Verksamhetsförlagd utbildning i Lidingö partnerområde VFU

VFU

Verksamhetsförlagd utbildning i Lidingö

partnerområde

Telefonlista

Lednings- och utvecklingsgruppen (LUG)

Yvonne Kronaas yvonne.kronaas@lidingo.se 731 38 25 Central samordnare samt representant förskolan Lena Grundmark, lena.grundmark@lidingo.se 731 39 75 Central samordnare

Sigrid S Sinclair sigrid.sinclairi@lidingo.se 731 38 29 Grundskolan

Yvonne Kronaas yvonne.kronaas@lidingo.se 731 38 25 Gymnasieskolan

Carina Karlsson carina.karlsson@lidingo.se 731 39 36 Enskilda skolor och förskolor

Cecilia Gille cecilia.gille@vittra.se 0733 650 008 Universitetets regionsamordnare nordost Einar Dahlin einar.dahlin@ruc.su.se 070462 14 24

Anna-Mia Bergkvist anna-mia.bergkvist@ruc.su.se 073 15 09394

Samordnare/basgruppsledare basområden

Bodal/Larsbergs skolområde

Birgitta Collin birgitta.collin@lidingo.se 731 65 50 Högsätra skolområde

Sigrid S Sinclair sigid.sinclair@lidingo.se 731 38 29 Källängens skolområde

Maria Stenström maria.stenström@lidingo.se 731 36 39 Käppala skolområde

Monica Mosesson monica.mosesson@lidingo.se 731 65 71 Torsviks skolområde

Ingmar Ollas ingmar.ollas@lidingo.se 731 44 79 Gångsätra gymnasium

Margareta Roos margareta.roos@lidingo.se 731 39 32 Hersby gymnasium

Sven-Gunnar Winell Sven-gunnar.winell@bredband.net 731 39 41 Lidingö stad

www.lidingo.se

Utbildningsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet samt de profilområden de ansvarar för

Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap

Prefekt: Bengt-Olov Molander, bengt-olov.molander@umn.su.se Profilområde: Matematik och lärande, naturvetenskap och lärande Profilområdeslärare NO: Mats Hansson, mats.hansson@umn.su.se Profilområdeslärare Ma. Elisabeth Nygren elisabeth.nygren@umn.su.se

Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap

Prefekt: Nils Edling, nils.edling@uhs.su.se Profilområde: Samhälle, kultur och lärande

Profilområdeslärare NO:Kerstin Grenö kerstin.greno@uhs.su.se

Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling

Prefekt: Päivi Juvonen, paivi.juvonen@usos.su.se

Profilområde: svenska, språkutveckling och lärande och moderna språk och lärande Profilområdes lärare NO:Lars-Åke Käll lars-åke.kall@usos.su.se Britt-Ingrid Stellin britt-ingrid.stellin@usos.su.se

Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner

Prefekt: Malin Rohlin, malin.rohlin@utep.su.se

Profilområde: Fritidspedagogik och lärande, idrott, fritid och lärande samt estetiska och tekniska läroprocesser

Profilområdeslärare NO:catrin Björck catrin.björck@utep.su.se ,Kristina Torman

kristina.torman@utep.su.se Annika Semb-Granhed, annika.semb-grandhed@utep.su.se Fritidspedagogik Mia Hörling-Norinder, mia.hörling-norinder@utep.su.se

Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Prefekt: Inger Eriksson, inger.eriksson@did.su.se

Profilområde: Lärande i förskolan

Profilområdeslärare NO: Inger Hensvold inger.hensvold@did.su.se Pedagogiska institutionen

Prefekt: Annika Ullman, annika.ullman@ped.su.se Specialpedagogiska institutionen

Prefekt: Margaretha Ahlström, margaretha.ahlström@specped.su.se Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Prefekt: Gunilla Preisler, gunilla.preisler@buv.su.se

Samverkande högskolor

Idrottshögskolan box 6526, 114 86 Stockholm, 08-402 22 00 Konstfack box 24115, 104 51 Stockholm, 08-450 41 00

Kungliga Musikhögskolan, box 27111, 115 91 Stockholm, 08-16 18 00 KTH - Kungliga Tekniska Högskolan, www.kth.se

VFU-sekretariatet

Telefon 08-1207 6770 mejl:vfu@ruc.su.se Helene Breitzholtz helene.breitzholt@suc.su.se Barbara Lindström barbara.lindstrom@ruc.su.se Susanna Malm susanna.malm@ruc.su.se

Ordlista och förkortningar

Skola Samlingsbegrepp för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola gymnasieskola och olika vuxenutbildningar som studieförbund,

kommunal vuxenutbildning mm

Lärare Innefattar lärare för alla skolformer enligt ovan, vilket innebär för- skollärare, fritidspedagoger, grundskollärare och gymnasielärare VFU Verksamhetsförlagd utbildning. I AOU ska 15 hp vara VFU och

15 hp per inriktning. Undantag finns

Partnerområde Är en kommun/stadsdel dit studenten är knuten under hela sin studietid för att genomföra VFU. Lidingö stad motsvarar ett partnerområde.

