1
Colombia 2016-2020
Ärendenummer: 19/001425
Denna strategirapport är en lägesuppdatering 15 april 2018, av strategigenomförandet samt resultat sedan den senaste strategirapporteringen
Denna strategirapport är en lägesuppdatering 15 april 2018, av strategigenomförandet samt resultat sedan den senaste strategirapporteringen Lägesuppdatering av strategigenomförandet per den 15 mars 2020,
samt resultat sedan den senaste strategirapporteringen
Innehåll
Om strategirapporten – syfte och upplägg ... 2
1 Sidas bedömning av strategigenomförandet – en sammanfattning ... 4
2 Översikt av strategisammanhanget ... 5
2.1 Förändringar i strategisammanhanget ... 5
2.2 Sveriges roll i strategisammanhanget ... 6
2.3 Synergier med andra svenska strategier och aktörer ... 7
3 Resultatredovisning ... 7
Sidas bidrag till förändring på strateginivå ... 7
3.1 Stödområde Hållbar fred och mänsklig säkerhet ... 9
3.1.1. Mål 1: Stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen ... 9
3.1.2. Mål 2: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalens genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 10 3.1.3. Mål 3: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för ungdomar i fredsprocessens alla delar i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om ungdomar, fred och säkerhet ... 11
3.1.4. Mål 4: Ökad tillgång till övergångsrättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna 12 3.1.5. Mål 5: Stärkta förutsättningar för en social dialog ... 13
3.1.6. Mål 6: Stärkta förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, inklusive med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser ... 14
3.1.7. Mål 7: Ökad tillgång till grundläggande och hållbara samhällstjänster i konfliktutsatta regioner 15 3.1.8. Mål 8: Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor... 16
4. Implikationer för innevarande strategiperiod ... 17
Bilaga 1 P6 rapport Colombia 2019 ... 18
2
Om strategirapporten – syfte och upplägg
Syftet med strategirapporten är att rapportera Sidas strategigenomförande till UD. Strategirapporten tjänar som underlag till vårsamråden med Utrikesdepartementet (UD) samt till Regeringskansliets (RK) resultatrapportering. Sida är avsändare och UD är målgrupp för och mottagare av strategirapporten.
Vid sidan av strategirapporten redovisar Sida sin verksamhet till regeringen genom årsredovisningen.
Denna inkluderar redovisning från strategigenomförandet på en övergripande nivå per strategi.
Strategirapporten går djupare och redogör för strategigenomförandet per strategimål för varje strategi och drar även framåtblickande slutsatser.
Strategirapporten är utformad i enlighet med regeringens riktlinjer för strategier. Strategirapporten ska redovisa, analysera och bedöma resultaten av strategigenomförandet i förhållande till angivna strategimål1 samt redogöra för implikationer för det fortsatta strategigenomförandet. Vid behov ska rapporten redovisa förändringar i förutsättningarna för genomförandet. Det finns tre typer av strategirapporter: Strategirapport år 1, årlig strategirapport och fördjupad strategirapport.
1. Strategirapport år 1 skrivs för strategiperiodens första år efter genomförd operationalisering.
Rapporten sammanfattar slutsatser och redovisar resultat från genomförandet av föregående strategi (i de fall det finns en tidigare strategi). Denna strategirapport redogör även för den förändringsteori som ligger till grund för Sidas stöd inom strategin, centrala överväganden samt hur verksamheten ska genomföras och följas upp under strategiperioden.
2. Den årliga strategirapporten skrivs för de år då varken en fördjupad översyn eller operationalisering genomförts.
3. Den fördjupade strategirapporten skrivs näst sista året av strategin efter att en fördjupad översyn genomförts. Rapporten redogör för slutsatserna från den fördjupade översyn av strategi- genomförandet som sker en gång per strategi. Den fördjupade strategirapporten ska sammanfatta genomförandet av hela strategin hittills2 (bl.a. analys av resultat per strategimål) samt ge tydliga rekommendationer inför kommande strategiperiod. Den fördjupade strategirapporten utgör Sidas huvudtillfälle att lämna rekommendationer till regeringens anvisningar inför ny strategi.
Strategirapporten är en lägesuppdatering av strategigenomförandet och bedömer resultat sedan den senaste strategirapporten. Strategirapporten bygger på det underlag som finns tillgängligt vid tillfället för strategirapportens framtagande (t.ex. rapportering, reserapporter, studier, utvärderingar, analyser och anteckningar från partnermöten).
