DAGVATTENUTREDNING. Dagvattenutredning för DP Lugnet 9 m.fl., Bromölla kommun BRINOVA FASTIGHETER AB UPPDRAGSNUMMER

(1)

DAGVATTENUTREDNING

BRINOVA FASTIGHETER AB

Dagvattenutredning för DP Lugnet 9 m.fl., Bromölla kommun

UPPDRAGSNUMMER 30023506

GRANSKNINGSHANDLING 2021-04-22

REV. 2021-09-08

NATHALIE ROOS HANDLÄGGARE

(2)

Sweco

Spannmålsgatan 9

SE 291 32 Kristianstad, Sverige Telefon +46 44 785 22 00 Fax +46 44 12 92 60 www.sweco.se

Sweco Environment AB RegNo: 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

Nathalie Roos Civilingenjör - VA Kristianstad

Mobil +46 76 890 03 71 nathalie.roos@sweco.se

repo001.docx 2015-10-05

Sammanfattning

En dagvattenutredning har tagits fram för detaljplanearbete med fastigheten Lugnet 9.

Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten för uppförandet av nya bostäder. Inom fastigheten finns idag ett äldreboende och planområdet ska byggas ut med särskilt boende samt lokaler för hemtjänsten. Del av befintlig byggnad ska stå kvar/byggas om och även en helt ny byggnad ska uppföras.

I och med exploateringen ökar hårdgörningsgraden från 0,48 till 0,67 och dimensionerande dagvattenflöde kommer att uppgå till cirka 240 l/s. Enligt Bromölla kommuns dagvattenstrategi får ett högsta flöde på 10 l/s/ha släppas till det befintliga ledningsnätet och detta medför att erforderlig dagvattenvolym som måste fördröjas inom området uppgår till ungefär 240 m³. För dimensioneringen används ett 20-årsregn och en klimatfaktor 1,25 för att ta höjd för ökade flöden till följd av klimatförändringar.

För fördröjning inom området rekommenderas anläggning av multifunktionella ytor, dock är utrymmet för detta inom planområdet begränsad och det rekommenderas därför att de kompletteras med underliggande, underjordiska kassettmagasin. Placering av anordningarna rekommenderas i lågpunkter inom området.

Planområdet utgör kvartersmark i gles/spridd bebyggelse och har Ivösjön – söder om Norreskog som recipient. Detta medför att enklare rening av dagvatten krävs vilket bedöms kunna ske genom infiltration av dagvatten från ytliga magasin till underliggande kassettmagasin. Infiltrationsmöjligheterna inom området anses goda och vid en geoteknisk undersökning har inget grundvatten träffats på.

Planområdet ligger inom vattenskyddsområdet Bromölla 11:59, Bromölla samhälle. För att undvika att potentiellt förorenat dagvatten infiltrerar i marken rekommenderas att infiltrationsytor endast anläggs med uppsamlingsmöjlighet för vidare avledning till det kommunala dagvattennätet.

För Ivösjön råder god ekologisk status, dock uppgår kemisk status till ”ej god”. Att kemisk status inte uppnår god status beror främst på höga halter av prioriterade ämnen som i sin tur beror på långväga luftburen transport samt atmosfärisk deposition. Den aktuella planen bedöms inte negativt påverka recipientens möjlighet att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Omfattning 1

1.2 Organisation 1

2 Riktlinjer för planering av dagvatten 2

2.1 Dagvattenstrategi för Bromölla kommun 2

2.2 Svenskt Vattens publikation P110 2

3 Områdesbeskrivning 3

3.1 Befintligt område 3

3.2 Efter exploatering 4

4 Dagvattenhantering 6

4.1 Markanvändning 6

4.2 Flöden och volymer 8

4.3 Förslag på systemlösning 8

4.4 Övriga åtgärder 10

5 Miljöpåverkan 11

6 Globala hållbarhetsmål 12

7 Litteraturförteckning 13

(4)

(5)

1 Inledning

Sweco har den 2021-02-05 fått i uppdrag av Brinova Fastigheter AB att ta fram en detaljplan för Lugnet 9. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till uppförande av bostäder och i uppdraget ingår bland annat framtagande av denna dagvattenutredning.

1.1 Omfattning

Uppdragets omfattning utgörs av:

• Bedömning av platsens förutsättningar för dagvattenhantering, bland annat genom användning av SGU:s kartmaterial samt webbprogrammet SCALGO Live för analys av topografi, ytliga flödesförutsättningar och riskområden (exempelvis lågpunkter).