Basområde Lidingö stad har 7 basområden som motsvarar skolområden och var och ett har en ansvarig samordnare/basgruppsledare

Basgrupp Studenter med plats i samma basområde bildar en basgrupp LUG Lednings- och utvecklingsgrupp i partnerområdet

RUC Regionalt utvecklingscentrum. En del av lärarutbildningens kansli.

Har ett övergripande ansvar för samordning och utveckling av VFU, praxisnära examensarbeten och praxisnära forskning

AOU Det allmänna utbildningsområdet, 90 hp. Kurserna är obligatoriska.

Minst 15 hp ska vara VFU. Tillsammans ska kurserna ge den grund- kunskap som krävs för alla lärarkategorier i det kommande yrkesut- övandet.

Inriktning Motsvarar 60-90 hp, varav minst 15 hp ska var VFU. Kursen läses normalt i en följd.

Specialisering Kan vara breddningsspecialisering eller fördjupningsspecialisering.

Kurserna motsvarar 10-30 hp. VFU kan ingå i en specialisering Examensarbete Krävs för lärarexamen, 15 hp, och kan ligga inom AOU, inriktning

eller fördjupning. Stockholms universitet verkar för att studenterna knyter sina examensarbeten till kommunens verksamhet och ut- vecklingsarbete.

Olika typer av lärarutbildningar

Lärarprogrammet vid Stockholms universitet leder till lärarexamen om 210-330 hp. Förutom studenter i lärarprogrammet finns studenter i följande Lärarutbildningar:

CL–studenter (civilingenjör/lärare) utbildning om 300 hp som leder till dubbel examen. Totalt 45 hp VFU varav 15 av dessa ingår i ett examensarbete. VFU knuten till gymnasieskolan eller vuxenutbildningen men även till museer, utbildningsföretag etc KPU-studenter - kompletterande pedagogisk utbildning om 90 hp. Studenterna har högskolestudier om minst 180 hp. Utbildningen inriktar sig mot grundskolans senare del och gymnasiet.

KOMB-studenter (kombinationsstudenter) kombinationsutbildning om minst 270 hp som leder till dubbelexamen – magister- eller masterexamen och lärarexamen.

Utbildningen riktar sig till grundskolans senare år och gymnasiet.

Säl,Val och UlV- kompletterande lärarutbildning för obehöriga lärare

Placering i partnerområdet - studenten ska ha en placering som stämmer överens med kursplanen för inriktningsstudierna/profilområdet. Student som läser mot

grundskolans senare del och gymnasiet ska garanteras att få VFU inom gymnasieskolan i minst en av inriktningarna.

PO-dagar och basgruppsdagar

Under första terminen i lärarprogrammet anordnar Lidingö tre partnerområdesdagar.

Syftet är att studenterna ska lära känna Lidingö och få en inblick i verksamheten och i skolorna. Studenter som läser andra varianter av lärarutbildningen är välkomna att delta i de tre po-dagarna. Resterande terminer gäller basgruppsdagar som planeras av

samordnaren/basgruppsledaren. Studenter antagna ht 08 har obligatorisk basgruppsverksamhet som är VFU och bunden till kurser inom AUO.

PO-dag 1 Lär känna skolområdet – introduktion och besök på skolområdets olika verksamheter. Presentation av hur skolområdet arbetar med värdegrundsfrågor

PO-dag 2 Lär känna partnerområdet - presentation av stadens utbildnings- och fritidsverksamhet, samt av annan verksamhet i Lidingö.

