• No results found

KYRKSKOLANS PLAN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KYRKSKOLANS PLAN"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KYRKSKOLANS PLAN

Mot kränkande behandling 2018-19

VISION

Kyrkskolan är en plats där elever och personal tolererar varandras olikheter, där alla trivs och känner sig trygga, sedda och respekterade av varandra. Tillsammans tar vi ansvar för detta. Barn, elever och personal visar aktivt, i ord och handling, att man tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

(2)

1

Innehåll

Planens giltighet ... 2

Ansvarig ... 2

Delaktighet ... 2

Utvärdering... 2

Kartläggning ... 0

Förebyggande och förhindrande åtgärder ... 1

Rutiner för akuta situationer ... 3

Begrepp ... 4

Vad är kränkande behandling? ... 4

Aktuella internetadresser/telefonnummer: ... 5

Anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever (ifylls av förskollärare, lärare eller annan personal ) ... 6

Utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever (Förskolechef/rektor

utser ansvarig för utredningen ) ... 7

(3)

2

Planens giltighet

Planen gäller 1 oktober 2018 till längst till 15 oktober 2019

Ansvarig

Rektor är ansvarig för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas.

Delaktighet

Genom klassråd och elevråd ges eleverna möjlighet att diskutera och lämna synpunkter på innehållet i planen.

Elever informeras om att de även informellt kan lämna synpunkter och förslag löpande via mentor, trygghetsgrupp och/eller rektor.

Vårdnadshavare får information via mail och ges möjlighet att läsa igenom. De informeras om trygghetsgruppen på skolan.

Personalen deltar i upprättande av planen, genom att samtala, diskutera och utarbeta olika delarna av planen.

Förankring av planen

Alla vuxna på skolan har ansvar för att tydligt visa att man tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling och direkt ingripa vid minsta misstanke om missförhållanden. Utöver detta så fördelar sig ansvaret så här:

Rektors ansvar

– se till att all personal, alla elever, alla vårdnadshavare känner till innehållet i likabehandlingsplanen.

– upprätta, utvärdera och revidera planen mot kränkande behandling i samarbete med personal, barn/elever.

– se till att utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om kränkande behandling.

– se till att det finns ett gemensamt system för dokumentation av anmäld/upptäckt kränkande behandling och de åtgärder som vidtas

– följa skolans plan mot kränkande behandling.

All personals ansvar

– följa skolans plan mot kränkande behandling.

– se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.

– dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt kränkande behandling.

– bevaka att utredda fall, som man varit berörd av, följs upp.

– berätta för elever var de ska vända sig för att få hjälp eller berätta om att han/hon blivit kränkt eller märkt att någon annan blivit det.

– uppmuntra elever att berätta om missförhållanden.

Elevers ansvar

– följa skolans plan mot kränkande behandling – arbeta för att alla ska trivas på skolan

– påtala kränkande behandling som förekommer på skolan.

Utvärdering

Planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas i slutet av vårterminen och i början av höstterminen varje år. De aktiviteter och åtgärder som varit målet för föregående läsår utvärderas. Resultatet sammanställts för utvärdering och analys. Uppföljningen av den gamla planen och kartläggningar som gjorts under vårterminen ligger till grund för den nya planen. Rektor initierar arbetet med uppföljning och kartläggning. De planerade aktiviteterna utvärderas av elever och personal som genomför/deltar i aktiviteten.

(4)

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Skolledning och personal har deltagit i utvärderingen av Kyrkskolans likabehandlingsplan.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Elevenkäten ”Så tycker jag om min skola” genomfördes i årkurs 7-9 på Kyrkskolan under vårterminen 2018. De flesta eleverna deltog.

Mål Aktivitet Ansvar Genomförs / påbörjas Uppföljning / Utvärdering/analys

Skapa trygghet i kapphall, café, korridorer

Skolan har anställda fritidspedagoger för att finnas tillsammans med elever under raster.

Rektor Genomförts Viktigt med vuxna i kapphallen som har fokus på det sociala och tryggheten bland eleverna.

Skapa trygghet i kapphall, café, korridorer

Fritidspedagoger/kurator tillsammans med elever/elevråd skapar rastaktiviteter i kapphallen och café.

