Bilden av bibliotek
En studie om hur bibliotek framställs i barnlitteratur
Författare: Lisa Karlsson Handledare: Lars Seldén
Kandidatuppsats
Abstract
The image of the library – a study of how libraries are portrayed in children’s literature
The aim of this study is to discuss and reflect upon the image of library portrayed in children’s literature. Previous studies of librarian stereotypes have shown a rather negative and old-fashioned picture of them in children’s literature. The public library has developed over time alongside the developments of the society. New technologies and information patterns have influenced the public libraries.
Discussions concerning the library’s role in the new information- and knowledge society have been ongoing for some time. Public libraries are going through changes, however can the changes be seen in the images of libraries in children’s literature? The research questions for this study aims to answer: how is the library area portrayed in children’s literature; how is activities performed in the library portrayed in children’s literature; and how can the different roles of the library be understood from how it is portrayed in children’s literature?
To investigate this issue, 13 children’s books belonging to SAB-categorization Hcf and Hcg was systematically selected and analysed. The analysis was based upon the four space model where the four different rooms (information space, learning space, meeting space; and performative space) was applied upon the source material. The study shows that all rooms to some extent is portrayed in the analysed children’s books. However, the overall image of the library portrayed in the children’s books are reflecting a traditional function where focus is put on books in bookshelves and various reading activities. There is very little focus on digital activities and digital environments. The study also shows that there is a difference in how library is portrayed in the children’s books with a more realistic storyline and the ones with a more supernatural storyline. The children’s books with a more supernatural
storyline portrayed the library in a more negative way based on negative
stereotypes. On the contrary, the more realistic children’s books portrayed a more positive image of the library and the activities taking place in the library.
Nyckelord
Bibliotek, framställningen av bibliotek, fyrarumsmodellen, barnlitteratur
Tack
Jag vill framförallt rikta ett stort tack till min familj för all support ni givit mig under min studietid. Utan er hade detta inte varit möjligt. Jag vill också rikta ett tack till min handledare Lars Seldén för värdefulla kommentarer och stöd under arbetet med denna uppsats.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemformulering 3
1.3 Syfte och frågeställningar 4
1.4 Avgränsningar 4
2 Tidigare forskning 5
2.1 Bilden av bibliotekarier och bibliotekarieyrket 5
2.2 Framställningen av bibliotek 7
2.3 Bibliotek och barnlitteraturstudier 10
3 Teori 12
3.1 Fyrarumsmodellen 12
4 Metod 15
4.1 Val av metod 15
4.2 Studieobjekt 15
4.3 Urval och genomförande 15
4.3.1 Urvalskriterier 16
4.3.2 Genomförande 17
4.4 Analysmetod 17
4.5 Författarna och förlagen 18
4.6 Etiska ställningstaganden 19
5 Presentation av resultat 20
5.1 Beskrivningar av biblioteket och biblioteksrummet 21
5.1.1 Ta sig till biblioteket 21
5.1.2 Förbud och farligt i biblioteket 21
5.1.3 Bibliotek och tystnad 22
5.1.4 Bibliotek och mörker 22
5.1.5 Karaktärernas tankar om biblioteket 23
5.2 Bibliotekets innehåll 23
5.2.1 Bibliotek och böcker 23
5.2.2 Lukt, mögel, damm och gammalt 24
5.2.3 Möbler och utsmyckning i biblioteksrummet 25
5.2.4 Trappor och stegar 25
5.2.5 Avdelningar och olika typer av böcker 26
5.2.6 Biblioteksutrustning 27
5.3 Aktiviteter i biblioteket 27
5.3.1 Bibliotek och kunskap 27
5.3.2 Bibliotek och läsning 27
5.3.3 Bibliotek och bibliotekariesysslor 28
5.3.4 Låna böcker 28
5.3.5 Bibliotek och kreativa aktiviteter 29
6 Analys 30
6.1 Inspirationsrummet – att inspireras 30
6.2 Läranderummet – att utforska 32
6.3 Mötesrummet – att delta 33
6.4 Det performativa rummet – att skapa 34
7 Diskussion 35
7.1 Framtida forskning 40
8 Slutsatser 41
Sammanfattning 43
Källmaterial 44
Referenslista 45
Bilagor
Bilaga 1: Beskrivningar av biblioteket och biblioteksrummet 1
Bilaga 2: Bibliotekets innehåll 2
Bilaga 3: Aktiviteter i biblioteket 3
1 Inledning
”Det luktade mustigt av mögel, men på det där mysiga sättet som bara gamla böcker kan lukta” – ur Eldhäxan (Bergting, 2014, s. 103).
Bibliotek är något som de flesta har en uppfattning om vad det är och vad det ska innehålla. Ofta förknippas föreställningarna om bibliotek med ens egna
biblioteksupplevelser som man till exempel hade som barn. Bilden av bibliotek kan också skapas från det som skrivs i mediedebatter och populärkultur så som
skönlitteratur, TV och film (Hedemark, 2009, s. 9). Ett exempel är citatet här ovan som kommer från en barnbok och beskriver karaktärens upplevelse när hen kommer in i biblioteket.
Olika föreställningar kring bibliotek är också något bibliotekarier märker av i sitt möte med besökarna. Under min studietid har jag haft möjlighet att jobba på ett folkbibliotek vilket har gett mig en inblick i hur bibliotek uppfattas av vissa besökare. Det har förvånat mig hur många av besökarna som verkar ha en
gammaldags syn kring hur det ska vara på ett bibliotek. Till exempel att biblioteket enbart är en plats där det går att låna böcker, att det ska vara tyst och att
bibliotekarier lägger mycket arbetstid på att läsa böcker. Privat händer det också att jag får kommentarer om att det måste vara ”mysigt” att jobba på bibliotek. Som studerande på det biblioteks- och informationsvetenskapliga programmet samt med en inblick i folkbiblioteksverksamheten ställer jag mig undrande till varför denna mer traditionella föreställning av bibliotek kvarstår. Genom åren har folkbibliotekets roll förändrats i takt med informationssamhällets framfart. Från att främst ha handlat om boksamlingar till ett ökat fokus på det digitala och informationstekniker. Detta har också öppnat upp för diskussioner kring hur biblioteksrummet ska utformas samt vilken verksamhet det ska innehålla. I biblioteksmiljön för barn går det till exempel att se ett ökat fokus på att skapa en plats där barn kan vara, lära och göra olika saker (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen, 2010, 213-214).
Min bild av folkbibliotek, och framförallt barnavdelningen, är att det ska möjliggöra för kreativitet, aktiviteter och livslångt lärande. En bild som jag märkt inte alltid stämmer överens med besökarnas bild. Detta har i sin tur fått mig att fundera kring hur folkbibliotek framställs i skönlitteratur, och framförallt barnlitteratur. Ett medium som har möjlighet att nå ut till många. Jag vill därför i den här uppsatsen undersöka hur bibliotek framställs i modern barnlitteratur. Om bilden av bibliotek kan skapas via framställningen i litteratur, som angivits här ovan, är det också intressant att reflektera kring hur bilden ser ut samt undersöka den i relation till befintlig forskning inom biblioteks- och informationsvetenskapen.
1.1 Bakgrund
I detta stycke gör jag en kort presentation av folkbibliotekets historiska utveckling.
En beskrivning av den historiska utvecklingen synliggör hur folkbibliotek har förändrats i takt med samhällets utveckling. Detta är relevant att ha i åtanke när jag senare tittar på framställningen av bibliotek i barnlitteratur.
Folkbiblioteksverksamhet som liknar dagens verksamhet hade sin start i början av 1900-talet. Under denna period växte diskussioner fram om att skapa bibliotek som var tillgängliga för alla samhällsklasser. Dessförinnan fanns det bibliotek med folkbibliotekskaraktär men de riktade sig främst till olika grupper i samhället. De så kallade sockenbiblioteken riktade sig i första hand åt allmogen medan de mer välbeställda kunde ha sina egna bibliotek eller använda sig av vad som för den tiden kunde kallas lärda bibliotek och kommersiella bibliotek. Olika föreningar och organisationer, som nykterhetsrörelsen, kunde också bilda egna bibliotek som deras medlemmar hade tillgång till. I takt med att frågan om att tillgängliggöra bibliotek för alla växte skapades också diskussioner om att större resurser behövde läggas på olika bibliotekssatsningar. Detta i sin tur gjorde att staten från 1900-talets början blev allt mer aktiv i folkbiblioteksfrågan och började göra det möjligt för lokala folkbibliotek att få statsbidrag (Torstensson, 2012, s. 90).
