7.7 Vänsterpartiet: Preliminär budget med verksamhetsplan 2014 för Sollentuna kommun

(1)

PRELIMINÄR BUDGET MED

VERKSAMHETSPLAN

2014 FÖR SOLLENTUNA KOMMUN

Inför kommunstyrelsens sammanträde 2013-03-27

(2)

Innehåll

1 Politisk inriktning för budgetåret 2014 4 1.1 Våra politiska fokusområden 4

1.1.1 Ansvarsfull ekonomisk politik 4

1.1.2 Utbildning 5 1.1.3 Omsorg 5 1.1.4 Integration och kommunikation 6

1.1.5 Miljö och klimat 6 2 Kommunövergripande mål och förslag till nämndövergripande åtaganden 8

Ansvarsfull ekonomisk politik 8

Utbildning 11 Omsorg 12 Miljö och klimat 12 Integration och kommunikation 15

3 Nämnderna 18 3.1 Kommunstyrelsen 19

3.1.1 Nämndens ansvar 19 3.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget 19

3.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014 19

3.1.4 Budget 2014 (förändringslista) 21

3.2 Överförmyndarnämnden 22 3.2.1 Nämndens ansvar 22 3.2.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget 22

3.2.4 Budget 2014 (förändringslista) 23 3.3 Trafik - och fastighetsnämnden 24

3.3.4 Budget 2014 (förändringslista) 25 3.4 Barn-och ungdomsnämnden 26

3.4.4 Budget 2014 (förändringslista) 27 3.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 28

3.6 Socialnämnden 30 3.6.1 Nämndens ansvar 30 3.6.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget 30

(3)

3.6.4 Budget 2014 (förändringslista) 31 3.7 Vård- och omsorgsnämnden 32

3.8 Kultur-och fritidsnämnden 34 3.8.1 Nämndens ansvar 34 3.8.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget 34

3.8.4 Budget 2014 (förändringslista) 35 3.9 Miljö - och byggnadsnämnden 36

3.10 Rösjöstyrelsen 38 3.10.1 Nämndens ansvar 38

3.10.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget 38

3.11 Kommunstyrelsen - exploateringsverksamhet 39

3.11.1 Allmänt 39 3.11.2 Budget 2014 39 3.11.3 Förändringar 39 4 Skattesats, övrig finansiering och utdelning från bolagen 40

4.1 Skattesats 40

4.2 övrig finansiering ⁴ ⁰

4.3 Utdelning från kommunala bolag 40

(4)

1 Politisk inriktning för budgetåret 2014

Sollentuna k o m m u n ska verka för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vårt arbete ska styras mot jämlikhet, jämställdhet, mångfald och öppenhet. M e d dessa utgångspunkter för ögonen synas de kommunala verksamheterna. V i synliggör miljö- och klimatproblem och kommer med lösningar. V i ser över de hinder, som finns för att skapa fler jobb och underlätta de ungas inträde i arbetslivet, liksom de hinder som finns för näringslivet att utvecklas. V i redovisar de klyftor som finns mellan olika sociala grupper, mellan olika åldrar och mellan olika kommundelar. V i lyfter fram de hinder som i dag finns f ö r att alla barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar och kunna bli aktiva medborgare som vuxna.

V i synar möjligheterna till ett fullgott liv för dem med stora hjälp- och vårdbehov.

V i tar dc utmaningar som vår kommun står för i framtiden på allvar. Världsekonomin är inne i ett osäkert läge där v i inte vet hur effekten blir för vår kommun. E n annan osäker post är det reviderade

mellankommunalt utjämningssystemet, som med största sannolikhet kommer att medföra ökade

kostnader för Sollentuna kommun. E n tredje utmaning under kommande år blir när kommunen tar över ansvaret för hemsjukvården fr o m med 2015. Detta behöver förberedas under 2014.

1.1 Våra politiska fokusområden

1.1.1 A n s v a r s f u l l e k o n o m i s k p o l i t i k

K o m m u n e n har en viktig roll att spela i arbetsmarknads- och näringspolitiken. Arbetet med att förbättra företagsklimatet i Sollentuna ska vidareutvecklas. E t t gott samspel mellan kommun och företag ökar den ömsesidiga förståelsen för varandras verksamheter och leder till att fler arbetstillfällen kan skapas. E n viktig del i detta är att kommunens service t ex genom myndighetsutövning förbättras. Kommunen ska medverka till att det finns tillräckligt med mark och lokaler f ö r småföretagare i Sollentuna.

I en ansvarsfull ekonomisk politik är ett effektivt utnyttjande av resurserna och utvecklingsbenägna verksamheter grundläggande. F ö l att kunna bibehålla och utveckla kvaliteten krävs att kommunen är ö p p e n för innovationer i hur servicen ges till kommuninvånarna.

K o m m u n e n ska förbättra den kontinuerliga kontrollen av sina entreprenörer så att avtal, lagar och

förordningar följs. Kommunen ska ställa samma krav på kvalitet och uppföljning av verksamheten oavsett vem som bedriver den.

Kommunens fastighetspolitik ska utvecklas. Många skolor och vård- och omsorgsboenden är slitna.

Trafik- och fastighetsnämnden behöver ha en bättre framförhållning för att kunna använda sin budget, även o m projekt blir uppskjutna. Nya förskolor, skolor och andra verksamhetslokaler behöver byggas f ö r att m ö t a befolkningsökningen i kommunen

Antalet hyresrätter i kommunen har minskat de senaste åren. Sollentunahcm b e h ö v e r därför ha byggprojekt inplanerade för varje ät i olika kommundelar. E n stor andel av de bostäder som byggs på kommunens mark i Väsjöområdet bör bli hyresrätter.

K o m m u n e n ska arbeta medvetet för att vara cn attraktiv arbetsgivare som lar tillvara personalens initiativkraft. Kommunens personalpolicy ska gälla för hela koncernen, det ät inte minst viktigi nu när S O L O M ska bolagiscras. De kommunanstälkla ska ha rätt att jobba heltid, och en möjlighet att jobba deltid. Andelen visstidsanslällda ska minskas. Chefer och medarbetare ska utvecklas i sitt arbete och till att utveckla kommunens verksamheter.

Övergripande mål:

S ä k e r s t ä l l a ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet.

Kommunen s k a vara en aktiv aktör mot näringslivet.

Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter.

(5)

1.1.2 U t b i l d n i n g

Kunskap är en rättighet som skapar möjligheter. K o m m u n e n ska därför skapa förutsättningar för och bejaka lärandet i livets alla skeden. Det livslånga lärandet inkluderar studier, arbetsliv och

fritidsaktiviteter Sollentuna ska ha Sveriges bästa skolor. H ö g kvalitet och likvärdiga villkor ska garanteras i samtliga Sollentunas skolor från förskola till vuxenutbildning.

