• No results found

Skolchef Samuel Lundström, rektor Helena Tellström Lycksele kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Skolchef Samuel Lundström, rektor Helena Tellström Lycksele kommun"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Lärarbrist, dålig arbetsmiljö och låg måluppfyllelse

Kompetensförsörjning

• Lärarbristen kommer inte att utbildas bort under överskådlig tid.

• Vi har inte en likvärdig skola.

• Lärarnas undervisningstid behöver öka MEN då måste andra arbetsuppgifter plockas bort.

Arbetsmiljö

• Lärare vill undervisa men har ibland svårt att orka med hela läraruppdraget.

• Avlastning behövs när det gäller det sociala uppdraget och praktiska saker som rast- och måltidsvakt, närvaro m.m.

Förbättra elevers måluppfyllelse

• Med ämnesbehöriga lärare förbättras elevernas resultat.

• Lärarna fokuserar på kunskapsuppdraget.

• Klassmentorerna fokuserar på det sociala uppdraget.

• Klassmentorerna har ett uppdrag som vi jämställer med lärares uppdrag.

(3)

Norrängsskolan 2.0

Hållbar kvalitativ arbetsmiljö

(4)

Projektidé

• Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen.

• Lärarnas huvudsakliga uppdrag är att planera, genomföra och utvärdera undervisningen för att säkerställa att eleverna når kunskapsmålen.

• Stödfunktion inrättas i form av klassmentorer. Klassmentorns uppdrag består

till stor del av skolans uppdrag gällande normer och värden.

(5)

Förväntat resultat

• Frisk och trygg arbetsmiljö för personal och elever på skolan

• Minskade sjuktal

• Möjlighet att tillgodose likvärdig undervisning inom skolan genom att alla elever har tillgång till utbildade lärare

• Högre måluppfyllese hos eleverna

(6)

Inför höstterminen 2017

• Synpunkter inhämtas från fackliga organisationer, vårdnadshavare

• Högt inflytande från befintlig personal under hela processen

• 12 stycken klassmentorer anställs

• 1 i varje klass från åk 1 – åk 6

• Arbetsbeskrivning upprättas för olika personalkategorier

(7)

Legitimerade lärare

Undervisning

För- och efterarbete Bedömning

Genomförande av lektioner Skriftliga omdömen

Extra anpassningar

Särskilt stöd – uppmärksamhet och medvetenhet

Systematiskt kvalitetsarbete gällande undervisning och kunskapsmål Trygghet och studiero

Utvecklingssamtal

Undervisning i de ämnen som finns i legitimationen

Fler undervisningsgrupper

Högre undervisningsminuter än i dag, mellan 1 100-1 300 min/vecka

40h/vecka arbetsplatsförlagd arbetstid

(8)

KLASSMENTOR

• Följa med som trygghet för eleverna under skoldagen.

• Vara aktiv under lektionerna och skapa trygghet studiero.

• Finnas i klassrummet under lektionstid som resurs till eleverna.

• Viss kontakt med vårdnadshavare.

• Eftersträva en god relation till eleverna och vårdnadshavarna som bygger på ömsesidig respekt.

• Ansvarig för viss dokumentation gällande normer och värden.

• Rastvärdskap

• Ev. viss tid i fritidshemsverksamhet

• Kollegialt lärande och fortbildning tillsammans med övriga mentorer och undervisande lärare.

• Delta i fortbildningsinsatser

• Delta i kontinuerlig handledning som är riktad till Klassmentorerna

• 40 tim./v med semestertjänst

 Du kommer att ingå i ett engagerat och flexibelt team som sätter eleven i centrum

(9)

OM DIG

Vi söker dig som:

 tycker om att arbeta med barn och ungdomar

 har hög social kompetens

 lägst avklarat gymnasial utbildning

 gärna någon form av ledarskapsutbildning eller erfarenhet av ledarskap tex. inom föreningsrörelsen

 du har lätt för att ta egna beslut och är aktiv i ditt uppdrag

 har ett tydligt ledarskap som ställer krav på trygghet och studiero

 förmåga att skapa tydliga rutiner med tydlig struktur

 har vilja och förmåga att skapa goda relationer med elever och med vårdnadshavare