Under början av 1900-talet influerades också folkbiblioteksfrågan av
folkbiblioteksutvecklingen bland annat i de nordiska länderna samt USA och England. En som fått stor betydelse för utvecklingen av det allmänna
biblioteksväsendet i Sverige är Valfrid Palmgren. Palmgren förespråkade att splittringen i det svenska biblioteksväsendet skulle minskas och att invånarna, vuxna som barn och oavsett samhällsklass, i varje kommun skulle få fri tillgång till ett offentligt bibliotek med ett välförsett bestånd (Torstensson, 2012, s. 114).
Palmgren var också viktig för barnbibliotekens utveckling i början av 1900-talet.
Palmgren förespråkade att man genom det allmänna biblioteket skulle erbjuda så kallade ”roliga böcker” åt barnen för att på så sätt vårda och utveckla barnets fantasi och läslust. Man skulle med andra ord tillgodose barnens egna önskemål om vad de ville läsa (utifrån vad som för tiden ansågs som god litteratur) och inte enbart fokusera på sådant som uppfostrande litteratur eftersom det kunde avskräcka barnen från att gå till biblioteket (Dolatkhah, 2012, s. 180-181).
Hur folkbiblioteken sedan utvecklats fram till idag och vad det ska innehålla har diskuterats flitigt inom biblioteks- och informationsvetenskapen (t.ex. Hansson, 2012; Greenhalgh & Worpole, 1995; Frenander & Lindberg, 2012). Folkbibliotek har en stark koppling till lärande och bildning samtidigt som de också är
kulturinstitutioner, ofta med en diger programverksamhet. Folkbiblioteken har en plats i människors vardag, en vardag som handlar om att skapa relationer, mening och trygghet i sig själva. Folkbiblioteken är också en plats där människor ska kunna utvecklas som delaktiga samhällsmedborgare (Hansson, 2012, s. 27). Folkbibliotek har ofta diskuterats utifrån uppkomsten av olika informationstekniker. De anses även ha möjligheten att vara brobyggare mellan kultur, tradition och moderna informationsteknologier. Den digitala utvecklingen har också skapat en förändring från ett industrisamhälle till ett informations- och kunskapssamhälle där det skapats nya metoder för människor att nå och ta till sig information och kunskap (Audunson
& Windfeld Lund, 2001, s. 5).
Utvecklingen av informationstekniker och digitaliseringen har påverkat debatten kring folkbibliotek. Till exempel skapar det nya diskussioner kring hur
biblioteksrummet ska utformas, användas och utvecklas (Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen & Skot-Hansen, 2012, s. 588). Under en period på 1990-talet talades det
om att det fysiska biblioteket skulle dö ut på grund av Internets framfart och att det blev allt lättare för människor att själva tillgodose sina kunskapsbehov utan att behöva ta kontakt med biblioteken. Så har det dock inte blivit. Istället har den teknologiska utvecklingen utmanat och påverkat hur biblioteksrummet inrättas samt verksamheten förändrats. Det har pratats om en förändring ”from collection to connection” vilket kan förklaras som att biblioteksrummet förvandlas från en plats för passiva boksamlingar till en levande plats som sammanför enskilda besökare med andra besökare, medier, kunskap och kultur (Hvenegaard Rasmussen &
Jochumsen, 2010, s. 213). Folkbiblioteket kan därmed ses som en mötesplats som möjliggör för lärande och kreativitet.
1.2 Problemformulering
Som nämnts i bakgrunden har bibliotek och biblioteksverksamhet förändrats i takt med samhällets utveckling, dock verkar det som att en del av de stereotypa bilderna av bibliotek kvarstår. Bibliotekarieyrket är en av de mest återkommande
yrkeskategorierna inom populärkulturen, men samtidigt en av de mest
missuppfattade yrkesrollerna då människor sällan är medvetna om vilken vidd av arbetsuppgifter och utbildning som ligger till grund för yrkesrollen (White, 2012, s.
174). Denna missuppfattning kan med andra ord påverka hur människor ser på biblioteksprofessionen samt skapa en förenklad bild av yrket. En bild som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten. Hur bibliotek framställs i populärkulturen kan också påverka människors uppfattning om bibliotek (Hedemark, 2009, s. 9). Diskussioner kring hur bibliotekarier framställs är sammanlänkade med hur bibliotek som plats och verksamhet framställs i till
exempel skönlitteratur. Där handlingen på något sätt utspelar sig i en biblioteksmiljö går det också att se hur biblioteksmiljön framställs. Dock har forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskapen främst fokuserat på de stereotypa bilderna av bibliotekarier och bibliotekarieyrket och inte på framställningen av bibliotek, biblioteksmiljö och biblioteksverksamhet i skönlitteraturen. Samma gäller för analyser av barnlitteratur. Jag anser därför att det finns en kunskapslucka kring hur bibliotek framställs i barnlitteratur. Att använda skönlitteratur som källmaterial kan bidra till att få kunskap om olika kollektiva uppfattningar som återspeglas i
materialet (Rydbeck, 2003, s. 107). Genom att undersöka de kollektiva uppfattningarna kan jag även att skapa mig en bild av hur de framställs.
För barn kan barnlitteraturen vara en av de första, eller enda, kontakten de har med bibliotek. Det blir därför relevant att undersöka hur bibliotek framställs i litteratur som är skriven för barn att kunna läsa själva. Skönlitteraturen kan vara en viktig informationskälla för barns kunskap om bibliotek och många av de skönlitterära berättelserna påverkar barns sociala utveckling (Maynard & McKennan, 2005).
Utifrån de intryck man får från böckernas värld och de erfarenheter man gör i verkliga livet, kan en persons världsbild växa fram. Skönlitterära texter kan bidra till att skapa förståelse kring det som skrivs i boken. Det kan också finnas ett
underliggande didaktiskt syfte med barnlitteraturen, till exempel genom att visa barn att bibliotek finns och att de bör gå dit då det är bra att läsa böcker (Rydbeck, 2003, s. 110). Det kan därför vara intressant att undersöka om framställningen av bibliotek i barnlitteratur är schablonartad på grund av pedagogiska ansatser eller om den består av en förenklad bild för att anpassa innehållet till de unga läsarna. Risken
med en alltför schablonartad bild skulle kunna vara att barnen får en ensidig bild av bibliotek.
Slutligen kan en barnlitteraturstudie med samhällsanknytning vara intressant utifrån ett litteraturförmedlingsperspektiv. Litteraturförmedling är en viktig del i
bibliotekariers yrkesroll och med hjälp av litteratursociologiska undersökningar kan man skapa sig en fördjupad kunskap om böckers innehåll, det kan också bidra i forskningen kring hur litteratur påverkar och inspirerar människor genom sin roll som informationskälla och identitetsskapare (Birgersson, 2010, s. 49-50). Det kan med andra ord vara intressant för bibliotekarier att se hur deras arbetsplats, biblioteket, framställs i barnlitteraturen.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbetet är att undersöka hur biblioteket som plats och olika aktiviteter i biblioteket framställs i modern barnlitteratur för att därigenom öka kunskapen om vilka föreställningar som finns kring bibliotek.
Frågeställningen för att besvara syftet är:
• Hur framställs biblioteksrummet i barnlitteratur?
• Hur framställs aktiviteter som utförs i biblioteket i barnlitteratur?
• Hur kan bibliotekets olika roller förstås utifrån hur det framställs i barnlitteratur?
1.4 Avgränsningar
Jag kommer avgränsa studien till att enbart undersöka barnlitteratur som faller inom SAB-klassificeringen Hcf och Hcg. Det är böcker som riktar sig till barn i åldrarna 6-9 år (Hcf) och 10-12 år (Hcg). Inom folkbiblioteksvärlden brukar dessa böcker även kallas för kapitelböcker respektive mellanåldersböcker. Genom denna
avgränsning kan jag göra antagandet att böckerna är skrivna utifrån att barnen själva ska kunna läsa dem.
Jag kommer med andra ord inte ta med böcker som klassas som Hcf(yb),
bilderböcker. Detta för att jag inte kan anta att barnen själva ska kunna läsa dessa böcker. Jag har också valt att exkludera ungdomsböcker, uHc/uHce, i
undersökningen på grund av den begränsade tidsram som finns för projektet.