Allas rätt till kunskap är grundläggande. Sollentunas skolor ska sätta fokus på lärande och trygg studiemiljö. Tillgången till jämlik elevhälsovård ska öka. Lärarna ska ha goda arbetsvillkor och kommunen ska arbeta för att höja lärarnas status. Arbetsmiljön ska vara god i Sollentunas skolor. Det förutsätter att skollokalerna håller god standard och att nödvändiga renoveringar sker.

Fritidsverksamheten behöver rymligare lokaler. N ä r nya skolloskaler byggs eller befintliga renoveras b ö r fritidsverksamhetens lokaler också ändamålsanpassas. D e t ska finna fritidsgårdar över hela kommunen ö p p n a både på eftermiddagar och på kvällar.

S t u d i e f ö r b u n d e n måste ges goda förutsättningar att verka f ö r ökad folkbildning och social gemenskap för alla åldrar.

K o m m u n e n ska på ett aktivt sätt möta och stödja ungdomar och andra invånare som av olika skäl inte kommit in på arbetsmarknaden. Kommunen ska aktivt bidra till att minska ungdomsarbetslösheten.

Det ska vara enkelt att få information, stöd och åtgärder efter behov. Vuxenutbildningen är en central del i det livslånga lärandet. Några andra verktyg är samarbete med arbetsförmedlingen och en

ansvarstagande personalpolitik. Kommunen ska samordna arbetsmarknadsinsatser i syfte att erbjuda cn väg in där individen är i fokus.

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en h ö g och j ä m n kvalitet.

S k a p a förutsättningar för det livslånga lärandet.

1.1.3 O m s o r g

Kommunens omsorgsarbete ska präglas av h ö g kvalitet som garanteras genom ett utvecklat

uppföljningsarbete och jämförelser med andra kommuner. D e invånare som kontaktar kommunen ska få snabb och korrekt information och medarbetarna ska beakta hela deras livssituation.

Förebyggande insatser ska prägla omsorgsarbetet. Barnperspektivet ska vara i fokus. Ungas psykiska hälsa m å s t e förbättras. Kommunen ska även utveckla nätverk, interna och externa, för att kunna erbjuda effektiva åtgärder som är anpassade efter individens behov och önskemål. Förebyggande insatser, inte minst mot missbruk, leder till att färre hamnar i utan förskap eller b e h ö v e r långvariga vårdinsatser. E n egen bostad och egen försörjning är viktiga delar i det förebyggande arbetet. Kommunens arbete mot

hemlöshet och med de hemlösa ska intensifieras.

V i v i l l skapa ett säkert och tryggt Sollentuna. Kriminalitet och skadegörelse i kommunen måste motverkas effektivt och minskas radikalt. Kvinnomisshandel är ett av våra största samhällsproblem och barnmisshandeln ö k a r Kommunens arbete f ö r jämställdhet och mot våld i nära relationer ska d ä r f ö r prioriteras. K v i n n o - och tjejjouren ska få förbättrade möjligheter till långsiktighet i sitt arbete.

Nyckelområden för politiken är en egen bostad för de utsatta kvinnorna och barnen och skolgång för barnen.

D e äldre invånarna ska erbjudas en aktiv fritid och social stimulans. Syftet är att höja livskvaliteten och förbättra hälsan. Antalet äldre ökar och v i lever allt längre. Detta ställer höga krav på omsorgsarbetet.

Det är viktigt att Sollentuna är väl rustat inför den utmaningen. Individen ska få kunskap, redskap och möjlighet att vara delaktig i utformandet av sin äidreomsorg. Närståendes insatser fyller en viktig funktion i vårdprocessen. D e ska mötas med respekt och förståelse. Mobilitet och digitaliscringens möjligheter ska tillvaratas. Sollenluna ska ha Sveriges bästa äidreomsorg.

(6)

N ä r en äldre behöver hemtjänst eller behöver flytta till ett o m v å r d n a d s b o e n d e ska tillgången till detta avgöras utifrån behovet av hjälp. Även den enskildes upplevda otrygghet ska kunna vara skäl till plats på omvårdnadsboende. D e t ska vara möjligt även f ö r äldre med låg pension att bo på ett sådant boende utan att tvingas leva på mindre än skälig levnadsnivå. Det ska finnas välutbildad personal i tillräcklig bemanning inom äldreomsorgen. Inom såväl hemtjänst som omvårdnadsboende är det särskilt viktigt att kommunen strävar efter stor personalkontinuitet.

N u har lagen o m valfrihetssystem införts inom särskilt boende. Detta ger vårdbolagen större spelrum och ökar kraven på tillsyn och uppföljning av verksamheten.

Genom f ö r e b y g g a n d e arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.

Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet.

1.1.4 Integration o c h k o m m u n i k a t i o n

V i ska fortsätta att arbeta för ökad ö p p e n h e t och mångfald. Människor med olika bakgrund ska ges lika möjligheter att mötas och vara delaktiga i den demokratiska processen. Segregation och diskriminering ska bekämpas med utbildning, arbete och stöd till föreningslivet. V i kan aldrig acceptera att man gör skillnad på människor.

I Sollentuna finns ett likt kultur- och idrottsutbud som skapar mötesplatser. Föreningslivet är en central mötesplats f ö r Solientunabor med olika bakgrund och förutsättningar. Kommunen ska aktivt stödja föreningslivet i kommunen genom att öka det ekonomiska stödet till föreningslivet efter den mångåriga neddragningen. D e n sociala ekonomin ska stimuleras med föreningslivet som motor.

Sollentuna ska vara en levande kulturkommun både f ö r den som vill utöva kultur och f ö r kulturkonsumenter.

Tillgänglighet och dialog ska prägla kontakterna med kommunen o c h dess verksamheter. Satsningarna på dialogmöten, e-tjänster, lättillgänglig information och effektiv hantering av ärenden ska utvecklas.

Kommunen ska utveckla den interna kommunikationen så att t ex politiskt fattade beslut sprids i organisationen. Sollentunaborna ska ges ökade möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Ö k a möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Utveckla den interna kommunikationen.

Ö k a ö p p e n h e t och mångfald s å att barn, ungdomar och vuxna k ä n n e r trygghet och engagemang i samhället.

