg med tillräcklig kunskapsbas när de lämnar årskurs 9 för att kunna gå vidare till högre utbildning eller yrkesarbete. Både
studiemässigt svaga elever och elever med särbegåvning ska få rätt stöd och stimulans.
Ju tidigare svårigheter med inlärning upptäcks hos en elev desto större blir möjligheterna att nå kunskapsmålen samtidigt som det ökar elevernas framtida möjligheter. Stöd och hjälp för att stärka elevernas psykiska hälsa ska sättas in tidigt.
Projektet ökad skolnärvaro ska fortsätta.
Lidingös kommunala skolor behöver ett tydligt ledarskap där rektor och förskolechef får ett större ansvar för att driva och följa upp sin verksamhet och samtidigt fungera som pedagogiska ledare. I detta arbete ingår även en fördjupad förståelse för ekonomi och verksamhetsplanering samt tydliga krav på uppföljning och terminsvisa
åtgärdsplaner.
För att eleverna ska lyckas väl i skolan är läraren av avgörande betydelse för utbildningens kvalitet. Stadens ambition är att öka andelen behöriga lärare. För att attrahera fler behöriga lärare och bidra till att lyfta läraryrkets status är det viktigt att lärarnas löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö är konkurrenskraftiga gentemot övriga kommuner i Stockholmsregionen. Vid lönesättning ska goda prestationer och elevresultat premieras och därför kommer särskilt fokus ligga på lärarnas och pedagogernas löner i förskolan, grundskolan och gymnasium.
I tider då statliga aktörer och andra opinionsbildare ifrågasätter det fria skolvalet och friskolesystemet är det viktigt att värna förutsättningarna för de fristående aktörerna och värna en rättvis konkurrens mellan olika skolhuvudmän. Genom fritt skolval och friskolesystemet ges Lidingös unga och deras familjer möjlighet att välja en
undervisningsform och inriktining som passar den enskildes elevens intresse och önskemål. På Lidingö erbjuds även en mångfald av olika omsorgsformer såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag och förskola.
Varje barn och elev ska känna trygghet och arbetsro ska råda. När eleverna känner sig trygga kan de prestera bättre. Ett aktivt och levande värdegrundsarbete ska genomsyra verksamheten.
Många barn är från tidig ålder vana hemifrån att använda smarta mobiltelefoner, datorer samt pek- och läsplattor. Det är positivt att dessa IT-verktyg kommer till användning som en naturlig och integrerad del i den pedagogiska verksamheten. För att stimulera detta bör skolorna påbörja ett IT-lyft där datorer, läsplattor och
programvaror änvänds och utnyttjas optimalt i verksamheten. Detta lyft kommer positivt påverka lärarna och förbättra elevernas inlärning och arbetssituation.
Under 2017 införs ny hyresmodell och nya redovisningsprinciper för fastigheter, vilket kommer att leda till reducerade lokalhyror för de kommunala för- och grundskolorna.
En lägre hyresnivå innebär även att ökad andel av skolpengen går till det pedagogiska uppdraget. Även om lokalkostnaderna reduceras måste arbetet med att se över
kapaciteten i befintliga skollokaler och paviljonger fortskrida och klasstorlekar och
9 (17) barngrupper anpassas för ett bättre lokalutnyttjande. I detta arbete kan det även ingå att modernisera och bygga nya lokaler om det anses lämpligt och behov finns. För
nybyggnation måste fastighetskontoret och utbidningsförvaltningen aktivt arbeta med tydlig upphandling och kostnadskontroll så att lokalhyrorna inte tar för stor andel av skolpengen
Under de senaste åren har antalet nyanlända familjer och ensamkommande barn ökat rejält. Denna utmaning måste de olika verksamheterna förhålla sig till och anpassa sin verksamhet efter. I budgeten 2017 kvarstår uppräkningen av pengen till
gymnasieskolans introduktionsprogram för de ensamkommande eleverna och extra ekonomiska resurserna tillförs till nyanlända barn, SFI-undervisningen (Svenska för invandrare) samt modersmålsundervisning.
En ny modell för socioekonomisk fördelning införs. Målet är att jämna ut skolors förutsättning så att alla elever har lika goda möjligheter att nå kunskapsmålen och uppnå bra resultat: Därför kommer extra ekonomiska resurser tillföras de skolor som har en ogynnsam fördelning.
För att stimulera fler elever att lära mer om företagande och öka kopplingen till arbetslivet bör närvaron av - och utbytet med - näringsliv, ideella organisationer och offentliga verksamheter öka. Redan nu bedriver Ung Företagsamhet en framgångsrik verksamhet på Hersby, en verksamhet som skulle kunna expandera till fler elever i gymnasiet, men även till grundskolan.
Under 2017 kommer utbildningsförvaltningen och den verksamhet inom av kultur- och fritidsförvaltningen som ägnar sig åt kultur, fritid och idrott att bilda en ny förvaltning.
Ekonomiska ramar för utbildningsnämnden Skolpengsram
Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), skolbarnomsorg och grundskola höjs med 1,75 procent.
Gymnasieskolans pengbelopp fastställs till de nivåer som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslår. Pengbeloppen för introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjs med 1,75 %. För ändrade redovisningsregler för
investeringar, lägre driftskostnader samt sänkt internränta beräknas lokalkostnaderna för verksamheterna att minska med motsvarande 2,5% av pengbeloppen vilket ger ökat ekonomiskt utrymme.
Till införande av pengbelopp för nyanlända ökas ramen med 2,5 mnkr.
Kommunstyrelsen har sedan länge prioriterat förskole- och skolverksamheten. För att möta ökade volymer tillförs skolpengsramen 36 mnkr 2017 och ytterligare 22 mnkr 2018.
För att återbetala tidigare års underskott ska verksamheterna i egen regi inom
förskolan, grundskolan och gymnasiet tillsammans budgetera med ett positivt resultat på 11 mnkr.
