• No results found

Sociala kontakters betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sociala kontakters betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys & Fristående kurs Vt 2018

Handledare: Linus Andersson

Sociala kontakters betydelse för

klasskillnader i

självskattad hälsa

En kvantitativ studie

Av Hanna Tillas och Natalie Lindgren

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.

Nyckelord

Självskattad hälsa, klasskillnader, sociala kontakter, socialt kapital, logistisk regression, socioekonomisk position, resurser, ojämlikhet.

(3)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 3

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 2

1.2 Begreppsdefinitioner ... 2

1.3 Disposition ... 3

2. Teori ... 3

2.1 Klass och hälsa ... 3

2.2 Socialt kapital och hälsa ... 4

3. Tidigare forskning ... 6

3.1 Klass och hälsa ... 7

3.2 Sociala kontakter och hälsa ... 8

3.3 Hypoteser ... 9

4. Metod och data ... 9

4.1 Datamaterial ... 9

4.2 Urval & avgränsningar ... 10

4.3 Operationalisering ... 11

4.3.1 Beroende variabel ... 11

4.3.2 Oberoende variabler ... 11

4.4 Etik ... 12

4.5 Analysmetod ... 12

5. Resultat ... 13

5.1 Deskriptiv statistik ... 13

5.2 Logistiska regressionsmodeller ... 14

6. Diskussion... 18

6.1 Metoddiskussion ... 20

7. Referenser ... 21

(4)

1. Inledning

Landsorganisationen betonar i sin rapport att hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv och således viktig för människors leverne som för samhället i stort (Nelander & Goding 2004). Statistiska centralbyrån (2015) presenterar vidare i en rapport om levnadsförhållanden 2012–2013 att åtta av tio individer i Sverige skattar sin hälsa som bra eller mycket bra, å andra sidan upplever två av tio känslor av ångest eller oro. Det finns en mängd olika definitioner på hälsa och vad det innefattar. En av dem är WHO:s definition på hälsa som lyder “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp” (1947).

Klass kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever.

Sara Kjellsson betonar betydelsen strukturella skillnader och tillgångar till resurser har på individers leverne och att dessa är starkt relaterade till individens position i samhället (Jonsson 2016). I relation till detta lyfter SCB (2018) fram statistik från åren 2012–2013 som indikerar att det är mer vanligt för arbetare att uppleva dåligt hälsotillstånd i större utsträckning än vad tjänstemän gör. Kön är en annan aspekt som har betydelse för hur individer upplever sin hälsa, kvinnor inom arbetarklassen skattar sin hälsa som sämre jämfört med män inom arbetarklassen. Detta kan dels bero på att könsskillnaderna är större inom arbetarklassen och bidrar till högre krav på kvinnor än på män (Jonsson 2016).

Olika mekanismer som har en betydelse för klasspositioner är bland annat individens utbildningsnivå, ekonomiska resurser och klassbakgrund. Dessa är också de vanligaste måtten på socioekonomiska skillnader (Kjellsson 2014; Roos & Prättälä 2012). Med arbete kommer ekonomiska resurser som kan användas för att främja levnadsnivån på olika sätt och ökar därmed möjligheten att påverka livsvillkoren (Lynch & Kaplan 2000; Folkhälsorapporten 2015). Däremot leder inte alltid hög utbildningsnivå till välavlönade jobb (Fritzell 2012).

Dock har individer med lägre utbildning generellt sämre förutsättningar för ekonomiska resurser (Linell m.fl 2013; Ringsberg 2014), och tvärtom för högutbildade (Ross & Wu 1996).

Socialt kapital är en annan resurs som kan vara ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska positioner som vidare kan bidra till en ojämlikhet i hälsa (Ziersch 2005; Eriksson 2012).

(5)

Tidigare forskning visar att antalet sociala kontakter inom det sociala kapitalet har en positiv inverkan på hur individen skattar sin hälsa (Eriksson m.fl 2010). Dock finns det endast ett fåtal studier som undersöker hälsa i relation till antal sociala kontakter. Majoriteten av studierna fokuserar på de sociala relationernas kvalité (Rostila 2012). Med bakgrund till detta väljer vi därför att studera antal sociala kontakter, där vi valt antal nära vänner som mått, för att bidra med en ytterligare infallsvinkel på de sociala kontakternas betydelse för hälsan.

Vårt bidrag med studien blir således att försöka bidra med en bredare förståelse kring faktorer som kan påverka klasskillnader i hälsa med fokus på sociala kontakter. En av de avgränsningar vi valt att förhålla oss till är folkbokförda i Sverige med data hämtad från LNU.

Då vi avser studera klasskillnader i relation till hälsa avgränsar vi oss till yrkesbaserad klass som ett mått för socioekonomisk resurs, det finns uppmätta klasskillnader i hälsa där yrke har visats vara förknippat med individens hälsa (Kjellson 2014). Andra avgränsningar vi valt är självskattat hälsotillstånd för att mäta hälsan hos individen, denna avgränsning har gjorts för att fånga upp individens subjektiva uppfattning av sin hälsa.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vi vill även studera eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att undersöka om det påverkar klasskillnader i hälsa. Frågeställningen lyder:

 Har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?

1.2 Begreppsdefinitioner

Detta avsnitt avser att definiera de begrepp som kommer användas i denna studie.

Klass har valts utifrån klasschemat EGP skapat av John Goldthorpe tillsammans med Robert Erikson och Lucienne Portocarero. Inom EGP baseras klasspositionerna utifrån individens yrke och arbetsmarknadsposition och är således yrkesbaserad. Arbetslösa individer, studenter och pensionärer kategoriseras utifrån deras senaste yrke (Bihagen & Nermo 2012).

(6)

Självskattat hälsotillstånd i denna studie utgår ifrån Folkhälsomyndighetens (2018) definition av självskattat allmänt hälsotillstånd som innefattar hur människor uppskattar sin fysiska och psykiska hälsa.

Socialt kapital innefattar sociala kontakter, socialt stöd, social samhörighet och de sociala resurser en individ har tillgång till. Alla dessa faktorer har en betydande effekt på individens upplevda hälsa (Emmelin & Eriksson 2012).

1.3 Disposition

Studien inleds med ett teoretiskt avsnitt och därefter presenteras tidigare forskningsresultat inom området samt följt av våra hypoteser. Vidare presenteras metodavsnittet innehållande datamaterial, urval och begränsningar, operationalisering, etik samt analysmetod. I resultatdelen redogörs för deskriptiv statistik och fyra logistiska regressionsmodeller. Studien avslutas med ett diskussionsavsnitt där de huvudsakliga resultaten diskuteras samt en metoddiskussion gällande reliabilitet och validitet. Avsnittet avrundas med förslag på framtida forskning.

2. Teori

I följande avsnitt presenteras inledningsvis teoretiska ramverk inom klass och individens hälsa. Därefter beskrivs socialt kapital och sociala kontakter i relation till klass för att få en förståelse för dess effekter på hälsa.