2 Tidigare forskning
I det här kapitlet kommer jag presentera tidigare forskning som jag anser är relevant för min studie. Forskningen kommer främst från biblioteks- och
informationsvetenskapen där jag har valt att lyfta fram tre teman: bilden av
bibliotekarier och bibliotekarieyrket, framställningen av bibliotek i populärkulturen samt bibliotek och barnlitteraturstudier. Jag börjar med att presenterar forskning kring hur bilden av bibliotekarier och bibliotekarieyrket ser ut då detta är något som debatterats under en lång period av många inom biblioteks- och
informationsvetenskapen. Eftersom det finns mer forskning kring detta område är det relevant att ta upp det före jag går vidare till hur bilden av bibliotek ser ut. Det andra temat som jag presenterar tidigare forskning kring är hur bibliotek framställs inom populärkulturen. I den här forskningen går det att se likheter med min egen studie och det är därför intressant att reflektera över vad som tidigare sagts inom forskningsområdet. I det tredje temat kommer jag reflektera kring uppsatsens koppling till litteraturvetenskapen och den litteratursociologiska underton som finns i arbetet. Jag kommer här också visa på hur skönlitteratur kan användas som
empiriskt material inom biblioteks- och informationsvetenskapen.
2.1 Bilden av bibliotekarier och bibliotekarieyrket
Forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskapen har under en lång tid diskuterat olika framställningar av bibliotekarier och bibliotekarieyrket. Ofta handlar det om vilka stereotypa bilder av bibliotekarier som finns, varför de
stereotypa bilderna uppkommit samt hur de kan förändras. Jag presenterar här några nedstamp i forskningen som jag anser relevanta att lyfta fram.
I början av 1980-talet undersökte Pauline Wilson hur personlighetsdrag kopplats samman med olika stereotypa bilder av bibliotekarieyrket. Enligt Wilson ansåg bibliotekarierna som deltog i undersökningen att de stereotypa bilderna inte passade in på dem själva utan endast för andra bibliotekarier. Studien visade även på att det fanns en dålig vana hos bibliotekarier att negativt kritisera bibliotekarieyrket och andra bibliotekarier. Wilsons förslag för att komma tillrätta med problemet var att man slutar skriva om stereotyper eftersom det endast späder på de stereotyper som finns (Wilson, 1982, s. 186-187). Istället är det upp till bibliotekarierna själva att förbättra bilden av bibliotekarieyrket genom att sluta addera till stereotyperna (Wilson, 1982, s. 191).
Bilden av bibliotekarier och hur den utvecklats över tid kan till stor del bero på vem som definierar den. Enligt Gary Mason Church bestod den tidiga bilden av
bibliotekarien ofta av en subjektiv uppfattning eller en generell beskrivning. Till exempel kunde det vara uppfattningar som att bibliotekarier ska vara vänliga och kunniga eller att de borde vara lugna och alltid på jakt efter ny kunskap. Andra beskrivningar av bibliotekarien kunde vara att hon är en medelålders kvinna, har ett alldagligt utseende och/eller är en passiv väktare (Church, 2003, s. 21). Church avslutar med att notera att den digitala utvecklingen skapar en period av förändring för både bibliotek och bibliotekarier. En period av förändring som kan skapa förvirring och osäkerhet kring hur bibliotekens och bibliotekariernas roll kommer se ut i framtiden. På grund av detta får bibliotekarierna svårt att kommunicera en tydlig
bild av dem själva och vad de gör, vilket resulterar i att bilden av bibliotekarien blir otydlig för både dem själva och andra (Church, 2003, s. 22-23).
Det är viktigt för dem som jobbar inom bibliotekssektorn, forskningen samt de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna att reflektera över de stereotypa bilder som framställs av bibliotek och bibliotekarier i skönlitteratur.
Enligt Kerstin Rydbeck kan framställningarna påverka de föreställningar som allmänheten har kring bibliotek och bibliotekarier vilket i sin tur till exempel kan påverkar vilka studenter som söker till biblioteksutbildningen samt vilka
föreställningar som studenterna senare kommer konfronteras med i yrkeslivet.
Rydbeck beskriver vidare att det finns en tydlig uppfattning hos allmänheten om hur bibliotekarier är och/eller ser ut samt biblioteket som miljö. De stereotypa bilderna är ofta förenklade framställningar som kan vara svåra att förändra och förknippas ofta med fördomar och negativa attityder (Rydbeck, 2003, s. 107-108). Rydbeck visar i sin studie att det främst är en negativ bild av bibliotekarierna som
framkommer i skönlitteraturen. Exempel på detta är att bibliotekarierna framställs som allmänt tråkiga, otrevliga och arga. Det förekommer till och med att
bibliotekarier framställs som farliga väktare av kunskap (Rydbeck, 2003, 126).
Rydbeck argumenterar också att anledningen till att den gamla och relativt negativa bilden av bibliotekarier kvarstår beror på att det är, och har varit under en längre period, ett kvinnoyrke. Det har även framkommit att kvinnliga yrkesutövare framställs allt mer negativt i litteraturen desto större makt hon har (Rydbeck, 2003, s. 131-132). Slutligen beskriver Rydbeck att de stereotypa bilderna av bibliotekarier håller på att förändras. I takt med informations- och kommunikationsteknikernas utveckling har ett nytt intresse för bibliotekarier utvecklats och deras kompetens som informationsspecialister i ett samhälle med stora informationsflöden lyfts fram som något positivt (Rydbeck, 2003, s. 137).
En nyare undersökning om hur bibliotekarier framställs i olika kontexter har gjorts av de grekiska forskarna Evgenia Vassilakaki och Valentini Moniarou-
Papaconstantinou (2014). Det går att se många likheter med tidigare studier inom området i deras forskning. Enligt Vassilakaki och Moniarou-Papaconstantinou förekommer det fortfarande missuppfattningar om bibliotekarierprofessionen där både negativa och positiva stereotyper finns representerat i materialet, även om fokus ofta hamnar på de negativa aspekterna (Vassilakaki & Moniarou-
Papaconstantinou, 2014, s. 364). Enligt författarna borde de som arbetar inom biblioteks- och informationsfältet jobba mer med att synliggöra sitt arbete för allmänheten och understryka vikten av det. De bör också jobba mer med marknadsföring för att kunna skapa en positivare bild av yrket hos allmänheten (Vassilakaki & Moniarou-Papaconstantinou, 2014, s. 367).
Den presenterade forskningen visar på att det framförallt är en negativ bild av bibliotekarier och bibliotekarieyrket som framkommer. Ofta diskuterar forskningen de stereotypa bilderna som finns kopplade till bibliotekarien. Både Church och Rydbeck diskuterar bilden av bibliotekarien som en väktare samt kopplingen till att yrket är kvinnodominerat. En likhet mellan Wilson och Vassilakaki och Moniarou- Papaconstantinous undersökningar är att de lyfter fram att bibliotekarierna själva behöver bli bättre på att synliggöra sitt arbete för allmänheten vilket i sin tur kan
påverka allmänhetens föreställningar av yrket. Slutligen går det att se i Church och Rydbecks studier att båda kan se en förändring i hur den stereotypa bilden av bibliotekarier framställs. Förändringen är kopplad till den digitala utvecklingen. Jag anser att forskningen därmed pekar mot att bilden av bibliotekarier och
bibliotekarieyrket håller på att förändras i takt med digitaliseringens utveckling även om de negativa stereotyperna i viss mån fortfarande hänger med.
2.2 Framställningen av bibliotek
I detta stycke gör jag en översikt av hur forskningen kring framställningen av bibliotek i populärkultur och samhällsdebatten ser ut. Då populärkultur kan ses som något som når ut till många ur allmänheten anser jag att det är relevant att se hur det diskuterats i forskningen. Bilden som framställs i populärkulturen har en möjlighet att påverka många personers uppfattning om det som framställs. I denna studie kommer jag titta närmre på hur bibliotek framställs i modern barnlitteratur, barnlitteratur som jag anser kan räknas in i nutida populärkultur. Utöver de studier som berör bibliotek i populärkultur kommer jag också lyfta fram en studie i hur bibliotek framställs i samhällsdebatten då denna undersökning ger en annan vinkling på hur det går att undersöka framställningen av bibliotek. Något som jag senare kommer ha nytta av när jag diskuterar resultatet av min studie.
Ett sätt att undersöka varför framställningen av bibliotek i populärkultur fortfarande baseras på relativt negativa stereotyper är att analysera materialet med hjälp av diskursen av rädsla (the discourse of fear). Detta har Gary P. Radford och Marie L.
Radford gjort när de diskuterat bilden av bibliotek i modern populärkultur (film, TV och skönlitteratur). Författarna argumenterar att rädsla är den genomgående
principen för hur bibliotek och bibliotekarier representeras i populärkultur. Det är genom rädslan som man ser på biblioteket eller karaktärerna som jobbar i
biblioteket och det är genom rädsla som man ska förstå dem (Radford & Radford, 2001, s. 299-300). Författarna hävdar också att diskursen av rädsla kan skapa olika teman som kan identifieras i populärkulturen; biblioteket som en katedral,
förnedringen av användarna och bibliotekspolisen (Radford & Radford, 2001, s.