10 (17) Anslagsram
2017 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram.
2,5 mnkr tilldelas i ökat anslag för fler elever inom SFI. 750 tkr tilldelas för utökad modersmålsundervisning. Ytterligare 3 mnkr tilldelas till ekonomiskt stöd genom en socioekonomisk fördelning inom grundskolan.
Omsorgs- och socialnämnden
Den verksamhet som bedrivs på Lidingö riktad till äldre och personer med
funktionsnedsättning fungerar bra och får goda betyg av Lidingöborna. Att fortsätta utveckla och tillgodose Lidingöborna behov av vård och stöd tillhör stadens mest centrala uppgifter och är prioriterad i budgetarbetet. Lidingös socialtjänst ska kännetecknas av respekt, värdighet och tolerans för den enskilde. Tidiga insatser är särskilt viktiga i fall då barn riskerar att fara illa.
Arbetet med att slå samman två nämnder och två förvaltningar under 2015 och 2016 har fungerat väl och fortsätter under 2017 i syfte att skapa en ännu mer välfungerande förvaltning och få bra processer på plats. För att ingen individ ska falla mellan stolarna startas en för staden gemensam mottagningsenhet som ska utgöra en väg in för alla förvaltningens målgrupper att underlätta kontakten med förvaltningen.
De senaste åren har antalet nyanlända och ensamkommande unga ökat rejält. För att kunna utreda och säkerställa familjehemsplaceringar samt handlägga ärenden kopplade till ensamkommande unga behöver kapaciteten öka. Resurser tilldelas för detta ändamål.
Staden ställer och ska fortsätta att ställa krav på den kvalitet som ges av vård- och omsorgsutförarna, där det viktiga är att den enskilde sätts i centrum för de insatser som utförs. För att säkerställa kvaliteten samt att resurserna hamnar rätt kommer det
nyligen påbörjade arbete med att följa upp de bedömda hemtjänstinsatserna att fortsätta.
Uppdraget att förbättra och utveckla den erfarenhetsbaserade kunskapen om det goda bemötandet fortsätter. I detta arbete är en god samverkan mellan andra myndigheter, organisationer, kommuner och landsting en förutsättning för att Lidingö ska kunna ha fokus på individens bästa.
En måltid handlar om mer än den mat som serveras på tallriken. Att öka den sociala samvaron runt matbordet är viktigt. Därför fortsätter arbetet med de äldres mat och måltidssituation samtidigt som personalen ges den utbildning som krävs och
medvetandegörs om den stora betydelse som måltidssituationen och en väl sammansatt kost har för de äldres välbefinnande.
Välbefinnande och livskvalitet handlar även om det sociala innehållet under en dag och om att kunna delta i olika sociala aktiviteter. Såväl äldre på särskilda boenden som personer med funktionsnedsättning utanför den reguljära arbetsmarknaden ska ha möjlighet att komma ut i friska luften och kunna delta i aktiviteter på en regelbunden basis. Lidingö stad ska utveckla samarbetet med öns föreningsliv för att erbjuda alla Lidingöbor en bra fritid.
11 (17) Att vara anhörig till en person med funktionsnedsättning eller åldersrelaterade
sjukdomar kan vara ansträngande då det även kan handla om förändringar – av större eller mindre omfattning – i den anhöriges livssituation. Många anhöriga till sjuka och funktionsnedsatta utför dessutom ett krävande vård- och omsorgsarbete. Därför är det angeläget att staden tillsammans med de anhöriga fortsätter att utveckla anhörigstödet.
Som ett komplement till vård- och omsorgsboenden tillhandahåller staden servicehus som erbjuder trygghet med vårdpersonal, aktiviteter och annan service på nära
avstånd. Renoveringen av servicehusen blir klar under sommaren 2016 och boendena kommer att finnas kvar.
Lidingö är inte fredat från droger, alkohol och våld. De senaste åren har dessvärre ett ökat narkotikamissbruk bland unga kunnat noteras. Det är en oroande utveckling.
Beroende och missbruk påverkar alla i familjen – såväl barn som vuxna. Tillsammans med polisen ska staden fortsätta med de viktiga informationskvällar för föräldrar och anhöriga som arrangeras i syfte att sprida kunskap om alkoholen och narkotikans skadeverkningar samt för att skapa diskussion om hur föräldrar och anhöriga tillsammans kan medverka i drogbekämpningen.
Det är viktigt att det finns vuxna i ungdomars närhet på kvällar och nätter, särskilt på helger. Staden hjälper till att samordna nattvandringen på Lidingö, en insats som drivs av viktiga frivilligkrafter. Ett nära samarbete med myndigheter, organisationer,
landsting och kommuner skapar goda förutsättningar för att kunna minska
missbruksproblemen på Lidingö. Det är viktigt att dessa verksamheter får fortsätta med sina insatser.
Familjen är den naturliga hörnstenen i ett barns uppväxt. För att öka tryggheten är det viktigt att föräldrar och andra vuxna finns närvarande i barn och ungdomarnas liv.
Dessvärre är inte alla barn lyckligt lottade att ha närvarande och omtänksamma
föräldrar. Budgetmedel tilldelas en satsning för att bättre lyckas med att fånga upp fler av de barn och som far illa. En inspiration i detta arbete kan finnas i den så kallade Skottlandsmodellen, vars framgång bygger på att socialtjänsten finns närvarande i ett tidigt skede ute på skolor och förskolor för att på så sätt kunna fånga upp barn innan det är går för långt. Tidiga insatser är särskilt viktiga i fall då barn riskerar att fara illa.
Våren 2015 antog staden en ny policy rörande våld i nära relationer som kan fungera som ett bra verktyg för att kunna arbeta konstruktivt och systematisk med denna problematik. Det relationsnära våldet är ett stort samhällsproblem som berör både kvinnor och män, äldre och barn och kan drabba människor i livets alla skeden.