• Identifiering av markytor som kan vara lämpliga för dagvattenhantering.

• Beskrivning av befintliga, allmänna dagvattenledningar inom och i närheten av detaljplaneområdet samt anvisad anslutningspunkt.

• Beräkning av dagvattenflöden före respektive efter exploatering samt beräkning av erforderlig fördröjningsvolym. Beräkningar utförs utifrån riktlinjer i Svenskt Vattens publikation P110.

• Beskrivning i text och bild av principförslag för långsiktig och hållbar hantering av dagvatten. Principförslaget hanterar erforderlig avledning, fördröjning, infiltration och rening med hänsyn till omgivande mark och infrastruktur.

• Översiktlig dimensionering av föreslagna principlösningar samt lämplig placering och ytbehov för dessa.

• Redovisning av resultat i rapport.

1.2 Organisation

Beställare Brinova Fastigheter AB Uppdragsledare Johannes Sandgren Handläggare Nathalie Roos Kvalitetsgranskare Erik Magnusson

(6)

2(13)

DAGVATTENUTREDNING REV. 2021-09-08

DAGVATTENUTREDNING FÖR DP LUGNET 9 M.FL., BROMÖLLA KOMMUN

repo001.docx 2015-10-05

RN \\sekaafs001\projekt\23840\30023506_dp_lugnet\000\16-dagvattenutredning\dagvattenutredning lugnet 9 - rev 2021-09-08.docx

2 Riktlinjer för planering av dagvatten

I arbetet med dagvattenutredningen för den aktuella detaljplanen har ett antal dokument varit ledande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning. Det underlagsmaterial som sätter ramarna för

principförslaget som tas fram i denna dagvattenutredning utgörs bland annat av dokument framtagna av kommun och VA-huvudman samt branschorganisationen Svenskt Vatten.

2.1 Dagvattenstrategi för Bromölla kommun

Dagvattenstrategi för Bromölla kommun är antagen av kommunfullmäktige 2015-08-12 och gäller från och med 2015-08-13. I strategin framgår tydligt att Bromölla kommun prioriterar lokalt omhändertagande av dagvatten framför snabb avledning till recipient och att höga flöden och höga halter av föroreningar ska förebyggas så nära källan som möjligt. Dagvatten ska utnyttjas som en resurs och synliggöras för skönhet, lek och hälsa.

Aktuellt område kan klassas som kvartersmark med gles/spridd bebyggelse eller enstaka fastigheter, vilket enligt tabell 1 i dagvattenstrategin antas medföra låga föroreningshalter i dagvattnet. Recipienten för dagvattnet är Ivösjön – söder om Norreskog som enligt tabell 2 i dagvattenstrategin är mycket känslig för organiska föroreningar, tungmetaller samt närsalter, men mindre känslig för flödesförändringar. Tabell 3 i dagvattenstrategin är en matris med reningskrav som gäller för Bromölla kommun och enligt denna matris bör dagvattnet från det aktuella planområdet genomgå enklare rening, alternativt att en mindre känslig recipient väljs. Ytor som används för dagvattenhantering ska också helst vara multifunktionella.

I dagvattenstrategin anges att dagvatten vid nyexploatering ska fördröjas inom området så att maximalt 10 l/s/ha släpps ut för att inte överbelasta ledningsnätets kapacitet. För tätortsbebyggelse ska en återkomsttid på 5 år användas för dimensionering av fylld ledning och en återkomsttid på 20 år användas för dimensionering då vattnets trycknivå står upp i marknivå.

2.2 Svenskt Vattens publikation P110

Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya

exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten 2016). Huvudbudskapen i P110 är övergripande krav och förutsättningar för samhällens avvattning, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar, och hur vatten från husgrundsdräneringar ska avledas och tas om hand. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte

översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader höjdsätts så att ytligt rinnande dagvatten kan rinna undan utan att skada bebyggelse.

(7)

3 Områdesbeskrivning

Planområdet innefattar i dagsläget äldreboendet Brogården och inom området planeras för nybyggnad av särskilt boende samt lokaler för hemtjänsten. Del av befintlig byggnad i den östra delen av området ska bevaras medan konstruktionen i väst ska byggas om.