308). Temat biblioteket som katedral kan till exempel ses där biblioteket beskrivs som en stor stenbyggnad liknande en katedralbyggnad med stora valv, stenstatyer och portar. Inuti är det högt i tak och långa rader med bokhyllor och böcker.
Biblioteket är ofta tomt, tyst, skrämmande och speglas som något gammalt som funnits där väldigt länge (Radford & Radford, 2001, s. 310-311). Författarna beskriver också att bibliotek framställs med beskrivningar som labyrinter, damm, spöken och tystnad. Det förekommer inte många beskrivningar av bibliotek som en ljus och glad plats i populärkulturen, enligt författarna (Radford & Radford, 2001, s.
325). Förnedringen av användarna framställs vanligtvis genom en barsk och ovänlig bibliotekarie som inte räds att förnedra användaren publikt (Radford & Radford, 2001, s. 313). Slutligen, temat rädslan för bibliotekspolisen syns till exempel i beskrivningar där bibliotekarier inte vill att användare ska bringa oordning i samlingarna på hyllan eller kring de regler som gäller om användarna inte skulle lämna tillbaka sina lån. Denna framställning går emot funktionen att användarna ska ha fri tillgång till bibliotekets bestånd (Radford & Radford, 2001, s. 318). Radford och Radford summerar med att säga att diskursen av rädsla inte är ett trevligt sätt att beskriva bibliotek och bibliotekarier, men eftersom den negativa
bibliotekariestereotypen funnits så pass länge är det relevant att analysera utifrån diskursen av rädsla. Författarna vidhåller att det inte är en rädsla för bibliotek utan en rädsla för diskursen i sig (Redford & Redford, 2001, s. 324).
Debatten kring bilden av bibliotek kan å ena sidan bestå av de som hävdar att bibliotek och bibliotekarier framställs stereotypiskt, och å andra sidan av de som letar efter positiva bilder av biblioteksprofessionen (Tancheva, 2005, s. 530). För att bredda debatten har Kornelia Tancheva valt att undersöka hur den semiotiska bilden av bibliotek representeras i tre olika filmer i olika historiska miljöer; Rosens namn (dåtid), Himmel över Berlin (nutid) och Star Wars: Klonerna anfaller (framtid).
Mest fokus läggs vid Rosens namn eftersom biblioteket i filmen har stor betydelse för handlingen (Tancheva, 2005, s. 533). Tancheva kommer fram till att bilden av bibliotek i populärkulturen är flytande och hela tiden förändras utifrån vilken genre, miljö och ämne det beskrivs utifrån. Enligt Tancheva påverkar också bilden av bibliotek i populärkultur debatten om biblioteksprofessionen. Till exempel kopplar hon samman biblioteksdebatten kring censur och filtrering i en digital miljö med de bilder av bibliotek och restriktioner som framställs i de undersökta filmerna. I de tre filmerna hittade Tancheva spår av en viss oro kring en allmän tillgång till
information. Biblioteken i filmerna framställde en bild av att viss information behövde hållas hemlig eller ett behov av att övervaka bibliotekets innehåll.
Tancheva kommer också fram till att bilden av bibliotek i filmerna berör frågor kring vad som egentligen hör hemma i ett bibliotek samt vem det är som bestämmer innehållet. Slutligen, Tancheva beskriver att de tre filmerna även beskriver bibliotek utifrån två olika historiska perspektiv, från när verket skapades och från den
tidsperiod verket utspelas i. Olika perspektiv och bilder av bibliotek framställs i filmerna och upplevs av publiken. Publiken gör sedan sin egen tolkning av den framställda biblioteksbilden (Tancheva, 2005, s. 542-543).
Ofta förekommer det att bilden av bibliotek i skönlitteratur är kopplad till själva biblioteksrummet. I dagens samhälle behöver man inte ta sig till det fysiska biblioteket för att kunna använda deras tjänster. Detta är dock något som sällan skildras i skönlitteraturen. Det finns några ord som är vanligt förekommande i framställningen av biblioteksmiljön i skönlitteraturen. Orden som beskriver biblioteksmiljön är att det är dammigt och att det ska vara en tyst plats. Besökare som pratar för högt blir ofta ”hyssjade” på (Rydbeck, 2003, s. 110-111). Biblioteket beskrivs också som en plats som förknippas med kunskap. Ibland kan biblioteket även innehålla kunskap som är farlig och som därför inte får hamna i orätta händer, vilket i sin tur gör att bibliotekarien blir en väktare av kunskapen och biblioteket (Rydbeck, 2003, s. 112). Slutligen kan bilden av bibliotek ofta förknippas med den fysiska boken. Det besökarna gör på biblioteket och det man ser bibliotekarierna arbeta med cirkulerar vanligtvis vid böcker. Detta i sin tur gör att det inte är särskilt vanligt förekommande att datorer finns med i beskrivningar kring biblioteksmiljön.
Det kan till och med ses som att datorerna hotar böckernas plats i biblioteket (Rydbeck, 2003, s. 113-114).
Att bilden av bibliotek ofta förknippas med böcker har även lyfts fram av Åse Hedemark. Hedemark har gjort en diskursanalytisk studie där hon undersökt hur folkbibliotek framställs i biblioteksdebatter i svenska medier mellan 1970-2006. Det
är framförallt tre diskurser som präglat biblioteksdebatten där den bokliga diskursen har varit dominerande. De andra två diskurserna kallar Hedemark för
aktivitetsdiskursen och den informationsförmedlande diskursen. Den bokliga diskursen kopplas till begrepp som tryckta böcker, läsning och skönlitteratur av god kvalitet samt en syn på folkbibliotekens verksamhet som främst bestående av litterära aktiviteter. Biblioteket ses också som en bevarare av samhällets minne och historia. Fokus ligger på det materiella vilket gör att synen på bibliotek ofta beskrivs som en passiv behållare för böcker. Det finns ett fokus på bildning och
bibliotekariernas roll ses som förmedlare av böcker. Det finns även en nostalgisk vinkel inom denna diskurs som består av debattörernas barndomsminnen av bibliotek, ofta förknippat med vänliga bibliotekarier och dammiga bokhyllor (Hedemark, 2009, s. 149-151). Den andra diskursen som Hedemark lyfter fram är allaktivitetsdiskursen, en diskurs som endast speglas i debatterna från 1970-talet.
Här lyfts fram att bibliotekens verksamhet inte enbart bör fokusera på läsning och skönlitteratur utan också på uppsökande verksamhet samt andra aktiviteter som teater, debatter och politiska utställningar. Bibliotekens roll skiftar med det
uppsökande arbetet till att bli mer fokuserat på användarna. Bibliotekens betydande roll för lokalsamhället lyfts också fram i denna diskurs. Den tredje diskursen består av den informationsförmedlande och syns först i debatter på 1980-talet. Den informationsförmedlande diskursen handlar främst om att bibliotek ska jobba med att förmedla information oavsett medieformat och därmed inte enbart fokusera på tryckta böcker (Hedemark, 2009, s. 151). Denna diskurs går också att koppla till utvecklingen av det nya informationssamhället där debatten lyfter fram att ny teknik och nya medieformat kan komma att förändra biblioteksverksamheten. Fokus i biblioteksverksamheten ligger på individen och att biblioteken ska agera som en opartisk förmedlare av information. Biblioteken beskrivs också som ett instrument för utbildning och livslångt lärande (Hedemark, 2009, 152). Hedemark lyfter i sin undersökning fram att vissa aspekter kring bibliotek inte alls har diskuterats i biblioteksdebatterna under den undersökta perioden, till exempel biblioteket som en mötesplats. Detta kan bero på den bokliga diskursens dominans och att allt för få biblioteksrepresentanter har deltagit i debatten. Vidare kan en diskurs som dominerar påverka allmänhetens uppfattning om bibliotek, till exempel kan den bokliga diskursen göra så att bibliotek i allmänhetens ögon främst förknippas med tryckta böcker. Allmänhetens uppfattning om folkbibliotek påverkar i sin tur föreställningen kring bibliotek i samhället i stort (Hedemark, 2009, s. 176).
Jag har nu presenterat forskning som diskuterar framställningen av bibliotek i populärkultur och samhällsdebatten. Forskningen visar på att framställningen av bibliotek kan analyseras utifrån en redan befintlig diskurs, som Radford och
Radford, eller genom att titta på vilka diskurser som framkommer ur materialet, som Hedemark gjort. Rydbeck och Hedemark visar på att bibliotek främst förknippas med böcker när det beskrivs i det undersökta materialet. Forskningen visar även på att framställningen av bibliotek i media som har stor spridning hos allmänheten kan påverka allmänhetens syn på bibliotek. Jag anser att det går att dra paralleller till min undersökning där det kan vara intressant att reflektera över om det som presenteras i forskningen även finns representerat i barnlitteraturen. Det som framställs i barnlitteraturen kan med andra ord påverka läsaren, barnets, uppfattning om det som berättas.