Po-dag 3 Varierad utformning, sammanfaller med basgruppsdag 3 - kan vara att lyssna till examensarbeten av studenter inom partnerområdet

Ansvarsfördelning

• att i god tid vid varje terminsstart meddela skolområdets samordnare om ev önskemål om byte av VFU-plats

• att vid terminsstart informera mottagande arbetslag/kontakthandledare om aktuella kurser, kursplaner och studiehandledningar

• att regelbundet öppna sin studentmail

• att regelbundet läsa skolområdets VFU-information via skolområdets hemsida

• planera den verksamhetsförlagda utbildningen i samverkan med arbetslag och kontakthandledare

• att delta i partnerområdesdagar och basgruppsdagar utifrån universitetets riktlinjer

• att anmäla ev sjukdom eller andra förändringar till mottagande arbetslag/kontakthandledare

• att vara införstådd med att VFU bedrivs som heltidsstudier

• att genomföra överenskomna VFU-uppgifter och ge återkoppling på dessa

• att tillsammans med arbetslag/kontakthandledare utvärdera VFU

• att delta i t ex konferenser, samtal mm samt övriga göromål som ingår i en lärares arbetsuppgifter

• att i ökande utsträckning själv ansvara för olika delar av lärares uppgifter Mottagande arbetslag/kontakthandledares ansvar

• att ta del av aktuella kursplaner och studiehandledningar

• att planera VFU i samverkan med studenten, introducera studenten i verksamheten och presentera terminens verksamhet med temadagar etc

• att ge studenten vägledning och förslag till kontakter med olika verksamheter i kommunen som anknyter till och belyser studentens studier

• att vara en bas för studentens undersökningar, undervisningsövningar och ledarutveckling

• att genom reflektion och samtal bidra till studentens bearbetning av erfarenhet av det pedagogiska arbetet i verksamheten

• att möjliggöra för studenten att delta i och i ökande utsträckning själv ansvara för olika delar av lärares arbetsuppgifter

• att kontakta regionsamordnare/ämnesområdeslärare/profilområdeslärare så snart det uppstår tveksamheter om en students insats

• att skriva ett omdöme i VFU-rapporten över studentens VFU-arbete utifrån kursens syften och examinationskriterier till kurslärare på universitetet.

VFU-samordnares/basgruppsledares ansvar

• att fördela studenterna till enheterna inom basområdet utifrån studenternas inriktningar/specialiseringar

• att tillsammans med övriga VFU-samordnare ansvara för byten av VFU-platser inom partnerområdet för att studenten ska få möjlighet att genomföra VFU inom alla de skolformer som ingår i studentens lärarexamen

• att vara kontaktperson för studenterna under VFU

• att ansvara för att studenterna undertecknar Lidingö stads överenskommelse, sekretessförbindelser och lämnar in utdrag ur belastningsregistret

• att ha en aktuell förteckning över studenternas VFU-placering i området och ta kontakt med universitetet om problem uppstår

• att bjuda in till, planera, genomföra och utvärdera partnerområdets basgruppsdagar

• att tillsammans med skolområdets ledningsgrupp planera och genomföra partnerområdesdagar då skolområdet ansvarar för en ny basgrupp

• att i maj/december rapportera underlag för utbetalning av VFU-ersättning

• att vid behov delta i konferenser angående lärarutbildning

• att delta i samordnarmöten och andra möten vid behov Områdeschef/enhetschef/rektor/förskolechefs ansvar

• att motivera personalen och understryka vikten av att delta i VFU-verksamhet vid mottagandet av nya studenter

• att vid schemaläggning och verksamhetsplanering inbegripa VFU-verksamheten inom skolområdet.

• att avsätta tid för samordnare utifrån stadens ersättningsnivåer

• att tillsammans med samordnare planera och genomföra partnerområdesdagar, då skolområdet får en ny basgrupp, samt fungera som ett stöd för samordnarens uppdrag gällande VFU

• att informera om skolområdets verksamhet och om skolledaruppdraget vid t ex basgruppsdagar/partnerområdesdagar

• att informera VFU-studenter om läraruppdraget i stort samt anställningsbarhet

• att ansvara för och förvara studenternas utdrag ur belastningsregistret

• att hålla sig uppdaterad om förändringar inom lärarutbildningen

LUGs (Lednings- och utvecklingsgruppens ansvar)

• att ha det övergripande ansvaret för stadens riktlinjer för VFU

• att verka för att skapa intresse för utveckling av VFU i partnerområdet

• att ha det övergripande ansvaret för VFU-placeringarna och planera för att studenten får relevant VFU

• att ge studenterna en möjlighet att få inblick i partnerområdets olika verksamheter

• att tillsammans med samordnarna besluta om innehållet i basgruppsdagarna

• att LUGs ordförande ansvarar för budget och ersättningsnivåer Central samordnare/administration

• att ha kontakt med universitetet och samverkande högskolor och tillsammans med samordnarna fördela studenterna

• att i juni/december lämna ut underlag för VFU-ersättning till basområden

• att samordna arbetet med studenter från samverkande högskolor

• att hålla sig ajour med förändringar i lärarutbildningen och ha kontakt med Stockholms universitet, KSL och samverkande högskolor