Inom området planeras också för en helt ny byggnad som ska rymma 14 lägenheter på två våningar.

3.1 Befintligt område

Befintligt område består idag av hårdgjorda ytor samt gräsytor intill befintlig bebyggelse.

Marknivåer som under en geoteknisk undersökning mätts in varierar mellan +15,2 och +17,6 m (RH2000) och området har en sluttning från öst till väst.

Uppströms avrinningsområde är mycket litet och aktuellt planområde påverkas i stort sett endast av dagvatten som alstras inom det egna området samt ett mindre skogsområde öster om plangränsen. Inom planområdet finns två mindre lågpunkter där dagvatten vid kraftig nederbörd kan ansamlas och dessa ligger i anslutning till befintliga byggnader som blockerar vattnets naturliga flödesvägar på ytan. Situationen framgår av Figur 3-1.

Figur 3-1. Befintlig avrinningssituation med avrinningsområde, ytliga flödesvägar och lågpunkter för planområdet Lugnet 9 m.fl..

(8)

4(13)

repo001.docx 2015-10-05

Största djup på lågpunkterna inom området uppgår till strax under 0,5 meter. Den större av de två lågpunkterna rymmer i dagsläget cirka 75 m³ vatten och den mindre rymmer cirka 45 m³.

Enligt SGU:s karta Jordarter 1:25 000 – 1:100 000 består marken inom området av sandig morän med ett jorddjup på framförallt 1 – 3 m och i den sydvästra hörnan 3 – 5 m.

Den geotekniska undersökningen (WSP 2020) visar på ett översta lager, cirka 0,4 m tjockt, av organisk jord eller asfalt följt av cirka 0,7 m fyllningsjord som vilar på naturligt lagrad friktionsjord. Information om grundvattennivåer saknas i SGU:s material och under den geotekniska undersökningen har inget vatten stötts på. Skruvprovtagning har gjorts ner till djupet +13,0 m och jordmaterialet har då varit torrt, dock finns en sannolikhet att grundvattennivåerna stiger i samband med kraftigare nederbörd.

Infiltrationsmöjligheterna inom området bedöms som mycket goda, dock ligger området inom vattenskyddsområdet Bromölla 11:59, Bromölla Samhälle. Skyddsföreskrifterna för täkten gör gällande att avloppsvatten (som dagvatten klassas som) ej får utsläppas på eller i marken utan miljö- och hälsoskyddsnämndens tillstånd samt att sådant tillstånd endast bör medges om det med hänsyn till avloppsvattnets mängd och beskaffenhet, grundvattenytans djup m.m. kan ske utan risk för grundvattnet. Då dagvattnet som bildas inom planområdet kan antas medföra mycket låga föroreningshalter bör tillstånd för infiltration kunna medges, om nödvändigt.

3.2 Efter exploatering

Västra delen av befintlig byggnad byggs om till kontor för hemtjänst samt vårdlägenheter.

I söder uppförs en helt ny byggnad för vanliga lägenheter. Markanvändningen efter exploatering, baserat på dwg-underlag och utkast till plankarta tillhandahållet av

beställare, framgår av Figur 3-2. Här finns även ett u-område för en befintlig ledning som förhindrar byggnation inom denna del av området. En sammanställning av markytorna framgår även av Tabell 3-1.

Tabell 3-1. Sammanställning av ytor efter exploatering.

Markanvändning Yta [ha]

Tak 0,35

Grönyta 0,48

Hårdgjord yta 0,39

Summa 1,22

(9)

Anslutning till det befintliga dagvattennätet finns inom planområdet till den ledning som går från Edenrydsvägen i söder in till området. Ledningens dimension är i dagsläget okänd. De ytliga flödesvägarna förändras inte nämnvärt till följd av exploateringen. Inte heller lågpunkterna där vatten vid kraftigare nederbörd ansamlas förändras nämnvärt eftersom befintliga byggnader står kvar i ungefär samma placering och hindrar vattnet från att rinna ner för slänten.

Figur 3-2. Markytor och förutsättningar efter exploatering baserat på utkast till plankarta (2021-04-14).