2.3 Bibliotek och barnlitteraturstudier
I detta stycke presenterar jag forskning som berör bibliotek och barnlitteraturstudier.
Att använda barnlitteratur som empiriskt material inom den biblioteks- och
informationsvetenskapliga forskningen kan medföra en viss risk i att studien hamnar allt för mycket inom litteraturvetenskapen. Jag anser dock att för min uppsatts fyller det sitt syfte att använda barnlitteratur som material samtidigt som det är relevant för biblioteksforskningen. Skönlitteratur kan till exempel användas som källmaterial för att få kunskap om olika kollektiva uppfattningar, stereotyper, en viss yrkesgrupp eller ett visst fenomen (Rydbeck, 2003, s. 107). Skönlitteratur som källmaterial kan också ge upplysningar om människors upplevelser av samhällsutvecklingen. Genom författarnas skildringar kan man få en bild av människors liv i sina samhällen då skönlitteratur kan värderas som tecken från en viss tid (Furuland, 2003, s. 150).
Bland barnlitteraturforskningen handlar undersökningar ofta om studier av olika samhällsgrupper. Det kan vara att man tittar på litteraturen utifrån ett genus- eller mångfaldsperspektiv (t.ex. Grettve, 2008; Öhrn, 2008; Wistisen, 2015). Det går också att se en pedagogisk vinkling inom barnlitteraturforskningen där man tittar på hur barnlitteratur kan användas i skolan och för undervisning (t.ex. Billing, Rejman
& Söderberg, 2015; Kåreland, 2009).
Jag kommer här ta upp två olika exempel på hur barnlitteraturstudier har använts i forskning inom biblioteks- och informationsvetenskapen. Den första är professor Elaine Yontzs artikel Librarians in children´s literature, 1909-2000. Med sin studie ämnar Yontz undersöka hur bibliotekariers roll har förändrats över tid (Yontz, 2003, s. 87). Enligt Yontz ger studier av barnlitteratur en inblick i de attityder och
värderingar som finns i den omgivande kulturen (Yontz, 2003, s. 86). En av de saker Yontz kom fram till i sin undersökning är att bibliotekarier är vad hon kallar ”early- adapters” av nya teknologier. Arbetsuppgifterna som bibliotekarierna utförde förändrades inte nämnvärt, istället kunde Yontz se att det var verktygen som användes som hela tiden förändrades och utvecklades. Studien visar även på att bibliotekarier följer med i trenderna i den teknologiska utvecklingen, vilket de även gjort historiskt sett (Yontz, 2003, s. 91-92). Yontz summerar med att lyfta att majoriteten av böckerna som undersökts framställde bibliotek och bibliotekarier på ett positivt sätt vilket skulle kunna antyda att även läsarna får en positiv bild av biblioteket (Yontz, 2003, s. 93).
Den andra studien som undersökt hur bibliotek och bibliotekarier framställs i barnlitteratur är Mother goose, spud murphy and the librarian knights:
representations of librarians and their libraries in modern children’s fiction av författarna Sally Maynard och Fiona McKennan (2005). Enligt författarna finns det en föråldrad bild av hur bibliotek beskrivs i media vilket kan göra att personer utanför bibliotekssektorn kan få en felaktig bild av den. Just framställningen av bibliotek i barnlitteratur är enligt författarna viktigt att undersöka eftersom det som skrivs i barnlitteraturen har en möjlighet att påverka de unga läsarna. Om en felaktig bild framställs kan det i sin tur leda till att barnen inte vill besöka biblioteket och därigenom missar att ta del av den nytta som biblioteket kan göra för dem (Maynard
& McKennan, 2005, s. 120). Maynard och McKennan kommer fram till att det framförallt är en positiv bild av bibliotek som framkommer i den undersökta barnlitteraturen. Barnlitteraturen för de yngre barnen har ofta ett bakomliggande
pedagogiskt syfte som går ut på att introducera barnen till folkbiblioteket och den service som erbjuds (Maynard & McKennan, 2005, s. 128).
Forskningen jag presenterat visar att barnlitteraturstudier kan göras för att få en bättre bild av hur ett undersökningsområde framställs för läsaren. Både Yontz och Maynard och McKennan lyfter fram att det är en positiv bild av bibliotek som framställs i barnlitteraturen. Detta kan till exempel ses i kontrast till Radfords och Radfords undersökning som presenterades tidigare. Genom att lyfta fram att den här typen av forskning har gjorts inom biblioteks- och informationsvetenskapen anser jag visar på att det även finns relevans för min uppsats. Artiklarna jag presenterat publicerades för över 15 år sedan och med min studie kan jag reflektera kring hur bilden ser ut idag. De två presenterade artiklarna fokuserade dessutom främst på bilden av bibliotekarier vilket gör att det finns en relevans för min studie som ämnar titta på bilden av bibliotek.
3 Teori
I detta kapitel gör jag en presentation av uppsatsens teoretiska ramverk. Teorin som användas till att analysera det empiriska materialet är den inom biblioteks- och informationsvetenskapen välkända fyrarumsmodellen.
I takt med samhällets förändring uppstod ett behov av att kunna diskutera och analysera folkbibliotekets roll i samhället. En forskarduo som gjorde detta var Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansen när de 1994 presenterade en analysmetod som var anpassad för att kunna analysera folkbibliotekets funktion i lokalsamhället. Modellen baseras på att folkbiblioteket har fyra huvudfunktioner som de benämner som kulturcentrum, kunskapscentrum, informationscentrum och som ett socialt centrum (Andersson & Skot-Hansen, 1994, s. 19). Detta gick i tidens anda då biblioteksdiskussionerna på 90-talet ofta kretsade kring idén att biblioteken skulle profilera sig allt mer (Jochumsen et al., 2012, s. 588).
Allt eftersom samhället utvecklades fanns ett behov av att uppdatera modellen och anpassa den till de förändrade förutsättningarna som digitaliseringen och det nya informationssamhället skapade. Detta gjordes av Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen och Dorte Skot-Hansen (2012) i det de kallar
fyrarumsmodellen. Modellen har kommit att bli välkänd inom den skandinaviska biblioteksforskningen och använts i olika typer av forskningsprojekt (t.ex. Laskie, 2017). Nedan följer en presentation av fyrarumsmodellen.
3.1 Fyrarumsmodellen
I takt med digitaliseringens framfart har rollen för det fysiska biblioteket förändrats.
Behovet av det fysiska bibliotekets existens har inte upphört, dock kan man se att dess roll i samhället har förändrats. Med hjälp av olika informationstekniker har bibliotek möjlighet att erbjuda nya tjänster vilket i sin tur kan locka till sig en ny publik. Enligt Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen och Skot-Hansen (2012) kan man hos biblioteken se en förvandling från att vara en plats för en relativt passiv kollektion av böcker till att bli en aktiv plats för upplevelser, inspiration och en lokal mötesplats. Enligt författarna kan fyrarumsmodellen ses som en möjlighet att visa på folkbibliotekets övergripande mål samt platsen för de fyra olika rum där dessa mål stödjs. Författarna menar att det behövs en ny folkbiblioteksmodell som är utvecklad med tanke på de nya utmaningarna som finns mellan samhället och folkbibliotek samt en modell som kan användas för att se på folkbibliotekens framtida utveckling (Jochumsen et al., 2012, s. 587-588).
Folkbiblioteken har, enligt fyrarumsmodellen, fyra övergripande mål att arbeta mot:
upplevelse (experience), medverkan (involvement), egenmakt (empowerment) och innovation (innovation). De två första målen, upplevelse och medverkan, kan ses på en individuell nivå i individens sökande efter sin identitet och mening i en komplex samhällsstruktur. De andra två målen, egenmakt och innovation, kan kopplas till en högre samhällsnivå där målet är att skapa självständiga och starka individer som samtidigt kan komma på nya innovativa lösningar på olika utmaningar i samhället.
Mål som är vitala för samhällets utveckling (Jochumsen et al., 2012, s. 589).
Fyrarumsmodellen är utformad i syfte att utveckla de danska folkbiblioteken, dock går det att göra kopplingar även till den svenska folkbiblioteksverksamheten. I bibliotekslagen står det att biblioteken ska bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja ”intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet” (SFS 2013:801, 2 §). Mål som jag anser att det går att se likheter med och koppla till de fyra övergripande mål som presenteras i fyrarumsmodellen.
