2.2 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

(1)

Sollentuna Energi AB (556091-5166) Årsredovisning för 2012

1(31)

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

S t y r e l s e n f ö r S o l l e n t u n a E n e r g i A B a v g e r f ö l j a n d e å r s r e d o v i s n i n g .

R e d o v i s n i n g e n o m f a t t a r

Förteckning över aktieägare och styrelse

Ordförande har ordet 3

V D har ordet 4 Förvaltningsberättelse 7

Förslag till vinstdisposition 10

Nyckeltal 11 Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Kassaflödesanalys 15

Noter 16 Miljöredovisning 24

Underskrifter 29 Effekt- och energi begrepp 30

Revisionsberättelse 31

(2)

2(31)

F ö r t e c k n i n g ö v e r a k t i e ä g a r e o c h styrelse

Aktieägare: Sollentuna kommun 6 400 aktier = samtliga

Styrelse: Lars-Erik S v e g a n d e r , ordf.

Christina N e l s o n S ö d e r s t e n , l:e v ordf.

R o b i n Sjöberg, 2:e v ordf.

A l l a n B l o m q u i s t J o a k i m S t o c k h a u s

Facklig representant T o m a s Östergren

P r e s i d i u m

Lars-Erik S v e g a n d e r

Christina N e l s o n Södersten R o b i n Sjöberg

S u p p l e a n t e r Gerry J o h a n s s o n O l d r i c h V i n t e r h o l t T o w e Ireblad Elin Löfman

Revisor: M a g n u s F r e d m e r (aukt.)

S u p p l e a n t

M a g n u s Fagerstedt (aukt.)

Lekmannarevisorer: N i l s - Å k e B o r g s t r ö m Rolf H a g s t e d t

S u p p l e a n t e r

Kerstin Elly M a r i a n n e M y r e h e d O v e N i l s s o n

V e r k s t ä l l a n d e Gösta Söderkvist d i r e k t ö r :

(3)

3(31)

O r d f ö r a n d e har o r d e t

Som ordförande kan jag konstatera att jag för min del nu är med och presenterar bolagets 6:e årsredovisning av bolagets hittills 49 årsredovisningar. Det betyder att bolaget nästa år kommer att uppnå sitt 50:e verksamhetsår, vilket kommer

uppmärksammas på olika sätt. Under min period på 6 år har bolaget med g o d marginal klarat ägarens ekonomiska avkastningskrav och dessutom klarat av att investera och utveckla anläggningar för framtiden på ett mycket bra sätt. Denna positiva utveckling har naturligtvis pågått ända sedan 1964, då bolaget startade sin verksamhet.

Som infrastrukturbolag är distribution av nyttigheter vår basverksamhet, då vi köper både vår fjärrvärmeproduktion och elproduktion till 100 % av andra producenter.

Även framöver kommer vår verksamhet huvudsakligen att handla om distribution, men vi blir också ägare till såväl fjärrvärme som elproduktion.

Beslutet s o m fullmäktige tagit o m att investera i vindkraft för del av den egna elförbrukningen för såväl kommunen, Sollentunahem och Sollentuna Energi känns som ett mycket viktigt beslut. Detta då vi är delaktiga i d e n energiomställning som måste ske för att komma ifrån fossila bränslen. Investeringen i vindkraft kommer att leverera ca 50 % av det egna elbehovet för kommunen och dess bolag. De tre vindkraftverk som kommer att förvärvas skall vara i drift sommaren 2014.

Även det tidigare beslutet o m delägande i Brista 2 innebär att bolaget är med och producerar såväl fjärrvärme som el i det kraftvärmeverk som kommer vara klart hösten 2013.

Både investeringen i kraftvärmeverket Brista 2 som Sollentuna Energi gör och den gemensamma investeringen i vindkraftverken är langsiktiga på samma sätt som våra övriga infrastrukturer.

Långsiktiga ägare är nödvändiga för viktiga infrastrukturer skall kunna förvaltas och utvecklas m e d kvalitet i ett hållbart samhälle och där ser j a g det kommunala ägandet som ett av de absolut bästa alternativen.

M e d dessa ord ser jag med glädje fram mot ett nytt spännande verksamhetsår.

Lars-Erik Svegander Ordförande

(4)

Sollentuna Energi AB (556091-5166) Årsredov isning tor 2012

4(31)

V D har o r d e t

Jag vill börja med att tacka mina medarbetare för ytterligare ett års arbete med gott resultat, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Förändring av arbetssätt g e n o m att vi återtagit oss arbetsuppgifter som tidigare skötts av entreprenör har temporärt inneburit en ökad belastning för delar av vår organisation som fått kämpa lite extra med detta, vilket j a g skänker en tanke på i denna skrivande stund.

Verksamheterna i bolaget utvecklas ständigt, så även medarbetare, arbetsmetoder och nya verktyg. Sollentuna Energi är nu också inne i en period av rekryteringsbehov med anledning av att flera anställda börjat uppnå sin pensionsålder, vilket också gäller andra företag med liknande verksamheter som vi då skall konkurrera med o m personal. Några av våra äldre medarbetare vill även arbeta lite längre än till sin 65-års dag, vilket vi som arbetsgivare ser positivt på.

Såväl äldre som yngre medarbetare är viktiga för våra verksamheter. De äldre med sina erfarenheter och yngre medarbetare med nyvunna kunskaper samt ett nytt sätt att tänka och viljan att utveckla verksamheterna med nya tekniska hjälpmedel.

Samarbetet mellan egenskaper hos äldre och yngre personal är det som leder bolaget in i framtiden.

Rörelseresultatet efter finansiella poster för år 2012 uppgår till 81,1 mnkr och är ett av de bästa i bolagets historia. Årets resultat för koncernen överträffar budget och bidragande orsaker till detta är att flera affärsområden gått bättre än förväntat. Det har också varit något kallare 2012 än 2011, vilket ökat energiförsäljningen.

Energifrågorna fortsätter att vara i fokus i vår omvärld såväl internationellt som nationellt och är naturligtvis också ett fokusområde för Sollentuna Energi.

De senare åren har kärnkraftens produktion haltat och de nordiska vattenmagasinen haft begränsade nivåer, vilket lett till höga elpriser vissa delar av året. År 2012 blev helt annorlunda med anledning av mycket välfyllda vattenmagasin och med produktion från vattenkraften som var rekordstor och i nivå med rekordåret 2001.

Investeringar som g e n o m åren gjorts i vindkraften ledde också till rekord för denna produktion och för Sverige historiskt.

Den svenska elproduktionen uppgick år 2012 till drygt 161 TWh, vilket är den högsta produktionen någonsin och nästan 20 TWh kunde exporteras till andra länder.

Den goda tillgången på el kom också elförbrukarna till g o d o och elpriset har inte varit så lågt på flera år. Det genomsnittliga spotpriset slutade för år 2012 på 28,3 öre/kWh, vilket kan jämföras med år 2010 och 2011, då motsvarande pris var 54,2 och 43,2 öre/kWh.

Det stora överskottet av el i vårt land bidrar också till minskad användning av fossila bränslen för elproduktion i andra länder och är därför mycket positivt ur

miljösynpunkt med minskat koldioxidutsläpp i vår omvärld.

(5)

5(31)

Det finns också goda möjligheter att den svenska elproduktionen producerar ett elöverskott även framöver då alltmer förnyelsebar elproduktion byggs och ett

löpande arbete med energieffektivisering ständigt pågår. Nya fastigheter byggs också alltmer energisnåla.

Från och med den 1 oktober 2012 skall kunder också kunna teckna elavtal som innebär inköp av el utifrån elanvändningen per timma. Elbranschen ser detta som ett första steg in i framtiden där elkunderna ska ha en möjlighet att själv ha kontroll över sina mätvärden och kunna följa sin elanvändning i realtid.