• att ha det administrativa ansvaret för samordnarnas datorer Central samordnare

• att i samråd med LUGs ordförande skicka ut kallelse till LUG-möten, föra minnesanteckningar och distribuera dem till LUGs medlemmar

• att kalla till samordnarmöten, föra minnesanteckningar och distribuera dem till samordnarna

• att planera och genomföra PO-dag 2 i samråd med LUGS ordförande och vid behov delta i planering av övriga PO-dagar

• att följa upp och utvärdera samordnaruppdraget

• att tillsammans med samordnarna följa upp och utvärdera VFU kopplat till skolområdets kvalitetsredovisning

• att inventera behov av kompetensutveckling för mottagande arbetslag, lärare och samordnare på uppdrag av LUG

• att samordna arbetet med Stockholms universitet och samverkande högskolor

• att hålla sig ajour med förändringar i lärarutbildningen och ha kontakt med Stockholms universitet, KSL och samverkande högskolor

• att ta ansvar för att samordna studenter gentemot de enskilda/fristående verksamheterna

Överenskommelse mellan student och Lidingö partnerområde ht/vt 200…

(ett ex till studenten och ett ex till samordnaren)

Namn:………..

Adress:……….

Telefon:………

Studentmailadress:………..

Lärarutbildning:……….

Studentens ansvar under VFU inom Lidingö partnerområde

• Att i god tid vid varje terminsstart meddela skolområdets samordnare om ev önskemål om byte av VFU-plats

• att vid terminsstart informera mottagande arbetslag/kontakthandledare om aktuella kurser med utbildningsplaner, kursplaner och studiehandledningar

• att regelbundet öppna sin studentmail

• att regelbundet läsa skolområdets VFU-information via skolområdets hemsida

• planera den verksamhetsförlagda utbildningen i samverkan med arbetslag och kontakthandledare

• att delta i partnerområdes dagar och basgruppsdagar utifrån universitets riktlinjer

• att anmäla ev sjukdom eller andra förändringar till mottagande arbetslag/kontakthandledare

• att vara införstådd med att VFU bedrivs som heltidsstudier

• att genomföra överenskomna VFU-uppgifter och ge återkoppling på dessa

• att tillsammans med arbetslag/kontakthandledare utvärdera VFU

• att delta i konferenser, samtal som ingår i en lärares arbetsuppgifter

• att i ökande utsträckning själv ansvara för olika delar av lärares uppgifter

• att lämna in registerutdrag ur belastningsregistret Partnerområdets ansvar under studentens VFU

• att placera studenten i relevant skolform i partnerområdet

• att planera VFU tillsammans med student och universitet/högskola

• att bidra till VFUs innehåll och utformning av VFU-uppgifter

• att ge studenten möjlighet till inblick i partnerområdets alla verksamheter

• att ge studenten möjlighet till samtal, reflektion och handledning

• att följa upp studenternas närvaro och insats under VFU

• att medverka i bedömning av studentens VFU som underlag för examination

• att ansvara för uppföljning och utvärdering av VFU

Ovanstående har student och VFU-samordnare överenskommit den………..200…

Student VFU-samordnare

Sekretessförbindelse

De bestämmelser som avses är sekretesslagen 7 kap 9 § skolsekretess samt 7 kap 38 § Förskolesekretess ( se särskild information)

Student i Lidingö partnerområde, undertecknad, har tagit del av innehållet i Sekretesslagen (SFS) 1980:100).

Lidingö den ………..

………..

Namnteckning

………..

Namnförtydligande

………..

Personnummet

Intygande av utdrag från belastningsregistret

Områdeschef/förskolechef/rektor inom ………skolområde har mottagit utdrag från belastningsregistret för följande student inom Lidingö partnerområde

Lidingö den ………

………

Studentens namn

……….

Mottagande persons namnteckning

……….

Namnförtydligande

Blankett samt utdrag ur belastningsregistret förvaras på skolområdets expedition Se den sekretesstext som finns i dokumentet

Verksamhetsförlagd utbildning(VFU)

Sekretess och tystnadsplikt i förskolan och skolan

Bestämmelse rom handlingssekretess och tystnadsplikt i sekretesslagen (SekrL) utgör en inskränkning i den svenska offentlighetsprincipen, dvs allas rätt till insyn i kommunal och statlig verksamhet. SekrL: s regler gäller endast vid myndigheter. Vid friskolorna och enskilda förskolor/enskild skolbarnsomsorg regleras tystnadsplikten i skollagen.