1.1.5 M i l j ö o c h l d i m a t

Miljö- och klimatarbetet ska genomsyra alla kommunens verksamheter och vara något kommunen aktivt arbetar med. G e n o m att lägga vikt v i d det strategiska miljöarbetet, inte minst utifiån miljö- och

klimatberedningens slutsatser, och stärka kommunens förmåga att hantera klimatutmaningarna tas nya steg. Arbetet med G r ö n - I T innebär att man tat ett grepp föt att minska kommunens miljöpåverkan.

Kommunen har också ett stort informationsansvar gentemot kommuninvånarna

E n kartläggning av kommunens energiförbrukning och klimatpåverkan har genomförts. Det är angeläget att mätning och påverkan av energiförbrukning och klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter fortsätter. Åtgärder utifrån kartläggningen behöver beslutas.

(7)

Miljö- och Idimatarbetet innefattar också att underlätta f ö r kommuninvånarna att bli mer miljövänliga.

Många av de åtgärder som krävs f ö r att minska växthusgaserna, ansvarar var och en av oss för helt själva.

Andra åtgärder är lättare att genomföra o m kommunen hjälper till. Detta kan exempelvis ske genom att sträva efter att fler ska ha nära till en plats f ö r källsortering, fler cykelvägar, rådgivning och information.

Sollentuna ska vara en trygg och snygg kommun med god boendemiljö. Renhållning i och skötsel av g r ö n o m r å d e n , parker, bostadsområden, c e n t r u m o m r å d e n m m behöver d ä r f ö r förbättras så att de ä r attraktiva f ö r Sollentunaborna.

Det är viktigt att kommunen hanterar utmaningar som buller- och paitikelproblematiken samt arbetar föl- en god vattenkvalitet. Samverkan med andra kommuner, staten och övriga aktörer är nödvändigt f ö r ett framgångsrikt miljöarbete. Kommunen ska fortsätta verka för att spårväg ansluts till Sollentuna Centrum.

V i vill att kommunen, tillsammans med trafikverket, ska ta fram ett alternativ till att bygga ytterligare 1 -2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna.

Minska u t s l ä p p e n av v ä x t h u s g a s e r från kommunens verksamheter och skapa

förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens g r ä n s e r att minska sina utsläpp av v ä x t h u s g a s e r .

Arbeta för en god bebyggd miljö som f r ä m j a r en h ä l s o s a m livsmiljö för kommunens i n v å n a r e

I

För respektive parti

F r e d d i e L u n d q v i s t (S) Peter G o d l u n d ( M P )

Barkat H u s s a i n (V)

(8)

2 Kommunövergripande mål och förslag till nämndövergripande åtaganden

Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter. Förslag till nämndövergripande åtaganden redovisas under respektive mål.

Ansvarsfull ekonomisk politik

För personalområdet har Sollentuna kommun antagit en jämställdhetsplan. Planen omfattar nio målområden. Det åligger samtliga nämnder att aktivt arbeta med jämställdhetsplanen.

Jämställdhetsplanen behöver förstärkas på områdena lön, föräldradagar, heltidstjänster och tillsvidareanställda. För 2014 är arbetet med jämställdhet helt integrerat med kommunens målstyrningsmodell.

Det finns dessutom ett mer generellt nämndövergripande åtagande som ålägger samtliga nämnder att analysera övriga målområden inom jämställdhetsplanen för att prioritera vilka områden som är mest angelägna att utveckla inom nämnden. För detta ska handlingsplan(er) tas fram. Se vidare mål 3 nedan.

Mål 1

Säkerställa ett effektivt resursutnyttjande med bibehållen eller förbättrad kvalitet

För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av fördelade medel. Det krävs också ett större fokus på att

utveckla verksamheternas effektivitet och kvalitet. Både ur det politiska perspektivet och på olika nivåer i tjänstemannaorganisationen behövs bra underlag för uppföljning, analys och beslut. För att åstadkomma detta behöver kommunens ledningssystem med därtill kopplade stöd- och styrprocesser utvecklas.

Ur det finansiella perspektivet handlar ett effektivt resursutnyttjande på alla nivåer om respekt för den resurstilldelning som gjorts och en aktiv kontroll av hur medlen används samt

beredskap att hantera avvikelser. U r verksamhetsperspektivet handlar det om att utveckla former för att inventera, utveckla, analysera och kommunicera verksamhetens kvalitet och effektivitet

För att lyckas med ökad effektivitet krävs öppenhet för nya tankesätt, lösningar och idéer och en vilja att ständigt utveckla och förbättra. Det kommer också vara nödvändigt att lyssna mot omvärlden och samverka med andra aktörer både inom kommunen, med andra kommuner och med olika typer av externa aktörer.

Elt led i att utveckla organisationens effektivitet handlar också om att tydligt definiera vad som ska åstadkommas, både i den dagliga driften och ur ett utvecklingsperspektiv, samt att följa upp och utvärdera resultatet.

Åtaganden Beskrivning

Implementera effektiva stöd- och styrprocesser (Samtliga nämnder)

Nämnden ska utifrån redan initierat utvecklingsarbete kring ledningssystem implementera effektiva stöd- och

styrprocesser.

(9)

Etablera samarbetc(n) som kan bidra till högre

effektivitet för respektive verksamhet (Samtliga nämnder)

Nämndens tjänstemannaorganisation, och om applicerbart även nämnden själv, ska under året etablera samarbete(n) som kan bidra till högre effektivitet för respektive

verksamhet (bättre resursutnyttjande med bibehållen eller högre kvalitet). (Åtaganden utgår från att inledande analyser har gjorts utifrån 2013 års åtagande om analys av möjliga samarbeten.)

Utveckla den systematiska kvalitetsuppföljningen och formerna för ständiga förbättringar (Samtliga nämnder)

Enligt ekonomi- och verksamhetsstyrningsreglerna ska varje nämnd internt behandla en fördjupad kvalitetsredovisning minst en gång per år. Nämnden ska också redovisa

verksamheternas kvalitet inom ramen för framförallt

årsredovisning och resultatanalysdagar. V i d 2014 års slut ska samtliga nämnder ha etablerade former för nämndens

kvalitetsuppföljning/redovisning med tydlig koppling till arbete med ständiga förbättringar inom nämndens

verksamheter. Handlingsplaner definieras utifrån nämndens utvecklingsbehov inom detta område.

Genomföra prioriterade utvecklingsinsatser för att höja eller möjliggöra höjning av verksamheternas kvalitet och effektivitet (Samtliga nämnder)

Detta generella åtagande fungerar som "paraply" för viktiga effektiviserings- och kvalitetsåtgärder som identifieras under höstens verksamhetsplanering på nämnder/förvaltningar.