Förvaltningarna ska vara uppmärksamma på tecken på att någon utsätts för våld i hemmet och vara redo att agera. Många av de som drabbas av våld i nära relationer upplever sig misstrodda i kontakten med myndigheter. Därför är det mycket viktigt att alla som kommer i kontakt med de som drabbats har relevant kunskap och är tränade på att bemöta de drabbade.
För att kartlägga hur situationen vad det gäller det relationsnära våldet ser ut på Lidingö har en enkätstudie genomförts. Resultaten av enkäten visar att det
relationsnära våldet är högre på Lidingö än i jämförbara kommuner. Det är viktigt att dessa allvarliga problem uppmärksammas. Budgetmedel tilldelas en satsning på för att utarbeta effektiva tillvägagångssätt för att kunna fånga upp denna problematik i ett tidigt skede.
12 (17) Omsorgs- och socialförvaltningen får överta en mindre del av verksamheten under konsult- och servicekontoret som är kopplade till arbetet med nyanlända och arbetsmarknad.
Ekonomiska ramar för omsorgs- och socialnämnden
Pengbeloppen för hemtjänst, särskilda boenden och servicehus höjs med en procent.
Pengbeloppet för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjs med 0,5 procent.
Till övriga verksamheters anslag ges ingen generell uppräkning.
En riktad satsning görs på 1,8 mnkr för arbetet med barn och unga som far illa.
För att utreda och säkerställa familjemsplaceringar samt handlägga ärenden kopplat till ensamkommande unga tilldelas nämnden 1,2 mnkr respektive 4,0 mnkr.
För hälso- och sjukvård i bostad enligt LSS, som övertogs 2015 från landstinget, tilldelas nämnden en utökad ram på 800 tkr.
Nämnden tilldelas 1,2 mnkr i utökade resurser för arbetet mot våld i nära relationer Ytterligare 2,6 mnkr tilldelas till förstärkning inom individ och familjeomsorg samt förebyggande arbete och myndighetsutövning.
För att möta ökade volymer tillförs omsorgs- och socialnämnden 15 mnkr 2017 och ytterligare 14 mnkr 2018.
Kultur- och fritidsnämnden
På Lidingö erbjuds invånarna en rad möjligheter till en aktiv fritid. Fokus ligger på barn och unga. Flera ideella föreningar och privata entreprenörer bidrar med att erbjuda goda möjligheter till idrott och friluftsliv.
På Lidingö finns ett brett kulturutbud, exempelvis Sagateatern, fritidsgårdarna,
Elverket, den kommunala musikskolan Millesgården och Lidingö Museum. Aktiviteter för barn, ungdomar, funktionsnedsatta och äldre ska prioriteras.
Att noga följa hur barns och ungdomars intressen förändras är viktigt. Det kan finnas anledning att utifrån dessa förändringar eventuellt ompröva de traditionella
prioriteringarna och lyfta fram nya möjligheter.
Både Lidingövallen och idrottsområdet i Högsätra ska fortsätta att utvecklas i nära samarbete med föreningarna. Projektering påbörjas för att renovera och bygga ut friidrottsarenan på Lidingövallen till 400 meter.
En genomlysning av föreningsbidragen ska genomföras i syfte att säkra att resurserna används på bästa möjliga sätt. Anslaget ökas till föreningsbidraget då alltfler
Lidingöbor tar del av föreningarnas aktiviteter.
Stadsbiblioteket ska fungera som en källa för lärande och kunskapsinhämtning. I samband med att stadshuset renoveras ska biblioteket få nya lokaler och stärkas som kulturcentrum på Lidingö.
13 (17) Hembygdsföreningen fyller en viktig funktion för Lidingö, som även framöver
behöver tas tillvara i frågor som gäller exempelvis kulturskyltar på ön och i stadsutvecklingsprojekt.
Kulturnatten och körfestivalen är uppskattade händelser och staden bör även fortsättningsvis stödja dessa evenemang, och samtidigt arbeta för en högre andel extern finansiering.
Anslaget för kultur- och fritidsnämnden minskar med en procent för 2017.
Under 2017 kommer den verksamhet inom kultur- och fritidsförvaltningen som ägnar sig åt kultur, fritid och idrott att tillsammans med utbildningsförvaltningen bilda en ny förvaltning. Den resterande delen inom kultur- och fritidsförvaltningen som ägnar sig åt drift och skötsel slås ihop med fastighetskontoret och den tekniska förvaltningen och bildar en ny förvaltning.
Ekonomiska ramar för kultur- och fritidsnämnden.
Kultur- och fritidsnämndens anslag minskas med en procent.
Ökade lokalkostnader för verksamhetsanpassade investeringar och ökade kostnader för föreningsbidrag ska hanteras inom befintlig ram.
Tekniska nämnden
Staden vill skapa en säker trafikmiljö med god framkomlighet för alla
trafikantgrupper, där utgångspunkten är att alla trafikslag behövs och kompletterar varandra. För en del Lidingöbor är bilen nödvändig för att få vardagen att gå ihop, med jobb, familj och inköp. I arbetet för att skapa en bra trafikmiljö måste hänsyn tas till den omgivande miljön och till de boende.
Ett målmedvetet arbete har pågått för att förbättra möjligheterna att cykla och
promenera i vardagen. För att nå detta mål behöver såväl framkomlighet som trygghet och säkerhet längs våra gångvägar, cykelbanor och promenadstråk förbättras. Staden fortsätter att förbättra belysningen på såväl gång- som cykelbanor, planera för ett snabbcyklingsspår, samordna cykelnätet med övriga kommuner i Stockholmsregionen och att skapa fler låsbara cykelinfartsparkeringar vid viktigare busshållplatser och längs Lidingöbanan. Dessutom prioriteras snöröjning av bussgator och huvudvägnät, trottoarer samt gångvägar och cykelbanor fortsätta att prioriteras. Mosstorpsvägen byggs om och då skapas även en säkrare cykelväg genom området. Under 2017 ska även saltsopning genomföras på försök och budgetmedel tilldelas för detta. Löv på cykelbanorna utgör, särskilt under hösten, en halkrisk och därför bör lövupptagning på cykelbanorna prioriteras.