Fritidspedagoger, kurator

Genomförts, Grej of the week, turneringar, försäljning i caféet, nya möbler till caféet,

Funnits fler aktiviteter i kapphallen där elever kunnat delta och uttrycka sin åsikt. Mysigare och lugnare att sitta i caféet.

Aktiviteterna ”Grej of the week” har även genererat aktiviteter på morgonsamlingarna. Några av de undervisande lärarna har medverkat i ”Grej of the week”.

Skapa trygghet i kapphall, café, korridorer

Lärare och övrig personal finns schemalagda som rastvärdar. De behöver i ökad grad finnas på de platser som elever upplever otrygga.

Detta är ett pågående arbete under hela läsåret

Arbetslagsledare Genomförts, 75 procent av eleverna känner sig trygga i skolan. Drygt 8 procent säger sig inte veta. Ca 17 procent känner sig inte trygga på skolan enligt elevenkäten. Det handlar om ca 85 elever på hela skolan som inte känner sig trygga vilket innebär ca 4 elever i varje klass. Samtal kring detta behöver göras i elevråd.

Trivsel Inköp av nya möbler till elevcaféet Rektor Genomförts, soffor, pallar, bord och gardiner inköpta

Elevrådet uttrycker att organisationen i caféet är bättre och gynnar eleverna på rasterna.

Studiero För att skapa trygghet och arbetsro ansvarar lärare för placeringar och grupperingar i klassrummet.

Undervisande lärare

I de flesta fall har detta genomförts.

I samtal med elever visar det sig att inte alla lärare följer detta, vilket kan skapa otrygghet.

Studiero Gemensamma överenskommelser kring lektioners start, slut,

mobiltelefoner, tider och innehåll på tavlan

Undervisande lärare

Genomförts av de flesta lärare.

I samtal med elever visar det sig att inte alla lärare följer detta, vilket kan skapa mkt tjafs och otydligheter.

Studiero/trivsel Inköp av nya elevbänkar och stolar Rektor Genomförts, 16 klassrum har fått nya bänkar och stolar

Eftersom bänkarna har ljuddämpande bordsskiva har arbetsmiljön i någon mån förbättras. Även stolarna har ljuddämpande fötter.

Trivsel Inköp av nya gardiner Rektor Genomförts, de flesta

klass- och grupprum har fått nya gardiner Studiero/trygghet Under mentorspass ht 17, arbeta

med inflytande och demokrati

Mentorer Genomförs Resultat från elevenkäten visar att 62 procent anser att de ha studiero på lektionerna. Ungefär hälften anser att de har inflytande

(5)

1

över undervisningen innehåll och på vilket sätt de ska arbeta med skoluppgifterna. Mer än 60 procent anser att de är med och påverkar sin skolmiljö.

Trygghet Lärare äter pedagogiska luncher Rektor Genomförts – lärare och övrig personal har dagligen ätit lunch tillsammans med elever

Positivt då vuxna äter pedagogisk lunch med eleverna. Det påverkar arbetsmiljön i matsalen.

Trygghet Särskilda trygghets och

gemenskapsbefrämjande insatser i årskurs 7, 8 och 9 i början av höstterminen, samt återkommande vid olika tillfällen under läsåret

Arbetslagen Genomförs Samtal i arbetslagen

Trygghet Trygghetsgruppen presenterar sig för alla elever i början av höst- och vårterminen

Rektor Genomförs 8 av 10 elever vet vem de ska vända sig till om de hamnat i en konflikt eller blivit utsatta för en kränkning.

Trygghet Några elever från respektive årskurs får anmäla sig frivilligt att finnas med i elevtrygghetsgruppen. I samtal med kurator och fritidspedagoger ges de möjlighet till att bidra med sin kunskap och erfarenhet till att det förebyggande arbetet blir effektivt

Kurator och fritidspedagoger

Genomförs Korta regelbundna träffar har genomfört under hela läsåret. Där gav elever möjlighet att samtal kring trygghet och uppkomna situationer på skolan.

(6)

Utvärdering av årets plan 2018 – 2019

Utvärderingen sker i slutet av vårterminen och i början av höstterminen.

Varje främjande och förebyggande åtgärd ska gås igenom för att se om arbetet blev gjort och om resultatet blev som vi tänkt eller om åtgärden skulle gjorts annorlunda. Detta sker i Trygghetsgruppen och av all personal.