Den timmätning som hittills använts och där Sollentuna varit en föregångare innebär att mätvärdena kommer kunden till hända i efterskott vilket gör det svårt att få en direkt koppling till hur man ska kunna förändra sin elanvändning.

Det är också viktigt att förstå att avtal som är rörliga alltid innebär både möjligheter och risker. Dessutom harolika kundkategorier olika förutsättningar.

För kunder som bor i lägenhet eller i villa utan el för uppvärmning är möjligheterna att påverka sin elanvändning begränsade då kyl och frys står för en stor del av användningen och dessa står på hela tiden.

För villakunder som har el för uppvärmning är möjligheterna större genom att stänga av t.ex. värme och varmvatten under de timmar på dygnet då elpriserna är som högst.

För de som kan ackumulera värme i sitt hus när priset är lågt för att sedan använda sparad energi när priset är som högst är möjligheten störst. M a n skall dock vara medveten o m att detta kräver manuell bevakning o m inte system installeras som är kopplade till aktuella prisnivåer som styr användandet.

Delar av media har dock gett en alltför positiv bild av att det går att spara mycket pengar på detta, då det i verkligheten inte är tillämpbart annat än för ett fåtal.

Erfarenhetsmässigt vet jag också att många av de man talar med vill ha det bekvämt och inte har engagemang för dessa frågor o m de inte finns en g o d

besparingsmöjlighet.

Energiförbrukningen i vår k o m m u n har varit den näst största historiskt, för såväl fjärrvärme s o m el, dels på grund av den tillväxt som ständigt sker, men också på grund av årets medeltemperatur som var lägre än året innan. Leveranssäkerheten har som vanligt varit hög med få avbrott.

Avfallsfrågorna har varit i fokus för bolaget under året av olika skäl och även haft en viss medial bevakning. Det är en utmaning i sig att arbeta med dessa, då vårt

ansvarstagande utgör en del av helheten där såväl kommunen som den enskilde fastighetsägaren har ett ansvar för att denna verksamhet skall fungera fullt ut. Det arbete vi nu påbörjat med att sköta kundtjänst och fakturering i egen regi, ser jag mycket positivt på, då jag vet att vi framöver bygger upp såväl kunskap som kvalitet inför framtiden.

Brista kraftvärmeverk har under år 2012 följt tidplanen och det är med stort intresse vi under 2013 fortsätter följa projektet som skall vara klart före årsskiftet 2014. Ett

(6)

Sollentuna Energi AB (556091-5166) Årsredovisning lor 2012

6(31)

kraftvärmeverk av denna storlek är en stor byggarbetsplats, vissa dagar är mer än 300 personer sysselsatta samtidigt med olika arbetsuppgifter, vilket innebär ett stort logistiskt arbete.

År 2013 och 2014 ser mycket spännande ut för bolaget bland annat med anledning av att Brista 2 färdigställs 2013 och Vindkraften 2014 samt den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheterna som beskrivs verksamhetskommentarerna i

årsredovisningen.

Gösta Söderkvist VD

(7)

7(31)

F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e Koncernförhållanden

Sollentuna Energi AB ägs sedan april 2011 av Sollentuna kommun. Dessförinnan har bolaget sedan 2003-12-31 varit ett helägt dotterbolag till Sollentuna kommuns Förvaltningsaktiebolag (org nr 556647-6700) med säte i Sollentuna, där

förvaltningsaktiebolaget i sin tur ägdes av Sollentuna kommun.

Sollentuna Energi Handel AB (org nr 556493-6549) är ett helägt dotterbolag till Sollentuna Energi AB.

I och med att Sollentuna Energi AB inte längre är ett dotterbolag till Sollentuna kommuns Förvaltningsaktiebolag, samt själv har ett dotterbolag behöver en koncernredovisning upprättas enligt årsredovisningslagen kapitel 7.

Allmänt om verksamheten

Sollentuna Energi AB startade sin verksamhet 1964 s o m ansvarig för eldistributionen i kommunen. År 1969 blev bolaget även huvudman för fjärrvärmeförsörjningen. 1996 överfördes elhandeln till ett eget bolag på grund av ny lagstiftning s o m inte tillät elhandel och elnätsverksamhet i samma bolag. Sedan 1999 bedriver bolaget produktion och drift av fjärrkyla. Samma år startades också utbyggnad och drift av bredbandsnätet (stadsnätet) i bolagets regi.

Efter beslut i fullmäktige överfördes den 1 april 2005 till bolaget kommunens verksamheter för VA, avfall och transportcentral, med tillhörande

anläggningstillgångar. Verksamheterna blev, från samma tidpunkt, de nya affärsområdena VA, Avfall och Transportcentral i bolaget.

Dotterbolaget, Sollentuna Energi Handel ABs verksamhet består endast av elförsäljning. Dotterbolaget har ingen egen personal anställd. Tjänster för marknadsföring, fakturering och administration köps från moderbolaget.

Dotterbolaget äger inga anläggningstillgångar.

Årets resultat

Årets resultat efter finansiella poster uppgår för moderbolaget till 75,0 (55,7) mnkr och för koncernen till 81,1 mnkr (66,7 mnkr). Av not 18, "Förändring av eget kapital"

framgår att en utdelning på 24 mnkr lämnades till Sollentuna kommun under 2012 i enlighet m e d styrelsens förslag. Av noten 13 framgår vidare att ett koncernbidrag på 6,1 mnkr (8,2 mnkr) erhållits från dotterbolaget.

Omsättning

Totala intäkter för moderbolaget uppgick för år 2012 till 503,6 (472,0) mnkr och för koncernen uppgick de totala intäkterna till 620,0 (616,6) mnkr. År 2012 var ett kallare år än föregående år, vilket bidrar till att försäljningen av fjärrvärme steg jämfört med föregående år. Det påverkade också volymen av försåld el. I januari år 2013 säljer 76 (84) andra aktörer el i Sollentuna.

(8)

Sollentuna Energi AB (556091-5166) Årsredovisning tor 2012

8(31)

Inköp och försäljningar inom koncernen

Dotterbolaget har under året köpt varor och tjänster från moderbolaget för 3,5 (3,5) mnkr vilket utgör 2,8 (2,3) % av kostnaderna i dotterbolaget. Moderbolaget har under året köpt el för 11,1 (13,5) mnkr vilket utgör 3,4 (3,3) % av företagets kostnadsmassa.

Investeringar

Investeringar i byggnader, maskiner och inventarier uppgick till 61,1 mnkr, vilket var 84,3 % av budgeterad investeringsvolym. Föregående år uppgick investeringarna till 58,7 mnkr. Inom elnät har under året bland annat fyra nya transformatorstationer färdigställts och ett antal nybyggda lägenheter kring centrum och Edsberg anslutits Under året har det också genomförts investeringar i V A ledningar och

fjärrvärmenätet. Bland annat har två fjärrvärmekammare i Häggvik bytts ut mot moderna fjärrvärmeledningar och ventiler. Under 2012 har sammanlagt 20 (15) fordon inköpts varav 9 är personbilar som alla släpper ut mindre än 120 g / C 0 2 per kilometer.

Händelser av väsentlig betydelse under året

Under 2008 påbörjades utbyte av energimätare i bolagets avläsningssystem, som installerades 1997. Bytet innebär en övergång från kommunikation över elnätet, till radiokommunicerande enheter, eftersom svårigheterna med elnätskommunikationen har ökat. Detta arbete har under 2012 fortsatt och under året har 2 230 nya mätare installerats på de platser där de största problemen funnits. Det har också inneburit att ett antal mätare med restvärde har utrangerats under året till en kostnad på 0,2 mnkr.

Under året har 20 (40) fastigheter anslutits tiil fjärrvärmenätet, varav de flesta fastigheter är småhus.