Projektet Säkra skolvägar, som syftar till att höja säkerheten och trygga skolvägarna för Lidingös förskole- och skolelever, ska fullföljas.
Lidingö är en ö i Stockholms inre skärgård. Men den kollektiva båttrafiken är eftersatt.
Lidingö stad ska därför verka för ökad turtäthet för såväl Waxholmsbåtarna som för pendelbåten Sjövägen. Dessutom ska staden verka för att utvidga pendelbåten med ett
14 (17) stopp på Fjäderholmarna så att det går att åka direkt mellan Fjäderholmarna och
Lidingön.
Staden ska fortsätta att planera för att skapa kompletterande infartsparkeringar för såväl bilar som cyklar vid kollektivtrafikknutpunkter, exempelvis längs Lidingöbanan.
Det är även viktigt att, i samband med planeringen av de nya centrumdelarna, se över möjligheterna att skapa fler platser för infartsparkering,
Infrastrukturen för vatten och avlopp måste underhållas för att säkerställa att Lidingöborna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten och väl fungerande avloppssystem. Ett viktigt led i att förbättra vattenkvaliteten runt Lidingö är att arbetet med rening av dagvattnet för inre Kyrkviken slutförs.
Stadens park-, natur och vattenområden ska vara attraktiva och tillgängliga för Lidingöborna, vilket ger förutsättningar för ett aktivt friluftsliv Åtgärder mot förbuskning och nedskräpning ska fortsätta, liksom klippning av gräsmattor.
Vattenkvaliteten i Kottlasjön ska säkras. Budgetmedel tilldelas för ökad slyröjning.
Många Lidingöbor ägnar sig åt sjö- och båtliv. För att förbättra för en ökad möjlighet att vistas på sjön ska staden fortsätta det goda samarbetet med båtlivet genom att verka för att skapa fler båtplatser.
Moratoriet i stadens skog tillåter nödvändiga skötselåtgärder, som exemeplvis frihuggning av ekar och andra ädla lövträd liksom av forn- och kulturminnen, större stigar, rastplatser och dylikt. För stadens bostadsnära skog ska det bedömas vilka åtgärder som eventuellt ska göras om fastighetsägare framför önskemål som berör stadens mark.
Att underhålla vägar, broar, viadukter och annan infrastruktur är viktigt. Uteblivet underhåll riskerar annars att leda till dyrare reinvesteringar. En plan för dessa har tagit fram och förslag på åtgärder har prioriterats. För 2017 tilldelas budgetmedel för ett ökat underhållsarbete.
Under 2017 kommer tekniska förvaltningen slås ihop med fastighetskontoret samt den del inom kultur- och fritidsförvaltningen som ägnar sig åt drift och skötsel och bilda en ny förvaltning.
Ekonomiska ramar för tekniska nämnden
2017 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram.
Nämnden tilldelas 1,5 mnkr 2017 för att genomföra försök med saltsopning.
För utökade kostnader utifrån lagkrav på elektronisk personalliggare och ID 06, ökad kostnad i avtal om handdrivna motorredskap samt minskad arrendeintäkt för Elviks gård tilldelas nämnden 700 tkr.
Ytterligare 900 tkr tilldelas för ett ökat underhållsarbete och slyröjning.
15 (17) Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för stadens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av stadens ekonomi och verksamheter.
Hälsa är sedan 2005 den bärande idén i Lidingö stads vision och inriktningsmålen identifierar vilka områden som ska prioriteras i hälsoarbetet under åren 2015-2020.
Nämnder och förvaltningar ska fortsatt beakta hälsoområdena mat, motion och mötesplatser i det årliga budget- och verksamhetsplaneringsarbetet.
För att bibehålla Lidingös särprägel krävs även framöver en väl avvägd mark- och bebyggelseplanering. Ansträngningar ska göras för att bevara kulturellt värdefulla miljöer och byggnader samt värna Lidingös grönområden.
Ny bebyggelse ska ske på så sätt att infrastrukturen inte överbelastas och ny
infrastruktur ska tas med i planerna från början. Förtätningarna ska vara väl anpassad till den befintliga miljön. En miljömedveten bostadsplanering ska eftersträvas där hänsyn tas till såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.
På Lidingö eftersträvas en variation av såväl upplåtelseformer som storlek på
bostäderna. Lidingö har och ska även fortsättningsvis ha enfamiljshus, flerfamiljshus, hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter som svarar upp mot de varierande behov och önskemål som invånarna har.
För att underlätta stadens bostadssociala ansvar att tillhandahålla bostäder, ska ansträngningarna för att teckna avtal med privata fastighetsägare om anvisning av lediga hyresrätter fortsätta. Seniorlägenheterna på Tor och Frimuraren är efterfrågade och sannolikt kommer efterfrågan på trygghetsboenden att öka framöver. Staden bör därför i den kommande planeringen beakta detta, i såväl detaljplanearbete i centrum men även i andra områden där närservicen är god.
Ansökningarna om bygglov har ökat kraftigt. För klara uppdraget att ge besked inom 10 veckor och för att möta Lidingöbornas behov och önskemål kring sitt boende behöver bygglovsenheten stärkas och kvaliteten säkerställas. Budgetmedel tilldelas miljö- och stadsbyggnadskontoret för detta ändamål.