De känsliga uppgifter som kommunalt verksam skol- och skolbarnsomsorgspersonal (även högskolestuderande) tar del av i sitt arbete skyddas enligt bestämmelserna i SekrL 7 kap 9 §, den sk skolsekretessparagrafen. För förskoleverksamheten finns motsvarande bestämmelser i SekrL 7:38. Tanken är att en elev eller förälder ska kunna vända sig till en anställd eller lärarstuderande i känsliga ärenden och känna att den information man lämnar hanteras med stor respekt för varje människas personliga integritet.

Förbudet att avslöja känsliga och ömtåliga förhållande gäller muntliga uppgifter

(tystnadsplikt) eller uppgifter i handlingar, dvs olika slag av skriftlig dokumentation på förskolan/skolan(handlingssekretess). Brott mot tystnadsplikten ger normalt dagsböter, ofta i kombination med skadestånd.

Alla som i förskolans och skolans verksamhet kommer i kontakt med känsliga uppgifter har tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller barns och anhöriga s personliga förhållanden.

Det kan vara allt från fysiska och psykiska sjukdomar till skilda slag av sociala och ekonomiska problem. Uppgifter i skolan om närvaro, frånvaro, betyg och

skolprestationer är offentliga.

Sekretess gäller i skolan mellan skolsköterska/läkare å ena sidan och övrig skolpersonal å den andra. Mellan förskoleverksamheten(barn 0-5 år) och övriga skolan gäller

sannolikt också sekretess. Rättsläget är för närvarande oklart. I dessa fall ska samtycke från vårdnadshavare i första hand inhämtas innan känsliga uppgifter lämnas till andra anställda

Hur lärare/studerande inom en skolmyndighet i övrigt samtalar med varandra regleras inte i lagen. Det handlar här om en etisk bedömning där frågan blir: Vem behöver för sitt arbetes skull veta det jag vet? Huvudregeln är att alla som nära samarbetar kring ett barn öppet kan informera varandra. När personalen respekterar sin tystnadsplikt kommer uppgifter aldrig att röjas för obehöriga. En enkel regel när det gäller att tala med sina arbetskamrater är att ”tala om andra som du vill att de ska tala om dig”

Några sekretessbrytande bestämmelser

Utöver samtycke från den det berör (SekrL 14:4) finns många andra bestämmelser som bryter igenom sekretessen. Brott, t ex misshandel och stölder, får polisanmälas. Vid oro för att ett barn far illa finns enligt socialtjänstlagens 14 kap 1 § en anmälningsplikt för varje anställd i förskolan/skolan till socialtjänsten. Vittnesplikt gäller inför domstol. Ett annat viktigt undantag är den sk generalklausulen(SekrL14:4) som innebär att

skolan(dock inte skolhälsovården) kan kontakta andra myndigheter” om det är

uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretess ska skydda”.

Lärarstuderande och sekretessen i skola

En student som aktivt deltar i arbetet har tystnadsplikt vid verksamhetsförlagd del av utbildningen(VFU) och därmed rätt att ta del av de känsliga uppgifter hon/han kan behöva om barn och anhöriga. Tystnadsplikten, som f ö gäller hela livet, måste särskilt iakttas vid resa till och från skolan, vid samtal i hemmet och vid återkomsten till universitet/högskolor. När studenten har uppföljning av VFU och delger sina

erfarenheter, ska uppgifterna avidentifieras så att ingen kan peka ut barnet eller dennes nära anhöriga.

I samband med VFU under den första terminen på universitet/högskolor får studenten underteckna en sekretessförbindelse i sitt partnerområde. Av den framgår att hon/han ska behandla information hon/han tar del av om människors personliga liv och

förhållanden som hemligt material att avidentifierat användas i utbildningssyfte endast inom den egna gruppen studerande och lärare.

Straffet för brott mot tystnadsplikten är dagsböter eller fängelse högst ett år, ofta

kombinerat med skadestånd. Meddelarfriheten till medierna är starkt inskränkta, vilket innebär att ingen kontakt ska tas med tidningar, radio eller TV i känsliga och namngivna ärenden som gäller elev eller närstående denne.

Förslag på litteratur

Olsson, Staffan (2001). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola.

Lund:Studentlitteratur, (208s). ISBN 91-44-01898-3

Svenska Kommunförbundet (2001). Sekretess i förskola och skola mm Stockholm: Kommentus Förlag, (46s) ISBN 91-7099-758-6

VFU-underlag för VFU i Lidingö VT HT 200…Datum:. ...

Uppgifterna lämnas varje termin till VFU-samordnaren i ditt område

Namn: ...

Adress: ...