Under 2009 inledde bolaget en diskussion o m ett eventuellt samarbete med Fortum Värme med syfte till samverkan i ett nytt kraftvärmeverk i Brista som ska kunna garantera Sollentuna en långsiktigt hållbar värmeförsörjning. Diskussionerna

medförde ett beslut i fullmäktige som innebar att Sollentuna Energi nu är delägare i det nya kraftvärmeverk som byggs i Brista. Under 2012 har bygget fortskridit enligt tidsplanen och under hösten 2013 är den planerad att vara i drift.

Under sommaren 2012 installerades en kylmaskin i anslutning till akviferen vid Sollentunavallen, dels för att säkra leveranserna av fjärrkyla till våra befintliga kunder men också för att på sikt kunna ansluta kunder inom området kring Stinsen.

I sammarbete med Sollentunahem och Sollentuna kommun har bolaget upphandlat två nyckelfärdiga vindkraftverk med option på ett tredje. Kommunfullmäktige

beslutade att utnyttja optionen och därmed kommer tre stycken vindkraftverk producera miljövänlig el för del av kommunkoncernens egen förbrukning. De tre verken är planerade att tas i drift under tredje kvartalet 2014.

/

(9)

9(31)

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar bokslutet per 2012-12-31.

Förväntad utveckling

I kommunen beräknas utbyggnaden fortsätta. Det innebär att bolaget fortsätter att ansluta nya kunder till fjärrvärme, el, VA och bredband. Anslutning av befintliga fastigheter till fjärrvärmenätet har stor betydelse för miljön då de oftast ersätter gammalmodig olje- eller eluppvärmning. I befintliga småhusområden behövs en anslutningsgrad på ca 60 % för att lönsamhet ska uppnås. Detta blir allt svårare eftersom många har installerat värmepumpar i sina fastigheter.

Väsjöområdet finns med i bolagets investeringsplan och enbart de närmaste fem åren kan bolagets investeringar i Väsjön komma att uppgå till ca 90 mnkr. Det kommer då att bli början på en mycket stor kraftansträngning där intäkterna kommer först senare, i samband med att bostadsbebyggelsen börjar färdigställas.

Övergång till fjärravläsning för el och fjärrvärme med radiokommunikation fortsättet- under 2013, o m än i minskad takt j ä m f ö r t med tidigare år.

På elmarknaden fortsätter många att byta leverantör och den aggressiva marknadsföringen från många aktörer väntas fortsätta. Bolaget kommer även fortsättningsvis, genom sitt dotterbolag, erbjuda alla kunder vattenproducerad el samt "bra miljöval", enligt Naturskyddsföreningens kriterier. Införandet av en gemensam slutkundsmarknad där elhandelsbolagen föreslås fakturera även nätavgifterna kommer allt närmare. Hur detta kommer att påverka vår verksamhet beror mycket på hur detta praktiskt kommer att genomföras samt hur stora anpassningar av befintliga system som kommer att krävas.

Miljöpåverkan

Bolaget driver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken;

Fjärtvärmen har ett tillstånd för produktion av hetvatten som ger utsläpp av stoft och kväveoxider i luften. Högsta tillåtna mängder är angivna i tillståndet. Rapport över gjorda utsläpp görs årligen till berörda myndigheter.

VA-verksamheten har tillståndspliktig verksamhet för distribution av vatten samt omhändertagandet av avlopp och dagvatten.

(10)

10(31)

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står:

12 223 199 24 659 693 36 882 892 Balanserat resultat

Årets vinst

Styrelsen föreslår att dessa disponeras enligt följande:

Till aktieägarna utdelas 24 000 000 I ny räkning balanseras 12 882 892 36 882 892

Utdelningsförslag

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kapitel 3§ 2-3 stycket (försiktighetsregeln).

(11)

11(31)

Nyckeltal

Koncernen 2012 2011 2010 2009 2008

Omsättning (mnkr) 620,0 616,6 787,7 655,5 655,8 Resultat efter finansiella poster

(mnkr) 81,1 66,7 81,0 62,0 63,2

Avkastning på totalt kapital (%) 10,3 9,1 11,1 9,4 10,2

Rörelsemarginal (%) 14,6 12,0 11,2 10,8 11,1

Nettomarginal (%) 13,1 10,8 10,3 9,5 9,6

Soliditet (%) 40,5 42,5 37,5 35,8 34,1

Kassalikviditet (%) 67,0 53,4 83,0 65,5 70,3

Eget kapital (mnkr) 418,7 361,2 312,1 276,1 253,9 Balansomslutning (mnkr) 1 033,3 850,3 831,9 770,7 744,6

Investeringar (mnkr) 60,1 58,7 54,8 79,9 61,3

Antal anställda (31/12) 67,0 70,0 82,0 82,0 87,0 Omsättning per anställd (tkr) 9 253,7 8 808,0 9 606,0 7 993,0 7 538,0

Nyckeltalen är inte helt jämförbara över åren då ett affärsområde, Gata & Park, övergått till kommunen från och med 2011-01-01.

Resultatet av verksamheten samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultat- och balansräkning med bokslutskommentarer.

Nyckeltalsdefinitioner:

Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande til genomsnittlig balansomslutning.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i relation till omsättning.

Nettomarginal Resultat efter finansiella poster i relation till omsättning.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Kassalikviditet (Omsättningstillgångar - varulager)/kortfristiga skulder.

(12)

Sollentuna Energi AB (556091-5166) 1(31) Årsredovisning för 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Styrelsen för Sollentuna Energi AB avger följande årsredovisning.

Redovisningen omfattar

Förteckning över aktieägare och styrelse 2

Ordförande har ordet 3

V D har ordet 4 Förvaltningsberättelse 7

förslag till vinstdisposition 10

Nyckeltal 11 Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Kassaflödesanalys 15

Noter 16 Miljöredovisning 24

Underskrifter 29 Effekt- och energi begrepp 30

Revisionsberättelse 31

4

(13)

2(31)

Förteckning över a k t i e ä g a r e och styrelse

Aktieägare: Sollentuna kommun 6 400 aktier = samtliga

Styrelse: Lars-Erik S v e g a n d e r , ordf.

Christina N e l s o n Södersten, l : e v ordf.

R o b i n Sjöberg, 2:e v ordf.

A l l a n B l o m q u i s t J o a k i m S t o c k h a u s

Facklig representant T o m a s Östergren

P r e s i d i u m

Lars-Erik S v e g a n d e r

Christina N e l s o n Södersten R o b i n Sjöberg

S u p p l e a n t e r Gerry J o h a n s s o n O l d r i c h V i n t e r h o l t T o w e Ireblad Elin L ö f m a n

Revisor: M a g n u s F r e d m e r (aukt.)

S u p p l e a n t

M a g n u s Fagerstedt (aukt.)

Lekmannarevisorer: Nils-Åke B o r g s t r ö m Rolf H a g s t e d t

S u p p l e a n t e r

Kerstin Elly M a r i a n n e M y r e h e d O v e N i l s s o n

V e r k s t ä l l a n d e Gösta Söderkvist d i r e k t ö r :

(14)

Sollenluna Energi A l i (556091-5166) Årsredovisning för 2012

3(31)

O r d f ö r a n d e har ordet

Som ordförande kan jag konstatera att jag för min del nu är med och presenterar bolagets 6:e årsredovisning av bolagets hittills 49 årsredovisningar. Det betyder att bolaget nästa år kommer att uppnå sitt 50:e verksamhetsår, vilket kommer

uppmärksammas på olika sätt. Under min period på 6 år har bolaget med g o d marginal klarat ägarens ekonomiska avkastningskrav och dessutom klarat av att investera och utveckla anläggningar för framtiden på ett mycket bra sätt. Denna positiva utveckling har naturligtvis pågått ända sedan 1964, då bolaget startade sin verksamhet.