Staden kan aktivt medverka till ett gott företagandeklimat. Staden ska förenkla och minska antalet myndighetskontakter för Lidingös företag och korta
handläggningstider. Staden ska använda upphandlingar för att få fler och gärna mindre företag att lämna anbud för att på så sätt öka konkurrensen och därmed förbättra kvalitet och minska kostnader. Under 2017 kommer arbetet med den nyligen påbörjade näringslivspolicyn att färdigställas
Kundvalssystemen ska utvecklas för att stimulera till ökad konkurrens och mångfald bland utförare av olika välfärdstjänster. Kommunalt driven verksamhet och
verksamhet som drivs av andra utförare ska styras och finansieras på likvärdiga och konkurrensneutrala villkor. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. För att öka valfrihet, mångfald och stimulera företagadet ska nämnderna presentera förslag på vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas.
16 (17) Lidingö, liksom andra kommuner, brottas med stora utmaningar på personalområdet.
För flera personalkategorier så som erfarna socialsekreterare, grundskolelärare, förskollärare, undersköterskor, vårdbiträden och fritidspedagoger är bristerna tydliga och svårigheterna stora att behålla, hitta och lyckas rekrytera personal i dessa
kategorier. Hur väl staden lyckas ge Lidingöborna en god service är i hög grad beroende av kompetens och engagemang hos medarbetare och chefer.
För att få en välutbildad, ansvarsmedveten och motiverad personal krävs fortbildning och inflytande över det egna arbetet. Egna initiativ och ökat ansvar stimuleras bland annat genom olika utbildningsprojekt. Möjligheter till karriärutveckling inom
yrkesområdet är viktigt för att kunna behålla och rekrytera personal. Lidingö stad ska kunna underlätta för anställda att kombinera arbete och familj och fortsätta arbeta för jämställdhet och mångfald. Satsningen på ledarlyftet ska fortsätta för att stärka och tydliggöra chefernas roll och för att uppmuntra till ett bättre samarbete och dialog mellan förvaltningarna.
Mottagande av nyanlända och ensamkommande unga har ökat rejält och prognoser framåt visar på ytterligare ökningar. Detta kommer att medföra en avsevärd påverkan på budgeten hos framför allt utbildningsnämnden och omsorgs- och socialnämnden.
Lidingö har inte tidigare hanterat volymer av denna storleksordning vilket innebär att flera delar av stadens organisation står inför tuffa utmaningar för att anpassa
verksamheten till nya förutsättningar. Arbetet med att tillskapa boenden för nyanlända och ensamkommande unga är en utmaning som kommer kräva ökat fokus under 2017 och belasta budgeten med nya utgifter.
För att klara framtidens välfärd och ett ökat behov av större investeringar genomförde staden en effektiviseringsutredning. Från den 1 januari 2017 effektueras beslutet om den nya organisationen som under hösten kommer arbetas fram mer i detalj. För att de identifierade arbetsprocessena ska kunna implementeras i hela organisationen och för att arbetet inte ska förlora fart behöver resurser tillsättas för att effektuera
omorganisationen.
Viktigt i denna process är att anpassa de administrativa rutinerna till den nya organisationen och hitta lämpliga verksamhetsstöd.
Som en del av arbetet med att se över organisationen anser kommunstyrelsen att stadsledningskontorets bör avveckla det centrala arbetet med internationella frågor.
För att kunna leverera bra beslutsunderlag till kommunstyrelsen behövs resurser för att leda, samordna och genomföra utredningar. Medel för detta anslås
stadsledningskontoret.
Det påbörjade projektet att modernisera stadshuset fortlöper under 2017. Arbetet framåt handlar om att renovera samt hitta mer effektiva och smarta processer, förbättra kundfokus, utveckla samarbetet mellan förvaltningarna och minska det vertikala tänkandet.
Stadens tillgångar ska vårdas och underhållas väl. Fastigheter och tekniska anläggningar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras.
Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att åtagandet gentemot framtida pensionärer säkras.
17 (17) För att säkra verksamheternas behov av rimliga och förutsägbara lokalkostnader har en ny hyresmodell arbetats fram, vilken kommer att implementeras i verksamheterna under 2017.
Ett arbete har även genomförts för att efterleva de nya reglerna vad det gäller
komponentredovisning. Det innebär att avskrivningstider för fastigheter förlängs vilket momentant medför lägre lokalkostnader för framför allt utbildningsnämnden.
Eftersom beloppen är stora kommer implementeringen ske över flera år för att inte de fristående verksamheterna ska bli förfördelade.
En simhall är mycket efterfrågad av Lidingöborna. Under 2017 ska därför en förstudie för en ny simhall initieras som ska se över funktion, placering och ekonomi.
Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den av riksdagen beslutade och orättvisa kommunala skatteutjämningen medför en stor belastning för Lidingös ekonomi. För 2017 kommer Lidingö belastas med ytterligare 55 miljoner kronor, vilket innebär en total belastning på 300 miljoner kronor. Det är ett avsevärt avbräck som påverkar stadens ekonomi negativt.
Under 2017 kommer det under kommunstyrelsen inrättas ett nytt investerings- och fastighetsutskott som ersätter fastighetsutskottet, och de uppgifter som hanteras av bostadsutskottet kommer efter utredning att flyttas och placeras under lämplig nämnd.
Under 2017 kommer även stadsledningskontoret slås ihop med konsult- och servicekontoret och bilda ett nytt kontor.
Ekonomiska ramar för kommunstyrelsens kontor
2017 ges ingen generell uppräkning av kontorens anslag.
1 mnkr tilldelas stadsledningskontoret för genomförandet av beslutade åtgärder enligt beslut i kommunfullmäktige om omorgansiation och effektiviseringar. Resurser för att leda, anordna och genomföra utredningar tilldelas stadsledningskontoret 800 tkr.
Till ökade kostnader för den centrala politiska verksamheten tilldelas 200 tkr.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret tilldelas 1 mnkr för utökade resurser inom bygglov.