Modellen är inte enbart anpassad till att analysera folkbibliotekens övergripande mål utan kan också användas för att visualisera folkbibliotek i fyra olika överlappande rum. Dessa rum består av inspirationsrummet (inspiration space), läranderummet (learning space), mötesrummet (meeting space) och det performativa rummet (performative space). Det är inga fysiska rum utan ska ses som möjligheter som går att göra i både det fysiska biblioteket samt i det digitala biblioteket. Syftet med de fyra rummen är att de ska kunna integreras i allt från folkbibliotekets utformning och tjänster till aktiviteter och samarbetspartners. Målet är att de fyra rummen ska interagera samt ge stöd åt varandra och på så vis även stödja bibliotekets
övergripande mål (Jochumsen et al., 2012, s. 590). I nästa sektion följer en beskrivning av de fyra olika rummen i modellen.
Inspirationsrummet
Inspirationsrummet är till för att skapa meningsfulla upplevelser som utvidgar individens uppfattningar. Inspirationsrummet ska få besökaren att vilja röra sig utanför det bekanta vilket gör att rummet måste möjliggöra för det orationella, känslomässiga och kaotiska. Rummet måste även kunna förmedla olika estetiska upplevelser. Folkbiblioteken har ofta varit en plats för just inspiration, men i
samband med utvecklingen av upplevelsesamhället har upplevelsekonceptet kommit att ta allt större plats inom biblioteksverksamheten. Genom att skifta fokus från en traditionell biblioteksverksamhet till en mer upplevelsecentretad verksamhet kan man skapa plats för inspirationsrummet. Inspirationsrummet fylls med verksamhet som olika program och aktiviteter samt utformas med en öppen och flexibel design (Jochumsen et al., 2012, s. 590-591).
Läranderummet
Läranderummet är utrymmet där individen kan utveckla sin kompetens och sina möjligheter genom gratis och obegränsad tillgång till information och kunskap vilket i sin tur möjliggör för individen att kunna upptäcka och utforska världen. I biblioteket sker lärandeprocessen genom olika aktiviteter som spel, kurser och mycket annat. Bibliotekens styrka i lärandeprocessen är att lärandet ses som en dialogorienterad process som utgår från användarens egna erfarenheter och vilja att definiera egna lärandemål. Det är en lärandeprocess som bedrivs i en informell miljö (Jochumsen et al., 2012, s. 591).
Mötesrummet
Mötesrummet är en öppen plats för allmänheten mellan arbete och hemmet där individer har möjlighet att träffa andra individer. Det är en plats där personer från olika bakgrunder och med olika värderingar och intressen har möjlighet att mötas.
En plats som kan utmana en persons egna värderingar och öppna upp för diskussion och debatt. Mötesrummet ska kunna möjliggöra för både oplanerade och planerade möten där olika ämnen och problem kan diskuteras. Mötena kan ske både i person på plats i biblioteket eller digitalt via olika digitala kommunikationslösningar.
Mötesrummet ska skapa ett utrymme för personer att utveckla sin egen makt, egenmakt, och sitt engagemang (Jochumsen et al., 2012, s. 592).
Det performativa rummet
Det performativa rummet är en plats som är starkt kopplad till engagemang och innovation. Genom interaktion med andra kan individer i det performativa rummet inspireras till att skapa nya kreativa uttryck i mötet med konst och kultur. Det performativa rummet ska vara utrustat med verktyg som kan stödja användarnas kreativa aktiviteter genom bland annat spel, skrivande, ljus och video. Individerna ska också få stöd för sina kreativa aktiviteter genom workshops som hålls av professionella konstnärer, multimediautvecklare osv. Det performativa rummet kan också vara ett utrymme där individernas alster visas upp samt en scen för deras aktiviteter (Jochumsen et al., 2012, 593).
Avslutningsvis, jag har valt att använda fyrarumsmodellen i denna undersökning på grund av den starka koppling som finns i teorin till folkbibliotekets utformning och utveckling. Teorin möjliggör att jag kan diskutera både biblioteksrummet samt verksamheten som bedrivs i folkbibliotek. Genom att använda mig av de fyra rummen, inspirationsrummet, läranderummet, mötesrummet och det performativa rummet kan jag titta på olika aspekter av hur bibliotek framställs i barnlitteratur. Här ovan har jag presenterat hur de fyra olika rummen beskrivs enligt
fyrarumsmodellen. Beskrivningarna av rummen tar jag sedan med mig till analysen av resultatet för att kunna se vilken bild av bibliotek som framkommer i
barnlitteraturen. Till exempel, finns det spår av en upplevelsecentrerad verksamhet där fokus ligger på olika programaktiviteter och ett biblioteksrum som är flexibelt utformat som karakteriserat i inspirationsrummet? Finns det utrymme för att skapa diskussioner och möten mellan individer som karakteriserat i mötesrummet? Då modellen kan kopplas till den svenska bibliotekslagen och hur ett folkbibliotek kan tänkas jobba anser jag att det kan bidra till analysen genom att möjliggöra för reflektion kring olika vinklar och perspektiv.
4 Metod
I detta kapitel beskriver jag de metodval jag gjort för undersökningen. Jag går igenom studieobjekten som i den här uppsatsen består av barnböcker i SAB- kategorierna Hcf och Hcg, hur urvalet gjorts samt genomförandet av
materialinsamlingen. Jag redovisar också hur analysen av materialet gjorts samt avslutar med undersökningens etiska ställningstaganden.
4.1 Val av metod
Syftet med min studie är att se hur bilden av bibliotek framställs i barnlitteratur. För att kunna genomföra detta valde jag att göra en textanalys på ett antal barnböcker.
Undersökningen görs med textanalytiska metoder där jag kommer fokusera på att studera innehållet som framkommer i materialet och dess innebörd. Metoden jag använder är främst kvalitativ men det går inte helt att undvika vissa kvantitativa inslag då en textanalys är svår att helt renodlat göra kvalitativ eller kvantitativ.
Utgår man ifrån att göra en kvalitativ undersökning kommer man troligtvis ändå börja fundera kring hur ofta något förekommer i texten eller om något tema dominerar. På samma sätt kan det vara svårt att genomföra en helt kvantitativ textanalys, till exempel genom att räkna förekomsten av vissa ord, då man förlora den underliggande meningen som skapats i texten med hjälp av språket (Lindgren, 2011, s. 271). Jag kommer i detta arbete inte att fokusera på att räkna specifika ord i materialet. Dock kommer jag undersöka om det är något som förekommer mer frekvent än något annat i texten. Det kan till exempel vara ett tema som återfinns i majoriteten av de undersökta barnböckerna och som det därför kan vara relevant att lyfta fram och reflektera kring. Genom att även fokusera på det kvalitativa kan jag också studera texten som helhet, där olika stycken kan anses vara olika viktiga (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017, s. 211). Med
textanalys som metod vill jag med andra ord kunna lyfta fram relevant innehåll och innebörden i barnböckerna för att på så sätt få fram ett materialunderlag som jag kan analysera och reflektera kring. Metodvalet är kopplat till mina forskningsfrågor där fokuset kommer ligga på hur och på vilket sätt biblioteksrummet och aktiviteter som utförs i biblioteket är representeras i barnlitteraturen.
4.2 Studieobjekt
Den här undersökningen baseras på barnlitteratur som faller inom SAB-
klassificeringen Hcf och Hcg. Böckerna kan då anses vara skrivna utifrån att barnen själva ska kunna läsa dem.
4.3 Urval och genomförande
Jag har valt att söka fram mina studieobjekt genom sökningar i två olika digitala bibliotekskataloger. Utgångspunkten kommer vara den nationella
bibliotekskatalogen Libris. Libris är en gemensam katalog för svenska bibliotek. Det är Kungliga biblioteket som ansvarar för driften men det är de registrerade
biblioteken som tillsammans hjälper till med uppbyggnaden av katalogen. För närvarande finns 7 miljoner titlar i databasen (Libris, u.å.). Jag kommer även jämföra mina resultat med bibliotekskatalogerna hos Svenska barnboksinstitutet (ELSA). Svenska barnboksinstitutet kan anses som en relevant komplettering till
sökningen i Libris då de i sin katalog samlar barnböcker utgivna i Sverige (Svenska barnboksinstitutet, u.å.).
4.3.1 Urvalskriterier
Jag har avgränsat min undersökning genom att använda mig av följande urvalskriterier.
Ursprung: ej översatta böcker
Detta för att kunna knyta undersökningen mer till biblioteksverksamheten i Sverige.