Elevernas delaktighet i utvärderingen kommer att ske vid klassråd och elevråd. De ska ges möjlighet att ta del av, utvärdera tidigare plan samt vara med vid upprättandet av ny.

Synpunkter och idéer till förbättringar sammanställs, dokumenteras och lämnas till rektor.

Ansvariga för att årets plan utvärderas

agNeta Carlsson Byström, rektor

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Enkäter varje termin i alla klasser. Grunden blir ”Så tycker jag om min skola” som är kommunövergripande..

Trygghetsgruppen går igenom fjolårets dokumentation av incidenter av kränkande behandling och

sammanställer statistiken för analys och åtgärder. Trygghetgruppen går igenom rutiner kring detta arbete. Vad har fungerat – vad behöver utvecklas.

Samtal kring kränkande behandling sker i klassråd och elevråd minst en gång i månaden. En karta över skola och idrottshallen, används vid några tillfällen under läsåret för att kartlägga de platser där elever känner sig trygga.

Hälsosamtal som genomförs av skolsköterskor i årskurs 7 (utvalda delar)

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling.

Elever har involverats i kartläggningen

Elever i årkurs 7-9 har genomför enkäten ”Så tycker jag om min skola”

Elevrådet har med hjälp av kartor över skolområdet/skolan identifierat otrygga platser.

Resultatet och analys av kartläggningen

Resultat

Enkäten ”Så tycker jag om min skola”

Ungefär 60 procent av eleverna anser att de inte får vara med i utformningen av ordningsreglerna och att de inte följs men att drygt 60 procent av lärarna arbetar för att de ska följas.

Drygt 60 procent anser att de har studiero på lektionerna. Eleverna tycker att de flesta lärarna arbetar för att det ska vara studiero på lektionerna men att andra elever stör denna.

15 procent av eleverna uttrycker att det finns någon/några elever de är rädda för. Några uttrycker även att det finns någon/några vuxna de känner sig otrygga med. Samtidigt svarar runt 75 procent av eleverna att de känner sig trygga på skolan och att skolan arbetar aktivt för att förhindra kränkningar. Drygt 60§ procent säger att de vuxna reagerar då de får vetskap om att någon varit elak mot någon elev och 80 procent vet också vem de ska vända sig till i dessa fall.

70 procent av eleverna säger att de kan gå till kurator eller skolsköterska om de vill prata om något. Det behöver inte vara något allvarligt för att de ska kunna gå dit. 65 procent är nöjda med Kyrkskolan som helhet.

Kartläggning av trygga och otrygga platser

(7)

1

Elevråd på Kyrkskolan har tillsammans med fritidspedagog och kurator samtalat kring de platser som känns mest otrygga. Det är korridoren utanför slöjden och i omklädningsrummen på sporthallen.

Anmälda kränkningar

De flesta anmälda kränkningar handlar om verbala kräkningar, fysiska (bråk/våld) och nätbaserade kräkningarna.

Analys

Läsåret 17/18 fanns strax under 500 högstadieelever på skolan.

75 procent av skolan elever uttrycker att de är trygga på skolan, vilket är positivt. Tyvärr finns det i dagsläget ca 4 elever i varje klass om inte instämmer i påståendet. Orsaker till otryggheten kan vara sociala medier, verbala och fysiska kränkningar, lärarbyten.

Omklädningsrummen i sporthallen är för flera elever en otrygg plats. Lokalerna är olåsta under dagtid. Det finns ingen möjlighet till avskildhet när eleven ska duscha. Idrottslärarna har svårt att hinna med att vara på plats i omklädningsrummet för att öka tryggheten. Samtal behöver föras med ansvariga för lokalerna på Sporthallen för att se på möjligheter att öka tryggheten i omklädningsrummen.

Alla årskurser var med i utarbetande av våra ordningsregler. Samtal fördes om vilka förväntningar vi ska ha på varandra och vilka regler vi behöver ha för att upprätthålla dessa. Lärare behöver tydligt berätta då elever är delaktiga och har inflytande och att detta inte är detsamma som att få bestämma. Resultatet av elevenkäten visar att lika många som tycker att eleverna följer ordningsreglerna, lika många anser att de inte följs. Närmare 40 procent av eleverna anser att de inte deltagit i arbetet med att ta fram ordningsregler. Viktigt att utveckla processarbetet kring detta.