(10)

6(13)

DAGVATTENUTREDNING FÖR DP LUGNET 9 M. FL., BROMÖLLA KOMMUN

repo001.docx 2015-10-05

4 Dagvattenhantering

För beräkning av de flöden som uppstår inom planområdet har den rationella metoden använts. Vid användning av den rationella metoden beräknas flöden utifrån

regnintensitet, områdets storlek samt en avrinningskoefficient som varierar med typ av yta och som baseras på ytans infiltrationsförmåga. Formeln för den rationella metoden är följande:

𝑞_𝑑𝑖𝑚 = 𝑖 ∙ 𝜑 ∙ 𝐴 där

qdim = dimensionerande flöde [l/s]

i = regnintensitet [l/(s, ha)]

φ = avrinningskoefficient [-]

A = area [ha]

Regnintensiteten varierar med återkomsttid samt regnvaraktighet och beräknas med hjälp av Dahlströms ekvation. För det aktuella fallet används Dahlströms ekvation gällande för regnvaraktigheter upp till 24 timmar:

𝑖_Å= 190 ∙ √Å³ ∙ln(𝑇𝑅) 𝑇_𝑅^0,98 + 2 där

iÅ = regnintensitet [l/(s, ha)]

TR = regnvaraktighet [min]

Å = återkomsttid [månader]

Den dagvattenvolym som uppstår inom planområdet beräknas genom att multiplicera det dimensionerande flödet med regnvaraktigheten. Volymen av det dagvatten som måste fördröjas inom området bestäms av tillåtet utflöde från planområde vilket i aktuellt fall uppgår till 10 l/(s, ha).

En klimatkoefficient på 1,25 har använts.

4.1 Markanvändning

För beräkning av flöden och erforderlig fördröjningsvolym efter exploatering analyseras två fall:

1. Samtliga hårdgjorda ytor utgörs av asfalt med hög avrinningskoefficient.

2. Delar av de hårdgjorda ytorna utförs med högre genomsläpplighet, exempelvis hålbetongsplattor vid parkering och markstensbeklädda ytor med grusfog i de allmänna utrymmena.

Sammanställning av de totala ytorna samt de reducerade ytorna för nuvarande situation samt för de olika analyserade fallen framgår av Tabell 4-1 till Tabell 4-3. Av tabellerna framgår att hårdgörningsgraden inom planområdet kommer att öka till följd av

exploateringen, oavsett vilken typ av yta som väljs för de hårdgjorda ytorna.

(11)

Tabell 4-1. Sammanställning av ytor med nuvarande situation.

Markanvändning Yta [ha] φ [-] Reducerad yta [ha]

Tak 0,25 0,9 0,22

Grönyta 0,74 0,1 0,07

Asfalt 0,23 0,8 0,19

Summa 1,22 0,48

Tabell 4-2. Sammanställning av ytor efter exploatering med hårdgjorda ytor bestående endast av asfalt.

Tak 0,35 0,9 0,31

Grönyta 0,48 0,1 0,05

Asfalt 0,39 0,8 0,31

Summa 1,22 0,67

Tabell 4-3. Sammanställning av ytor efter exploatering med hårdgjorda ytor av mer genomsläpplig karaktär.

Tak 0,35 0,9 0,31

Grönyta 0,48 0,1 0,05

Gräsarmering 0,06 0,4 0,02

Stensatt yta med grusfogar 0,33 0,7 0,23

Summa 1,22 0,61

(12)

8(13)

repo001.docx 2015-10-05

4.2 Flöden och volymer

Beräknade dimensionerande flöden samt erforderlig fördröjningsvolym för de olika situationerna framgår av Tabell 4-4.

Tabell 4-4. Beräknade dimensionerande flöden och erforderlig fördröjningsvolym.

Flöde [l/s] Fördröjningsvolym [m³]

Befintlig situation* 140 112

Analys 1 240 238

Analys 2 220 212

*utan klimatfaktor eftersom det är befintlig situation

Befintliga lågpunkter inom området rymmer i dagsläget cirka 120 m³ vatten vilket motsvarar den mängd som i teorin borde fördröjas redan. Efter exploateringen behöver denna volym dock utökas till cirka 240 m³ i ett värsta fall för att möta de krav på dagvattenhantering som ställs i Bromölla kommuns dagvattenstrategi (2015).

4.3 Förslag på systemlösning

Lämplig placering av dagvattenanordningar är i lågpunkter på platser där vattnet naturligt ansamlas. I det befintliga planområdet finns sådana lågpunkter intill de befintliga

byggnaderna och det rekommenderas att vattnet samlas upp och fördröjs tidigare, på lämpligt avstånd från husgrund och vägg, för att förhindra skador på konstruktionerna i samband med kraftig nederbörd.