Mobiltelefon...

Studentmailadress ...

Typ av lärarutbildning ...

______________________________________________________

Studieinriktning

Denna termin läser jag:

...

Jag går nu min 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e 6:e 7:e 8:e 9:e 10:e 11:e 12:e Kursen/kurserna vänder sig mot följande skolfomer:

Förskolan Förskoleklass Fritidshem Grundskolan tidigare år Grundskolans mellanår Grundskolans senare år Gymnasiet Komvux

Kursansvarig institution:...

Kursansvarig person:...

Datum för VFU under terminen...

Nästa termin kommer jag att läsa

...

Önskar VFU denna termin:...

...

Senaste VFU-plats: ...

Tidigare VFU-platser: ...

...

. ...

Planeringsunderlag för kontakthandledare/arbetslag VT HT 200….

Använd underlaget för gemensam planering av VFU student och

kontakthandledare. Vid terminens slut lämnas en kopia på underlaget till skolområdets VFU-samordnare.

Namn:. ...

Adress:. ...

Telefon:. ...

Studentmail:...

Typ av lärarutbildning;...

Behörighet för följande skolformer/år.. ...

Tider för VFU Planering av VFU (lektion, möten etc) Ansvarig lärare

Frånvaro/datum Frånvaro kompenserar genom att Ansvarig

VFU-uppgifter som Lidingö stad kan erbjuda och ser som viktiga för att den studerande ska få så stor insikt i läraryrket som möjligt.

För att få en så komplett VFU och få så stor insikt som möjlighet i

förskollärare/läraryrket erbjuder vi följande områden att ta del av och diskutera kring.

De ska ses som ett komplement till studenternas egna uppgifter i de fall VFU-uppgifter inte tar upp detta.

1. Normer och värden

1.1 Klasser/grupper 1.2 Frågeställningar:

• Hur upplever du klimatet i gruppen/klassen?

• Finns det barn/ungdomar med olika etnisk bakgrund?

• Hur arbetar förskolläraren/läraren med dessa barn?

• Vilket/vilka arbetssätt dominerar?

• Vilket förhållningssätt har läraren gentemot sina elever/barn?

• Något annat speciellt du noterar?

1.3 Antimobbingarbete/likabehandling/krishantering 1.4 Frågeställningar

• Hur ser handlingsplanen mot mobbing/likabehandlingsplanen ut?

• Hur har den/de arbetats fram?

• Vilken inställning har eleverna/barnen, lärarna, skolledning och föräldrarna till planerna?

• Vilka är med i antimobbingrådet och hur utses de?

• Hur bedrivs arbetet i rådet i stort?

• Vilket förebyggande arbete i stort har skolan/förskolan?

• Möjligheter och svårigheter med arbetet som bedrivs?

• Hur ser skolans krisplan ut?

• Vilka sitter i skolans krisgrupp och vilka är deras uppgifter?

• Möjligheter och svårigheter med arbetet som bedrivs?

2. Ledning och styrning

2.1 Förskoleledningen/skolledningens organisation och uppgifter 2.2 Frågeställningar

• Hur är förskolan/skolan organiserad i stort; områdeschef,

rektor/förskolechef, arbetslagsledare, pedagogiska ombud, arbetslag etc?

• Hur är ansvarsområden och arbetsuppgifter fördelade?

• Hur tas och förankras beslut på de olika nivåerna?

• Hur går budgetarbetet till och vilka pedagogiska tankar ligger bakom?

• Hur går schemaläggningen till och utifrån vilka synsätt läggs schemat?

• Hur går anställning av ny personal till och vilken introduktion får de?

• Vilka fattar beslut om kompetensutbildning och hur mycket kostar den årligen?

• Hur är fackets roll på förskolan/skolan och vilka frågor arbetar de med?

• Svårigheter och möjligheter med organisationen?

2.3 Arbetslagets organisation och uppgifter 2.4 Frågeställningar

• Vilka yrkes/lärarkategorier ingår i arbetslaget

• Vilka tankar ligger bakom arbetslagets organisation och sammansättning?

• Vilka är arbetslagets uppgifter och hur ofta träffas de?

• Hur är arbetsuppgifterna fördelade inom arbetslaget?’

• Vad är styrkan med arbetslaget och vilka effekter får det i det pedagogiska arbetet?

2.5 Mentor/mentorsroll 2.6 Frågeställningar

• Vilka olika arbetsuppgifter har en mentor?

• Hur mycket tid avsätter man till föräldrakontakter, till kontakten med mentorseleverna/barnen?

• Vilka olika typer av samtal har man som mentor och vilka kan vara inblandade i dessa?

