• No results found

Basala hygienrutiner

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Basala hygienrutiner"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Basala hygienrutiner 1(3) Dokumentnamn:

Basala hygienrutiner

Dokid: H: Basal hygien 1 Vårdhygien,

Patientsäkerhetsavdelningen,

Landstingsdirektörens stab Utfärdare:

Vårdhygien

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2018-03-01

2006-01-16 Bengt Wittesjö Senaste rev: 2017-03-17

Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete.

Basala hygienrutiner skall tillämpas av all personal vid all vård, behandling och undersökning.

Basala hygienrutiner innefattar handhygien, användning av handskar och skyddskläder i rätt situationer samt klädregler.

HANDHYGIEN

Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. God handhygien är vårt mest effektiva sätt att förebygga smittspridning och därmed minska antalet vårdrelaterade infektioner.

• Ringar, armband och klockor skall inte bäras på händer eller underarmar i vårdarbete, eller i kombination med landstingets arbetsdräkt. Smycken och klockor samlar mikroorganismer och hindrar effektiv rengöring och desinfektion samt kan skada patienten.

• Personal som på händer/underarmar bär ortos, sk. lymfstrumpa eller liknande, vilka omöjliggör fullgod handdesinfektion, skall inte delta i patientnära vårdarbete.

• Naglar skall vara korta samt utan nagellack. Konstgjorda naglar är inte tillåtna i

vårdarbete. Nagellack kan dölja smutsiga naglar, och även ofärgat nagellack är en risk då sprickor i lacken kan samla bakterier och lossnande lackflagor bär mängder av bakterier.

• Handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel ska göras före

patientkontakt och före rent arbete samt efter patientkontakt och efter orent arbete, även när handskar har använts. Tänk på handdesinfektion i samband med kontakt med patientens närmiljö, exempelvis droppräknare.

- Ta rikligt med handsprit (2-4 ml)

- Gnid in, glöm inte fingertoppar och tumgrepp samt vid behov underarmar - Fortsätt gnida in tills händerna känns torra (då har full effekt uppnåtts och

återfettningsmedlet i handspriten har arbetats in)

• Frekvent användning av tvål och vatten ökar risken för uttorkning av huden. Handtvätt med tvål och vatten skall göras då händerna känns eller är synligt smutsiga, och vid vård av patient med kräkning/diarré.

- Tvätta händerna med tvål och vatten - Noggrann torkning

- Desinfektera händerna enligt ovan

(2)

Basala hygienrutiner 2(3)

Vid calici (vinterkräksjuka) och clostridium difficile-infektion är mekanisk rengöring av händerna genom handtvätt en viktig åtgärd, eftersom dessa mikroorganismer har begränsad känslighet för alkohol. Handdesinfektion efter handtvätt ska alltid utföras för att förhindra spridning av andra mikroorganismer.

• För att förebygga torra och nariga händer kan handkräm användas i samband med raster eller efter arbetspassets slut. Prata med din arbetsledare vid hudproblem.

• Eksem skall behandlas!

HANDSKAR

• Används vid kontakt eller risk för kontakt med urin, avföring, blod, kräkning och sårsekret eller annan kroppsvätska.

• Handskar används för att minimera mängden smittämne som når handen, så att handdesinfektionen kan göra handen ren.

• Handdesinfektion före handskar är viktigt för att undvika kontamination av handskarna och dess förpackning.

• Smitta kan spridas även med handskar om man inte skiljer på rent och smutsigt arbete.

Handskar skall bytas mellan olika vårdmoment hos samma patient.

• Byt handskar mellan patienter.

• Spritdesinfektera aldrig handskar.

• Handskar utgör inget absolut skydd, och handdesinfektion skall utföras både före och efter användning av handskar samt mellan handskbyte.

• Handskar utgör ett visst mekaniskt skydd vid stickskada.

• Utsätt inte händerna för handskar under längre tid och oftare än nödvändigt, eftersom risken för kontakteksem då ökar.

SKYDDSKLÄDER

Mikroorganismer kan spridas mellan patienter och personal via nedsmutsad arbetsdräkt. Rätt användning av skyddskläder utgör ett mycket bra skydd mot nedsmutsning av arbetsdräkten.

• Engångsplastförkläde eller skyddsrock ska användas vid alla uppgifter då arbetsdräkten kan kontamineras. Exempel på sådana arbetsuppgifter kan vara vid risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor, vid personlig omvårdnad och arbetsuppgifter som innebär hantering av förorenade föremål såsom bäddning, invasiva undersökningar och

behandlingar. Skyddskläder skall användas vid kroppskontakt med patienten.

• Engångsförkläde/-rock kastas direkt efter användning.

(3)

Basala hygienrutiner 3(3)

• Vid calici och skabb ska långärmad skyddsklädsel användas. I övrigt styr arbetsuppgiften val av skyddskläder och ärmlängd.

STÄNKSKYDD

• Använd visir eller munskydd och skyddsglasögon vid risk för stänk mot ansikte.

ARBETSKLÄDER

• Alla personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i patientnära vårdarbete, dvs.

arbete i rum där patient undersöks, behandlas eller vårdas. Lösärmar är således inte tillåtna. Arbetskläderna tillhandahålls av arbetsgivaren.

• Skall bytas dagligen eller oftare vid behov (våt eller synligt smutsig).

• Arbetskläder beskrivs utförligare i Vårdhygiens dokument ”Hygien och arbetskläder” samt SOSFS 2015:10.

HÅR/HUVUDDUK

• Hår skall vara kort eller uppsatt om det är axellångt eller längre, liksom långt skägg.

• Om huvudduk används skall denna bytas dagligen. Huvudduken skall fästas upp så att den ej faller ner och kommer i kontakt med patienten vid vårdarbete. Nedhängande delar skall vara instoppade under arbetsdräkten. Huvudduken får inte vara privat, utan

huvudduk som tillhandahålls av arbetsgivaren skall användas.

Vid vård av patient med misstänkt hemorragisk feber gäller särskilda rutiner, se särskilt PM.

References

Related documents

Då vi i vår studie har kommit fram till att basala hygienrutiner är en mycket viktig åtgärd för att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner, anser vi att

Krisintervention redan vid beskedet kan enligt Hammarlund (2001, s. 105) vara nödvändig för att häva chocken och bryta psykologiska försvarsmekanismer som förnekande och så

Subject terms: Consumer behavior, Generation Y, university students, TV Commercials, health claims, attitudes, marketing messages in TV commercials, qualitative research,

Dessa steg borde ge mig möjlighet att nå fram till svaren på mina frågeställningar och uppnå det syfte jag satt upp för mitt arbete. På vägen fram borde jag också kunna få

Utbytet i fabrik antas vara detsamma för de två odlingssystemen även om inblandningen av främmande växtdelar, t ex blomställningar från ogräs enligt Findus är högre i de

Den högre benägenheten att utföra korrekt handdesinfektion efter patientnära arbete, jämfört med före patientnära arbete eller användning av handskar, stämmer väl överens

The section about virtual learning environments describes the characteristics of the information technology artefact that is used by academic staff and students

sjuksköterskorna uttryckte empati för sina hiv-smittade patienter fanns även en vilja att vårda och generellt positiva attityder gentemot samma patientgrupp (Chen et al., 2004,