Biblioteksverksamhet ser olika ut i olika länder samt har olika förutsättningar. Om jag räknar in böcker från utländska författare finns risken att resultatet blir allt för spretigt. Det finns även en risk att en översättning påverkar hur bilden av bibliotek framställs i barnböckerna, då jag till exempel inte kan veta om det är författarens föreställning som framkommer eller översättarens. Genom att endast undersöka böcker skrivna med svenska som originalspråk undviker jag eventuell påverkan från mellanhänder.
Ämnesord: bibliotek, bibliotekarie
För att kunna göra sökningar i de olika bibliotekskatalogerna behövde jag använda mig av vissa avgränsningar för att få fram ett resultat som är rimligt storleksmässigt.
Detta gjorde att jag valde att söka på bibliotek och bibliotekarie som ämnesord. Om jag istället använde mig av fritextsökningar blev resultatet allt för brett och inte relevant. Nackdelen med att använda ämnesord i sökningarna är att jag inte får med resultat som inte katalogiserats med ämnesord. En bok som handlar om bibliotek men som inte har bibliotek inlagt som ämnesord kommer alltså inte med i
sökresultatet. Det gör inte heller böcker där till exempel en liten del av handlingen utspelar sig på bibliotek men som klassificeras på andra ämnesord som är mer viktiga för handlingen. Dock vill jag få fram studieobjekt där tillräckligt mycket av handlingen utspelar sig på ett bibliotek för att undersökningen ska vara möjlig att genomföra. Det går med andra ord inte att undersöka tillräckligt väl om endast en liten del av handlingen utspelas på ett bibliotek. Med detta som utgångspunkt gör jag bedömningen att det ändå är befogat att använda sig av ämnesord i sökningen eftersom jag då får fram böcker där bibliotek och bibliotekarier har klassats som en viktig del i handlingen.
Tidsperiod: 5 år, 2014-2018
Tidsperioden blev 5 år på grund av att jag inte fick fram några relevanta sökträffar på material som var utgivet före 2014. Detta skulle kunna bero på att böckerna klassificerats på olika sätt före och efter 2014. Till exempel att man inte använde ämnesord på samma sätt för böcker publicerade före 2014.
Mediatyp: Bokformat
Eftersom jag utgår från sökningar i digitala bibliotekskataloger har jag valt att begränsa sökningarna till bokformat. Jag kommer filtrera bort andra format som e- böcker och ljudböcker.
4.3.2 Genomförande
Urvalsprocessen påbörjades genom en sökning i den nationella katalogen Libris.
Sökningen avgränsades genom att välja ämnesordet bibliotek och genre barn- och ungdomslitteratur. Detta genererade 125 träffar när sökningen genomfördes den 13 oktober 2019. Sedan filtrerade jag bort träffar på andra språk än svenska och fick då fram en lista på 44 träffar. Jag rensade bort dubbletter samt böcker som översatts från ett annat språk och böcker äldre än 2014 från listan. Sedan gjordes samma procedur med en sökning på ämnesordet bibliotekarie. De två listorna
sammanställdes i ett Excel-dokument. Därefter upprepades sökningarna i bibliotekskatalogen ELSA.
I Libris går det att se hur många exemplar som finns registrerade i systemet. Böcker med under 10 exemplarregistreringar i Libris har jag valt att utesluta ur
undersökningen. Detta för att böckerna inte verkar ha en stor spridning bland andra folkbibliotek i Sverige och därför inte kan anses vara lästa av många barn.
Genom mitt urval fick jag fram 17 olika boktitlar. Utav de 17 titlarna kommer fyra titlar att exkluderas från undersökningen. Detta bortfall grundas i att böckerna inte är relevanta i relation till undersökningens syfte. Det gäller för det första Bobo i apskolan där framställningen av bibliotek är allt för långt ifrån verklighetens bibliotek. Karaktärerna är djur, biblioteket finns i ett träd fyllt med banankartonger i en djungel. För det andra kommer Grimmen att exkluderas. Grimmen är en
uppföljare till Nidstången där samma bibliotek beskrivs i båda böckerna. På grund av detta beslutade jag att enbart ha med en av böckerna i serien och då valdes den första boken i serien där biblioteket för första gången presenteras för läsaren. Boken Mörkrets gåta har exkluderats på grund av att den inte funnits tillgänglig för mig att låna i mitt närområde under tiden som datainsamlingen gjordes. Slutligen föll även Biblioteksmysteriet bort på grund av att den är en nyutgåva av boken som
ursprungligen publicerades 2007.
Böckerna som är kvar och ligger till grund för det empiriska materialet är:
Trollforskaren, Spöket i biblioteket, Biblioteket, Dolly Detektiv och bokstölden, Pappa och jag, Bergtroll på slottet, Spökspanarna, Förstörda bevis, Bästa boken, Signe – sjöbris och schackrutor, Falafelflickorna, Eldhäxan och Nidstången.
Fullständiga referenser till dessa böcker finns under avsnittet Källmaterial i slutet av uppsatsen.
Avslutningsvis vill jag nämna att jag tycker att jag fått fram ett intressant underlag i det empiriska materialet. De böcker som filtrerats bort har främst varit översatta böcker eller haft äldre eller yngre barn som målgrupp. Som nämnts under
urvalskriteriet tidsperiod fick jag inte fram resultat som publicerats tidigare än 2014 på grund av att jag baserade sökningarna på ämnesord. Dock ämnar jag i min undersökning inte titta på om det finns historiska skillnader i hur bibliotek framställs i barnböcker, utan mitt mål är att visa på en mer samtida bild av bibliotek. Detta gör att det för den här undersökningen inte blir relevant att ta med äldre böcker.
4.4 Analysmetod
Analysen påbörjades genom att en första genomläsning av böckerna gjordes för att markera ut vilka delar i texten som berör bibliotek. De delar av texten som jag
räknar som intressanta för studien är alla stycken som på något sätt berör bibliotek.
Det kan till exempel vara att karaktärerna i böckerna pratar om biblioteket eller när de befinner sig i biblioteket. Både kortare meningar och hela textstycken lyftes ut.
För att inte tappa innebörden i textens sammanhang har fokus legat på vad
författaren lyfter fram i stycket och inte på enstaka ord. Texten som berör bibliotek lyftes in i ett Excel-dokument. En första grunduppdelning gjordes där kategorierna biblioteksrummet och verksamhet i biblioteket användes. Denna uppdelningen är kopplad till forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet. I vissa av de undersökta böckerna förekommer det illustrationer. De illustrationer som på ett eller annat sätt relaterar till bibliotek har jag inkluderat i undersökningen.
Datainsamlingen från illustrationerna gjorde jag med två frågor som utgångspunkt där jag ställde mig själv frågan vad jag ser på bilden och hur jag tolkar bilden. Jag skrev ner mina tankar för varje bild och sammanfogade till materialet som samlats in från texterna.
Sedan gjordes en tematisering av materialet. Den gick ut på att undersöka vilka teman jag kunde se i materialet och sedan skapa kategorier till dem. Detta är ett viktigt steg i processen för att kunna organisera den insamlade datan (Bryman, 2018, s. 688). Under processen gjordes flera genomläsningar av materialet. De olika kategorierna som framkom presenteras i nästkommande kapitel. En grafisk
sammanställning av resultatet finns också att läsa i bilaga 1-3.
Resultatanalysen gjordes sedan utifrån den valda teorin, fyrarumsmodellen.
Utgångspunkten i analysen är de fyra rummen (inspirationsrummet, läranderummet, mötesrummet och det performativa rummet) där varje rum granskades i relation till materialet. Varje tema har gåtts igenom för att se vilka kopplingar som kunde göras till de olika rummen.
4.5 Författarna och förlagen
Till de 13 böcker som ingår i undersökningen finns det 15 författare då två av böckerna är skrivna av författarpar. Det är en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga författare (8 kvinnor och 7 män) samt en jämn fördelning mellan böckerna som har övernaturliga inslag (6 böcker) och mer verklighetstrogna böcker (7 böcker). Utöver detta var det även jämnt fördelat mellan kvinnliga och manliga författare i de två underkategorierna övernaturligt och mer verklighetstroget.