Mål 2

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla företagsklimatet i kommunen. Det är viktigt att det finns ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv, dvs. alt den ömsesidiga förståelsen för näringslivets och kommunens villkor ökar med ett aktivt agerande. Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser och därmed minskar friktionen i t ex detaljplaneprocesser.

Det kan ske bl.a. genom att:

• tillvara ta gemensamma intressen genom att utveckla samarbetet (ex. utveckling av stationssamhäl lena)

• träffa och besöka företag och företagare för att ta reda på deras behov och villkor

• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare (ex. handläggningstider, korta beslutsvägar, förenklingar i olika processer)

• ge information om vilka förvaltningarna och funktioner som ansvarar för vad

• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag

Mål 3

Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden

Kommunen ska skapa förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla mcdarbelarc. Genom olika insatser ska attraktionen lör att arbeta inom kommunen öka.

(10)

Arbclscrbjudandct ska vara altraktivl genom rätt lön och möjlighel till flexibla villkor. Äldre medarbetare ska uppmuntras till atl arbeta kvar längre.

För att säkerställa en god kvalitét och minska risken för fel rekryteringar ska rekrytering ske enligt framtagen process.

En god introduktion till arbetsuppgifterna och kommunen ska genomföras för att underlätta för nyanställda att snabbt och effektivt sätta sig in i sitt arbete.

För att säkerställa god fysisk och psykosocial arbetsmiljö ska alla verksamheter arbeta efter arbelsmiljöprocessen.

Aklivt arbeta för att implementera

arbetsgivarvarumärket internt och externt (Samtliga nämnder)

Utifrån det koncept som framtagits för Sollentuna kommuns arbetsgivarvarumärke ska nämnden marknadsföra kommunen som arbetsgivare både internt till medarbetare och externt.

Aktivt arbeta för att implementera reviderad personalpolicy (Samtliga nämnder)

Aktivt arbeta för att väcka intresse för kommunen som arbetsgivare (Samtliga nämnder)

Kartläggning av kompetens utifrån behov och tillgång ska göras på varje nämnd. Riktade aktiviteter ska planeras och genomföras för att stärka Sollentunas möjlighet att rekrytera framtida behov av medarbetare.

Genomföra nämndspecifika insatser utifrån

jämställdhetsplanen (Samtliga nämnder)

Varje nämnd och förvaltning ska utifrån jämställdhetsplanens nio målområden analysera behov av särskilda insatser inom nämndens ansvarsområde. Handlingsplan(er) formuleras utifrån genomförd analys.

Mål 4

Medarbetare och chefer ska utveckla sig själva och kommunens verksamheter

Varje medarbetare/chef ska ha ett årligt medarbetarsamtal där en individuell utvecklingsplan fastställs.

Medarbetares/chefers förmåga och vilja till utveckling inom kommunen ska uppmuntras.

En medarbetare/chef som söker en intern tjänst och kvalificerar sig enligt gällande kravprofil ska alltid kallas till intervju.

Medarbetare/chef har både rättighet och skyldighet att vara delaktiga i verksamhetens utformning och utveckling.

(11)

Åtaganden Beskrivning Stödja och stimulera chefer

och medarbetare att vidareutvecklas i sina yrkesroller (Samtliga nämnder)

A l l kompetensutveckling ska planeras i ett årligt

medarbetarsamtal där utvecklingsplan fastställs. Chefer ska uppmuntras och stödjas i att delta i kommunens

ledarutvecklingsprogram. Medarbetare ska uppmuntras till kompetensutveckling som leder till att utveckla sig själv och verksamheten.

Medarbetares delaktighet och inflytande ska öka (Samtliga nämnder)

A l l a verksamheter ska leva upp till samverkansavtalets intentioner att ta tillvara på all gemensam kompetens och erfarenhet inom verksamheterna. Arbetsplatsträffar och möten i samverkansgrupper ska genomföras regelbundet.

Utbildning

Mål 5

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög och jämn kvalitet

Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett viken skola de väljer att gå i . Det innebär att det måste skapas en likvärdighet mellan skolorna och samtliga skolor ska ha höga och jämna kunskapsresultat.

Likvärdigheten gäller även den fysiska och psykiska skolmiljön.

En förutsättning för goda resultat är att det finns tillräckligt med tid för det pedagogiska arbetet. Det är därför viktigt att begränsa och effektivisera det administrativa arbetet för både lärare och skolledare så att tid frigörs för kärnuppdraget. Det är även viktigt att lärare och skolledare är motiverade, engagerade och kompetenta.

Varje elev är unik och har sina speciella förutsättningar. Skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Det är även viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla sina egna intressen.

Mål 6

Skapa förutsättningar för ett livslångt lärande

Det livslånga lärandet böljar i förskolan och fortsätter sedan genom hela livet. Det sker inom ramen för den reguljära skolgången men även inom andra former av studier senare i livet. Det livslånga lärandet omfattar både lärande med koppling mot arbetslivet och lärande för ett gott liv, t.ex. kulturskola, svenska för invandrare (SFI), studiecirklar, utbildning kring hälsa etc.

Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. För alt ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg,

Valfrihet är en viktig komponent för att bemöta olika människors behov, alla lär inte på samma sätt. Med en stor valfrihet behövs bra vägledning för de individer som har svårt att göra sina val.

För att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande är det viktigt all som arbetsgivare erbjuda en flexibel arbetsmiljö där vidareutbildning blir möjlig.

(12)

Omsorg

Mål 7

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv.

Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete. Alla barn ska ha rätt till en barndom och det är avgörande att barns problem uppmärksammas i tid. För att stärka barnens trygghet är det viktigt att ge stöd till föräldrar som önskar och behöver det.

Skolan och civilsamhället är viktiga arenor där barn och ungas problem kan identifieras och fångas upp. Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.

Kommunen ska ha förståelse för invånarnas livspussel, eftersträva en god livsmiljö och arbeta för att uppnå jämlika levnadsvillkor.

En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har tak över huvudet och egen försörjning vilket vi aktivt ska verka för.

Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet och kvalitén inom äldreomsorgen.

Mål 8

Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Sollentuna kommun ska erbjuda vård- och omsorg som i livets alla skeden präglas av hög kvalitet och värdighet. Den dagen brukaren behöver stöd ska de på ett enkelt sätt komma i kontakt med kommunen. De ska mötas av förstående anställda som förmedlar korrekt

information och som tar hela individens situation i beaktande. V i ska motverka "stuprörstänk"

och eftersträva effektivitet.