Den nordöstra byggnaden ska bevaras som den är och ingen förändring kommer att ske uppströms denna, därför föreslås inte här några specifika lösningar för att hantera dagvattensituationen som uppstår eftersom ingen förändring sker till följd av exploateringen. Om möjligt rekommenderas dock att marknivåer intill och närmast husgrunden planeras så att de lutar ut ifrån byggnaden och till viss del kan förhindra att vatten blir stående alldeles intill väggen.

För den del av planområdet som byggs om är ytorna för dagvattenhantering begränsade.

Även om lämpliga grönytor och parkeringsytor utförs som nedsänkta, multifunktionella ytor så uppgår volymerna som kan fördröjas endast till cirka hälften av vad som erfordras enligt tidigare beräkningar i avsnitt 4.2. Utrymmena begränsas ytterligare av u-området i den västra delen av planområdet som förhindrar anordnande av dagvattenanläggningar här.

Direkt öster om den nordvästra byggnaden finns möjlighet att anlägga en multifunktionell yta. Vatten samlas redan i dagsläget här eftersom byggnaden skär av de naturliga flödesvägarna och den grönyta som finns planerad (enligt utkast till plankarta) kan lämpligen utföras som en nedsänkt yta med möjlighet att fördröja dagvatten. Anslutning finns dessutom direkt till det kommunala ledningsnätet, se Figur 4-1.

(13)

Ytan utförs lämpligen som en multifunktionell yta eftersom detta då uppfyller riktlinjer enligt Bromölla kommuns dagvattenstrategi. En sådan yta tar också relativt lite yta i anspråk eftersom ytan i torra perioder kan användas för rekreation. Eftersom området dessutom förväntas ge upphov till mycket låga halter av föroreningar i dagvattnet kan reningsbehovet anses mycket litet och därmed uppfyllas genom infiltration i marken och uppsamling i botten för vidare avledning till det kommunala ledningsnätet.

Figur 4-1. Avrinningssituation efter exploatering med ytliga flödesvägar och möjlig anslutning till kommunalt dagvattennät.

Den föreslagna ytan för dagvattenhantering upptar enligt utkast till plankarta cirka 142 m² yta. Detta innebär att ytan inte är tillräckligt stor för att fördröja de 240 m³ som erfordras enligt beräkningar utförda i avsnitt 4.2 eftersom detta då kräver ett medeldjup på 1,7 m.

Med ett medeldjup på 0,2 m kan cirka 30 m³ fördröjas här.

Övriga ytor som lämpar sig för dagvattenhantering är de grönytor som är planerade för samt parkeringsytorna. Den större parkeringsytan i söder ligger i anslutning till en ytlig flödesväg vilket innebär att ytligt avrinnande dagvatten med stor sannolikhet kommer att rinna här. Om ytan utförs som en nedsänkt yta med ett medeldjup på 0,2 m så innebär det att cirka 60 m³ vatten kan fördröjas här utan att det uppstår problem för fordonen mer än att ta sig till och från dem. Behovet av fördröjning är dock fortfarande större än vad de uppskattade ytorna har möjlighet att fördröja och för att kunna hantera allt dagvatten ytligt

(14)

10(13)

repo001.docx 2015-10-05

måste i så fall ytterligare åtgärder implementeras i planen motsvarande cirka 150 m³. Dessa bör då förslagsvis lokaliseras till grönområdet mellan ny byggnad och den

nordvästra byggnaden, för att samla upp vattnet som rinner här, samt till parkeringsytan i nordväst för att samla upp det vatten som alstras här.

4.4 Övriga åtgärder

För att minska flödena och erforderlig fördröjningsvolym inom planområdet kan det övervägas att använda gröna tak. Gröna tak bidrar med en långsammare avrinning vilket i sin tur skapar utjämnade och mindre intensiva dagvattenflöden inom området. Även viss fördröjning av dagvatten kan ske i gröna tak även om denna fördröjning är begränsad och i hög grad beror på vilken typ av grönt tak som anläggs och hur djup växtbädden är.