Majoriteten av författarna är födda på 1960-talet och 1970-talet, två författare är födda på 1940-talet, en är född på 1980-talet och en har jag inte kunnat hitta någon information om. Majoriteten av författarna har en bakgrund inom ett annat yrke, främst som lärare eller journalist. Det förekommer också författare med en bakgrund som logoped och jurist. Vissa av författarna arbetar med att vara ute och föreläsa om sina böcker i skolor och på bibliotek. En annan koppling till bibliotekssektorn finns hos en av författarna som har en utbildning inom biblioteks- och
informationsvetenskap samt hos en av författarna som har jobbat med att ta fram den nationella biblioteksstrategin som lämnades till regeringen 2019. Gällande förlagen till böckerna i undersökningen jobbar majoriteten med att publicera barn- och ungdomslitteratur. Ett av förlagen fokuserar på att producera pedagogiskt material och två av förlagen jobbar med lättlästa böcker. Genomgående för förlagen
som jobbar med barnlitteratur är att de vill inspirera och skapa läslust för barnen samtidigt som de vill att böckerna ska beröra och underhålla.
Både författarna och förlagen kan tänkas påverka hur framställningen av bibliotek i det undersökta materialet ser ut. Författarna kan påverka genom att ge en fantiserad bild av bibliotek eller kanske bygga bilden på de lättillgängliga stereotyper som finns. Stereotypa framställningar som ofta är kända för allmänheten och som därför till exempel gör det enklare att beskriva att handlingen utspelar sig i ett bibliotek.
Förlagen kan tänkas påverka framställningen om de har ett tydligt syfte för sina böcker som författaren i sin tur måste förhålla sig till. Till exempel kan berättelsen grundas i en pedagogisk framställning av att läsaren ska tycka det är bra att läsa böcker. Då kan det hända att boken lyfter fram en traditionell biblioteksaktivitet som boktips.
4.6 Etiska ställningstaganden
Jag använder i den här undersökningen ett källmaterial som är skrivet av olika författare i syfte att läsas utav barn. Tanken hos författarna när de skrev böckerna var troligtvis inte att de skulle användas för att se vilken bild av bibliotek som återspeglas. Med det sagt kommer den här studien inte göra några kopplingar mellan författarna och antaganden kring deras personliga bild av bibliotek. Det är inte författarna som studeras och böckerna är skapade på fiktiva berättelser. Dock finns det ett värde i undersökningen utifrån ett samtidshistoriskt perspektiv då de ger en samlad bild av framställningen av bibliotek i barnlitteratur idag. Jag ämnar också sträva efter hög kvalitet på undersökningen genom att redovisa processens gång och resultatet på ett så korrekt och representativt sätt som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2015, s. 111).
5 Presentation av resultat
I föregående kapitel redovisade jag hur det empiriska materialet samlades in och analyserades. I detta kapitel gör jag en resultatredovisning av det insamlade materialet. Citat och bildbeskrivningar ur de analyserade materialet kommer
presenteras i texten för att lyfta fram och beskriva resultatet. Först presenterar jag en övergripande bild av vad resultatanalysen visat. Sedan följer en redovisning av de olika temana som framkom i resultatet utifrån tre övergripande kategorier:
beskrivningar av biblioteket och biblioteksrummet, bibliotekets innehåll och aktiviteter i biblioteket.
Totalt analyseras 13 olika barnböcker. Av de 13 böckerna är det tre som enbart innehåller text och resterande 10 böcker innehåller både text och illustrationer. Det finns en skillnad i hur bibliotek beskrivs i böcker som kan räknas till fantasy-genren där inslag av övernaturliga krafter förekommer och hur bibliotek beskrivs i böcker där biblioteket förekommer i en mer reell verklighet. I denna undersökning kan sex av böckerna räknas in i den mer övernaturliga gruppen och sju av böckerna räknas in i den mer verklighetstrogna gruppen.
Böckerna som på något sätt berör övernaturliga krafter som spöken, varulvar och magi framställer bibliotek på ett relativt mörkt sätt. Biblioteken ligger ofta under markytan och med begränsad tillgång till fönster. Ljuskällan består främst av fotogenlampor och stearinljus. Ofta beskrivs böckerna som gamla och dammiga och det förekommer faror av olika slag i anslutning till biblioteket, till exempel monster eller magi i böckerna som skapar ett hot mot besökarna i biblioteket.
Den andra gruppen av böcker som har en tydligare koppling till verkligheten beskriver en ljusare biblioteksmiljö som det går att känna igen sig i från
folkbibliotek i Sverige idag. Ofta beskrivs att biblioteket har olika avdelningar, som barn-, ungdoms- och deckaravdelning. Det finns också en tydligare koppling till verksamheten som bedrivs på biblioteket, det består inte enbart av att leta information i böcker utan även sagostunder, teater och pyssel. Slutligen finns det också en viss koppling till det digitala. Antingen att man använder sig av en dator eller att det finns datorer att låna. Tabellen nedan visar de olika kategorierna som finns representerat i barnlitteraturen och som jag valt att lyfta fram.
Beskrivningar av bibliotek och biblioteksrummet
Bibliotekets innehåll Aktiviteter i biblioteket
Ta sig till biblioteket Bibliotek och böcker Bibliotek och kunskap Förbud och farligt i
biblioteket
Lukt, mögel, damm och
gammalt Bibliotek och läsning
Bibliotek och tystnad Möbler och utsmyckning i biblioteksrummet
Bibliotek och bibliotekariesysslor Bibliotek och mörker Trappor och stegar Låna böcker Karaktärernas tankar om
biblioteket
Avdelningar och olika typer av böcker
Bibliotek och kreativa aktiviteter
Biblioteksutrustning
5.1 Beskrivningar av biblioteket och biblioteksrummet
I detta avsnitt presentera jag resultatet som visar hur bibliotek och biblioteksrummet beskrivs i det undersökta barnböckerna.
5.1.1 Ta sig till biblioteket
Flera av böckerna beskriver en problematik med att ta sig till biblioteket. I både Nidstången och Bergtroll på slottet är biblioteken hemliga och det är inte många som vet om att de existerar. I Bergtroll på slottet berättar en karaktär att de inte är ett vanligt bibliotek de ska ta sig till utan det är ”till det hemliga biblioteket, det som ligger gömt i underjorden” (Olczak, 2014, s. 35). I Nidstången kan man endast ta sig till det hemliga biblioteket via en gömd ingång som går via underjordiska tunnlar.
Även i Eldhäxan kan det vara svårt att hitta till biblioteket. Dock beror detta på att biblioteket ligger i en magisk byggnad som hela tiden förändrar sig och därmed förändras också vägen till biblioteket från ett tillfälle till ett annat. Karaktärerna letar också efter biblioteket i boken Pappa och jag. Där förekommer inga magiska anspelningar till biblioteket utan det handlar om en ung flicka som inte vet var biblioteket ligger någonstans och där pappan gör det till en lek att hitta dit. Slutligen går det att läsa i Falafelflickorna om bibliotekarien som erbjuder huvudkaraktären att vara på biblioteket när det är semesterstängt. Huvudkaraktären blir erbjuden att ha det stängda biblioteket som sin egen hemliga plats när bibliotekarien är iväg på semester.
I några av böckerna står det uttryckt att biblioteket är en öppen plats som är
tillgänglig för alla. Detta kan ses som en motsats till det ovanstående, att biblioteket är hemligt och svårt att ta sig till. I de böcker som kan beskrivas som mest
verklighetstrogna nämns det inte att biblioteket är en plats för alla utan det är i de mer fantasy-inspirerade böckerna där det ofta är svårt att ta sig till biblioteket som det lyfts fram. Till exempel går det att läsa i Bergtroll på slottet att alla är välkomna till biblioteket, men att ingen får gå därifrån. I Eldhäxan står det att ”biblioteket är öppet för alla! Dygnet runt! […] även om det kan vara svårt att hitta hit” (Bergting, 2014, s. 105). I Förstörda bevis önskar bibliotekarien att fler skulle hitta till biblioteket eftersom det är en plats som är till för alla, och inte enbart för de barn som kan kallas för pluggisar.
5.1.2 Förbud och farligt i biblioteket
Det förekommer förbud i tre av böckerna i undersökningen. I Nidstången finns det böcker som huvudkaraktärerna absolut inte får röra. De förbjudna böckerna hålls inlåsta bakom järngaller i en speciell bokhylla. I Spöket i biblioteket är det förbjudet för barnen att klättra upp på stegen som man behöver använda för att nå böcker som står högt upp på hyllorna. Detta får endast bibliotekarien göra. I Bergtroll på slottet hittar karaktärerna en bok som handlar om förbjuden spådom och svartkonst. I detta bibliotek är det dessutom förbjudet att ta med sig böckerna ut ur biblioteket, ett förbud som karaktärerna i boken bryter.
Att besöka biblioteket kan även vara förknippat med fara och rädsla. I Nidstången berättas det om att det finns farliga saker i biblioteket. Till exempel så kommer ett monster ut ur en bok och attackera karaktärerna som just då befinner sig i
biblioteket. Det blir en kamp men monstret fångas och återbördas in i boken. I