• Hur arbetar mentorn för att skapa goda relationer till mentorseleverna?

• Hur skapar man goda relationer till föräldrarna?

• Vilka svårigheter och möjligheter finns inbyggda i mentorsrollen

2.7 Elevhälsovård och SYV 2.8 Frågeställningar

• Vilka uppgifter har skolhälsovården? Hur är den integrerad i verksamheten i stort?

• Hur varierar arbetsuppgifterna utifrån barnens ålder?

• Vilken uppgift har skolhälsovården i skolans elevvårdsgrupp?

• Vilka arbetsuppgifter har SYV och hur integreras dessa i undervisningen i stort?

• Vilka uppgifter har kurator och hur integreras dessa i skolans verksamhet i stort?

3. Kunskap och lärande

3.2 Frågeställningar

• Vilka olika planer finns för förskolan/skolan?

• Hur har de arbetats fram och hur används de i verksamheten?

• Hur hänger de olika lokala planerna ihop med läroplanen/kursplanen?

• Vilka områden prioriteras och varför?

• Hur använder sig lärarna av läroplanens/kursplanernas strävansmål, uppnåendemål och ev betygskriterier, direkt i sitt arbete?

• Vilka fora finns för diskussioner kring kunskap och lärande?

• Hur förankras och förklaras målen i styrdokumenten för föräldrar och elever?

• Hur förankras och förklaras målen i styrdokumenten för föräldrar och elever?

3.3 Elevinflytande över kunskap och lärande vid portfolio 3.4 Frågeställningar

• I vad får barn/ungdomarna vara med och bestämma?

• Hur ser inflytandet ut i undervisningen och annan pedagogisk verksamhet?

• Hur vet de vad de förväntas kunna och hur de ska bedömas? Har de något inflytande över detta och i så fall hur?

• Hur förankras och förklaras de kunskapskvalitéer som ska bedömas?

• Hur tränas barnen/ungdomarna i att själva värdera sina kunskaper?

• Vilka möjligheter och svårigheter upplever läraren respektive barnen/ungdomarna med portfolio?

• Vilka olika syften och funktioner har portfolio vid olika åldrar?

3.5 Utvecklingssamtal 3.6 Frågeställningar

• Hur förbereder eleven samtalen i skolan? Portfolio? Hur fungerar och används den?

• Hur förbereder lärarna samtalen i skolan? Portfolio?

• Hur förbereder eleven samtalen hemma? Portfolio?

• Hur förbereder föräldrarna samtalen?

• Hur går samtalet till och vem leder det?

• Vilka frågor tas upp?

• Hur talar man om ”svåra frågor”?

• Vilka allmänna möjligheter och svårigheter finns inbyggda i den här typen av samtal?

4. Inflytande och samverkan

4.1 Formell föräldrasamverkan 4.2 Frågeställningar

• Hur ofta förekommer föräldramöten?

• Planeras föräldramöten centralt på förskolan/skolan?

• Vilket innehåll har föräldramöten och hur bestäms innehållet?

• Finns en föräldraförening/föräldraråd/samråd?

• Vilka uppgifter har ovanstående och vilka möjligheter till inflytande har föräldrarna?

• Hur samarbetar föräldraförening etc med skolledningen?

• Möjligheter och svårigheter med föräldraförening?

5. Barn i behov av särskilt stöd

• Hur arbetar skolan med elever i behov av särskilt stöd? Vilket ansvar och vilka uppgifter har mentorn och ämnesläraren?

• Vilket ansvar har arbetslaget? Hur arbetar de med dessa barn?

• Vilka ingår i skolans EVG-grupp? Vilket ansvar och vilka arbetsuppgifter har de?

• Hur går det till när åtgärdsprogram upprättas, vilka är involverade, vilka stödåtgärder ges, hur följs de upp och dokumenteras?

• Vilket stöd och vilken handledning kan personalen få?

• Hur förhåller sig lärarna/personalen till barn/ungdomar i behov av särskilt stöd?

• Möjligheter och svårigheter i arbetet med barn/ungdomar i behov av särskilt stöd?

Handledning inom inriktningar och specialiseringar

Både för studenten och för handledaren är det betydelsefullt att kunna genomföra en professionell handledning och vägledning som leder till diskussioner, nya tankar och möjligheter att reflektera kring undervisning och lärande. För att underlätta finns här frågeställningar under rubriker för att användas både före och efter själva

undervisningstillfället/den pedagogiska verksamheten. Det är naturligtvis viktigt att student och handledare vid ett första möte alltid gjort upp vilka förutsättningar som ska råda vid arbetet med barnen/eleverna. Frågor som ” är det ok att jag som handledare får delta aktivt när du leder arbetet med barnen eller ska jag förhålla mig helt passiv”, måste var helt klara innan.