2.1 Klass och hälsa

I många fall är individens yrke, sociala position och/eller arbetets kvalifikationsgrad utgångspunkten för individens klassposition (Bengtsson 2010). Genom att klassindela individer kan skillnader mellan dessa belysas eftersom individer lever under olika villkor och innehar olika möjligheter (Bihagen & Nermo 2012). Individer med högre position utifrån yrkesbaserade klasser innehar generellt mer makt, resurser och även status i samhället. Fler resurser ger individen ökade möjligheter att kunna påverka sina levnadsvanor och

(7)

hälsorelaterade val i livet. En lägre position å andra sidan innebär generellt färre resurser och därmed mindre möjligheter till hälsosamma val då resurstillgångar även kan påverka stressnivån (Roos & Prättälä 2012; Ringsberg 2014). Viktigt att ha i beaktande är att även fast klasskategorier har liknande levnadsvillkor och förutsättningar kan det variera markant inom grupperna. Analyser från stora datamaterial speglar inte den enskilda individens livsförhållanden utan beskriver genomsnittliga skillnader mellan grupperna (Evertsson &

Magnusson 2014). I denna studie kan sambandet mellan klass och självskattad hälsa redovisas men inte uttalande kring hur livet ser ut för enskilda individer.

Det finns en del förklaringar kring hur hälsa påverkas av individens klassposition i samhället (Rostila & Toivanen 2012). Som nämndes i inledningen tenderar yrke att ha en positiv inverkan på individens tillgång till ekonomiska resurser, men även känslan av kontroll och trygghet (Brülde & Nilsson 2010). Utbildning däremot kan bidra till en bättre hälsa i den mån att individen erhåller en bredare kunskap kring olika hälsoeffekter och hälsorisker (Fritzell 2012). Normer och värderingar som delas inom en social position kan påverka hälsan, individer i lägre klasser tenderar att röka och dricka mer samt vara mindre fysiskt aktiva (Roos & Prättälä 2012). Ohälsosamma beteenden och livsstil kan dock vara en konsekvens av hantering av stress och belastningar. Ojämlikt fördelade resurser begränsar individens handlingsmöjligheter och minskar individens kontroll över sin livssituation (Lundberg 2012).

Pörns handlingsteori berör hälsa som ett resultat av en individs egna handlingar där individen själv ansvarar för sin hälsa och sitt välbefinnande utifrån de val individen väljer (Elgan &

Fridlund 2014). De faktorer som påverkar hälsan är dock komplexa och påverkas både av samhället och individens förutsättningar. Utifrån den klass individen befinner sig i kan resurser och handlingsmöjligheter begränsas vilket kan skapa en ojämlikhet i hälsa (Hedelin m.fl. 2014; Oskarson m.fl. 2010).

2.2 Socialt kapital och hälsa

Mest förekommande användningsområdet för begreppet “kapital” finns inom ekonomin för utbyte av resurser som härstammar från det kapitalistiska samhället, men enligt Bourdieu existerar även kapital i form av ett så kallat socialt kapital (Grenfell 2013). Dessa kan bestå av släktband, vänner och andra typer av kontakter (Broady 2002). Bourdieus teori om socialt

(8)

kapital innefattar således de sociala resurser som finns inbäddade i det sociala kapitalet. Dessa resurser som i sin tur bygger på de sociala relationerna individen kan dra fördel av,

exempelvis genom stöd från andra. Alltså fungerar det sociala kapitalet som en form av investering hos individen. För Bourdieu är det två mekanismer som har betydelse för det sociala kapitalet, och dessa är storleken på antalet kontakter samt volymen på kapitalet, det vill säga de resurser kontakterna erhåller som kan bytas mellan medlemmarna (Lin 2001).

Socialt kapital skiljer sig från begreppet socialt nätverk då det senare innebär att kontakterna bygger på en slags ömsesidighet och tillit, medan socialt kapital omfattar en större form av olika kontaktförbindelser (Broady 2002). Genom goda sociala relationer kan individens hälsa främjas då resurser kan utbytas sinsemellan.

Rostila (2012) menar att sociala relationer kan mätas i antalet sociala kontakter en individ har, i vilken omfattning en individ integrerar med andra eller vad för typ av resurser det finns i ett nätverk. Individer tenderar att söka sig till homogena relationer då de vill vara med individer som liknar en själv. Homogena relationer kan resultera i att de sociala kontakter en individ erhåller överlappar varandra, för att socialt kapital ska gynna individen behövs relationer knytas till individer som inte liknar en själv (Edling & Rydgren 2007). Dock kan exkludering eller inkludering i ett nätverk vara relaterat till individens sociala grupp. Två individer som tillhör samma klass har större utbytesmöjligheter till varandra (Hasselberg m.fl. 2002).

Höga socioekonomiska positioner tenderar att besitta fler sociala kontakter vilket kan generera större tillgång till socialt kapital (Andersson m fl. 2017). Individer med god tillgång till socialt kapital skattar sin hälsa som god i större utsträckning än individer med liten tillgång (Eriksson 2012). Då det förekommer skillnader i tillgång till olika resurser mellan klasser är det sociala kapitalet således en ojämlikt fördelad resurs som kan bidra till en ojämlikhet i hälsa mellan sociala grupper i samhället (Ziersch 2005; Eriksson 2012). Exempel på resurser som kan främja hälsan är ekonomiska och sociala resurser samt informationsrika kontakter (Rostila 2012). Ojämlikheter i socialt kapital mellan de olika klasserna kan förklaras genom olika faktorer. En faktor är huruvida individens socioekonomiska position har en betydande roll för hur olika mängd och typer av resurser fördelas inom det sociala kapitalet (Lin m. fl 2001). Lin (2000) menar att individer söker sig till homogena grupper, det vill säga individer som har liknande socioekonomiska förhållanden, detta kan leda till ojämlikhet i socialt kapital. En annan faktor som har betydelse är att individer tenderar att söka sig till andra individer med högre prestige och status än dem själva då dessa innehar fler resurser

(9)

(Laumann 1966). Gaddis (2012) menar att det sociala kapitalet ökar när en social kontakt erhåller en högre status eller socioekonomisk position.

För att få tillträde till socialt kapital förutsätter det att individen har tillgång till någon form av social relation, och relationen bör vara ömsesidig och frivillig från båda parterna (Rostila 2012; Hasselberg m.fl. 2002). Vidare lyfter Berkman och Glass (2000) vikten sociala nätverk och socialt stöd har för individens hälsa i form av psykosociala, fysiologiska och beteendemässiga aspekter. Socialt stöd bidrar till en bättre hälsa genom att fungera som en stressor för individen och reducerar de negativa effekter som stress hälsomässigt kan bidra till, socialt stöd skapar även en känsla av trygghet och säkerhet (Bartley 2004; Almquist &

Låftman 2012). Utöver psykosociala effekter på hälsan kan sociala relationer även bidra till materiella faktorer som har en positiv inverkan på hälsa, sociala kontakter kan ge tillgång till arbetsmöjligheter och såväl ekonomiska möjligheter (Berkman & Glass 2000). Dock kan sociala relationer bidra till negativa erfarenheter för individen exempelvis genom grupptryck som får individen att göra saker hen inte vill, rökning, alkohol eller trakasserier är några exempel (Almquist & Låftman, 2012).

I denna studie ligger fokus på antalet nära vänner en individ har då syftet är att undersöka hur antal sociala kontakter påverkar individens självskattade hälsa. Vi anser att det går att applicera Bourdieus teori om det sociala kapitalet då investering i socialt kapital i form av resurser kan gynna individen och dennes hälsa. Homogena grupper kan gynna individens hälsa då goda sociala relationer ingår i dessa.