 är en person med personlig mognad och stor samarbetsförmåga

 har intresse för lek och skapande verksamhet KRAV

• Gymnasial utbildning

(10)

Utbildning till klassmentorerna

• Internutbildning

• Varför skola? Kort historik

• Grundläggande om skolans uppdrag och bestämmelser

• Fritidshemmets styrdokument

• Hur arbeta med elever, metoder (reflekterande team, dilemmasamtal mm), neuropsykiatriska funktionsvariationer mm

• Vem gör vad? Ansvarsområden & roller för klassmentorer, lärare, rektor, huvudman, elever, vårdnadshavare

• Lågaffektivt bemötande

• Rastaktiviteter

(11)

Vilken utbildning behövs?

Klassmentorers röster

”… alla mentorer har olika bakgrund och olika yrken och där har vi en styrka och kan utbilda varandra.

Man lär sig alltid av varandra. Så det är en form av utbildning.”

”Grund i psykiatri vore bra på ett sätt med tanke på att det finns barn med diagnoser och så där. Hur man stödjer upp och jobbar runt dem.”

”Vi vill ha mycket utbildning och kunskap, men det har inte varit några problem med att få extra utbildningar. Vi har haft mycket på skolan med elevhälsan och vi hade en lång introduktionsutbildning … i det här från början. ..-Vi ska till Umeå nu, alla

mentorer, på en utbildning om aktiviteter på raster för att få lite nya fräscha idéer.

Vi skulle vilja ha mer utbildning om att ta över när läraren är sjuk. ”

(12)

Klassmentorer inte lärarassistenter

• Klassmentorn utgår från elevens behov

• Klassmentorn har en ”egen” klass

• Klassmentorn leds av rektor

• Klassmentorn har eget ansvar för uppgifter som inte innehåller undervisning eller kunskapsutveckling enligt kursplanerna.

• Klassmentorn utför arbetsuppgifter som inte kräver lärarlegitimation men som

ändå avlastar lärare.

(13)

Sjuktal

Norrängskolan

15,7 8,3 7,2

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

201701-201706 201707-201712 201801-201806

Procent

Period

(14)

Förutsättningar

Projektet är inom befintlig budget

• Skolpeng samt aktuella riktade statsbidrag men inga extra medel.

• Omfördelningar inom skolan – färre lärare, elevassistenter m fl (-12,5 tjänster) blev klassmentorer (12 tjänster).

Inför höstterminen 2019

• Om vi inte hade klassmentorer skulle Norrängsskolan behöva minst 4 stycken lärare.

• Med klassmentorer behöver Norrängsskolan 1 lärare.

(15)

Utmaningar

• Förändring tar tid och måste få ta tid.

• Omställning till att inte veta allt har inte varit problemfritt. Klassmentorerna har ansvaret som “gammeldags klasslärare” har.

• Rollfördelningen har till en början varit otydlig.

• Bryta traditioner och rutiner, svårt främst för vårdnadshavare och personal i de lägre åldrarna

• Fritidshemmet

• Hitta tider för gemensamma träffar för personalen

- Ett tydligt och bra schema både för eleverna och personalen

• Vilka forum ska vi ha för att förbättra möjligheterna att kunna utföra sitt arbete?

• Ett bra schema för både eleven, läraren och klassmentorn

• Systematiskt kvalitetsarbete - Analys

- Få samtliga att vara kritisk till sin egen insats – vad kan jag ha gjort annorlunda för att nå ett högre resultat?