Som infrastrukturbolag är distribution av nyttigheter vår basverksamhet, då vi köper både vår fjärrvärmeproduktion och elproduktion till 100 % av andra producenter.

Även framöver kommer vår verksamhet huvudsakligen att handla o m distribution, men vi blir också ägare till såväl fjärrvärme som elproduktion.

Beslutet som fullmäktige tagit o m att investera i vindkraft för del av den egna elförbrukningen för såväl kommunen, Sollentunahem och Sollentuna Energi känns som ett mycket viktigt beslut. Detta då vi är delaktiga i den energiomställning som måste ske för att komma ifrån fossila bränslen. Investeringen i vindkraft kommer att leverera ca 50 % av det egna elbehovet för kommunen och dess bolag. De tre vindkraftverk som kommer att förvärvas skall vara i drift sommaren 2014.

Även det tidigare beslutet o m delägande i Brista 2 innebär att bolaget är med och producerar såväl fjärrvärme som el i det kraftvärmeverk som kommer vara klart hösten 2013.

Både investeringen i kraftvärmeverket Brista 2 som Sollentuna Energi gör och den gemensamma investeringen i vindkraftverken är långsiktiga på samma sätt som våra övriga infrastrukturer.

Långsiktiga ägare är nödvändiga för viktiga infrastrukturer skall kunna förvaltas och utvecklas med kvalitet i ett hållbart samhälle och där ser jag det kommunala ägandet som ett av de absolut bästa alternativen.

M e d dessa ord ser jag med glädje fram mot ett nytt spännande verksamhetsår.

Lars-Erik Svegander Ordförande

(15)

4(31)

V D har ordet

Jag vill börja med att tacka mina medarbetare för ytterligare ett års arbete med gott resultat, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Förändring av arbetssätt genom att vi återtagit oss arbetsuppgifter som tidigare skötts av entreprenör har temporärt inneburit en ökad belastning för delar av vår organisation som fått kämpa lite extra med detta, vilket jag skänker en tanke på i denna skrivande stund.

Verksamheterna i bolaget utvecklas ständigt, så även medarbetare, arbetsmetoder och nya verktyg. Sollentuna Energi är nu också inne i en period av rekryteringsbehov med anledning av att flera anställda börjat uppnå sin pensionsålder, vilket också gäller andra företag med liknande verksamheter som vi då skall konkurrera med om personal. Några av våra äldre medarbetare vill även arbeta lite längre än till sin 65-års dag, vilket vi som arbetsgivare ser positivt på.

Såväl äldre som yngre medarbetare är viktiga för våra verksamheter. De äldre med sina erfarenheter och yngre medarbetare med nyvunna kunskaper samt ett nytt sätt att tänka och viljan att utveckla verksamheterna med nya tekniska hjälpmedel.

Samarbetet mellan egenskaper hos äldre och yngre personal är det som leder bolaget in i framtiden.

Rörelseresultatet efter finansiella poster för år 2012 uppgår till 81,1 mnkr och är ett av de bästa i bolagets historia. Årets resultat för koncernen överträffar budget och bidragande orsaker till detta är att flera affärsområden gått bättre än förväntat. Det har också varit något kallare 2012 än 2011, vilket ökat energiförsäljningen.

Energifrågorna fortsätter att vara i fokus i vår omvärld såväl internationellt som nationellt och är naturligtvis också ett fokusområde för Sollentuna Energi.

De senare åren har kärnkraftens produktion haltat och de nordiska vattenmagasinen haft begränsade nivåer, vilket lett till höga elpriser vissa delar av året. År 2012 blev helt annorlunda med anledning av mycket välfyllda vattenmagasin och med produktion från vattenkraften som var rekordstor och i nivå med rekordåret 2001.

Investeringar som g e n o m åren gjorts i vindkraften ledde ocksä till rekord för denna produktion och för Sverige historiskt.

Den svenska elproduktionen uppgick år 2012 till drygt 161 T W h , vilket är den högsta produktionen någonsin och nästan 20 TWh kunde exporteras till andra länder.

Den g o d a tillgången på el kom också elförbrukarna till g o d o och elpriset har inte varit så lågt på flera år. Det genomsnittliga spotpriset slutade för år 2012 på 28,3 öre/kWh, vilket kan jämföras med år 2010 och 2011, då motsvarande pris var 54,2 och 43,2 öre/kWh.

Det stora överskottet av el i vårt land bidrar också till minskad användning av fossila bränslen för elproduktion i andra länder och är därför mycket positivt ur

miljösynpunkt med minskat koldioxidutsläpp i vår omvärld.

(16)

Sollentuna Energi A l i (556091-5166)

Årsredovisning lor 2012 5(31)

Det finns också goda möjligheter att den svenska elproduktionen producerar ett elöverskott även framöver då alltmer förnyelsebar elproduktion byggs och ett

löpande arbete med energieffektivisering ständigt pågår. Nya fastigheter byggs också alltmer energisnåla.

Från och med den 1 oktober 2012 skall kunder också kunna teckna elavtal som innebär inköp av el utifrån elanvändningen per timma. Elbranschen ser detta som ett första steg in i framtiden där elkunderna ska ha en möjlighet att själv ha kontroll över sina mätvärden och kunna följa sin elanvändning i realtid.

Den timmätning som hittills använts och där Sollentuna varit en föregångare innebär att mätvärdena kommer kunden till hända i efterskott vilket gör det svårt att få en direkt koppling till hur man ska kunna förändra sin elanvändning.

Det är också viktigt att förstå att avtal som är rörliga alltid innebär både möjligheter och risker. Dessutom harolika kundkategorier olika förutsättningar.

För kunder som bor i lägenhet eller i villa utan el för uppvärmning är möjligheterna att påverka sin elanvändning begränsade då kyl och frys står för en stor del av användningen och dessa står på hela tiden.

För villakunder som har el för uppvärmning är möjligheterna större g e n o m att stänga av t.ex. värme och varmvatten under de timmar på dygnet då elpriserna är som högst.

För de som kan ackumulera värme i sitt hus när priset är lågt för att sedan använda sparad energi när priset är som högst är möjligheten störst. M a n skall dock vara medveten o m att detta kräver manuell bevakning o m inte system installeras som är kopplade till aktuella prisnivåer som styr användandet.

Delar av media har dock gett en alltför positiv bild av att det går att spara mycket pengar på detta, da det i verkligheten inte är tillämpbart annat än för ett fåtal.

Erfarenhetsmässigt vet jag också att många av de man talar med vill ha det bekvämt och inte har engagemang för dessa frågor om de inte finns en g o d

besparingsmöjlighet.

Energiförbrukningen i vår k o m m u n har varit den näst största historiskt, för såväl fjärrvärme s o m el, dels på grund av den tillväxt som ständigt sker, men också på grund av årets medeltemperatur som var lägre än året innan. Leveranssäkerheten har som vanligt varit hög med få avbrott.

Avfallsfrågorna har varit i fokus för bolaget under året av olika skäl och även haft en viss medial bevakning. Det är en utmaning i sig att arbeta med dessa, då vårt

ansvarstagande utgör en del av helheten där såväl k o m m u n e n som den enskilde fastighetsägaren har ett ansvar för att denna verksamhet skall fungera fullt ut. Det arbete vi nu påbörjat med att sköta kundtjänst och fakturering i egen regi, ser jag mycket positivt på, då j a g vet att vi framöver bygger upp såväl kunskap som kvalitet inför framtiden.

Brista kraftvärmeverk har under år 2012 följt tidplanen och det är med stort intresse vi under 2013 fortsätter följa projektet som skall vara klart före årsskiftet 2014. Ett

(17)

Sollentuna Energi AB (556091-5166) Årsredovisning lor 2012

6(31)

kraftvärmeverk av denna storlek är en stor byggarbetsplats, vissa dagar är mer än 300 personer sysselsatta samtidigt med olika arbetsuppgifter, vilket innebär ett stort logistiskt arbete.