3. Tidigare forskning

Nedan presenteras tidigare forskningsresultat av relevans för studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis behandlas forskning som berör sambandet mellan klass och hälsa därefter redovisas studier kopplat till sociala kontakter och hälsa. För att få en tydlig överblick avslutas avsnittet med en kort sammanfattning av de mest relevanta resultaten av tidigare forskning.

(10)

3.1 Klass och hälsa

Som tidigare belyst har socioekonomiska skillnader i utbildningsnivå och ekonomiska resurser en betydande roll för klasspositioner men även främjandet av hälsa. När klass och hälsa studeras visar ett antal studier att det finns en social gradient i hälsa, och innebär att det finns uppmätta skillnader i olika sociala positioner och klasser. En individ som innehar en högre eller lägre position i samhället tenderar att ha olika bra hälsa (Kjellsson 2014; Kjellsson 2013; Ringsberg 2014; Rostila & Toivanen 2012). I majoriteten av studierna som presenterats har individens yrkesbaserade klassposition använts som variabel för att studera sambandet till hälsa, detta ses som en fördel då det är utgångspunkten i denna studie.

Tidigare studier visar att tjänstemannaklassen i större utsträckning känner sig nöjda med sin hälsa (Holmberg & Weibull 2005; Nilsson 2009). Den klass som visats rapportera sämre självskattad hälsa är arbetarklassen (Kjellsson 2014; Kjellsson 2013) och arbetare med okvalificerade yrken (Fritzell 2012). Kvinnor i arbetarklassen som har en lägre social position i samhället skattar sin hälsa som sämre i jämförelse med männen i samma klass. (Kjellsson 2014). Kvinnorna upplever i samband med detta besvär av oro, ängslan och ångest (Andersson 2008).

Tidigare forskning som belyser hälsa, oberoende av klasstillhörighet hos individen, menar att tidsbrist är allt vanligare bland befolkningen. Tidsbristen kan leda till ökad stress som kan orsakas av fysikaliska, psykiska och psykosociala faktorer. Individer i arbetsför ålder upplever denna tidspress och stress i samband med exempelvis arbete, ekonomi, familj etc. Kronisk stress har visats kunna påverka hälsan negativt om kroppen ej återhämtar sig ordentligt (Kjellsson 2013; Ringsberg 2014). Detta kan alltså göra att individer med kronisk stress som påverkar hälsan negativt, därför skattar sin självskattade hälsa som sämre på grund av detta.

Rostila och Toivanen (2012) menar att sambandet mellan klasstillhörighet och självskattad hälsa skulle kunna bero på ett så kallat skensamband, det vill säga att det kan tyckas finnas ett samband men detta kan bero på andra faktorer. Individer kan uppge sämre hälsa genom missvisande svar då exempelvis ett missnöje kring dennes position i samhället kan vara en följd av detta. Hälsoskillnaderna mellan klasserna skulle därför kunna se större ut än vad dem egentligen är.

(11)

3.2 Sociala kontakter och hälsa

Studier visar att en gradvis ökning av sociala kontakter i form av sociala relationer har en positiv inverkan på individers hälsa (Eriksson m.fl 2010; Rostila 2012; Wilkinson 2006).

Sociala relationer har en betydande effekt på hälsa både för unga och äldre och är således oberoende av ålder men även kön och utbildningsnivå (Almquist & Låftman 2012; Eriksson m.fl 2010). Sannolikheten för god hälsa ökar följaktligen vid fler antal vänner (Eriksson 2012). Sociala relationer kan exempelvis bidra till informations- och kunskapsspridning gällande hälsorelaterade faktorer (Rostila 2012). Det sociala stöd vänskapsrelationer bidrar med ger en minskad risk för psykisk ohälsa och ökad känsla av att ingå i ett sammanhang som kan tilldela individen trygghet och säkerhet (Almquist & Låftman 2012; Edling & Rydgren 2012). Rostila (2012) menar att de sociala relationerna bör präglas av tillit sinsemellan för att ha en positiv inverkan på hälsan. Individer tenderar att skatta sin hälsa sämre och rapportera hälsobesvär om de har bristfälliga sociala relationer. Därmed visar kvalitén på relationerna ha en betydelse för individens hälsa.

Rostila (2012) betonar en aspekt gällande svårigheter att uttala sig om den kausala riktningen vid studerandet av sociala nätverk och hälsa, att det snarare kan bero på att en individ med någon form av sjukdom bidrar till ett bristfälligt socialt kapital och att individen saknar utbyte av sociala resurser. Exempelvis har individer med olika psykiska besvär visats ha färre kontakter i det sociala nätverket och minskad socialt stöd från dessa (Stamnes 2000).

Eriksson m.fl. (2010) menar att sambanden mellan socialt kapital och hälsa är delvis oklara då kritik har framförts att det inte finns tillräcklig empirisk grund för begreppet socialt kapital.

Detta resulterar i att studier redovisar skilda resultat inom samma område. Exempelvis fann en studie genomförd i Kanada ett nästan obefintligt samband mellan socialt kapital och hälsa (Veenstra 2000) i jämförelse med Eriksson m.fl. (2010) studie. Problematiken kring detta kan bero på olika definitioner kring begreppet samt att de mäts på olika sätt (Nyqvist 2005). Detta kan tydligt urskiljas då de berörda forskningsresultaten ovan behandlar betydelsen av sociala relationer, socialt kapital i form av kontakter men även vikten av tillit i dessa, i samband med individens hälsa. Vi har trots detta valt att använda oss av resultaten då alla dessa faktorer har en betydande roll för individens hälsa (Emmelin & Eriksson 2012).

(12)

För att sammanfatta tidigare forskningsresultat visar studier att det finns uppmätta skillnader i hälsa, både fysiska och psykiska aspekter, mellan olika klasser. Andra klasser än tjänstemannaklassen tenderar att skatta sin hälsa som sämre och bland dessa upplever kvinnor sämre hälsa. Vid studier av utbildningsnivå som även är ett mått på socioekonomisk position finns det skillnader i hälsa mellan de olika utbildningsnivåerna i Sveriges befolkning. Antalet kontakter och stöd i det sociala nätverket inverkar på individens hälsa då det bidrar till reducerade stressnivåer, en känsla av ökad trygghet och tillhörighet. Det är däremot svårt att uttala sig om riktningen på dessa samband och det går ej att uttala sig om en kausal effekt.

3.3 Hypoteser

Utifrån de teoretiska ramverk och tidigare forskning som presenterats i denna studie formuleras två hypoteser;

 Individer som tillhör tjänstemannaklassen tenderar att skatta sin hälsa som bättre jämfört med individer som tillhör arbetarklassen.

 Sociala kontakter har en positiv påverkan på individens självskattade hälsa när individen har fler sociala kontakter.

4. Metod och data

För att testa studiens hypoteser används analysmetoden logistisk regressionsanalys där fokus ligger på den binära beroende variabeln “självskattat hälsotillstånd”. Logistisk regression är en lämplig metod när den beroende variabeln är binär och inte kontinuerlig (Djurfeldt &

Barmark 2009; Edling & Hedström 2003). Datamaterialet analyseras med statistikprogrammet SPSS version 25.