- Förslag till åtgärder som höjer resultaten – både inom kunskap och inom normer och värden

(16)

Största utmaningen hittills

• Lärarna

• att ”lämna” arbetsuppgifter tex matsituationen, raster mm

• hantera att de inte vet allt om eleven tex skilsmässa, nytt syskon mm

(17)

Lokalt hälsoråd varje vecka Klassråd

En gång/månad

Arbetslagsledare + rektor (ARM)

Varje vecka Elevhälsoteam

Varje vecka Elevråd Varje månad Kollegialt lärande Lärare

(Klär L) Varje vecka

Kollegialt lärande Fritidshem (Klär Fth)

Varje vecka

Ämnesutveckling för ökande resultat (HÖJ)

Varje vecka

Forum på Norrängsskolan 1819

Kollegialt lärande Klassmentorer (Klär KM)

Varje vecka

Strukturerade klassrumsbesök av

rektor Varje vecka

Resultat- och utvecklingssamtal

(RUS) Varje år Uppdragsdialog

Vid behov

Arbetsplatsträff (APT) Varje månad Norrängsskolans

TrafikRåd (NTR) Varje vecka

Digitaliseringsutbildning (DIGI)

Varje vecka

Rektor är med vid behov Prioriterade av rektor

Arbetslagsmöte varje vecka

(18)

Exempel på scheman

(19)

Exempel på scheman

(20)

Umeå universitet, Maria Nordin

Maria Nordin

maria.nordin@umu.se

Institutionen för psykologi

(21)

Slutsatser

• Lärarna mår bättre och upplever sig mer produktiva

• Kanske tack vare att klassmentorerna är en annan personalkategori

• Klassmentorerna fyller en viktig funktion

• Att hålla koll på:

• Klassmentorernas arbetsmiljö

• Omställningen till ämneslärare; vad behövs för att en sådan ska bli så smidig som möjligt?

•Omorganiseringen är lyckad så här långt!

(22)

Sammanfattning

• Så avlastar klassmentorer lärarna i praktiken

• Klassens mentor!

• Arbetsdelning

Tar hand om det psykosociala i klassrummet

• Hur har arbetsmiljön påverkats?

• Lägre krav

• Mer stöd

• Teamarbete

• Viss rollotydlighet vid uppdelningen av arbetsuppgifter, men samtidigt tydligare roller – läraren undervisar

• Risker med införandet av klassmentorer

• Nöjdare och friskare personal!

• Värna klassmentorernas arbetsmiljö

• Förbered mentalt för förändrade relationer med eleverna

• Vad krävs för att lyckas med införandet av klassmentorer?

• Övertygelse att detta är rätt väg att gå

• Samarbete, delaktighet

(23)

Tack!

Samuel Lundström Skolchef

Samuel.lundstrom@edu.lycksele.se 0950-168 55

Helena Tellström Rektor Norrängsskolan Helena.tellstrom@edu.lycksele.se

0950-167 66

References

Related documents

Flera föräldrar upplever det svårt att kunna delge varandra information/återkoppling från våra möten. Olika förslag

Utlåtande för ansökan om tillstånd att examinera på forskarnivå inom området informationsteknologi, Högskolan i Skövde Område: informationsteknologi..

På lärosätet har lärare i utbildningen utrymme för forskning inom ramen för sin tjänst och delar av institutionens forskning har en koppling till Centrum för personcentrerad

Bedömningssamtalet utgår från ditt uppdrag som rektor och ligger till grund för kommande medarbetarsamtal och din löneöversyn.. I nedanstående del gör du och din chef en genomgång

Svensk kärnbränslehantering AB:s (SKB) kompletterande yttrande i ärende om tillståndsprövning enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet av anläggningar i ett

Ur svaren är det möjligt att tolka följande: rektorn på folkhögskolan ska vara en pedagogisk, demokratisk ledare samt möjliggöra för lärarna att utföra sitt arbete väl genom

Bland de omständigheter som normalt bör beaktas kan särskilt nämnas frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheterna att på olika sätt kompensera den

Operativt ansvarig: Samordnaren för studenter med funktionshinder Uppföljning: Ingen särskild information har gått till intresse- och handikapporganisationer under 2006,