Kapitel 1 sammanfattar Sidas bedömning av strategigenomförandet per strategimål. Kapitel 2 ger en översikt av strategisammanhanget och beskriver den kontext (tematisk/geografisk) i vilken strategin genomförs. Kapitel 3 redovisar resultat från strategigenomförandet. Kapitel 4 redogör för eventuella implikationer för det fortsatta strategigenomförandet som behöver lyftas till UD.
1 I de tidigare resultatstrategierna används begreppet resultat. Denna mall använder genomgående begreppet strategimål i linje med nya riktlinjer för strategier. I resultatstrategierna är resultaten klustrade kring resultatområden. Mallen använder dock genomgående begreppet stödområde.
2 Dvs. från strategins början fram till 15/3.
3
”Trafikljusen” är Sidas viktigaste signalsystem för att följa hur det går i strategigenomförandet. En bedömning görs för varje strategimål och ger en snabb överblick av nuläget. Bedömningen och
motiveringen till denna utgör narrativet i resultatredovisningen (kapitel 3) i strategirapporten.
I strategirapporten bedöms två aspekter:
1. Utveckling mot strategimålet: Strategimålen anger vad Sidas arbete ska bidra till under en angiven strategiperiod och utgör den huvudsakliga styrningen i strategigenomförandet. Trafikljusbedömning för utveckling mot strategimålet används för att få en snabb uppfattning om utvecklingstrender inom de målområden i kontexter där Sida är aktiv. Sidas insatser kan vara med och påverka utvecklingstrender inom de områden där vi är aktiva, men det handlar ofta om större komplexa och långsiktiga förändringar på nationell, regional och/eller global nivå, där ett stort antal faktorer utanför Sidas kontroll inverkar på utvecklingen i kontexten. Trafikljusbedömningen och färgsättningen motiveras och beläggs utifrån tillgänglig statistik, källor eller rapporter.
Bedömning av utvecklingstrender i kontexten i förhållande till strategimålen:
Grön: Utvecklingen går framåt
Gul: Utvecklingen går delvis framåt eller delvis bakåt Röd: Utvecklingen går bakåt
2. Portföljens relevans: Sidas strävan är att sätta samman och upprätthålla en relevant och väl avvägd portfölj i förhållande till utvecklingsutmaningar i respektive strategikontext, strategins mål och Sidas ambitioner avseende förväntade förändringar och resultat. Portföljens relevans, dvs. om Sida har satt samman en väl avvägd portfölj av insatser och aktiviteter som bedöms bidra till förändring i linje med strategimålet.
Sida måste löpande justera sin förändringsteori och portfölj utifrån olika aspekter:
(i) föränderlig kontext och sammanhang, (ii) efter den styrning som myndigheten får och
(iii) beroende på om aktiviteter inte gett eller förväntas ge resultat. Trafikljusbedömningen och färgsättningen av detta trafikljus beaktar och utgår från dessa aspekter.
Bedömning av portföljens relevans:
Grön: Portföljen är relevant Gul: Portföljen är delvis relevant Röd: Portföljen är inte relevant
4
1 Sidas bedömning av strategigenomförandet – en sammanfattning
Stödområde Hållbar fred och mänsklig säkerhet Mål3 Portfölj4
Strategimål 1: Stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen Strategimål 2: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalens genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet
Strategimål 3: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för ungdomar i fredsprocessens alla delar i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om ungdomar, fred och säkerhet
Strategimål 4: Ökad tillgång till övergångsrättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna
Strategimål 5: Stärkta förutsättningar för en social dialog
Strategimål 6: Stärkta förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, inklusive med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser
Strategimål 7: Ökad tillgång till grundläggande och hållbara samhällstjänster i konfliktutsatta regioner
Strategimål 8: Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor
3 Bedömning av utvecklingen i kontexten i förhållande till strategimålen: Grön: Utvecklingen går framåt;
Gul: Utvecklingen går delvis framåt eller delvis bakåt; Röd: Utvecklingen går bakåt.
4 Bedömning av portföljens relevans: Grön: Portföljen är relevant; Gul: Portföljen är delvis relevant;
Röd: Portföljen är inte relevant.
5
2 Översikt av strategisammanhanget
Strategin formulerades i slutskedet av förhandlingarna mellan den colombianska regeringen och gerillarörelsen FARC-EP som resulterade i undertecknandet av ett historiskt fredsavtal år 2016.