De verbala och nätbaserade kränkningar och även de/det fysiska bråken/våldet som förekom under föregående hade i de flesta fall sin grund i rädslor och värderingar utifrån etnisk tillhörighet. Kunskaper, förståelse och möten är nycklar till förändring.

Förebyggande och förhindrande åtgärder

Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för kränkande behandling som finns vår verksamhet.

Utifrån analysen av enkätundersökningar och kränkningsrapporter kommer personalen tillsammans med eleverna arbeta för ökad trygghet på skolan och för att få bort alla former av kränkande behandling. Det som framkommit är att det finns otrygga plaster på skolan, verbala och nätbaserade kränkningar och hot och våld.

Mål Aktivitet Ansvar Genomförs

/ påbörjas

Uppföljning / Utvärdering Skapa trygghet i

kapphall, café, korridorer

Skolan har anställda fritidspedagoger för att finnas tillsammans med elever under raster.

Rektor Genomförs Elevenkät

Trivsel i elevcaféet Utökade öppettider, erbjuder frukost, frukt och grönt

Sociala teamet Genomförs tillsammans med elever

Samtal i elevrådet

Skapa trygghet, minska

utanförskap, öka lektionsnärvaro och kunskapsresultat

Skolan har anställda studiecoacher Rektor Genomförs Närvarostatistik, kunskapsresultat, elevenkät,

Skapa trygghet i kapphall, café, korridorer

Sociala teamet tillsammans med elever/elevråd skapar rastaktiviteter i kapphallen och café.

Sociala teamet Genomförs Elevenkät, samtal med Elevrådet

Skapa trygghet i kapphall, café, korridorer

Lärare och övrig personal finns schemalagda som rastvärdar i kapphall och korridorer. Detta är ett pågående arbete under hela läsåret

Arbetslagsledare Genomförs Elevenkät

Gemenskapsbefräm jande

Erbjuda elever möjligheter att umgås genom olika idrottsaktiviteter.

Idrottslärare tillsammans med SkolIF

Genomförs Elevrådetet tillsammans med SkolIF

(8)

2

Studiero För att skapa trygghet och arbetsro ansvarar lärare för placeringar och grupperingar i klassrummet.

Undervisande lärare

Genomförs Elevenkät, samtal med Elevrådet

Studiero Gemensamma överenskommelser kring lektioners start, slut,

mobiltelefoner, tider och innehåll på tavlan

Undervisande lärare

Genomförs Elevenkät, samtal i arbetslagen

Studiero/trygghet Spontana och beslutade elevkontakter, samtal, coaching, hjälp till struktur

Sociala teamet Genomförs Elevenkät, samtal i arbetslagen

Trygghet Personal äter pedagogiska luncher Rektor Genomförs Samtal i arbetslagen Trygghet Särskilda trygghets och

gemenskapsbefrämjande insatser i årskurs 7, 8 och 9 i början av

höstterminen, samt återkommande vid olika tillfällen under läsåret

Arbetslagen Genomförs Samtal i arbetslagen

Trygghet Trygghetsgruppen presenterar sig för alla elever i början av höst- och vårterminen

Rektor Genomförs Elevenkät

Trygghet Elevrådet arbetar regelbundet med frågor kring trygghet och studiero.

Kurator och fritidspedagoger

Genomförs Elevenkät

Trygghet Elevrådet gör trygghetsvandringar på skolan och på sporthallen.

Fritidspedagoger, kurator

Påbörjas Trygghetsvandringar

Trygghet Kränkningar på sociala medier.

Återkommande lektioner i arbetet att förebygga och förhindra kränkningar på sociala medier, verbala kränkningar och bråk.

Undervisande lärare

Påbörjas

Temadagar/värdegrund Temadagar/veckor t ex

Musikhjälpen, Temadagar under vårterminen kring kränkande behandling, sex och samlevnad, droger och annat

värdegrundsarbete görs

tillsammans med eleverna för att stärka samarbete, känsla av tillhörighet och sammanhang.