År 2013 och 2014 ser mycket spännande ut för bolaget bland annat med anledning av att Brista 2 färdigställs 2013 och Vindkraften 2014 samt den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheterna som beskrivs verksamhetskommentarerna i

årsredovisningen.

Gösta Söderkvist V D

(18)

7(31)

Förvaltningsberättelse Koncernförhållanden

Sollentuna Energi AB ägs sedan april 2011 av Sollentuna kommun. Dessförinnan har bolaget sedan 2003-12-31 varit ett helägt dotterbolag till Sollentuna kommuns Förvaltningsaktiebolag (org nr 556647-6700) med säte i Sollentuna, där

förvaltningsaktiebolaget i sin tur ägdes av Sollentuna k o m m u n .

Sollentuna Energi Handel AB (org nr 556493-6549) är ett helägt dotterbolag till Sollentuna Energi AB.

I och med att Sollentuna Energi AB inte längre är ett dotterbolag till Sollentuna kommuns Förvaltningsaktiebolag, samt själv har ett dotterbolag, behöver en koncernredovisning upprättas enligt årsredovisningslagen kapitel 7.

Allmänt om verksamheten

Sollentuna Energi AB startade sin verksamhet 1964 som ansvarig för eldistributionen i kommunen. År 1969 blev bolaget även huvudman för fjärrvärmeförsörjningen. 1996 överfördes elhandeln till ett eget bolag på grund av ny lagstiftning s o m inte tillät elhandel o c h elnätsverksamhet i samma bolag. Sedan 1999 bedriver bolaget produktion och drift av fjärrkyla. Samma år startades också utbyggnad och drift av bredbandsnätet (stadsnätet) i bolagets regi.

Efter beslut i fullmäktige överfördes den 1 april 2005 till bolaget kommunens verksamheter för VA, avfall och transportcentral, med tillhörande

anläggningstillgångar. Verksamheterna blev, från samma tidpunkt, de nya affärsområdena VA, Avfall och Transportcentral i bolaget.

Dotterbolaget, Sollentuna Energi Handel ABs verksamhet består endast av elförsäljning. Dotterbolaget har ingen egen personal anställd. Tjänster för marknadsföring, fakturering och administration köps från moderbolaget.

Dotterbolaget äger inga anläggningstillgångar.

Årets resultat

Årets resultat efter finansiella poster uppgår för moderbolaget till 75,0 (55,7) mnkr och för koncernen till 81,1 mnkr (66,7 mnkr). Av not 18, "Förändring av eget kapital"

framgår att en utdelning på 24 mnkr lämnades till Sollentuna kommun under 2012 i enlighet m e d styrelsens förslag. Av noten 13 framgår vidare att ett koncernbidrag på 6,1 mnkr (8,2 mnkr) erhållits från dotterbolaget.

Omsättning

Totala intäkter för moderbolaget uppgick för år 2012 till 503,6 (472,0) mnkr och för konce rnen uppgick de totala intäkterna till 620,0 (63 6,6) mnkr. År 2012 var ett kallare år än föregående år, vilket bidrar till att försäljningen av fjärrvärme steg j ä m f ö r t med föregående år. Det påverkade också volymen av försåld el. I januari år 2013 säljer 76 (84) andra aktörer el i Sollentuna.

(19)

8(31)

Inköp och försäljningar inom koncernen

Dotterbolaget har under året köpt varor och tjänster från moderbolaget för 3,5 (3,5) mnkr vilket utgör 2,8 (2,3) % av kostnaderna i dotterbolaget. Moderbolaget har under året köpt el för 11,1 (13,5) mnkr vilket utgör 3,4 (3,3) % av företagets kostnadsmassa.

Investeringar

Investeringar i byggnader, maskiner och inventarier uppgick till 61,1 mnkr, vilket var 84,3 % av budgeterad investeringsvolym. Föregående år uppgick investeringarna till 58,7 mnkr. Inom elnät har under året bland annat fyra nya transformatorstationer färdigställts och ett antal nybyggda lägenheter kring centrum och Edsberg anslutits Under året har det också genomförts investeringar i VA ledningar och

fjärrvärmenätet. Bland annat har två fjärrvärmekammare i Häggvik bytts ut mot moderna fjärrvärmeledningar och ventiler. Under 2012 har sammanlagt 20 (15) fordon inköpts varav 9 är personbilar som alla släpper ut mindre än 120 g / C 0 2 per kilometer.

Händelser av väsentlig betydelse under året

Under 2008 påbörjades utbyte av energimätare i bolagets avläsningssystem, som installerades 1997. Bytet innebär en övergång från kommunikation över elnätet, till radiokommunicerande enheter, eftersom svårigheterna med elnätskommunikationen har ökat. Detta arbete har under 2012 fortsatt och under året har 2 230 nya mätare installerats på de platser där de största problemen funnits. Det har också inneburit att ett antal mätare med restvärde har utrangerats under året till en kostnad på 0,2 mnkr.

Under året har 20 (40) fastigheter anslutits till fjärrvärmenätet, varav de flesta fastigheter är småhus.

Under 2009 inledde bolaget en diskussion o m ett eventuellt samarbete med Fortum Värme med syfte till samverkan i ett nytt kraftvärmeverk i Brista som ska kunna garantera Sollentuna en långsiktigt hållbar värmeförsörjning. Diskussionerna

medförde ett beslut i fullmäktige som innebar att Sollentuna Energi nu är delägare i det nya kraftvärmeverk som byggs i Brista. Under 2012 har bygget fortskridit enligt tidsplanen och under hösten 2013 är den planerad att vara i drift.

Under sommaren 2012 installerades en kylmaskin i anslutning till akviferen vid Sollentunavallen, dels för att säkra leveranserna av fjärrkyla till våra befintliga kunder men också f ö r att på sikt kunna ansluta kunder inom området kring Stinsen.

I sammarbete med Sollentunahem och Sollentuna kommun har bolaget upphandlat två nyckelfärdiga vindkraftverk med option på ett tredje. Kommunfullmäktige beslutade att utnyttja optionen och därmed kommer tre stycken vindkraftverk producera miljövänlig el för del av kommunkoncernens egen förbrukning. De tre verken är planerade att tas i drift under tredje kvartalet 2014.

(20)

9(31)

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar bokslutet per 2012-12-31.

Förväntad utveckling

I kommunen beräknas utbyggnaden fortsätta. Det innebär att bolaget fortsätter att ansluta nya kunder till fjärrvärme, el, V A och bredband. Anslutning av befintliga fastigheter till fjärrvärmenätet har stor betydelse för miljön då de oftast ersätter gammalmodig olje- eller eluppvärmning. I befintliga småhusområden behövs en anslutningsgrad på ca 60 % för att lönsamhet ska uppnås. Detta blir allt svårare eftersom många har installerat värmepumpar i sina fastigheter.

Väsjöområdet finns med i bolagets investeringsplan och enbart de närmaste fem åren kan bolagets investeringar i Väsjön komma att uppgå till ca 90 mnkr. Det kommer då att bli början på en mycket stor kraftansträngning där intäkterna kommer först senare, i samband med att bostadsbebyggelsen börjar färdigställas.

Övergång till fjärravläsning för el och fjärrvärme med radiokommunikation fortsätter under 2013, o m än i minskad takt jämfört med tidigare år.