Om ytlig dagvattenhantering ej är lämplig eller om denna inte får plats så kan fördröjning i underjordiska dagvattenmagasin övervägas istället, exempelvis genom magasinering i dagvattenkassetter. Dessa kassetter är moduler som kan byggas ihop i önskad omfattning för att skapa den volym som erfordras och dessa placeras då lämpligen i områdets lågpunkt så att allt dagvatten kan ledas hit med självfall innan avledning till det kommunala ledningsnätet. Med denna lösning sker dock ingen direkt rening av

dagvattnet såvida vattnet inte först passerar exempelvis en infiltrationsyta.

Dagvattenkassetter kan även kombineras med ytlig fördröjning genom att exempelvis placeras under föreslagna multifunktionella ytor. Vatten kan då infiltrera (och även renas) ner till kassetterna för att sedan avledas till det kommunala dagvattensystemet, se principskiss Figur 4-2. Utloppet bör förses med flödesreglering så att flöde inte överstiger det största tillåtna.

Figur 4-2. Principskiss över ytligt magasin i kombination med underliggande kassettmagasin.

Placering av multifunktionella ytor och kassetter bör planeras så att hela planområdet kan avrinna hit, antingen på ytan eller via ledning. Lösningen lämpar sig även för

släckvattenhantering eftersom förorenat släckvatten då kan samlas upp från magasinet och hanteras separat. Magasinet kan exempelvis utformas med en avstängningsventil som förhindrar förorenat släckvatten från att rinna till ledningsnätet.

(15)

5 Miljöpåverkan

Aktuellt område kan klassas som kvartersmark med gles/spridd bebyggelse eller enstaka fastigheter, vilket enligt tabell 1 i Bromölla kommuns dagvattenstrategi antas medföra låga föroreningshalter i dagvattnet. Recipienten för dagvattnet är Ivösjön – söder om Norreskog som enligt tabell 2 i dagvattenstrategin är mycket känslig för organiska föroreningar, tungmetaller samt närsalter, men mindre känslig för flödesförändringar.

Tabell 3 i dagvattenstrategin är en matris med reningskrav som gäller för Bromölla kommun och enligt denna matris bör dagvattnet från det aktuella planområdet genomgå enklare rening, alternativt att en mindre känslig recipient väljs.

Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS 2021) har Ivösjön en ekologisk status som är god samt en kemisk status som inte uppnår god status. Miljökvalitetsnormer för recipienten är att fortsatt god ekologisk status ska råda samt att god kemisk

ytvattenstatus ska uppnås med undantag för bromerad difenyleter (PBDE) samt

kvicksilver och kvicksilverföreningar för vilka det råder mindre stränga krav. Att nuvarande kemiska status i recipienten inte uppnår god status beror på att gränsvärdet för både PBDE och kvicksilver överskrids, vilket det gör i alla Sveriges ytvattenförekomster, sjöar, vattendrag och kustvatten till följd av långväga luftburen spridning och atmosfärisk deposition.

Med hänsyn till att planområdet enligt Bromölla kommuns dagvattenstrategi kan antas medföra låga föroreningshalter i dagvattnet, samt att dagvattenhantering genom renande infiltration och uppsamling rekommenderas, så dras slutsatsen att planen inte kommer att ha någon negativ inverkan på recipientens möjlighet att uppnå god status.

(16)

12(13)

repo001.docx 2015-10-05

6 Globala hållbarhetsmål

Sweco strävar efter att hjälpa våra kunder att efterleva FN:s 17 Globala Hållbarhetsmål.

I detta uppdrag ser vi att projektet har beaktat följande mål:

13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

Dagvattenhanteringen bidrar till att öka samhällets motstånds- kraft vid häftiga skyfall och anpassning till ett förändrat klimat. Detta genom att redovisa lösningar på hur dagvattnet kan hanteras på ett tryggt och säkert sätt.

15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper.

Vi har i projektet undersökt möjligheten att använda ekosystemtjänster vid

projektering av dagvattenrening då detta skulle främja både oss människor och andra

organismer.

(17)

7 Litteraturförteckning

Bromölla kommuns författningssamling 2015/452. Dagvattenstrategi för Bromölla kommun.

Länsstyrelsen Skåne (2018). Vattenskyddsområde Bromölla 11:59/Bromölla samhälle.

Skyddsföreskrifter.

Svenskt Vatten (2016). Publikation P110 Del 1. Avledning av dag-, drän- och spillvatten – Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem.

Vatteninformationssystem Sverige (VISS) (2021). Ivösjön.

https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA17665542

WSP (2020). Lugnet 9, Bromölla kommun – geoteknisk utredning, projekteringsunderlag.