4.1 Datamaterial

Datamaterialet är hämtat från LNU, Levnadsnivåundersökningen (2010). Materialet är riksrepresentativt och har samlats in genom intervjuer som skedde vid hembesök och genom

(13)

digitala surveyundersökningar som skickades ut till vissa respondenter, urvalet var svenska befolkningen i åldrarna 18 – 75. Syftet med LNU:s undersökning är att beskriva levnadsförhållanden i Sverige samt hur de förändras över tid. I denna studie kommer datamaterial från den senaste undersökningen som genomfördes 2010 att användas då det anses relevant för denna studies syfte att använda data som är nära i tid. Materialet från 2010 innefattar 4415 respondenter vilket är 60,9% av urvalet, det ursprungliga urvalet var 7404 individer (Institutet för social forskning 2018).

4.2 Urval & avgränsningar

Urvalet i denna studie består av 4415 individer, både manliga och kvinnliga i åldrarna 18–75 år. Följaktligen har inga avgränsningar gällande ålder gjorts då yrkesbaserad klass studeras och förvärvsarbetande finns även från 18 års ålder. Äldre individer som inte är förvärvsarbetande har också valts med då deras klass baseras på tidigare sysselsättning (Evertsson & Magnusson 2014). Däremot poängterar Kjellsson (2013) en viss problematik med att inkludera individer i analysen som gått i pension, 66 till 75 år, då dessa kan rapportera eventuella hälsobesvär som kommer naturligt med åldern och som inte är direkt kopplat till individens klassposition. Trots detta förekommer inga avgränsningar gällande ålder i klassvariabeln. Almqusit & Låftman (2012) hävdar exempelvis att vikten av sociala relationer är oberoende av ålder, det vill säga antal vänner har lika stor betydelse för unga som för äldre.

Vi har därför valt att inkludera alla åldrar även i variabeln antal vänner. En avgränsning i antal vänner kommer däremot göras i den sista modellen. Det kan finnas skillnad att ha 0 vänner och att ha någon/några vänner, därav kan 0 vänner påverka resultatet i en viss riktning.

Genom att exkludera individer med 0 vänner studeras de antal vänner en individ har i samband med hälsa. Avgränsningen görs då syftet är att undersöka om antal vänner påverkar individens hälsa och inte om 0 vänner påverkar hälsan.

(14)

4.3 Operationalisering

I detta avsnitt presenteras hur variablerna kategoriserats för att göra dem mätbara i analysen.

4.3.1 Beroende variabel

Utifrån studiens syfte har den beroende variabeln självskattat hälsotillstånd valts som innefattar individens uppskattade psykiska och fysiska hälsa, då den tar hänsyn till båda aspekterna mäts hälsa därigenom på ett övergripande sätt (Jylhä 2009). Självskattat hälsotillstånd mäts utifrån frågan; “hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”.

Svarsalternativen för frågan var följande; “gott, dåligt och något däremellan”. Variabeln har i denna studie kodats om till dummyvariabel med värdena 1= gott och 0 = annat än gott (referenskategori). ”Annat än gott” används som referenskategori och “något däremellan” har inkluderats i samma kategori som “dåligt”. Svar som rapporterats som “saknas” i variabeln från LNU 2010 har kodats om till missing-värden (N=4407).

4.3.2 Oberoende variabler

Den oberoende variabel som valts för att mäta yrkesbaserad klass är EGP. Definition av måttet finns under avsnittet begreppsdefinitioner. Individer utanför förvärvsarbete har LNU kodat som det senaste långvariga yrket (Kjellsson 2014). Variabeln i denna studie är omkodad till sex kategorier; 0= okvalificerad arbetare (referenskategori), 1= högre tjänstemän, 2=

mellan tjänstemän, 3= lägre tjänstemän, 4= kvalificerad arbetare och 5= egenföretagare. “Ej kodningsbara” i data från LNU 2010 har kodats om till missing-värden (N=4321).

Klassindelningens syfte är att kategorisera individer som innehar liknande förutsättningar och villkor i livet. Okvalificerade arbetare har i denna studie valts som referenskategori då denna grupp är den som skattat sin hälsa som annat än gott i störst utsträckning (Kjellsson 2014;

Fritzell 2012).

För att mäta sociala kontakter har variabeln antal nära vänner valts och utgår från frågan; “hur många nära vänner skulle du säga att du har (inkl. arbetskamrater, grannar och släktingar, men inte familjemedlemmar)”? Ursprungsvariabeln har kodats om till sex olika kategorier och dessa är; 0 = 0 vänner (referenskategori), 1= 1–5 vänner 2= 6–10 vänner, 3= 11–15 vänner, 4= 16–20 vänner, och 5= 21 eller fler vänner (N=4394). När 0 vänner exkluderas i sista modellen blir 1–5 till referenskategori (N=4240). Utifrån denna variabel går det ej att

(15)

utvärdera hur starka dessa vänskapsrelationer är, det går endast att uttala storleken på vänskapskretsen som innefattar nära vänner.

Som belysts i tidigare forskning finns resultat kring uppmätta klasskillnader i hälsa mellan kvinnor och män. För att kontrollera detta samband har kontrollvariabeln kön valts, med kategorierna man och kvinna. I denna studie har referenskategorin “man” givits värdet 1 och

“kvinna” har givits värdet 2. Inga svar saknades och det finns därmed inget bortfall för variabeln (N=4415).

4.4 Etik

Enligt Vetenskapsrådet (2017) bör fyra etiska principer tas i beaktande vid hantering av forskningsmaterial. De fyra begreppen är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Sekretess som skydd mot att information sprids kan förekomma men måste då falla under sekretesslagen. Tystnadsplikt kan förekomma vid känslig information om enskilda individer, tystnadsplikt råder även om uppgifterna är sekretessbelagda. Anonymitet är en viktig aspekt för att en studie ska bli godkänd av etikprövningsnämnden, de uppgifter som finns i datamaterialet ska inte gå att spåra till enskilda individer. Integritet och konfidentialitet innebär att forskaren ansvarar för att uppgifterna inte sprids vidare samt att individens integritet skyddas och respekteras. Då denna uppsats använder sig av kvantitativa data insamlat av LNU är samtliga kriterier uppnådda.

4.5 Analysmetod

För att undersöka sambandet mellan den beroende variabeln, oberoende variablerna och kontrollvariabeln används metoden logistisk regressionsanalys. Statistiska samband redovisas med oddskvoter och signifikansnivåer. Oddskvoter talar om sambandets riktning och styrka och mäts 0 till 1 där ett positivt samband överstiger 1 och ett negativt samband antar ett värde under 1. Signifikansnivån förklarar hur stor risken är att förkasta en sann nollhypotes om att det inte finns något statistiskt samband i populationen (Edling & Hedström 2003).

Nagelkerkes R2 är det mått som används i logistisk regression för att mäta den mängd information som fångas i modellen av det totala materialet och tolkas på samma sätt som i en vanlig linjär regressionsanalys (Djurfeldt & Barmark 2009). Med Nagelkerkes R2 värde kan

(16)

andel förklarad varians i den beroende variabeln förklaras av de oberoende variablerna (Edling & Hedström 2003).