”Temadagar – Det handlar om kärlek” (samarbete med Rädda barnen)

Undervisande lärare

Genomförs Samtal i arbetslagen, elevenkäter,

Temadagar/värdegrund Föreläsning av Andreas Johnsson – ”det handlar om kärlek”

Nätkultur

Värdegrund Utbildning

En personal går 15 poängs utbildning – Tolerans, identitet och extremism

Rektor Genomförs

Värdegrundsarbete Treårigt Arbetslagsledare i

årskurs 7, 8 och 9

Genomförs Elevenkät, samtal i elevrådet

Handledning Skolans elevhälsoteam erbjuder handledning för pedagogerna

Elevhälsan Genomförs Samtal i arbetslagen

(9)

3

Hälsosamtal Skolsköterska genomför elevhälsosamtal med elever i årskurs 7

Skolsköterska Genomförs Samtal i Elevhälsan

Rutiner för akuta situationer

Policy

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Uppmärksamma kännetecken

Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

Gemensam uppfattning

Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på.

Uppsikt och närvaro

Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, till exempel genom rastvärdsschemat som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga.

Regelbundna undersökningar

Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling.

Skolan genomför enkäter både varje vår.

Någon att prata med

Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

Engagera er i vad som händer utanför skolan

Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms och som påverkar eleven i skolan.

Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till

Trygghetsgruppens medlemmar: Mats Blom (fritidspedagog), Marie Gustén (fritidspedagog), Emelie Eriksson (kurator), Mattias Nyberg (lärare), Anita Björs (lärare), agNeta Carlsson Byström (rektor)

Elevens mentor

Skolledningen: Elisabeth Burman (bitr. rektor), Kristina Ulveström (bitr. rektor), agNeta Carlsson Byström (rektor)

Rutiner då elev kränkt elev

1. Personal som uppmärksammar kränkningen/diskrimineringen dokumenterar detta på följande blankett:

”Anmälan – kännedom om kränkande behandling/trakasserier”

2. Personal som uppmärksammat kränkningen utreder vad som hänt. Vid tveksamheter kontaktas rektor som beslutar om att utreda händelsen. Utredningen dokumenteras på följande blankett: ”Utredning – av kränkande behandling” (Finns på Insidan, Kommunens intranät)

Vid utredningen gäller följande:

Två vuxna samtalar med den eller de elever som känner sig kränkta och därefter de elever som ska ha utfört kränkningen. Samtalen sker enskilt. Vårdnadshavare meddelas av de vuxna som är inblandade i ärendet. Mentor/klassföreståndare underrättas.

(10)

4 Rutiner för uppföljning då elev kränkt elev

Uppföljningssamtal med den diskriminerade/kränkta för att se om diskriminering/kränkning har upphört.

Uppföljningen dokumenteras i avsett utrymme på blanketten för ”Utredning – av kränkande behandling”.

Rutiner då personal kränkt elev.

1. Personal som uppmärksammar kränkningen dokumenterar detta på följande blankett: ”Anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever”

2. Personal/rektor utreder händelsen och dokumenterar denna på följande blankett:

”Utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever”

Rutiner för uppföljning då personal kränkt elev

Uppföljningssamtal med den kränkta för att se om kränkning har upphört. Uppföljningen dokumenteras i avsett utrymme på blanketten för ”Utredning – av kränkande behandling”.

Rutiner för dokumentation

För dokumentation finns förvaltningsgemensamma mallar. Dessa finns på Insidan (kommunens intranät) under länken ”Blanketter”.

– ”Anmälan – kännedom om kränkande behandling/trakasserier” (Ifylls av all personal) – ”Utredning – av kränkande behandling”. (Rektor utser/delegerar ansvarig för utredningen) Konkreta rutiner vid bråk och grovt våld:

– Sära på de som bråkar, ta dem till olika rum med personal i varje rum.

– Om möjligt ska det vara samma personal som pratar med de inblandade, alltid två, en som pratar och en som skriver.

– Dokumentera ev. skador med foton via mobil om inte skolsyster är i skolan då ska eleven dit för att skadan ska dokumenteras. I vissa fall kan det även finnas behov av att vårdnadshavaren uppsöker sjukvården med eleven.

– Kontakt tas med föräldrar. Vårdnadshavare till den/de elever som har utsatt andra för grovt våld ska hämta hem sitt barn. I väntan på att vårdnadshavaren kommer hålls eleven/eleverna åtskilda under uppsikt av personal. Eleven ska inte återgå till undervisning.

– Kontakt tas även med vårdnadshavaren till den som blivit utsatt.

– Vid allvarliga händelser gör skolan en polisanmälan.

– Elever som utövat våld kan bli hemskickade och eventuellt avstängda från skolan under

nästkommande dag. Samtal ska ske med elev, vårdnadshavare och personal. Detta ska ske innan eleven går hem. Rektor tar beslut om detta.

