• No results found

33.7. Bilaga 3.1 Funktionsprogram gruppboende (LSS)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "33.7. Bilaga 3.1 Funktionsprogram gruppboende (LSS)"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vård- och omsorgskontoret LSS-boende (gruppbostad)

Funktionsprogram

(2)

1

Inledning ... 3

Funktionsprogrammets tillämpning ... 5

Funktioner ... 6

Nyckeltal ... 9

(3)

3

Inledning

Ett LSS-boende (gruppboende) är en insats enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar.T.ex. kan personer med utvecklingsstörning, autism,

förvärvad hjärnskada eller rörelsehinder bo i ett LSS-boende. Att bo i ett LSS-boende är frivilligt för den enskilde. Boendet kan vara ett gruppboende, en servicebostad eller en annan särskilt anpassad bostad. Målet med LSS-boenden är att personer med en fuktionsnedsättning ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt.

I ett gruppboende finns personal som tar hand om de boende. Den enskilde får hjälp med dagliga behov. Dagliga behov kan vara att sköta hygienen, klä på eller av sig, förflytta sig, handla och att kommunicera och umgås med andra människor. Personen som bor på

gruppboendet har rätt till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Gruppboendet får inte likna en institution utan ska fungera som personens privata hem. Grundförutsättning är max 6 bostäder med gemensam yta för samvaro samt ytor för personal att vistas och utföra

tillhörande arbete såsom dokumentation.

Vård och omsorgskontoret är det kontor som utifrån individens behov beviljar insatsen.

Tillsynsmyndighet för denna typ av boende är IVO (Inspektionen för vård och omsorg) vilka gör tillsyn och bedömning av bostad och lokal i verksamheter som bedrivs enligt 9 § 9 LSS.

Vid bedömning av lokalen tar de ställning till om lokalen är ändamålsenlig för den verksamhet som ska bedrivas där samt hur tillgänglig lokalen är för personer med olika funktionsnedsättningar. IVO utgår från gällande lagar, förordningar och andra föreskrifter samt vägledning från Boverkets byggregler.

Kommuner och landsting behöver inte tillstånd från IVO, men i de fall där kommunen vill lägga ut driften på en privat utförare krävs tillstånd, varför funktion på boende bör hanteras likställt för alla boende så möjlighet finns att lägga drift på privat utförare.

Villkor och lagstiftning om hur ett gruppboende ska vara utformat finns bl.a. i

Socialtjänstlagen. Riktlinjer och villkor kan även hämtas i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS alt

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Boendet bör innehålla 6 lägenheter (annat antal enligt särskild överenskommelse med Sollentuna kommun). Utöver lägenheterna ska det finnas gemensamma och administrativa ytor.

Helst bör en gruppbostad vara i ett plan, för att ge personalen en god överblick av

(4)

4 verksamheten samt god tillgänghet för de boende. Alla lägenheter ska ha närhet till

gemensamt kök och allrum. Antalet personal kan variera beroende på de boendes behov.

Det finns även riktlinjer enligt Arbetsmiljöverket om ytstorlek när det finns behov om extra vård och personal som ska vara den boende behjälplig, såsom vid säng eller våtutrymme s.k. arbetsyta.

Gruppbostad

För utformning av gruppbostäder för funktionshindrade gäller Boverkets föreskrifter.

BBR 21 tillåter inga särbestämmelser för gruppbostäder av denna typ, till exempel är det inte möjligt att sammanföra utrymmen och utrustning i den privata bostaden till gemensamma utrymmen. Lägenheter i en gruppbostad ska rymma samma funktioner och ha samma standard som vanliga bostäder. Därutöver kan tillkomma högre krav på tillgänglighet och andra

speciella krav, som en följd av målgruppens och personalens behov. Därav bör

dimensioneringen bedömas med hänsyn till den enskildes servicebehov samt behov av utrymmeskrävande hjälpmedel.

En gruppbostad beskrivs som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen där omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostaden är ett alternativ för personer med ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre

kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Utformningen av en gruppbostad anges i de allmänna råden enligt följande:

Institutionell prägel ska undvikas genom att gruppbostäder inte samlokaliseras med varandra och med andra bostäder som inte är ordinära och inte heller med lokaler för daglig

verksamhet.