Interna priser från konsult- och servicekontoret bibehålls till 2016 års nivå.
Fastighetskontoret ska redovisa ett överskott från hyresverksamheten som motsvarar de ändrade redovisningsreglerna och sänkt internränta minskat med sänkta interna hyresintäkter från stadens verksamheter.
Lidingö den 2016-05-25
På kommunstyrelsens vägnar
Anna Rheyneuclaudes Kihlman Kristina Eklund
Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens sekreterare
1(17)
HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR
Patric Andersson 08-731 46 74 2016-05-25 KS/2016:129
Stadsledningskontoret
Budgetförutsättningar 2017-2019
Bilaga till budgetdirektiv, 2016-05-25
Innehållsförteckning
Omvärldsanalys ... 2
Samhällsekonomisk utveckling ... 2
Kommunernas ekonomi ... 4
Skatteunderlaget ... 8
Budgetproposition... 9
Pris- och lönekostnadsutveckling ... 9
Lidingö stads ekonomiska läge ... 10
Nuvarande budget och plan 2016-2018 ... 11
Uppföljning budget 2016 ... 11
Skatteintäkter ... 13
Demografisk volymutveckling ... 14
Investering, avskrivningar och internränta ... 16
Införande av komponentredovisning ... 16
Finansiella kostnader ... 17
Känslighetsanalys ... 17
2(17)
Omvärldsanalys
Samhällsekonomisk utveckling
(Ekonomirapporten, Sveriges kommuner och landsting (SKL) maj 2016)
Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol med en ökning av BNP på närmare 4 procent. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas i år och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. Flyktingmottagandet under slutet av fjolåret bidrog till att den statliga och den kommunala konsumtionen växte mycket snabbt och för 2016 beräknas den offentliga konsumtionen öka med 4,6 procent jämfört med 2015.
Världsekonomin har under en följd av år utvecklats relativt svagt. I de länder med störst betydelse som mottagare av svensk export har BNP i genomsnitt årligen ökat med endast 1½ procent under de senaste fyra åren. Det är en procentenhet lägre än normalt. I år och nästa år räknar SKL med något bättre tillväxttal, men ökningen av BNP i dessa länder stannar vid 2 procent, vilket är en svag utveckling. Låga råvarupriser pressar tillväxtmarknaderna medan osäkerheten om framtiden tynger de mer utvecklade ekonomierna.
Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör att också utvecklingen av svensk export blir ganska dämpad. Mellan 2011 och 2014 växte den svenska exporten med svaga 1,2 procent i genomsnitt per år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 5,6 procent mellan 1990 och 2011. Under fjolåret blev det bättre fart på svensk export. En något förbättrad internationell konjunktur kombinerat med en betydande försvagning av den svenska kronan bidrog till detta. Exporten ökade 2015 med 5,9 procent.
Den kraftiga befolkningstillväxten är en starkt bidragande orsak till att den inhemska efterfrågan fortsätter växa i snabb takt i år och nästa år. Befolkningsutvecklingen påverkar investeringar och offentlig konsumtion men också hushållens
konsumtionsutgifter. Fler invånare och hushåll i landet innebär, allt annat lika, högre hushållsutgifter.
En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt.
Den svenska ekonomin förutsätts nå konjunkturell balans 2018-2019 och därefter utvecklas i linje med potentiell tillväxt. Det innebär BNP-ökningar på 1,8 procent dessa båda år och en tillväxt i inhemsk efterfrågan som är av ungefär samma omfattning. Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de växande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Samtidigt utvecklas hushållens
konsumtionsutgifter långsammare än under 2016 och 2017 till följd av en väsentligt svagare inkomstutveckling. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren 2018–
2019.
3(17)
SKL betonar att redovisade prognoser och kalkyler innehåller många osäkra faktorer:
Utvecklingen av flyktinginvandringen beror på faktorer som är svåra att prognosticera, såsom händelseförlopp i omvärlden, politiska beslut och effekterna av dessa.
Det är osäkert hur väl integrationen kommer lyckas för de som får uppehållstillstånd, vilket har stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen, personalförsörjningen mm.
De skattehöjningar SKL räknar med 2018–2019 försvagar hushållens ekonomi avsevärt.
Hushållens reala disponibla inkomster minskar, räknat per invånare under kalkylåren, vilket är allvarligt i sig. Men det innebär också att kalkylen avseende kommunsektorns fortsatta kostnadsutveckling kan ifrågasättas. Går det att öka kostnaderna och höja skatterna i en sådan omfattning att hushållens köpkraft försvagas?
Kommer kommuner och landsting att kunna bryta trenden med de kraftiga kostnadsökningarna?
De nya invånarna antas ha samma kostnader i respektive ålder som den befintliga befolkningen i våra kalkyler.
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring
2015 2016 2017 2018 2019
BNP 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8
Sysselsättning, timmar 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3
Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,5 6,6 6,8 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7
Konsumentpris, KPIX 0,6 1,1 1,5 1,9 2,0
Konsumentpris, KPI 0,0 0,8 1,6 3,4 3,0
Realt skatteunderlag 2,2 2,2 2,1 1,1 0,7
Befolkning 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5
4(17)
Kommunernas ekonomi
(Ekonomirapporten, SKL maj 2016)
Kommunerna visade enligt det preliminära bokslutet ett resultat på 12 miljarder kronor 2015. Resultatet motsvarar 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I dessa siffror ingår återbetalning från AFA Försäkring (3,5 miljarder kronor) och det tillfälliga stödet från staten för flyktingsituationen (0,9 miljarder kronor). Justerat för dessa tillskott uppgår resultatet i stället till 1,6 procent av skatter och generella statsbidrag. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med i genomsnitt 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunerna har alltså med god marginal klarat de 2 procent som kan sägas utgöra en tumregel för god ekonomisk hushållning.