– Berörd mentor informeras vid bråk mm. Info bör komma ut så snabbt som möjligt till personalen om händelsen.

– Dokumentation ska göras utifrån de rutiner som gäller i Ludvika kommun. Blanketter finns på Insidan (kommunens intranät).

Begrepp

Vad är kränkande behandling?

Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (trakasserier eller sexuella

trakasserier) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan ske av både barn och vuxen. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller slag och sparkar.

Kränkningar kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på nätet, till exempel på sociala medier. Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen. Det brukar kallas för mobbning om en elev vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.

(11)

5

Diskriminering enligt diskrimineringslagen är förenklat att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Det finns sex former av diskriminering. Två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder).

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Lagstiftning

Definition av kränkande behandling: 6 kap. 3 § skollagen

Aktuella internetadresser/telefonnummer:

BRIS (Barnens rätt i samhället)www.bris.se Friends www.friends.se

Rädda Barnen www.rb.se

Skolutveckling www.skolutveckling.se Skolverket www.skolverket

Barnombudsmannen www.bo.se

Rädda barnen, Jourhavande kompis, måndag till fredag 18-22 samt lördag och söndag 14-18. Tfn 020-22 24 44 Rädda barnen, Föräldratelefon, måndag till fredag: 18-21, lördag 13-16, tfn 020-786 786

(12)

6 Diarienummer:

Anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling av

barn/elever (ifylls av förskollärare, lärare eller annan personal )

Den drabbades personuppgifter

Barnets/elevens namn Personnummer

Förskola/skola Avdelning/klass Händelsedatum

Händelsens art

Typ av kränkning

Har skett direkt i verksamheten

Har skett utanför verksamheten t ex via telefon, internet etc Vid enstaka

tillfälle

Återkommande och systematiskt

Vid enstaka tillfälle

Återkommande och systematiskt Nedsättande tilltal

Ryktesspridning Förlöjligande Fysiskt våld

Text, bildburet Annat (ange vad)

Kort beskrivning av händelsen

Anmälarens namn Datum

Anmälan lämnas till förskolechef/rektor

(13)

7

Utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn/elever

(Förskolechef/rektor utser ansvarig för utredningen )

Diarienummer:

Den drabbades personuppgifter

Barnets/elevens namn Personnummer Händelsedatum

Handläggning av utredning

Ansvarig utredares namn och befattning Datum för start av utredning

Ansvarig pedagog/mentor

Vårdnadshavarna till den drabbade har kontaktats med anledning av den inträffade händelsen

Andra inblandade personers versioner

Datum då vårdnadshavarna blev informerade om händelsen

Har den drabbade varit utsatt tidigare? Kortfattad beskrivning

Åtgärder som vidtagits tidigare

Den drabbades beskrivning av sin situation

Namn och roll

Namn och roll

Namn och roll

(14)

8 Åtgärdsplan- beslutade åtgärder

Beslut åtgärdsplan, underskrifter Datum_____________

___________________________________ __________________________________

Ansvarig utredare Beslutande förskolechef/rektor

Uppföljning

Resultat Datum

Ärendet avslutas

Underskrifter ___________________

Slutsats av utredningen

Den drabbades förslag till åtgärder

Närståendes förslag till åtgärder

Förskolans/skolans förslag till åtgärder

Åtgärd Ansvarig

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Datum

References

Related documents

Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten När rektor har fått kännedom om att ett barn/en

Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling6. Det omfattar sådant som i en

 Information till alla elever i början av läsåret om ”Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling” och vad kränkande behandling innebär, samt vad man

Vi reflekterar kring det som varit och hur vi ska tänka framåt för att förbättra och se till att alla barn har en trygg tid på förskolan.. Resultat och analys

8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

religionstillhörighet och ta hänsyn till det i mötet med eleverna. Löpande över året. Uppföljning på studiedagar och APT. Utvärderning genom SKA i februari... Ingen elev ska

underlag för kartläggning av elevers trygghet, samt arbetet med diskriminering , trakasserier och kränkande

7) Vid upprepade eller allvarliga händelser kallas alltid vårdnadshavare till möte med ansvarig lärare/pedagog. 8) Ansvarig lärare/pedagog ansvar för uppföljningssamtal med