Flera skolor/förskolor har arbetat aktivt med handledning och ett flertal har arbetat fram dokument som stöd vid handledning.

Handledningssamtalet

Ett sätt att få struktur på handledning är att vid samtalet utgå ifrån:

1. Syfte, innehåll och urval 2. Arbetssätt och metod 3. Motivering/engagemang

1. Syfte,innehåll och urval

• Varför ska eleverna läsa detta? Vilka mål, uppnåendemål, strävansmål vill du nå fram till? Vad ska de arbeta med, vilket urval för att nå fram till målen?

• Hur mycket kan eleverna vara med och påverka innehållet? Vilka delar är det lämpligt att de har inflytande över och vilka inte?

• Vilka bakgrundskunskaper kan eleverna tänkas ha? Hur kan du använda dig av detta? Målgruppsanalys?

• Vilka kunskaper och färdigheter ska de träna på eller nå fram till under arbetet?

• Måste alla lära sig samma sak? Hur stor frihet har du utifrån styrdokumenten?

Hur stora skillnader kan det vara för att det ska fungera i en elevgrupp?

• Vilka begrepp är de mest centrala och varför?

• Vilket tidsupplägg tänker du dig och varför?

• Vilka kunskapskvalitéer ska du bedöma och hur ska bedömningen gå till?

1.2 Efterhandledning

Förutom ovanstående frågeställningar använd även nedanstående

• Vilka särskilda inlärningsproblem relaterade till stoffet såg du? Gjorde du något för att hantera dem och i så fall vad?

• Vilka av målen uppnådde du? Hur vet du det? Vilka mål nådde du inte?

• Har du upplevt något liknande förut, med tanke på innehåll och urval?

• Ser du något mönster när det gäller elevernas förhållningssätt till innehållet?

2. Arbetssätt och metod

• Hur väljer du arbetssätt och vad avgör ditt val? Elevgruppen, arbetslagets önskemål?

• Hur motiverar du ditt val av arbetssätt? Pedagogiska strömningar etc?

• Möjligheter och svårigheter med val av arbetssätt?

• Ska eleverna få vara med och påverka arbetssättet? Hur kan de göra det?

• Vad finns det för alternativa arbetssätt?

• Kan det få förekomma parallella arbetssätt i klassen/gruppen?

• Finns det elever i behov av särskilt stöd och finns det i så fall några specifika svårigheter i just ditt ämne, för dem?

• Hur kan du variera praktiskt och teoretiskt arbete?

• Vilka lokaler finns som passar till ditt arbetssätt? Vilka typer av läromedel och annan utrustning kommer du att använda?

• Kan du samverka med andra ämnen? Hur skulle ett sådant upplägg se ut?

• Hur tar du reda på var eleverna befinner sig kunskapsmässigt? Hur ska utvärdera elevernas kunskapskvalitéer under och efter momentet?

• Ska de få vara med och påverka hur de kan bli bedömda?

• Hur ska du dokumentera processen och resultatet?

2.2 Efterhandledning

Förutom ovanstående så använd även nedanstående

• Vilken uppfattning om kunskap/kunskapssyn presenterades för eleverna genom det här arbetssättet?

• Stämmer det överens med din egen kunskapssyn?

• Vilken typ av inlärning betonades genom arbetssättet/metoden?

• På vilket sätt har du underlättat elevernas möjligheter att använda och ha nytta av de nya kunskaperna?

• Gjorde du något som hämmade och försvårade inlärningen? I så fall vad och hur kan man göra nästa gång?

• Har du upplevt något liknande förut, som det som hände, när det gäller arbetssätt/metod under undervisningstillfället?

• Vad har eleverna i övrigt lärt sig under denna lektion?(eget kunskapssökande, samarbetsförmåga, reflektion, kritisk tänkande)

• Vilken erfarenhet från denna undervisning tycker du att du kan ta tillvara i ditt fortsätta arbete som lärare

3. Motivering/engagemang

• Vad anser du vara ett bra inlärningsklimat och hur skapar du som lärare förutsättningar för detta? Hur kommer du att arbeta med detta under arbetsområdet?

• Hur kan man synliggöra elevers utveckling så att de själva blir medvetna om vad som krävs av dem, så att de ser sin egen utveckling? Hur kan du använda portfolio i detta arbete?

• Påverkar valet av arbetssätt elevernas engagemang och i så fall hur?