Diagram 1. Kommunernas resultat före extraordinära poster, miljarder kronor respektive procent av skatter och generella bidrag
5(17) Förutsättningarna mellan åren varierar på många olika sätt, en viktig del på
intäktssidan är skatteunderlagets utveckling. De senaste tio åren har följsamheten varit stor mellan skatteunderlagsutvecklingen och kostnadsutvecklingen, men de senaste och kommande åren räknar SKL med att kostnaderna ökar snabbare än
skattunderlaget.
Diagram 2. Utvecklingen av underliggande skatteunderlag och kostnader
Under den här perioden har dessutom skattesatsen varit näst intill oförändrad, efter justering för skatteväxlingar med landstingen.
Diagram 3. Antal kommuner som höjt respektive sänkt skatten samt medelskattesatsen, antal och procent.
6(17) Det demografiska trycket kommer att var högt många år framöver. Enligt SCB:s
befolkningsprognos från april kommer de beräknade demografiska behoven att överstiga 1 procent årligen i genomsnitt de kommande femton åren. Fram till 2020 ligger genomsnittet på 1,6 procent per år. Det kan jämföras med 0,5 procent per år för åren 2000–2012.
Vid en demografisk framskrivning används olika »prislappar« för olika åldersgrupper.
Kostnaderna för en verksamhet slås ut per invånare i den aktuella åldersgruppen, vilken varierar mycket mellan olika verksamheter. För exempelvis barn i skolåldern rör det sig om 150 000 kronor per invånare medan de allra äldsta kostar runt 400 000 kronor per invånare.
Diagram 4. Beräknade demografiska behov av 2015 och 2016 års befolkningsprognoser, årlig procentuell utveckling.
Osäkerheten kring kostnadssidan för innevarande år är ovanligt stor i den här
prognosen. Det gäller även för hur kostnader och verksamhetens intäkter kommer att utvecklas mellan åren. Prognosen är framtung och mycket av kostnadsökningarna ligger under 2016, då de ökar med nästan 9 procent. Även verksamhetens intäkter ökar, med historiskt höga 18 procent. Den största delen utgörs av statliga
kostnadsersättningar. Ersättningen förväntas leda till motsvarande kostnader, vilket betyder att årets resultat inte påverkas nämnvärt. Det är fullt möjligt att förloppet kommer att förskjutas framåt i tiden.
SKL räknar med att kostnaderna för flyktingmottagandet kommer att öka kraftigt.
Under åren 2016–2017 med 85 respektive 15 procent. Därutöver beräknas
kostnadsökningar inom grund- och gymnasieskolan. Dessa ökningar har stor påverkan på kostnaderna men inte på resultatet. Det beror på att SKL räknar med statliga
ersättningar på ungefär samma nivå.
I kalkylen för åren 2018–2019 antas att de generella statsbidragen årligen ökar med 2 procent utöver ökade löner och priser. Detta innebär ett antagande om att riksdagen tillför ytterligare 3,8 miljarder kronor år 2018 och 7,9 miljarder kronor 2019. På
7(17) kostnadssidan beräknas de demografiska behoven med ett antagande om en
kostnadsökning på 0,5 procentenheter därutöver. Det betyder att kommunernas kostnader antas utvecklas enligt historisk trend och i enlighet med demografiskt betingade behov under kalkylåren.
För att nå ett resultat på 1 procent av skatter och generella bidrag behöver skattesatsen vara 1,07 kronor högre 2019 än 2015. Detta är ingen prognos på hur stora eventuella skattehöjningar kommer att bli utan ett mått på hur mycket som fattas för att i kalkylen nå 1 procent. Utan uppräkning av de generella statsbidragen försämras resultatet med ytterligare 8 miljarder kronor, motsvarande 1 procent av skatter och generella bidrag.
Framöver finns stora osäkerheter när det gäller antalet asylsökande och flyktingar, om det går att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som kan jobba i välfärden, inte minst i skolan. Just nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande, som under 2015 uppgick till 163000 varav 70 000 barn. I takt med att antalet asylsökande väntas minska lättar trycket på de statliga kostnaderna. I takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör.
Diagram 5. Kommunernas resultat samt vad 2 procent av skatter och bidrag motsvarar, miljarder kronor.
8(17) Skatteunderlaget
(Ekonomirapporten, SKL maj 2016)
År 2014 växte skatteunderlaget långsammare än det historiska genomsnittet. År 2015 tilltog ökningen väsentligt och den höga ökningstakten väntas bestå både i år och nästa år innan den avtar mot slutet av prognosperioden. Det är främst tre faktorer som förklarar varför det nu växer så mycket snabbare än under 2014. Framförallt handlar det om att utvecklingen på arbetsmarknaden medför större ökning av lönesumman.
Indexeringen av inkomstanknutna pensioner ger också större ökning av
pensionsinkomsterna och slutligen leder samspelet mellan pris- och löneökningar till en mer gynnsam utveckling av grundavdragen. Men dessutom bidrar ett par ändringar i skattelagstiftningen. År 2014 höll en höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år tillbaka skatteunderlaget medan det fick en extra skjuts år 2015 av att avdragsrätten för pensionssparande då trappades ned.
Diagram 6. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter, procent respektive procentenheter.
Att skatteunderlagstillväxten avtar efter 2017 beror till stor del på att
arbetsmarknadsläget leder till svagare sysselsättningstillväxt. Dessutom upphör grundavdragen att bidra till ökat skatteunderlag, eftersom SKL beräknar att de på ett par års sikt stiger i samma takt som taxerad inkomst.
Regeringens prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s. Det beror framförallt på större ökning av arbetade timmar. Till viss del beror skillnaden också på att regeringen prognostiserar större ökning av pensionsinkomster.