5. Resultat

Avsnittet inleds med deskriptiv statistik i tabell 1 bestående av variablerna och dess fördelning för att få en överblick över det empiriska materialet. Därefter presenteras resultatet i tabell 2 bestående av fyra logistiska regressionsmodeller.

5.1 Deskriptiv statistik

Tabell 1. Deskriptiv frekvenstabell

Variabler Man Kvinna Totalt

Självskattat hälsotillstånd Gott

Något däremellan Dåligt

Klass

Högre tjänstemän Mellan tjänstemän Lägre tjänstemän Kval. arbetare Okval. Arbetare Egenföretagare

Antal nära vänner 0 vänner

1–5 vänner 6–10 vänner

1773 (78,7%) 379 (16,8%)

101 (4,5%)

424 (19,2%) 439 (19,9%) 268 (12,1%) 349 (15,8%) 500 (22,6%) 231 (10,4%)

82 (3,7%) 1008 (44,9%)

761 (33,9%)

1527 (70,9%) 500 (23,2%)

127 (5,9%)

312 (14,8%) 523 (24,8%) 504 (23,9%) 57 (2,7 %) 594 (28,2%)

120 (5,7 %)

72 (3,4%) 1123 (52,3%)

700 (32,6%)

3300 (74,9%) 879 (19,9%)

228 (5,2%)

736 (17%) 962 (22,3%) 772 (17,9%) 406 (9,4%) 1094 (25,3%)

351 (8,1%)

154 (3,5%) 2131 (48,5%) 1461 (33,2%)

(17)

11–15 vänner 16–20 vänner 21 eller fler

Totalt

147 (6,5%) 134 (6%) 114 (5,1%)

n=2257 (51,1%)

107 (5 %) 87 (4,1%) 59 (2,7%)

n=2158 (48,9%)

254 (5,8%) 221 (5%) 173 (3,9%)

n=4415 (100%)

Tabell 1. Deskriptiv frekvenstabell över beroende variabeln och de oberoende variablerna.

Andel procent inom parentes och n är antalet individer.

Den ovan presenterade frekvenstabellen visar att data består av en större andel män (1773 st) än kvinnor (1527 st). För den beroende variabeln självskattat hälsotillstånd anser flest individer att de upplever god hälsa, minst antal upplever annat än god hälsa det vill säga dålig hälsa eller något däremellan. Vid uppdelning av kön har fler kvinnor än män rapporterat annat än god hälsa trots att antalet kvinnliga respondenter är färre. Vid klasstillhörighet ingår majoriteten av individerna i klassen okvalificerade arbetare (1094 st) och därefter mellan tjänstemän (962 st). I klassen egenföretagare ingår minst antal individer (351 st). En intressant skillnad mellan könen i klasstillhörighet infinner sig i lägre tjänstemannaklassen där nästan dubbelt så många kvinnor ingår, i jämförelse med män. Skillnad mellan könen existerar även i kvalificerade arbetaren där betydligt fler män än kvinnor ingår. I relation till antal nära vänner är skillnaderna mellan könen inte särskilt utmärkande förutom vid 21 eller fler vänner där män uppger i större utsträckning att de har många nära vänner (5,1% och motsvarande 2,7%).

Utifrån tabellen tycks det vara vanligast för män och kvinnor att ha 1–5 nära vänner (48,5%) och minst vanligt är inga vänner (3,5%).

5.2 Logistiska regressionsmodeller

För att kunna besvara frågeställningen och testa de två hypoteserna genomförs logistiska regressionsanalyser. I tabell 2 presenteras stegvisa modeller genomförda med en univariat- och tre multivariata logistiska regressionsanalyser. I samtliga modeller är den binära beroende variabeln självskattat hälsotillstånd. I första modellen studeras sambandet mellan klass och hälsa, i andra modellen läggs antal vänner till för att studera effekten, i tredje modellen

(18)

inkluderas kontrollvariabeln kön. I sista modellen exkluderas 0 vänner från variabeln antal vänner.

Tabell 2. Logistiska regressionsmodeller

Variabler Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4

Klass:

Ref: Okvalificerade arbetare Högre tjänstemän

Mellan tjänstemän Lägre tjänstemän Kvalificerade arbetare Egen företagare

1 2,344**

1,673**

1,167 1,175 1,566**

1 2,251**

1,618**

1,152 1,171 1,526**

1 2,15**

1,626**

1,211 0,987 1,412*

1 2,21**

1,639**

1,201 1,01 1,409*

Antal nära vänner:

Ref: 0 vänner

1–5 Vänner (ref i modell 4) 6–10 Vänner

11–15 Vänner 16–20 Vänner 21 Vänner eller fler

1 1,82**

2,446**

2,373**

1,674*

1,469

1 1,883**

2,484**

2,350**

1,638*

1,415

1 1,319**

1,25 0,871 0,752

(19)

Kön:

Ref: Man Kvinna

1 0,655**

1 0,661**

Intercept 0,804** 1,168 1,453* 2,707**

Nagelkerke R2 n

0,023 4317

0,035 4301

0,045 4301

0,039 4153 **=p0,01 *=p0,05

Tabell 2. Logistiska regressionsmodeller med beroende variabel självskattat hälsotillstånd och oberoende variablerna klass, antal vänner och kön.

I modell ett studeras sambandet mellan klass och hälsa. Det interna bortfallet i modellen är 98 individer, eftersom det totala antalet individer i tabell 1 är 4415 och i denna modellen 4317 individer. Resultatet visar att det finns ett positivt samband på en 99% signifikansnivå mellan högre tjänstemän och självskattad hälsa där högre tjänstemän i större utsträckning skattar sin hälsa som god i jämförelse med okvalificerade arbetare. Likaså tenderar tjänstemän på mellannivå att skatta sin hälsa som gott jämfört med okvalificerade arbetare, sambandet är signifikant på en 99% nivå. Vidare i modellen är sambandet mellan klass och hälsa hos tjänstemän på lägre nivå och kvalificerade arbetare är inte signifikant, vilket innebär att det inte kan säkerställas att det existerar en skillnad mellan dessa. Däremot tenderar egen företagare att skatta sin hälsa som gott i större utsträckning än okvalificerade arbetare.

I modell två inkluderas den andra oberoende variabeln antal vänner för att studera hur det påverkar sambandet mellan klass och hälsa. Det interna bortfallet är 114 individer. Individer som har 1–5 vänner, 6–10 vänner, 11–15 vänner och 16–20 vänner har större sannolikhet att skatta sin hälsa som god jämfört med individer som har 0 vänner. 21 eller fler vänner är inte signifikant i modellen och tolkas därför inte. Resultatet visar ett positivt samband mellan fler antal vänner och god självskattad hälsa. Sambandet är dock inte linjärt då sannolikheten att skatta sin hälsa som god ökar för individer som angett att de har 1–5 vänner och 6–10 vänner, vidare minskar sannolikheten vid 11–15 vänner och 16–20 vänner jämfört med individer som uppgett 0 vänner. Sannolikheten för klasserna att skatta sin hälsa som god minskar i modell

(20)

två när antal vänner läggs till. Däremot har högre- och mellantjänstemän större sannolikhet att skatta sin hälsa som god i förhållande till okvalificerade arbetare.