Den höga kvalitén ska uppnås genom vidareutbildning av personalen så att både deras erfarenheter och ny forskning tas till vara. Alla verksamheter ska följas upp dels genom regelbundna träffar mellan förvaltningen och de olika enheterna, dels genom täta kontakter mellan kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och de olika verksamheterna liksom med kommunens verksamhetsutvecklare.

Den enskilda individen ska kumia välja boende och ha ett stort inflytande över hur vården och omsorgen utformas i vardagen. Den enskildes önskemål och behov ska vara styrande.

Behovet av trygghet och livsglädje ska väga tungt. Anhöriga ska stödjas och respekteras, men kommunen ska inte kräva eller förutsätta deras aktiva insatser.

Beprövade arbetsmetoder ska tillämpas och vi ska eftersträva att använda evidensbaserad praktik (EVP). E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.

Miljö och klimat

Sollentunas klimatstratcgi med tillhörande åtgärdsplan utgör det övergripande styrdokumentet för Sollentuna kommuns klimatarbete. Klimatstrategin med tillhörande åtgärdsplan har ett koncernperspektiv och omfattar både kommunens och bolagens arbete med klimatfrågorna, fin ny åtgärdsplan (2012/2013) antogs av kommunfullmäktige 2013-02-13.

(13)

Ålgärdsplanen 2012/2013 pekar ut ytterligare två viktiga styrdokument för klimatarbelet;

Knergicffektiviseringsstrategin och Avfallsplanen. Energieffekliviseringsstralegin är kopplad till del statliga cnergieffekliviseringsstödet medan Avfallsplanen, vars delmål nu är under omarbetande, är elt gemensamt styrdokument för SÖRAB-kommunerna.

Klimatstrategins åtgärdsplan ger en grund för arbetet med att ta fram åtaganden och handlingsplaner inom ramen för kommunfullmäktiges målstyrning av nämnderna. För att stärka delta samband ska arbetet med nästa version av åtgärdsplanen till Klimatstrategin tydligare samplaneras med budgetprocessen.

Mål 9

Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av

växthusgaser

Kommunens antagna klimatstrategi ger en bakgrund till det kommunövergripande målet.

"Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder.

Strategin för kommunens klimatarbete är:

1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan.

2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.

3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter. "

Åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan även leda till andra positiva effekter.

Exempelvis leder minskad biltrafik till såväl lägre utsläpp, som mindre buller och färre partiklar.

Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.

Tillgängliggöra kunskap och information om olika

konsumtionsvals

klimatpåverkan (KS, M B K )

Detta åtagande utgår från åtagande 1A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.

De insatser som lyfts fram i åtgärdsplanen för 2013 ska ulvecklas vidare under 2014 genom handlingsplaner som innebär etl fortsatt samarbete mellan KS och den energi- och kiimatrådgivning som fmns inom M B K .

Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen (KS)

Detta åtagande utgår från åtagande 2 A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.

Under 2013 pågår arbete med uppdatering av delmålen till SÖRAB:s avfallsplan. Under höstens verksamhetsplanering ska K S utifrån delmålen och antagen uppdatering av

renhållningsordningcn undersöka behov av eventuella handlingsplaner för 2014 utifrån K S ansvarsområde.

13

(14)

Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen (KS, TFN)

Detta åtagande utgår från åtagande 2B i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.

Arbetet med trafikstrategi och trafikplan lyfts fram som avgörande för detta åtagande vilket innebär att KS ska ha trafikplanearbetet i fokus och färdigställa delta, med tydligt beaktande av klimatfrågorna, under 2014. T F N deltar i arbetet med trafikplan och bidrar samtidigt med handlingsplaner kring gång- och cykelvägar.

Minska klimatpåverkan från kommunens fastigheter (KS, TFN)

Detta åtagande utgår från åtagande 3A i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.

Arbetet med handlingsplaner för att minska klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter ligger på TFN. Stöd i arbetet finns via energieffektiviseringsstrategin och viss finansiering kan åstadkommas via

energieffektiviseringsstödet.

Enligt klimatslrategin ska vidare klimatpåverkan från de byggnadsmaterial som används i nyproduktion uppskattas och redovisas för att i kommande upphandlingar minska.

Detta arbete ska bedrivas av T F N i samarbete med K S . Kunskapsuppbyggnad om

kommunens klimatpåverkan i syfte att minska den (KS)

Detta åtagande utgår från åtagande 3 C i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.

K S ska ge kommungemensamt stöd genom kartläggning och kunskapsspridning om klimatpåverkan och möjliga strategier för att på sikt minska klimatpåverkan.

Villkor vid markanvisning som bidrar till att minska klimatpåverkan (KS)

Detta åtagande utgår från åtagande 3D i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.

Mot bakgrund av antagen markanvisningspolicy ska K S utforma handlingsplan som bidrar till att konkretisera hur krav kopplat till klimatpåverkan ska ställas vid

markanvisning. Samsyn bör tillämpas vad gäller kommunens upphandling vid eget byggande (se åtagande om

upphandling).

Minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol (KS, TFN)

Detta åtagande utgår från åtagande 3E i klimatstrategins åtgärdsplan 2012-2013.

KS och T F N ska i samråd ta fram handlingsplaner som innebär utveckling och implementering av former för att säkerställa att kommunens nettoinlagring av kol ökar över- tiden.

Mål 10

Arbeta för en god bebyggd miljö som främjar en hälsosam livsmiljö for kommunens invånare

Målet bygger på det nationella miljömålet om en god bebyggd miljö som bland annat innebär att natur- och kulturvärden ska tas tillvara samt att bebyggelsen ska utformas så att långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

(15)

För att uppnå en god bebyggd miljö överallt fordras att kvaliteten på luft och vatten förbättras och att bullerstörningarna minskar. En giftfri miljö ska eftersträvas.

Andra faktorer är sådana som påverkar människors möjligheter lill olika livsval, exempelvis tillgången till arbete, utbildning, bostäder med mera. Utformningen av bebyggelse,

transport/infrastruktur skapar möjligheter till en mångfald av funktioner som i sin lur ger förutsättningar för en miljövänlig och resurseffektiv livsstil.

Miljöfaktorer som tillgång till attraktiva när- och grönområden, estetiska aspekter med mera påverkar också. Del är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter människors behov. Att skapa delaktighet är därför av stor vikt.

Integration och kommunikation

Mål 11

Öka öppenhet och mångfald, så att barn, ungdomar och vuxna ärtrygga och engagerade

FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar. De ska påminnas om sina rättigheter och förutsättningar för att ta ansvar för sin egen utveckling och att aktivt kunna ta del i utformningen av Sollentuna.

Kommunens, företagens och arbetsgivarnas delaktighet är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.