0 1 2 3 4 5 6
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Sysselsättning , timmar Timlön
Övrigt Exkl. regeleffekter
Realt Summa
9(17) Budgetproposition
Den ekonomiska vårpropositionen syftar till att ange politikens inriktning för
perioden 2016–2020. Vårändringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Nedan sammanfattas några av satsningarna.
Satsning på skollokaler med 100 miljoner år 2016.
Anslaget för ersättningar för särskilda kostnader för nyanlända ökas med 80 miljoner till 140 miljoner.
Regeringen avsätter 40 miljoner för sfi och svenska som andra språk.
Höjda löner för särskilt kvalificerade lärare. Cirka 60 000 lärare årligen, vilket i genomsnitt innebär en lönehöjning på mellan 2 500 kronor och 3 500 kronor i månaden.
Statsbidraget för fler anställda i lågstadiet minskas
10 miljarder till välfärden. Regeringen har informerat, vid sidan av Vårpropositionen, att en satsning om 10 miljarder kommer till kommuner och landsting från år 2017.
Byggbonus för bostadsbyggande, 1,8 miljarder 2016. Bygga bostäder och ta emot nyanlända
Pris- och lönekostnadsutveckling
(Ekonomirapporten, SKL maj 2016)
I tabellen nedan redovisas SKL:s prognos av den årliga förändringen i kommunernas verksamheter som beror på löneökningar och prisförändring på övrig förbrukning.
Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för
timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga kollektiva avgifter. Prognosen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna.
Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av SKL:s prognos för KPIX, dvs. konsumentprisindex exklusive räntekostnader för egnahem och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.
Tabell 2. Prisförändring för kommunal verksamhet (PKV), procentuell förändring
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Arbetskraftskostnader* 2,7 2,7 3,0 3,7 3,8 4,0 3,8 Övrig förbrukning 1,1 1,4 1,5 2,0 2,4 2,7 2,7 Vägd prisförändring 2,2 2,3 2,5 3,2 3,3 3,6 3,4
*Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter
10(17)
0 20 40 60 80 100 120 140
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Resultat exkl. jäm. poster Årets resultat
3,5%
4,7%
4,4% 4,3%
2,2%
2,5% 3,0%
3,7%
2,8%
3,7%
0%
1%
2%
3%
4%
5%
2011 2012 2013 2014 2015
Nettokostnader Skattenetto
Lidingö stads ekonomiska läge
Lidingö stad har en stark ekonomisk ställning med en soliditet som tillhör de bästa bland Sveriges kommuner. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar.
Resultatet för 2015 innebar ett nödvändigt trendbrott efter fyra år med fallande resultat.
För första gången sedan 2010 var kostnadsökningen för den löpande verksamheten lägre än ökningen av stadens samlade skatteintäkter.
Diagram 7. Resultat 2007-2015, mnkr Diagram 8. Procentuell fö-ändring per år
För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten, ett ökat mottagande av nyanlända samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför. De genomförda förändringarna i det
kommunala utjämningssystemet forsätter att påverka stadens ekonomi negativt. För åren 2017-2019 innebär det ytterligare belastning på 42 miljoner kronor.
11(17)
Nuvarande budget och plan 2016-2018
I december 2015 fattades beslut om stadens budget och plan 2016-2018.
Utgångspunkten för budgeten var, liksom tidigare år, att staden har ett tak för utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering. Skatteunderlaget beräknade att utvecklas bra under 2015 och 2016, främst beroende på ökad sysselsättning. Kommunernas och landstingens skatteinkomster matchade ganska väl de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställde.
Utvecklingen därefter, med dämpad tillväxt i sysselsättningen, bedömdes däremot bli svårare att klara av.
Resultatet för 2016 budgeterades till 30,5 mnkr. Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg höjdes med 3,25 procent. Gymnasieskolans pengbelopp fastställdes till de nivåer som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslagit. Pengbeloppen för
introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjdes med drygt 20 procent.
Pengbeloppen för hemtjänst, särskilda boenden och servicehus höjdes med 3,35 procent och pengbeloppet för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjdes med 2,35 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter inom omsorgs- och socialnämnden räknades upp med 1 procent. En riktad satsning gjordes på 2 mnkr för arbetet med barn och unga som far illa. För övertagandet av hälso- och sjukvård i bostad enligt LSS från landstinget tilldelades nämnden 3,5 mnkr. Ytterligare 250 tkr tilldelades för utökning av familjerådgivning och sommarjobb för unga.
För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillfördes verksamheterna 51 mnkr år 2016 och ytterligare 27 mnkr år 2017. För planåren 2017-2018 tillfördes nämnderna, utöver utökade resurser för ökade volymer, 1 procent i generell uppräkning år 2017 och ytterligare 1 procent år 2018.
Uppföljning budget 2016
(Månadsrapport april)
Prognosen för helåret är ett resultat på 74 mnkr vilket är 43 mnkr högre än budget.
Verksamheterna prognostiserar ett överskott på 35 mnkr. Skatteintäkterna efter avdrag för utjämningen kommer utifrån Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos att bli 15 mnkr högre än budget. Finansnettot bedöms bli 3 mnkr bättre än budgeterat.
Budgeterade utdelningen på 10 mnkr från Lidingö stads tomtaktiebolag kommer inte att plockas ut i år.
De största avvikelserna mot budget redovisar utbildningsnämnden, som prognostiserar ett underskott på 7 mnkr för de kommunalt bedrivna verksamheterna och ett underskott på 7 mnkr för skolpengsramen som beror på att antalet barn/elever förväntas bli fler än budgeterat. Omsorgs- och socialnämnden beräknar redovisa ett överskott på 5,5 mnkr (underskott på 1 mnkr inom egen regi och överskott inom resursramen med 3,5 mnkr och 3 mnkr för nämnd, ledning och myndighet). Fastighetskontoret prognostiserar ett resultat som är 47 mnkr bättre än budgeterat på grund av de nya