På elmarknaden fortsätter många att byta leverantör och den aggressiva marknadsföringen från många aktörer väntas fortsätta. Bolaget kommer även fortsättningsvis, g e n o m sitt dotterbolag, erbjuda alla kunder vattenproducerad el samt "bra miljöval", enligt Naturskyddsföreningens kriterier. Införandet av en gemensam slutkundsmarknad där elhandelsbolagen föreslås fakturera även nätavgifterna kommer allt närmare. Hur detta kommer att påverka vår verksamhet beror mycket på hur detta praktiskt kommer att genomföras samt hur stora anpassningar av befintliga system som kommer att krävas.

Miljöpåverkan

Bolaget driver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken;

Fjärrvärmen har ett tillstånd för produktion av hetvatten som ger utsläpp av stoft och kväveoxider i luften. Högsta tillåtna mängder är angivna i tillståndet. Rapport över gjorda utsläpp görs årligen till berörda myndigheter.

VA-verksamheten har tillståndspliktig verksamhet för distribution av vatten samt omhändertagandet av avlopp och dagvatten.

(21)

10(31)

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står:

12 223 199 24 659 693 36 882 892 Balanserat resultat

Årets vinst

Styrelsen föreslår att dessa disponeras enligt följande:

Till aktieägarna utdelas 24 000 000 I ny räkning balanseras 12 882 892 36 882 892

Utdelningsförslag

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kapitel 3§ 2-3 stycket (försiktighetsregeln).

(22)

Sollentuna Energi AB (556091-5166)

Årsredovisning för 2012 11(31)

Nyckeltal

Koncernen 2012 2011 2010 2009 2008

Omsättning (mnkr) 620^#0 616,6 787,7 655,5 655,8 Resultat efter finansiella poster

(mnkr) 81,1 66,7 81,0 62,0 63,2

Avkastning på totalt kapital (%) 10,3 9,1 11,1 9,4 10,2

Rörelsemarginal (%) 14,6 12,0 11,2 10,8 11,1

Nettomarginal (%) 13,1 10,8 10,3 9,5 9,6

Soliditet (%) 40,5 42,5 37,5 35,8 34,1

Kassa likviditet (%) 67,0 53,4 83,0 65,5 70,3 Eget kapital (mnkr) 418,7 361,2 312,1 276,1 253,9 Balansomslutning (mnkr) 1 033,3 850,3 831,9 770,7 744,6

Investeringar (mnkr) 60,1 58,7 54,8 79,9 61,3

Antal anställda (31/12) 67,0 70,0 82,0 82,0 87,0 Omsättning per anställd (tkr) 9 253,7 8 808,0 9 606,0 7 993,0 7 538,0

Nyckeltalen är inte helt jämförbara över åren då ett affärsområde, Gata & Park, övergått till kommunen från och med 2011-01-01.

Resultatet avverksamheten samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultat- och balansräkning med bokslutskommentarer.

Nyckeltalsdefinitioner:

Avkastning på totalt kapital

Rörelsemarginal

Nettomarginal

Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.

Rörelseresultat i relation till omsättning.

Resultat efter finansiella poster i relation till omsättning.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Kassalikviditet

4/

(Omsättningstillgångar - varulager)/kortfristiga skulder.

(23)

12(31)

R e s u l t a t r ä k n i n g

Koncern Koncern M o d e r b o l a g M o d e r b o l a g

R e s u l t a t r ä k n i n g N o t l 2012 2011 2012 2011

Rörelsens i n t ä k t e r O m s ä t t n i n g

Aktiverat arbete for egen r a k n i n g Ö v r i g a rörelseintakter

S u m m a rörelsens i n t ä k t e r

N o t 2

N o t 3

6 1 4 587 4 8 5 0 5_Z1 620 009

6 0 9 7 9 3 5 9 6 3 8 2 6 616 582

4 9 4 8 8 7 4 8 5 0 3 8 3 3 503 570

4 6 1 7 1 7 5 9 6 3 4 2 9 8 471 979

Rörelsens kostnader Råvaror och f ö r n ö d e n h e t e r Ö v r i g a externa kostnader P e r s o n a l k o s t n a d e r

A v s k r i v n i n g av materiella a n l ä g g n i n g s - tillgångar e n l i g t p l a n

Ö v r i g a rörelsekostnader S u m m a rörelsens kostnader

N o t l N o t 5 N o t 6

N o t 7, 8, 9

- 4 1 8 8 9 7 - 2 0 9 8 5 - 4 5 8 1 3

- 4 3 7 6 5

-529 625

- 4 2 8 7 1 5 - 2 0 4 0 3 -47 8 7 5

- 4 5 1 5 6 - 4 2 7 -542 577

-308 8 3 8 -20 6 7 1 - 4 5 8 1 3

- 4 3 7 6 5 1I6J2 -419 253

- 2 9 5 6 5 9 - 1 9 8 6 7 - 4 7 8 7 5

- 4 5 1 5 6 -427 -408 983

R ö r e l s e r e s u l t a t 90 384 74 005 84 317 62 995

Resultat från finansiella poster

Resultat från a n d e l a r i intresseföretag N o t 1 RantemtaKter o c h l i k n a n d e resultatposter N o t 11 Räntekostnader o c h l i k n a n d e resultatposter N o t 12 S u m m a resultat f r å n finansiella poster

-5 8 0 4 6 5 9 6 -10 0 8 5 -9 2 9 2

-1 6 6 2 2 5 1 9 -8 2 0 5 -7 3 4 8

-5 8 0 4 6 4 8 4 -9 9 9 6 -9 3 1 6

- 1 6 6 2 2 3 7 8 -8 0 0 9 -7 2 9 3

Resultat efter finansiella poster 81 091 66 658 75 001 55 703

B o k s l u t s d i s p o s i t i o n e r N o t 13 - - - 4 2 9 0 3 - 2 3 0 0 0

Skatt p a arets resultat N o t 14 3 £ Z -17 5 6 8 -7 4 39 -8 6 4 1

Årets resultat 8 1 4 7 8 49 090 24 660 24 062

(24)

Sollentuna Energi AB (556091-5166) Årsredovisning for 2012

13(31)

Balansräkning

Koncern Koncern M o d e r b o l a g M o d e r b o l a g

B a l a n s r ä k n i n g N o t 1 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31

TILLGÅNGAR

A n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

Materiella a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

B y g g n a d e r , m a r k o c h m a r k a n l ä g g n i n g a r N o t 7 M a s k i n e r o c h a n d r a tekniska a n l ä g g n i n g a r N o t 8 Inventarier N o t 9 Pågående a n l ä g g n i n g a r N o t 1 0 S u m m a materiella a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

Finansiella a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

Aktier i d o t t e r b o l a g N o t 15 A n d e l a r i intresseföretag N o t 16 Lån intresseföretag

Ö v r i g a finansiella tillgångar

S u m m a finansiella a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

S u m m a a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

O m s ä t t n i n g s t i l l g å n g a r

V a r u l a g e r F ö r n ö d e n h e t e r

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga f o r d r i n g a r i n t r e s s e b o l a g K u n d f o r d r i n g a r

S k a t t e f o r d r a n Ö v r i g a f o r d r i n g a r

Förutbetalda k o s t n a d e r o c h u p p l u p n a

intakter N o t 17 S u m m a k o r t f r s i t i g a fordringar

S u m m a o m s ä t t n i n g s t i l l g å n g a r

S U M M A T I L L G Å N G A R

4 2 559 4 2 4 0 5 4 2 559 4 2 4 0 5 6 0 8 7 3 0 591 9 4 8 6 0 8 7 3 0 5 9 1 9 4 8 8 8 4 5 7 3 9 3 8 8 4 5 7 3 9 3 11 6 6 6 13 8 8 8 11 6 6 6 13 8 8 8 6 7 1 8 0 0 6 5 5 6 3 5 6 7 1 8 0 0 6 5 5 6 3 5