Alla barn och vuxna ska uppleva trygghet t.ex. genom att kommunens personal kraftigt markerar om mobbing eller andra förtryckande attityder förekommer inom kommunens verksamheter. Nolltolerans ska alltid gälla. Trygga barn och ungdomar innebär ett bättre resultat för elever och skola.

En förutsättning för att känna trygghet i sin vardag är en bostad och möjlighet till egen försörjning.

Kommunen, med sina olika verksamheter, ska börja med att vara en god förebild när det gäller rekrytering av personal - rekryteringen syftar till att på arbetsplatsen återspegla den naturliga blandning, som finns i befolkningen. Detta skapar i sin tur en större öppenhet för mångfald.

Att kunna förstå och prata svenska är avgörande för delaktighet i samhället.

Mål 12

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen.

Del kan till exempel innebära att man skapar en dialog med olika intressenter inför ett politiskt beslut. Syftet med dialogen måste vara klargjort och en plan för hur man ska informera om resultatet av dialogen samt hur processen ska går vidare måste finnas.

För att slärka dialogen behövs samlingslokaler i alla kommundelar för att främja samhörighet och underlätta för föreningslivet.

Ett annat exempel är att planera för hur en verksamhet kan höja kvaliteten och effektiviseras med hjälp av brukardialogcr eller e-tjänster.

(16)

Ett tredje exempel är att sprida information och nyheter om vad som händer i kommunen och dess verksamheter. Information ska utformas så att den är begriplig för alla oavsett kanal. Att nå olika språkgrupper i kommunen bör eftersträvas.

V i ska ha enkla och tydliga kontaktvägar och de styrdokument reglerar hur vi hanterar information och kommunikation ska beaktas.

Målet innebär, att nämndernas arbete inom ramen för gällande lagstiftning och

kommunuppdrag, aktivt ska planeras och genomföras på sådant sätt alt tecken på utanförskap och segregation uppmärksammas, förebyggs och åtgärdas.

FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är grundläggande i all kontakt mellan kommunen och kommunens invånare.

Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i

information och texter som är avsedda för invånarna (Samtliga nämnder)

För alt stärka demokratin och människors delaktighet behöver kommunens information som riktar sig till invånarna vara begriplig. Det innebär både övergripande information och texter som riktar sig till enskild, såsom beslut.

Underlätta för invånarna att kunna jämföra alternativen i valsituationer (BUN, K S , VON)

Under de senaste åren har man lagt ut många kommunala verksamheter på privata aktörer. Detta är inte bara en försämring för välfärden ulan skapar också svårigheter för medborgarna att ha insikt i verksamheterna. Så länge privaliseringsgraden är fortsatt hög ska kommunen erbjuda lättillgänglig information om vilka alternativen är, hur

alternativen förhåller sig till varandra, hur man gör för att ändra sitt val samt ge ett stöd för att enkelt genomföra valet. Även brukarnas egna synpunkter kan ges utrymme som stöd i valet.

Mål 13

Utveckla den interna kommunikationen

En god och tillfredsställande intern kommunikation skapar en känsla av samhörighet, och ger möjlighel till värdefull kunskapsöverföring.

V i måste arbeta för alt påminna varandra om att driva den interna kommunikationen. Ansvar, roller och beslut måste tydliggöras på ett medvetet sält. Chefens har en viktig roll som

budbärare och kulturskapare och den interna kommunikationen är ett viktigt styrmedel.

Tillgång till rätl information är en förutsättning för överblick, sammanhang och för att veta vad som gäller. V i måste arbeta för att säkerställa alt alla medarbetare har tillgång till rätt information och alt vi anordnar forum för dialog, delta är viktigt för att kunna bidra till utvecklingen av verksamheten.

Tillgång lill information ökar kunskapen om kommunens uppdrag, styrning och arbetssätt delta skall utvecklas och gemensamma modeller och processer för styrning och uppföljning ska följas.

(17)

En god intern kommunikation är cn förutsättning för sammanhållen och trovärdig extern kommunikation.

Vårt kommungemensamma intranät ska vara navet för den interna informationen och utgöra ett stöd i arbetet samt underlätta dialog och samarbete. Det är viktigt att resurser för

förvaltning, underhåll och utveckling av intranätet avsätts och att vi gemensamt tar ansvar för att utnyttja intranätet för att utveckla den interna kommunikationen.

Åtaganden Beskrivning

Tydliggöra kommunens och förvaltningarnas interna kommunikationssystem och tillhandahålla verktyg för att tydliggöra vem, hur och vad som kommuniceras (Samtliga nämnder)

Arbetet syftar till alt öka effektiviteten i verksamheten, hålla ordning och reda i kommunikationen och ge goda förutsättningar för ledning, styrning och lärande.

17

(18)

3 Nämnderna

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.

För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.

I budget för nämnden finns ett avsnitt om uppdrag från kommunfullmäktige. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2014. Tidplanen för när

kommunfullmäktige vill ha redovisning tas fram av kommunfullmäktiges presidium under hösten 2013.

(19)

3.1 Kommunstyrelsen

Kommunst) relscn Budget 2013 Budget

2(114

Neltoanslag, tkr -128 565 -143 644

Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200

3.1.1 Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och

exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.

3.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Kommunstyrelsens budgetram har räknas upp med 2 miljoner kronor. För räddningstjänsten är 1,5 miljon kronor avsatt för perioden 2014-2016. För valet är ytterligare 0,5 miljoner kionor för 2014. Därutöver fmns redan i budgeten för 2014-2016 avsatt 5,3 miljoner kronor, beloppet har felaktigt lagts in i budgetarbetet 2013. Förslaget är att beloppet ligger kvar för perioden.

3.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2014

Nedan redovisas uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2014. Tidplanen för när kommunfullmäktige vill ha redovisningen, tas fram under hösten 2013.

Vänsterpartiet står bakom följande uppdrag som den politiska majoriteten ger:

• N ä m n d e n får i uppdrag att, inom ramen för IT-plansprocessen under 2014, och i samråd med arbetet kring energieffektiviserings- och klimatstrategierna, förbättra kommunens IT-miljö vad gäller resurs- och e n e r g i f ö r b r u k n i n g samt sätta större fokus på hur IT i sig kan bidra till resurs- och e n e r g i s n å l a lösningar samt ökad effektivitet i verksamheterna ( G r ö n IT).