Gruppbostaden bör i regel vara avsedd för tre till fem personer. Ytterligare någon kan accepteras om samtliga boende tillförsäkras goda levnadsvillkor. Här anser vård- och omsorgskontoret att sex boende är optimalt med hänsyn till drift och verksamhet.

Gruppbostadens gemensamhetslokaler är ett komplement till de egna lägenheterna. De bör ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lätta att nå.

Gemensamhetslokalerna är till för dem som bor i gruppbostaden samt tjänstgörande personal och ska nyttjas av de boende på deras villkor. Gemensamma utrymmen är en förutsättning för gruppbostaden. Annars är det ingen gruppbostad.

(5)

5

Funktionsprogrammets tillämpning

Funktionskraven ska beskriva egenskaper vid ny-, till- och ombyggnationer i

fastigheter/lokaler. Syftet är att verksamhetens funktionskrav ska förankras i projektet.

Tillämpning ska ske från behovsanalys till slut av programskede. Funktionsprogrammet ska inte användas i alla byggprojekt utan endast vid större projekt där det bedöms som

ekonomiskt försvarbart vilket beslutas av projektets styrgrupp i ett tidigt skede i projektet.

Tillämpningen av funktionsprogrammet avgränsas och berör inte total rivning av byggnader.

Funktionsprogrammet presenterar erforderliga funktioner i fastigheten/lokalen och huruvida det är ett råd ”att tänka på” eller ett ”skall-krav”. Fastigheter/lokaler kan innehålla krav från flera olika kontor samt verksamheter. Om ett ”skall-krav” på grund av exempelvis tekniska eller ekonomiska förutsättningar inte kan eller bör uppfyllas så ska det dokumenteras och motiveras. Dokumentationen skall protokollföras i projektets styrgrupp.

Avvikelser kan skrivas både av beställare – här avses de respektive förvaltningskontoren - och utförare – här avses trafik- och fastighetskontoret. Avvikelser ska alltid motiveras - dels för kostnadskontroll och dels för att effektivt nyttja funktionsprogrammet som ett verktyg för Sollentuna kommunledningskontors utvecklingsarbete med erfarenhetsåterföring. En avvikelse kan innebära ett avsteg från funktionsprogrammet genom att en funktion läggs till eller tas bort. I ett projekts alla skeden ska det tydligt framgå om avvikelser finns mot

beställning och avvikelser ska godkännas av beställaren. För råd ”att tänka på” är funktionen inte tvingande utan ska tillämpas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar.

Förvaltning, vidareutveckling och kommande revideringar av funktionsprogrammen svarar kommunledningskontoret för tillsammans med respektive förvaltningskontor.

(6)

6

Funktioner

Exteriör –Utomhusmiljö

Platsen för uppförandet av ett gruppboende bör vara strategiskt belägen och hänsyn ska tas till allmänna kommunikationer, gång- och cykelvägar. Närmiljön kring ett gruppboende ska ange liknade byggnation så att boende smälter in i miljön såsom krav från IVO – inte särskilt ange gruppboende enligt LSS.

Krav

- God tillgänglighet för funktionshindrade till och från byggnad.

- Plana ytor i nära anslutning till byggnad.

- Lättillgänglig för externa transporter och färdtjänst som behöver kunna stanna nära entrén.

Att tänka på

- Det är att ses som ordinärt boende, varför det inte ska ange institution, skyltning eller specialanpassat boende.

- Gärna möjlighet att vistas utanför boende på en uteplats och aktivitetsyta.

Interiör –Entré

Boende ska det finnas en välkomnande öppen och rymlig entré som är tillgänglighetsanpassad.

Krav

- Det ska vara enkelt för person med funktionsnedsättning att själv ta sig in/ut ur byggnaden såsom entré och uteplats.

Att tänka på

- Entré och allmänna ytor bör utformas så att person med funktionsnedsättning har svängrum samt möjlighet att invänta skjuts såsom taxi m.m.

- Entrén bör ha ringklocka alt porttelefon så att externa besök har möjlighet att nå boende eller personal då entredörr normalt är låst.

(7)

7 Interiör – bostad

Krav

- Lägenheten ska vara utrustad med det som gäller för bostad enligt PBL med rum för samvaro, kök/pentry, våtrum samt förrådsyta.

- Ytan ska anpassas för 1-2 boende.

- Bostaden ska ha utökad tillgänglighetsnivå.

- Bostaden bör ha en boyta på 35-45 kvm.