0 0 7 1 1 1 7 111 2 2 5 9 9 28 4 0 3 22 5 9 9 2 8 4 0 3 1 8 0 0 0 0 60 0 0 0 180 0 0 0 6 0 0 0 0

Q 2 Q Z 10?S99 88 4 1 0 2 0 9 7 1 0 9 5 521

8 7 4 399 7 4 4 0 4 5 8 8 1 5 1 0 7 5 1 1 5 6

1 9 3 7 1 4 5 7 1 937 1 4 5 7

3 9 1 8 i 8 8 4 3 9 1 8 1 8 8 4 3 6 4 0 4 18 168 36 404 18 168

5 3 8 6 5 9 2 3

2 8 0 4 1 4 3 9 76 103

108 483. 8 1 2 2 4 £ 7 - 7 4 2 S 7 _ ä l l 156 9 9 4 1 0 4 7 6 6 134 064 8 8 066

158 932 106 223 136 001 89 523

1033 331 850 268 1 0 1 7 511 840 679

(25)

Sollentuna Energi AB (556091-5166) 14(31) Årsredovisning för 2012

Koncern Koncern M o d e r b o l a g M o d e r b o l a g

B a l a n s r ä k n i n g 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31

EGET KAPITAL O C H SKULDER

Eget kapital N o t 18

Bundet eget kapital Aktiekapital B u n d n a reserver

S u m m a b u n d n a reserver

6 4 0 0 3 7 6 9 9 6

6 4 0 0 321 6 8 0 328 0 8 0

6 4 0 0 1 2 8 0 7 6 8 0

Fritt eget kapital Balanserat resultat Arets resultat S u m m a fria reserver

-46 1 6 4 81 4 7 8 35 3 1 4

-15 9 3 8 4 9 0 9 0 33 1 5 2

1 2 2 2 3 24 6 6 0 36 8 8 3

12 1 6 1 24 0 6 2 36 2 2 3

S u m m a eget kapital 418 710 361 232 44 563 43 903

O b e s k a t t a d e reserver N o t 19 4 8 1 0 0 5 432 005

A v s ä t t n i n g a r

Avsättningar f ö r p e n s i o n e r U p p s k j u t e n s k a t t e s k u l d S u m m a a v s ä t t n i n g a r

N o t 20 N o t 14

17 6 3 4 1 1 1 7 5 1 129 385

17 3 7 5 114 3 3 5 131 710

17 6 3 4 5 7 8 0 23 414

17 3 7 5 0 17 375

Långfristiga skulder S k u l d e r till kreditinstitut Reverslån S o l l e n t u n a k o m m u n A n s l u t m n g s l å n f r a n f j ä r r v ä r m e k u n d e r S u m m a l å n g f r i s t i g a skulder

N o t 2 1

2 1 4 4 4 4 36 5 6 3 0 2 5 1 0 0 7

120 0 0 0 39 8 1 3

161 268

2 1 4 4 4 4 3 6 5 6 3 Q 2 5 1 0 0 7

120 0 0 0 3 9 8 1 3

1 4 5 6 161268

Kortfristiga skulder

S k u l d e r till kreditinstitut N o t 2 1 Reverslän S o l l e n t u n a k o m m u n N o t 21 S k u l d e r till S o l l e n t u n a k o m m u n (koncernkonto) L e v e r a n t o r s s k u l d e r

S k u l d e r tili d o t t e r b o l a g Skatteskulder

Ö v r i g a skulder N o t 2 2 U p p l u p n a kostnader o c h f o r u t b e t a l d a

intakter N o t 2 3 S u m m a kortfristiga skulder

5 5 5 6 3 2 5 0 33 9 2 8 6 7 8 1 1 0 0 13 1 4 6

110 5 3 8 234 228

5 3 3 0 3 2 5 0 22 6 4 2 63 9 7 8

2 4 5 6 10 5 3 8

8 7 8 6 3 196 058

5 5 5 6 3 2 5 0 2 4 0 9 4 4 6 3 5 5 2 0 8 8 4

6 9 5 1

1 1 0 4 3 2 217 522

5 3 3 0 3 2 5 0 2 0 7 1 5 4 3 5 4 5 1 8 1 3 1 2 4 6 7 4 8 2 6

8 7 8 6 3 186128

S u m m a eget k a p i t a l och skulder l_Qi3_121 850 268 1 017 511 840 6 2 9

S t ä l l d a s ä k e r h e t e r N o t 2 4 65 0 0 0 65 0 0 0 6 5 0 0 0 6 5 0 0 0

A n s v a r s f ö r b i n d e l s e r

f

N o t 24 Inga Inga 1 5 9 0 0 12 6 3 0

(26)

Sollenluna Energi AB (556091-5166) Årsredovisning för 2012

15(31)

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys enligt indirekt m e t o d (tkr)

Den l ö p a n d e verksamheten Resultat efter finansiella poster

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m m A v s k r i v n i n g a r

Reavinst/förlust Förändring p e n s i o n s s k u l d

Resultat från andelar i i n t r e s s e f o i e t a g Betald skatt

2012

81 0 9 1

4 3 7 6 5 1 9 6 2 5 9 5 8 0 4 - 1 0 0 4 0

2011

6 6 658

4 5 1 5 6 8 1 8 6 8 1 1 6 6 2 -7 661

2012

75 0 0 1

4 3 7 6 5 1 9 6 2 5 9 5 8 0 4 - 1 0 0 4 9

2011

55 7 0 3

45 1 5 6 8 1 8 6 8 1 1 6 6 2 -7 6 5 1 Kassaflöde f r å n d e n l ö p a n d e v e r k s a m h e t e n

före f ö r ä n d r i n g a r av r ö r e l s e k a p i t a l 121076 107 314 114 977 96 370

Kassaflöde f r å n f ö r ä n d r i n g a r i r ö r e l s e k a p i t a l O k n i n g ( - ) / M i n s k n i n g av v a r u l a g e r

O k n i n g ( - ) / M i n s k n i n g av kortfristiga f o r d r i n g a r O k m n g ( - ) / M i n s k n i n g av långfristiga f o r d r i n g a r O k n i n g ( + ) / M i n s k n i n g av ö v r i g a skulder

- 4 8 0 - 4 6 8 4 3

29 3 4 1

56 67 5 7 0 0 -54 6 7 5

- 4 8 0 - 4 0 0 7 4

30 4 8 2

56 41 0 4 3 0 -36 2 1 2 Kassaflöde f r å n den l ö p a n d e v e r k s a m h e t e n 103 094 120 265 104 904 101 257

Investeringsverksamhet

Förvärv av m a t e r i e l l a a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r Förvärv av i n t r e s s e b o l a g

U t l å n i n g till intresseföretag

Förvärv av finansiella a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

-60 1 2 7 0 -120 0 0 0

7

-58 679 - 3 0 0 1 5 -60 0 0 0 4 4

- 6 0 1 2 7 0 - 1 2 0 0 0 0

7

-58 6 7 9 -30 0 1 5 -60 0 0 0 4 4

Kassaflöde f r å n investeringsverksamheten -180 119 -148 651 -180 119 -148 651

Finansieringsverksamheten U p p t a g n a lan

A m o r t e r i n g o c h lösen av l å n g f r i s t i g a lån Utbetald u t d e l n i n g

Erhållet k o n c e r n b i d r a g

100 0 0 0 -10 2 6 1 -24 0 0 0

0 -8 5 9 3 0

ICO 0 0 0 - 1 0 2 6 1 -24 0 0 0 6 097

0 -8 5 9 3 0 7 0 1 9

Kassaflöde f r å n finansieringsverksamheten 65 739 -8 593 7 1 8 3 6 -1 574

Arets k a s s a f k r . c

Likvida m e d e l v i d årets b ö r j a n

-11 2 8 6 -22 6 4 2

- 3 6 9 7 8 14 3 3 7

-3 3 7 9 - 2 0 7 1 5

-48 9 6 7 28 2 5 2

Likvida medel v i d årets slut -33 928 -22 642 -24 094 -20 715

Koncernkonto -33 928 -22 642 -24 094 -20 715

(27)

16(31)

Noter

Not 1

Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och

värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen,

Bokföringsnämndens allmänna råd för stora bolag samt Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden: RRI Koncernredovisning och RR7

Kassaflöden. Tillämpade principer är oförändrade sedan föregående år.