Vänsterpartiet står bakom följande uppdrag som Socialdemokraterna ger:

• Redovisning av kommunens kvarvarande markinnehav samt av vilka tomter som ska reserveras för framtida behov av f ö r s k o l o r , skolor och ä l d r e b o e n d e

• G e n o m f ö r a en f ö r u t s ä t t n i n g s l ö s "gluggutredning" av mark som är l ä m p l i g f ö r bostadsbyggande

• Verka för ett alternativ till att det byggs ytterligare 1-2 j ä r n v ä g s s p å r i m a r k l ä g e genom de centrala delarna av Sollentuna

• Redovisa hur lönelägel bland de k o m m u n a n s t ä l l d a inom o l i k a yrkesgrupper ser ut i Sollentuna i j ä m f ö r e l s e med andra kommuner i Stockholms län

• Redovisa vilka åtgärder, t ex personalförslärkning, som kan bidra till a l l fler detaljplaner kan antas och med kortare h a n d l ä g g n i n g s t i d

• Redovisa hur implemcnteringen av "Europeisk deklaration o m jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå - h å l l b a r j ä m s t ä l l d h e t " utfallit i kommunens verksamheter

• T a initiativ till förhandling med S L och eventuellt behov av p l a n ä n d r i n g för alt skapa cn väntsal på busstorgcl i Sollentuna centrum

• A n s ö k a om att bli en "Fair Trade C i t y "

• Redovisa cn plan för hur ett nät s n a b b c y k e l v ä g a r kan skapas genom kommunen

(20)

• Redovisa hur antagna detaljplaner kan redovisas på kommunens webbplats Vänsterpartiet ger därutöver följande uppdrag:

• Kartlägga sysselsättningsgraden av kommunens anställda samt ta fram cn handlingsplan i syfte att aktivt erbjuda dem alt gå upp l i l l heltid, utifrån principen att personalen ska f ä rätt t i l l heltid och dellid som en möjlighet.

• Kartlägga läget gällande visstidsanställningar inom den kommunala verksamheten och upprätta en plan för att minska andelen och antalet visstidsanställningar.

• Upprätta en handlingsplan för hur Sollenluna kommun ska anpassa, utveckla och implementera en ny modell kallad " V i t a j o b b " för atl b e k ä m p a svartarbete och ekonomisk brottslighet i Sollentuna vid offentlig upphandling, i samarbete med de lokala fackliga organisationerna.

• T a fram en handlingsplan i syfte att arrangera minst två t r ä f f a r om året mellan förvaltningscheferna och fackföreningsrepresentanter för kommunens anställda.

• Redovisa hur frisktalen saml uttagandet av övertid bland de k o m m u n a n s t ä l l d a utvecklats.

• Utred upphandlingsenhetens verksamhet vad avser antal uppdrag och anlal t j ä n s t e r på enheten samt kompetens och kvalitet i upphandling och u p p f ö l j n i n g av avtal.

• Redovisning av arbetet mot diskriminering i den kommunala verksamheten.

(21)

3.1.4 Budget 2014 (förändringslista)

Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2013 års budgetram.

Budget 2(11-4 2013 års budgetram -128 565 -128 565 Tidigare fattade beslut för perioden (exkl.

volym)

-13 079

Förändringar jämfört med 2013

Volym 0

Pris- och lönekompensation 0

Effektivisering 0

Tillägg/avdrag

Effekter av statliga beslut (+/-")

-2 000 0

Effekter av tidigare beslut i kommunen 0 (investeringar etc.) (+/-)

Nivåpåverkande förändringar (+/-) Brandkåren Attunda

-1 500 -1 500

Tillfälliga satsningar (+/-) Allmänna val, ytterligare medel

-500 -500

Nettoanslag -128 565 -143 644

Årlig förändring, tkr Från 2013, tkr

-15 079 -15 079

Årlig förändring, % Från 2013,%

11,7%

21

(22)

3.2 Överförmyndarnämnden

Nettoanslag -4 913 -5 588

Investeiingslimit 0 0

Nämnden ansvarar för överförmyndarverksamheten i kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby. Sollentuna är värdkommun för den gemensamma nämnden.

3.2.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Nämnden får ett tillskott med 0,3 miljoner kronor för perioden 2014-2016.

(23)

Budget 2014 2013 å r s budgetram -4 913 -4 913 Tidigare fattade beslut för perioden (exkl.

volym)

-375

Förändringar jämfört med 2013

Volym 0

Effektivisering 0

Tillägg/avdrag

Effekter av statliga beslut (+/-)

-300 0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) Tillskott

-300 -300

Tillfälliga satsninear (+/-) 0

Nettoanslag -4 913 -5 588

-675 -675

0,0%

23

(24)

3.3 Trafik - och fastighetsnämnden

Neltoanslag, tkr -121 072 -83 925

Investeringslimit, tkr -324 700 -412 200

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning. Nämnden är tillika trafiknämnd. Nämnden förvaltar kommunens mark och fastigheter samt svarar för skötsel och ny-, till- och ombyggnad av kommunens fasligheter.

3.3.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Trafik- och fastighetsnämndens budgetram har räknas upp med 2 miljoner kronor för åren 2014 - 2016. E n 'miljon kronor avser bidrag för bulleråtgärder i form av bidrag och för att administrera bidraget. En miljon kronor är ett tillskott till nämnden budgetram för perioden 2014 - 2016. Beloppet specificeras i tabellen under 7.3.4.

Investeringsramen 2014 har ökats med 102,5 miljoner kronor jämfört med 2013. I

investeringsramen för 2014 - 2016 finns bland annat upptaget medel för satsning på skolor, förskolor, idrottshallar, friidrottshall, LSS-boenden, energieffektiviseringar i kommunens fastigheter samt trafiksäkra gång och cykelvägar.

Vänsterpartiet står bakom följande uppdrag som Socialdemokraterna ger:

• Redovisa hur det g e n o m f ö r t underhåll och investeringar i skolfastigheter s t ä m m e r med uppgjorda planer och prioriteringar

• Utreda hur kommunen kan b l i bättre på att samarbeta om cykelvägar över k o m m u n g r ä n s e r n a

(25)

Budget 2014 2013 års budgetram -121 072 -121 072 Tidigare fattade beslut för perioden (exkl. 39 147 volym)

Förändringar jämfört med 2013

Volym 0 Pris- och lönekompensation 0

Effektivisering 0 Tillägg/avdrag -2 000

Effekter av statliga beslut (+/-) 0

Effekter av tidigare beslut i kommunen O (investeringar etc.) (+/-)

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -2 000 Bullerbidrag samt administration -1 000 Tillskott -1 000

Tillfälliga satsningar (+/-) 0

Nettoanslag -121 072 -83 925

Årlig förändring, tkr 37 147 Från 2013, tkr 37 147

Årlig förändring, % -30,7%

Från 2013,% -30,7%

(26)

3.4 Barn- och ungdomsnämnden

Nettoanslag, tkr varav förskola varav grundskola

1 309 147 1 410 500 -404 922 -774 423

Investeringslim.it, tkr -8 000 -8 000

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola och särskola.