- Dörröppning skall ha en bredd 1000 mm som ger möjlighet att få in en säng på hjul.

- Våtrummet ska ha utökad tillgänglighet med möjlighet att komplettera med hjälpmedel samt att personal får minst 800 mm arbetsyta vid dusch/toalett och handfat där och om det finns behov av extra stöd.

- Låsbart läkemedelsskåp.

Att tänka på

- Det är den boendes egen yta där utformning bör likna ordinärt boende i möjligaste mån

- Ytskikt och utrustning bör vara av slitstarkt material.

- Innertak bör förberedas för montage av t ex taklyft.

- Tillgång till kabel-tv och internet.

- Då bostaden ofta är ett livlångt boende bör möjlighet finnas för förändring och anpassning över tid efter den boendes behov och eventuella hjälpmedel.

- Det kan komma att ställas separata krav på någon enskild bostad på grund av den boendes behov och sjukdom.

- Plats för personalens hygienutrusning (handskar, handsprit etc) bör finnas i eller i anslutning till badrummet.

(8)

8 Interiör – gemensamma ytorna

Krav

- Gemensamt kök för samvaro och måltid ska ge plats för 10 personer, 6 boende, 2 personal och 2 besökare.

- Köket ska utformas så att det uppfyller kraven på livsmedelsanläggning. Det innebär bl.a. att det, separat från diskbänken, ska finnas handfat för handtvätt inför matlagning.

- RWC – handikapptoalett i de gemensamma utrymmena.

- Allrum/vardagsrum ska ge plats för 6-8 personer vid bord/soffa.

- Tvättstuga – med plats och utrustning för de boende samt drift.

- Tillgång till kabel-tv och internet.

- Förrådsytor.

- Soprum.

Att tänka på

- Önskvärt är om allrum/vardagsrummet är avskilt från kök så det kan användas till olika aktiviteter såsom tv, pyssel och samtal samtidigt som det pågår aktivitet i köket.

Interiör – personalutrymmen

Krav

- Personalrum med pentry, för att rast samt lunch.

- Personalrum för ombyte och förvaring.

- Personaltoalett med dusch.

- Personalkontor/administration med låsbar dörr.

- Jour rum för sovande personal.

- Lås till personalrummen.

Övrigt

Att tänka på

- Varje gruppboende har boenden med olika behov varför det kan skilja på utformning och deras behov i den enskilda lägenheten.

- Färg, form, ljus, ljud samt val av material kan ge mervärde för målgruppen.

(9)

9

Nyckeltal

- Mål är att den totala ytan blir så funktionell och optimal så att den motsvarar ca 70 kvm/per boende.

- De egna bostäderna/rum bör motsvara ca 50-60 % av totalytan (35-45 kvm).

- De gemensamma utrymmena såsom entré, kök, allrum och korridorer bör motsvara 30-40 % av totalytan (100 – 150 kvm).

- Ytor för personal, förvaring, städ, avfall och drift bör motsvara ca 10 % av totalytan (40-45 kvm).

- Uterum/altan eller balkonger bör motsvara ca 5 kvm boende (30 kvm).

- Parkeringsytor för besök bör beräknas utefter norm 2 st./ 6/boende (för besök).

References

Related documents

Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal assistenter till den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp

KPMG har av Ale kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens styrning och uppföljning av insatser till funktionshindrade enligt

Vård- och omsorgsnämnden beslutar att revidera tillämpningsanvisningarna för taxa för service och omvårdnad enligt SoL och LSS samtidigt som de hemställer till kommunfullmäktige

Om den enskilde haft akut behov av stöd och hjälp kan bolaget, efter godkännande av VON, få ersättning även för tid överstigande beviljad tid per månad,

Bostad med särskild service för barn eller ungdomar i form av familjehem kan kombineras med andra LSS-insatser om det finns ett behov av insatsen och behovet inte har tillgodosetts

 Vård- och omsorgsnämnden beslutar att ge kontoret i uppdrag att ta fram ett förslag på upphandlingsdokument för upphandling av driften av Ekmans väg och återkomma med det

Vård- och omsorgsnämnden antar funktionsprogram för särskilt boende för äldre i enlighet med kontorets förslag i bilaga 2 till tjänsteutlåtande daterat 2015-05-02.. Vård-

Utredning genom telefonkontakt och personligt möte gör handläggaren en utredning/hämtar in underlag om vilket/vilka behov