I modell tre inkluderas kontrollvariablen kön för att undersöka om kön har någon effekt på hälsa relaterat till klass och antal vänner. Oddskvoten för kön visar ett negativt statistiskt samband och indikerar att kvinnor skattar sin hälsa sämre i jämförelse med män. Bland högre tjänstemän och egna företagare minskar sannolikheten att kvinnor skattar sin hälsa som god, i jämförelse med män. Däremot ökar sannolikheten något för kvinnor i mellan tjänstemannaklassen att skatta hälsan som god jämfört med män. Vid 1–5 vänner och 6–10 vänner ökar sannolikheten att kvinnor skattar hälsan som god i jämförelse med män, sannolikheten minskar dock vid 11–15 vänner och 16–20.

I modell fyra har 0 vänner exkluderas i variabeln antal vänner för att undersöka hur sannolikheten påverkas, i denna modell är 1–5 referenskategori. I resultatet är endast 6–10 vänner signifikant och visar att sannolikheten ökar för att skatta hälsan som god i jämförelse med individer som uppgett 1–5 vänner. Kategorierna 11–15 vänner och 16–20 vänner har från modell tre till modell fyra gått från signifikanta till ej signifikanta värden. Detta kan indikera på att exkludering av 0 vänner har en betydelse för sambandet mellan hälsa och antal vänner, detta kommer diskuteras vidare i diskussionen.

Nagelkerke R2 är i första modellen 0,023 (2,3%) och i sista modellen 0,039 (3,9%). I första modellen kan 2,3% av variationen i beroende variabeln självskattat hälsotillstånd förklaras av den oberoende variabeln klass. I andra modellen är nagelkerke R2 0,035 vilket innebär att 3,5% av variationen i självskattat hälsotillstånd kan förklaras av klass och antal nära vänner. I tredje modellen kan 4,5% av variationen i självskattat hälsotillstånd förklaras av klass, antal vänner och kön. I fjärde modellen kan 3,9% av variationen i självskattat hälsotillstånd förklaras av klass, antal vänner (0 vänner exkluderad) och kön. Ökningen i nagelkerke R2 kan naturligt bero på att fler variabler adderas till modellerna och minskningen av nagelkerke R2 i sista modellen kan bero på att 0 vänner har exkluderats.

(21)

6. Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vi ville även studera eventuella skillnader i relation till antal sociala kontakter för att undersöka om det påverkade klasskillnader i hälsa. Nedan diskuteras de relevanta resultaten följt av en metoddiskussion.

Resultatet från tabell 2 i modell 1, som undersökte sambandet mellan klass och självskattad hälsa, visade att det fanns en signifikant skillnad vilket går i linje med Kjellssons (2013) resultat som pekade på en uppmätt social gradient i hälsa mellan olika klasser. Vidare visade resultatet även en uppmätt skillnad angående hur de olika klasserna skattar sin hälsa. I likhet med Fritzells (2012) studie där okvalificerade arbetare skattar sin hälsa sämre, speglar även vårt resultat detsamma. Klassen som skattat sin hälsa som bättre, i jämförelse med okvalificerade arbetare, är högre- och mellan tjänstemän vilket Nilsson (2009) och Holmberg

& Weibull (2005) även kommit fram till i sina studier. Vår första hypotes som löd; individer som tillhör tjänstemannaklassen tenderar att skatta sin hälsa som bättre jämfört med individer som tillhör arbetarklassen, finner vi stöd för i resultatet. Att högre- och mellan tjänstemän tenderar att skatta sin hälsa som gott i större utsträckning kan delvis förklaras genom tillgång till fler resurser vilket ökar möjligheterna att kunna påverka exempelvis hälsorelaterade val (Roos & Prättälä 2012). Valen kan därför främja hälsan i en positiv riktning som gör att dessa individer skattar sin hälsa som god i större utsträckning. Å andra sidan skulle Pörns handlingsteori (Elgan & Fridlund 2014) kunna fungera som en alternativ förklaringsmodell till varför individer tenderar att skatta sin hälsa på olika sätt utifrån de resurser och handlingsmöjligheter individen har.

Resultatet från tabell 2 i modell 2, som undersökte sambandet mellan antal sociala kontakter och hälsa, visade att fler antal vänner i jämförelse med inga vänner ökar sannolikheten att individen skattar sin hälsa som god. Resultatet finner stöd i studier genomförda av Rostila (2012) och Eriksson (2012) som visade att fler vänner leder till större sannolikhet att skatta sin hälsa som god. Hypotes två som löd; sociala kontakter påverkar individens självskattade hälsa positivt när individer har fler sociala kontakter, finner vi delvis stöd för i resultatet då fler vänner har en betydelse för den självskattade hälsan. Däremot visar resultatet att

(22)

vänner och fler. Hypotesen kan delvis styrkas då antal vänner visades ha en betydelse för hälsan, dock endast upp till 10 vänner. Hypotesen utgick från ett linjärt samband mellan antal vänner och hälsa men sambandet visade sig vara icke-linjärt. Rostila (2012) menar att relationer bör präglas av tillit för att ha en positiv inverkan på individens hälsa, bristfälliga relationer kan vara en förklaring till varför individen skattar sin hälsa som annat än god vilket kan vara fallet i denna studie när individen har fler än 10 vänner. Dock är detta inget vi kunnat mäta och kan därför inte dra några vidare slutsatser. En förklaring till varför individer som har upp till 10 vänner tenderar att skatta sin hälsa som god kan ha sin grund i det sociala stödet i relationerna, vilket bidrar till trygghet och säkerhet som främjar individens hälsa (Bartley 2004; Almquist & Låftman 2012). Dock kan stödet i relationerna vara svåra att mäta i den bemärkelsen att det kan ta uttryck i olika preferenser och den subjektiva uppfattningen gör att det skiljs åt mellan individer.

Vidare i modell två är sannolikheten större för högre- och mellan tjänstemän att skatta hälsan som god, i jämförelse med okvalificerade arbetare. En möjlig förklaring till detta presenteras av Andersson m fl. (2017) som menar att högre socioekonomiska positioner kan generera fler sociala kontakter och individer med god tillgång till kontakter tenderar att skatta sin hälsa som god i större utsträckning (Eriksson 2012). Vidare kan individer med fler kontakter enligt Bourdieus teori om det sociala kapitalet inneha större tillgång till resurser som är inbäddade i relationerna och utbyts sinsemellan, individens hälsa kan främjas av den anledningen (Lin 2001). Dock är tillgången till olika resurser ojämlikt fördelad mellan klasserna vilket kan förklara skillnaden i hälsa mellan de olika klasserna (Ziersch 2005).

I tredje modellen lades kontrollvariabeln kön till och resultatet visade att kvinnor skattar sin hälsa som sämre i jämförelse med män. Detta går i linje med Kjellssons (2014) resultat om att kvinnor i främst arbetarklassen skattar sin hälsa sämre än män.

I sista modellen exkluderades sedan 0 vänner för att närmare studera hur vänner påverkar individens hälsa. Då andra hypotesen utgick från att individen har minst en social kontakt ansågs det relevant att exkludera 0 vänner för att kunna testa hypotesen närmre. I modellen förblev endast 6–10 vänner signifikant jämfört med modell 2, detta kan indikera på den tydliga skillnaden mellan att ha minst en vän eller ingen vän alls. Därför är det av större betydelse att ha minst en vän däremot har 11 vänner eller fler ingen betydande roll. Studier har visat att en gradvis ökning av sociala kontakter har en positiv inverkan på individens hälsa

(23)

(Rostila 2012; Wilkinson 2006). Detta finner vi stöd för i studiens resultat dock endast för individer som angett upp till 10 vänner. Utifrån studiens frågeställning som lyder; har sociala kontakter en betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa, kan det konstateras att sociala kontakter har betydelse för självskattade hälsan, men inte nödvändigtvis en betydelse för klasskillnader i hälsa.