I n t ä k t e r

Bolaget har ett automatiskt system för mätvärdesinsamling för såväl elnäts- som fjärivärmemätare. Som underlag för intäktsredovisningen per den 31

december 2011 och 2012 är alla mätare avlästa.

A n l ä g g n i n g s a v g i f t e r V A Från och med år 2005, då V A - verksamheten tillförts bolaget, så periodiseras anläggningsavgifterna (intäkterna) över den planmässiga avskrivningstiden för ledningsnätet för VA på 30 år. Det år som anläggningen tas i bruk, bokas dock 10 % av

anläggningsavgiften som en engångsavgift för täckande av merkostnader som projektering och projektledning.

Avskrivningar på a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r I resultaträkningen belastas

rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på

tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd enligt branschrekommendation.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

Elanläggningar 30 år

Dubbelriktad kommunikation 15 år Stadsnät elektronisk utrustning 5 år

Stadsnät övrigt 30 år

Hetvattencentraler, permanenta 20 år Hetvattencentraler, transportabla 7 år Fjärrkyleanläggning, maskineri 20 år Distributionsnät för fjärrvärme 20 år Distributionsnät för fjärrkyla 20 år

Sopkärl 7 år

Tryckstegrings- o pumpstationer

VA 30 år

Ledningsnät för V A 30 år Anläggning för rening av

dagvatten 10 år

Maskiner i tryckstegrings-

/pumpstationer V A 20 år

Inventarier 5 år

Byggnader och markanläggningar Skattemässigt tillåtna avskrivningar har tillämpats (2-5%).

Fordringar

Fordringarna upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Varulager

Varulagret värderas till

anskaffningsvärden och med tillämpning av vägt genomsnittspris. Varornas värde bedöms ej överstiga försäljningsvärdet

(28)

Sollentuna Energi A B (556091-5166) Årsredovisning för 2012

17(31)

minskat med beräknade

försäljningskostnader. Skattemässigt inkuransavdrag med 3 % har gjorts för det samlade anskaffningsvärdet.

Koncernförhållanden

Sollentuna Energi AB ägs sedan april 2011 i sin helhet av Sollentuna kommun och inte längre av Sollentuna kommuns Förvaltnings AB. Då Sollentuna Energi AB inte längre utgör ett dotterbolag till ett bolag som upprättar en

koncernredovisning samt själv har ett dotterbolag omfattas vi av

årsredovisningslagen kap 7 § krav att upprätta en koncernredovisning.

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med RR 1 Koncernredovisning.

Köp och försäljning inom koncernen

Moderbolaget har köpt el för 11,1 (13,5) mnkr av dotterbolaget. Moderbolaget har under året sålt varor och tjänster för 3,5 mnkr (3,5 mnkr) till dotterbolaget.

Andelar i intressebolag

Sollentuna Energi AB uppför tillsammans med AB Fortum, värme samägt med Stockholms stad, ett avfallseldat

k ratt värmeverk i Brista. Sollentuna Energi äger 15 % av anläggningen och

ägarförhållandena beskrivs i nedanstående figur.

Sollentuna Energi A B (5S6091-S166)

AB F o r t u m V ä r m e samägt m e d Stockholms stad

(S56016-909S)

14,85

Brista 2 AB (SS6829-4S64)

korralcmtntar 84,15%

11

Brista 2 KB (96972CK2S.Si

Sollentuna Energi redovisar andelen i Brista 2 KB som ett intressebolag enligt kapitalandelsmetoden då Sollentuna Energi inte har ett eget bestämmande över bolaget men har ett betydande inflytande.

Utöver andelen i Brista 2 äger Sollentuna Energi även 25 % av Akallaverket

tillsammans med Fortum. Redovisningen sker i enlighet med

anskaffningsvärdesmetoden.

Brista 2 gör skattemässiga

överavskrivningar vilket medför ett negativt resultat år 2012 med 213,8 mnkr. Sollentuna Energi tar in sin resultatandel 5,8 mnkr före denna skattemässiga överavskrivning.

Sollentuna Energi betraktar dock den skattemässiga effekten av

överavskrivningen som redovisas med 5,8 mnkr i årets skattekostnad såsom temporär skillnad.

(29)

18(31)

2012 2011 2012 2011

Not 2 O m s ä t t n i n g

N ä t a v g i f t e r o c h e l f ö r s ä l j n i n g 309 0 9 2 334 8 8 2 113 4 3 9 109 2 0 7

Avgår energiskatt -75 9 5 1 -77 5 9 9 0

Stadsnät 27 0 5 1 25 8 4 0 27 0 5 1 25 8 4 0

F j ä r r v ä r m e f ö r s ä l j n i n g 2 1 3 7 5 5 192 1 7 7 213 7 5 5 192 1 7 7

Försäljning av f j ä r r k y l a 2 5 1 8 2 7 2 9 2 518 2 7 2 9

V a t t e n f ö r s a l j n i n g 7 6 0 1 1 72 6 5 7 76 0 1 1 72 6 5 7

Avfallsintakter 38 799 38 2 4 3 38 799 38 2 4 3

Transport 4 9 9 9 4 6 6 4 4 9 9 9 4 6 6 4

A n s l u t n i n g s a v g i f t e r 10 6 5 7 6 9 1 8 10 6 5 7 6 9 1 3

K u n d a r b e t e n 6 3 6 6 7 8 9 1 6 366 7 8 9 1

Ö v r i g f ö r s a l / , ng 1 292 1 3 9 2 1 2 9 2 1 3 9 2

S u m m a 614 588 609 793 494 887 461 717

Not 3

Ö v r i g a r ö r e l s e i n t ä k t e r

Tjänster till S e h a b 3 4 9 9 3 5 4 4

Ö v r i g a intäkter 571 8 2 6 334 7 5 5

S u m m a 571 826 3 833 4 298

N o t 4

Råvaror och f ö r n ö d e n h e t e r

Nätavgifter o c h e n e r g i f ö r l u s t e r - 1 5 1 0 6 7 •164 3 2 5 -39 2 6 1 -40 8 2 4

I n k ö p av elcertifikat -8 9 3 9 - 1 0 8 4 1 0 0

Hetvatten - 1 6 0 3 2 4 -145 0 7 5 - 1 6 0 324 - 1 4 5 0 7 5

Kyla - 1 1 3 - 1 1 3

Vatten - 1 6 7 3 4 - 1 7 6 8 8 -16 734 -17 6 8 8

Sp;llvatten -28 1 4 8 - 2 7 5 3 0 -28 148 -27 5 3 0

A v f a l l s h a n t e r i n g -31 3 3 7 - 3 3 3 1 3 -31 3 3 7 -33 3 1 3

Drift o c h u n d e r h ä l l -22 3 4 9 - 2 9 8 3 1 -33 0 3 5 -31 1 1 5

S u m m a -418 898 -428 715 -308 838 -295 659

N o t S

E r s ä t t n i n g till r e v i s o r e r n a

R e v i s i o n Ernst & Y o u n g A B 5 0 9 3 2 1 4 3 0 2 9 9

A n d r a u p p d r a g Ernst & Y o u n g A B 4 0 7 4 0 7

L e k m a n n a r e v i s o r e r 21 2 7 21 21

V ⁵⁷⁶ ³⁵⁵ ⁴⁹⁸ ³³³