3.4.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2014 har räknas upp med 30,8 miljoner kionor. A v ovanstående medel avsätts 26 miljoner kronor för lärarlöner och 20,8 miljoner kronor avser en volymuppräkning inom grundskolan och förskolan. Därutöver tillförs ytterligare 7 miljoner kronor för att se över verksamheten för förberedelseklasser och 3 miljoner kronor för eventuell volymkompensation för fritidsverksamhet för 10 - 12 år. Beloppen är avsatta i kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel

• Redovisa hur skolor erbjuder elever en j ä m l i k elevhälsa och efter behov

• Redovisa hur resursfördelningen står i relation t i l l målet o m j ä m n och hög kvalitet

• Redovisa hur a n v ä n d n i n g e n av IT påverkar e n e r g i f ö r b r u k n i n g e n i kommunens skolor och förskolor

• Redovisa hur n ä m n d e n arbetar för att förbättra samverkansprocesser mellan skolan, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin

• Redovisa v i l k a ekonomiska och v e r k s a m h e t s m ä s s i g a konsekvenser det skulle ge att säkerställa att det finns en fritidsgård i varje kommundel

Vänsterpartiet ger därutöver följande uppdrag:

• Redovisa hur skolorna kan servera mat som är ekologisk och levereras fri från tillsatser.

• Utreda och redovisa för eventuella risker som kan komma att uppstå i samband med I K T - salsn ingen avseende inskränkning av personlig integritet och informationssekretess.

(27)

Budget 2014 1 2013 å r s budgetram -1 309 147 -1 309 147 Tidigare fattade beslut för perioden (exkl.

volym)

-54 554

Förändringar jämfört med 2013 Volym

Förskola Grundskola Fritids år 4-6

-20 799 6 805 -27 604

Effektivisering 0

Tillägg/avdrag

-26 000 0

Effekter av tidigare beslut i kommunen (investeringar etc.) (+/-)

0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) Lärarlöner

Förberedelseklasser, KS-oförutsedda bundna medel 7 mkr 2014-2016

-26 000 -26 000

Volymkompensation fritids 10 - 12 år i KS-ofÖrutsedda bundna medel, 3 mkr för 2014-2016

Neltoanslag -1 309 147 -1 410 500

-101 353 -101 353

Årlig förändring, % 7,7%

Från 2013,% 7,7%

(28)

3.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Nettoanslag, tkr

varav gymnasieutbildning

-295 693 -294 601 -238 160

Investeringslimil, tkr -1 400 -1 400

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar fbr den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux, särvux, sfi samt arbetsmarknadsåtgärder.

3.5.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram 2014 har räknas upp med 4,5 miljoner Av ovanstående medel avsätts 4 miljoner kronor för SFI och vuxenutbildning samt 6 miljon kronor för volymminskning inom ungdomsgymnasiet. Därutöver tillförs ytterligare 8 miljoner kionor för att kompensera för den höjning som kommer att ske med länsprislista för

gymnasieutbildning 2014. Beloppen är avsatta i kommunstyrelsens oförutsedda bundna

• Redovisa hur gymnasieskolan erbjuder elever en j ä m l i k elevhälsa och efter behov

• Redovisa hur resursfördelningen står i relation till m å l e t om j ä m n och h ö g kvalitet

• Redovisa utfallet av vuxenutbildningen avseende hur m å n g a som sökt, tagits in samt slutfört sina utbildningar

• Redovisa en handlingsplan för hur fler sociala f ö r e t a g kan starta i kommunen

• Redovisa hur man säkerställer att eleverna på Rudbeckskolan f å r tillgång t i l l IT enligt principen 1:1

medel.

(29)

Budget 2014 2013 års budgetram -295 693 -295 693

Tidigare fattade beslut för perioden (exkl. -858 volym)

Volym 5 950 Gymnasieskola 5 950

Pris- och l ö n e k o m p e n s a t i o n 0

Effektivisering 0

Tillägg/avdrag -4 000

Effekter av statliga beslut (+/-) 0

N i v å p å v e r k a n d e förändringar (+/-) -4 000

SFI och vuxenutbildningen -4 000 Programprisersättning, 8 mkr i K S -

o f ö r u t s e d d a bunna medel för 2014-2016

Nettoanslag -295 693 -294 601

Ärlig förändring, tkr 1 092

Från 2013, tkr 1092 Ärlig förändring, % -0,4%

Från 2013, % -0,4%

(30)

3.6 Socialnämnden

Nettoanslag, tkr

varav ekonomiskt bistånd

-240 880 -244 366 -60 447

Investeringslimit, tkr -500 -500

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers

försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och hjälp med skuldsanering. Nämnden är huvudman för kommunens invandrarverksamhet.

3.6.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Socialnämndens budgetram 2014 har räknas upp med 6 miljoner kronor. Därutöver tillförs ytterligare 4 miljoner kronor för att kompensera för ökade kostnader inom försörjningsstödet.

Beloppen är avsatta i kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel.

• Redovisa insatser och effekter av insatser f ö r att minska ungas bruk av alkohol, narkotika och tobak.

• Ta f r a m en policy för att förbättra kommunens mottagande av nyanlända flyktingar.

• Redovisa hur m å n g a lägenheter som faktiskt f m n s tillgängliga att disponeras (som t r ä n i n g s - och försöks lägenhet) av b e h ö v a n d e ( t r å n g b o d d a , f.d. missbrukare, personer med psykisk- eller annan f u n k t i o n s n e d s ä t t n i n g , personer som skrivs ut från f ä n g e l s e r eller rättspsykiatriska anstalter, hemlösa osv.)

Vänsterpartiet ger därutöver följande uppdrag:

• Redovisa omfattning och livsvillkor för ekonomiskt utsatta hushåll med barn i Sollentuna.

• Redovisa i vilken omfattning hushållen i Sollentuna är trångbodda.

(31)

Budget 201-4 1 2013 å r s budgetram -240 880 -240 880

Tidigare fattade beslut för perioden (exkl.

volym)

2 514

Volym 0

Effektivisering 0

Tillägg/avdrag

-6 000 0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -6 000 Tillskott

Försörjningsstöd, 4 mkr i

kommunstyrelsen oförutsedda bundna medel för 2014-2016

-6 000

Nettoanslag -240 880 -244 366

Årlig förändring, tkr Från 2013, tia-

-3 486 -3 486

1,4%