6.1 Metoddiskussion

En typ av validitet är mätningsvaliditet som innebär att variablerna fångar upp det man avser att mäta, det vill säga om frågan speglar det man faktiskt vill mäta. Detta är viktigt eftersom undersökningens resultat blir mer tillförlitliga (Bryman 2011). I denna studie finns det risk att variabeln självskattat hälsotillstånd kan ha ett så kallat mätfel. Då frågan lyder “hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?” tror vi det finns tendenser att individer över- eller underskattar sin egna hälsa eftersom det bedöms utifrån de själva, således inte en objektiv uppfattning utan subjektiv. Eftersom variabeln har kodats om till dikotom kan detta ha påverkat studiens reliabilitet då individer felaktigt kan ha kategoriserats (Bryman 2011). Då vi slog ihop kategorin “något däremellan” med “dåligt” hamnar individer i gruppen “annat än gott” som varken skattat sin hälsa som “god” eller “dålig”. Trots detta har vi valt att utgå från den självskattade hälsan som en dikotom variabel och är något vi får ha i åtanke.

Social önskvärdhet kan också vara ett problem gällande den självskattade hälsan. Social önskvärdhet innebär att individer uppger ett svar de tror är rätt eller önskas av den som ställer frågan för att uppvisa sig i “sina bästa dagar” (Bryman 2011). Detta skulle alltså även kunna innebära att individer uppger fler vänner än de faktiskt har eller uppger bättre självskattad hälsa då det kan uppfattas vara socialt önskvärt.

Den externa validiteten berör frågan huruvida resultaten kan generaliseras till populationen.

Denna studiens data från LNU 2010 hade en svarsfrekvens på 60,9% och är riksrepresentativt.

Således är det externa bortfallet relativt litet vilket höjer den externa validiteten samt trovärdigheten (Bryman 2011). Det interna bortfallet är även litet och påverkar därför inte denna studiens externa validitet.

(24)

Kvalitén på relationerna kan vara en aspekt som har en positiv effekt på hälsan, Rostila (2012) anser att relationernas kvalité har en större betydelse än de antal kontakter en individ har.

Utifrån detta skulle kvalitén kunna ha en större betydande effekt på hälsan i jämförelse med antal vänner och detta kan vara en anledning till att vi delvis fick stöd för andra hypotesen.

Detta kan eventuellt förklara det relativt låga R2 värdet, det vill säga att andra faktorer kan förklara effekten på klass och hälsa bättre än vad sociala relationer kontrollerat för kön gör.

Slutligen kan förslag för framtida forskning inom ämnet beröra om antal vänner skiljer sig åt mellan de olika klasserna. En bredare förståelse kan då uppnås och kan studeras i relation till hälsa. Som vi tidigare nämnt har kvalitén på relationerna en betydande roll och det vore därför intressant att studera tillit och socialt stöd för att skapa en djupare förståelse kring hur detta påverkar klasskillnader i hälsa.

7. Referenser

Almquist, Y. & Låftman, S. (2012). ”Hälsosamt samspel i skolan”. Framtider: Tidskrift från institutet för framtidsstudier, 3/2012, s. 12–15.

Andersson A., Edling C. & Rydgren, J. (2017). The intersection of class origin and

immigration background in structuring social capital: the role of transnational ties. The British Journal of Sociology, 69(1), 99–123.

Bartley, M. (2004). Health inequality. An introduction to theories, concepts, and methods.

Cambridge: Polity Press.

Bengtsson, M. (2010). ”Olika sidor av klass”, s. 12–21 i SOM-institutet (red.) En fråga om klass: levnadsförhållanden, livsstil, politik. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Berkman, L.F. & Glass, T. (2000). Social integration, social networks, social support, and health. In L.F. Berkman & I. Kawachi (Eds.), Social epidemiology. (pp 137-173). New York:

Oxford University Press.

(25)

Bihagen, E. & Nermo, M (2012). ”Social stratifiering och klass” s. 28–45 i Rostila, M och Toivanen, S. (red.). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.

Broady, D. (2002). “Nätverk och fält” sid. 49–72 i Gunneriusson, Håkan (red.) Sociala nätverk och fält. Uppsala Universitet.

Brülde, B. & Nilsson, Å. (2010). ”Arbete, klass och livstillfredställelse”, s. 87–104 i SOM- institutet (red.) En fråga om klass: levnadsförhållanden, livsstil, politik. (1. uppl.) Malmö:

Liber.

Djurfeldt, G. & Barmark, M. (red.) (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. (1.

uppl.) Stockholm: Studentlitteratur.

Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Edling, C. & Rydgren, J. (2012). ”De personliga nätverkens betydelse”. Framtider: Tidskrift från institutet för framtidsstudier, 3/2012, s. 27–30

Edling, C. & Rydgren, J. (red.) (2007). Social handling och sociala relationer. Stockholm:

Natur & kultur.

Elgan, C. & Fridlund, B. (2014). ”Vuxet vardagslivs”. 127–152 i Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Emmelin, M. & Eriksson, M. (2012). Kan socialt kapital “byggas in” i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa? Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Hämtad 2018-03-20 från: http://www.kulturivast.se/samhallsutveckling/kan- socialt-kapital-byggas-in-i-vara-bostadsomraden

Eriksson, M. (2012). Socialt kapital och hälsa - förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande interventioner. Socialmedicinsk tidskrift, 89(4–5), 332–346.

Eriksson, M., Dahlgren, L., Janlert, U., Weinehall, L., & Emmelin, M. (2010). Social Capital, Gender and Educational Level Impact on Self-Rated Health. The Open Public Health Journal, 3(1).

Evertsson, M. & Magnusson, C. (red.) (2014). Ojämlikhetens dimensioner: uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Fritzell, J. (2012) ”Socioekonomiska skillnader i hälsa”, s. 46–61 i Rostila, M. och Toivanen, S. (red.) Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.

(26)

Folkhälsomyndigheten (2018). Självskattat allmänt hälsotillstånd. (u.å.). Hämtad 18-04-27 från:https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/halsa/sjalvskattat-allmant-halsotillstand/

Folkhälsomyndigheten (2015). Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv. Hämtad 18-03-22 från:https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-

levnadsvanor/utbildningsniva-halsa/slutrapport-utbildningsnivaer.pdf

Gaddis, S. M. (2012). What’s in a Relationship? An Examination of Social Capital, Race and Class in Mentoring Relationships. Social Forces, 90(4), 1237–1269.

Hasselberg, Y., Müller, L., Stenlås, N. (2002). ”Åter till historiens nätverk”, s. 7–32 i Gunneriusson, H. (red.) Sociala nätverk och fält. Uppsala: Historiska institutionen, Univ.

Hedelin, B., Jormfeldt, H., Svedberg, P. (2014). ”Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet” s. 361–386 i Friberg, F & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, S. & Weibull, L. (2005) “Lyckan kommer, lyckan går”, s. 9–39 i Holmberg, S &

Weibull, L. (red.), Lyckan kommer, lyckan går. Rapport nr 36. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Institutet för Social Forskning (SOFI) (2018). Levnadsnivåundersökningen (LNU).

Stockholms Universitet. Hämtad 10-03-14 från: https://www.sofi.su.se/forskning/tre- forskningsavdelningar/lnu

Jonsson, C. (2016) Klass, kön och etnicitet påverkar hälsan. (u.å.). Landsorganisationen i Sverige. Hämtad 8 maj 2018, från

https://www.lo.se/start/nyheter/klass_kon_och_etnicitet_paverkar_halsan

Jylhä, M. (2009). “What is self-rated health and why does it predict mortality? Towards a unified conceptual model”.Social Science & Medicine, 69, 307e316.

Kjellsson, S. (2013). "Accumulated occupational class and self-rated health. Can information on previous experience of class further our understanding of the social gradient in health?", Social Science & Medicine, 81:26-33.

Kjellsson, S. (2014). ”Ojämlikhet i hälsa. Vilken betydelse har social klass och kön?”, s. 288–

310 i Evertsson, M. & Magnusson, C. (red.). Ojämlikhetens dimensioner: uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

(27)

Laumann, E.O. (1966). Prestige and association in an urban community: An analysis of an urban stratification system. (2. pr.). Indianapolis: The Bobbs-Merrill Company.

Lin, N. (2000). Inequality in Social Capital. Contemporary Sociology, 29(6), 785–795.

Lin, N. (2001). Social capital [Elektronisk resurs]: a theory of social structure and action.

Cambridge, UK: Cambridge University Press. Hämtad 05-06-18 från

https://www.cambridge.org/core/books/socialcapital/E1C3BB67419F498E5E41DC44FA16D 5C0

Lin, N., Fu, Y-C. & Hsung, R-M. (2001). “The position generator: Measurement techniques for investigations of social capital” i Lin, N., Cook, K. & Burt, R.S. (red.) Social capital:

theory and research. New York: Aldine de Gruyter.

Linell, A. X Richardson, M. & Wamala, S. 2013. “The Swedish National Public Health Policy Report 2010”. Scandinavian Journal of Public Health, 2013; 41 (Suppl 10): 3–56.

Lundberg, U. (2012). ”Psykologiska processer, stress och ojämlikhet i hälsa” s. 240–263 i Rostila, M och Toivanen, S. (red.). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.

Lynch, J.W, & Kaplan, G.A. (2000). Socioeconomic position. Hämtad 04-04-18:

https://books.google.com.au/books?hl=sv&lr=&id=i0qWxy5-

X1gC&oi=fnd&pg=PA13&dq=Lynch,+J.W,+%26+Kaplan,+G.A.+2000.+Socioeconomic+po sition&ots=NJR49gwtee&sig=Qk6TTlAZlGaWVpl9mKzyaIVC8qM#v=onepage&q&f=false

Nelander, S. & Goding, I. (2004) ”Ohälsans Trappa” LO- Löne och Välfärdsenheten Stockholm: EO Print AB. Hämtad 18-03-14 från:

http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_fakta_1366027492914_ohalsans_trappa_2004_webb _pdf/$file/ohalsans_trappa_2004_webb.pdf

Nilsson, L. (2009) “Att leva i Väst - Sverige och Europa”, s. 7–22 i Nilsson, L. & Jansson, S.

(red.), Att bygga, Att bo, Att leva. En bok om Västra Götaland. SOM-rapport nr 45. Göteborg:

SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Oskarson, M., Bengtsson, M., Berglund, T. (2010). ”Spelar klass någon roll?”, s. 222–227 i SOM-institutet (red.) En fråga om klass: levnadsförhållanden, livsstil, politik. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Oskarson, M., Berglund, T., Bengtsson, M. (2010). ”En fråga om klass”, s. 7–11 i SOM- institutet (red.) En fråga om klass: levnadsförhållanden, livsstil, politik. (1. uppl.) Malmö:

Liber.

(28)

Roos, E. & Prättälä, R. (2012) ”Sociala skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor”, s. 201–220 i Rostila, M. och Toivanen, S. (red.). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.

Rostila, M. & Toivanen, S. (2012). ”Den orättvisa hälsan”, s. 13–26 i Rostila, M. och Toivanen, S. (red.) Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.

Rostila, M. (2012) ”Sociala nätverk, socialt kapital och ojämlikhet i hälsa”, s. 182–200 i Rostila, M. och Toivanen, S. (red.) Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.

Ross, C. & Wu, C. (1996). Education, age and the cumulative advantage in health. Journal of Health and Social Behavior 37: 104–120. Hämtad 18-03-04 från:

http://www.jstor.org/stable/pdf/2137234.pdf?refreqid=excelsior:1bcc4a3d71e7427f9d2d0b2d 71771cda

SCB, Statistiska Centralbyrån (2015). Hälsa 2012–2013. (u.å.). Hämtad 18-04-05 från:

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden- ulf-silc/pong/publikationer/halsa-20122013/

SCB, Statistiska Centralbyrån (2018). Statistikbasen. Hälsotillstånd, fysiska och psykiska besvär efter indikator, socioekonomisk grupp och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental. År 2008-2009 - 2012-2013. (u.å.). Hämtad 18-05-02 från:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0101__LE0101H/LE01 01H05/

Veenstra, G. (2000). “Social capital, SES and health: an individual-level analysis”. Social Science & Medicine, 50, 619-629.

Wilkinson, R (2006). The Impact of Inequality. Social Research, Vol. 73, No. 2, Fairness: Its Role in Our Lives (Summer 2006), pp. 711-732, Hämtad 04-04-18:

http://www.jstor.org/stable/40971843?seq=1#references_tab_contents

WHO. (1947). Constitution of the World Health Organization. Chronicle of the World Health Organization, 1, 29-43.

Ziersch, A.M. (2005). Health implications of access to social capital: findings from an Australian study. Social Science & Medicine.

References

Related documents

Gymnasieungdomar använder sociala medier främst för att hålla kontakten och för att kommunicera med sina vänner och släkt, men också för att det är ett tidsfördriv. Betydelsen

av undersökningen visar att eleverna inte skulle må bättre av att ha ett större socialt nätverk, de upplever även att den sociala gemenskapen i skolan i ganska stor

Av enkätsvaren så framgår att Vindelälvsloppet skapade starka och positiva upplevelser hos många deltagare. Vindelälvsloppet förknippats i hög grad med ord som

Webben var fram till internetbubblan sprack i början av 2000-talet organiserat av webbsidor som var styrda av stora företag.(O´Reilly, 2005) Idag är webbens utseende och

To determine the value of having an optimal harvesting approach direction, a total of 180 fruit harvesting attempts were performed on 6 scenes with 5 artificial peppers

I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tävling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur människor beter sig inom sociala nätverk, arbetets

Vi såg denna modell som en bland flera möjligheter men var också klara över att vi långt ifrån sakligt kunde stå för allt som vi hoppades den skulle kunna leda till.. Vi

Syftet med studien är att belysa vilka negativa konsekvenser sociala medier kan få för ungas psykiska