Strategin syftar därför till att stödja genomförandet av en förhandlad fred och har endast ett stödområde:
Hållbar fred och mänsklig säkerhet. De åtta strategimålen/resultaten utgör viktiga aspekter av det övergripande målet om fred som Sverige ska bidra till genom utvecklingssamarbetet.
Totalt strategibelopp:
980 MSEK
Utbetalat belopp hittills:
718 MSEK
Antal insatser 2019:
46
2.1 Förändringar i strategisammanhanget
Sedan valet 2018 representerar regeringen politiska krafter som motsatte sig fredsavtalet och som är kritiska till FN:s starka roll och närvaro i Colombia. Avtalet håller dock fortfarande och FARC-gerillan har avmobiliserat sig, men trots viktiga framsteg på vissa områden går genomförandet trögt, framför allt på områden som kräver politiska reformer och strukturella förändringar. Samtalen med ELN-gerillan har avbrutits och det finns till synes inga förutsättningar att de ska återupptas på kort sikt.
Ekonomiska intressen i både illegala och lagliga sektorer utgör det huvudsakliga bränslet i den väpnade konflikten som åter eskalerar i vissa delar av landet, däribland flera områden som FARC-gerillan tidigare kontrollerade. Samtidigt råder det brist på hållbara försörjningsmöjligheter för många fattiga och sårbara människor i konfliktdrabbade områden.
Efter FARC:s avmobilisering finns ett antal väpnade ”dissidentgrupper” kvar och andra illegala väpnade aktörer har växt sig starkare, framför allt ELN-gerillan och El Clan del Golfo. Förhandlingar eller eldupphör anses avlägset och civilbefolkningen drabbas allt hårdare. Attackerna mot sociala ledare och MR-försvarare fortsätter att öka och handlingsutrymmet för civilsamhället är alltmer begränsat.
Krisen i Venezuela har förvärrats och miljontals venezolaner har flytt till Colombia. Dels ökar de humanitära behoven och pressen på sociala system i Colombia, inte minst inom hälsa och utbildning, dels försvåras fredsprocessen av att illegala väpnade grupper utnyttjar situationen i Venezuela till sin egen fördel och därmed har färre incitament att inleda förhandlingar med den colombianska regeringen.
Polariseringen, konflikt- och våldsnivåerna i samhället ökar. Den optimism och de förhoppningar om ett snabbt genomförande av fredsavtalet som präglade 2016 har därmed ersatts av ett mer realistiskt förhållningssätt och erkännandet av att fredsavtalet inte innebär fullständig fred. Fredsbyggande är en komplex process som kräver uthållighet, politisk vilja och betydande finansiella resurser. Samtidigt ökar återigen de humanitära behoven.
Colombia blev 2019 godkänd som medlem i OECD och fick observatörsstatus i NATO. Detta kommer sannolikt att påverka strategisammanhanget och medföra nya möjligheter för dialog och samarbete.
6
2.2 Sveriges roll i strategisammanhanget
Biståndet till Colombia utgör en mycket liten andel av landets BNP. Biståndet är dock främst koncentrerat till underfinansierade områden såsom fredsbyggande, mänskliga rättigheter, statsbyggande och demokratiskt deltagande, landsbygdsutveckling och miljö- och klimat, samt fokuserat på särskilt utsatta befolkningsgrupper och eftersatta regioner. I dessa sammanhang motsvarar biståndet en betydligt större andel av statsbudgeten och har många gånger en direkt avgörande roll för människor i fattigdom.
Implementeringen av fredsavtalet mellan regeringen och FARC beräknas kosta minst 129,5 biljoner COP (ca. 40 miljoner USD) under en period om 15 år, varav biståndet förväntas bidra med 11,6 biljoner COP (ca. 9 %). Finansiering av fredsavtalet kräver enligt bedömare både ökad ekonomisk tillväxt och skattereformer.i Biståndets roll är att vara katalytiskt på strategiskt viktiga områden och det är viktigt att det genomförs i nära samverkan med andra aktörer och verksamhetsområden inom utrikespolitiken samt att det används för att mobilisera och komplettera andra resurser.
Sveriges mervärde i Colombia bygger i stor utsträckning på vårt långa och bestående partnerskap för fred och mänskliga rättigheter, vilket har resulterat i ett starkt förtroende och betydande politiskt kapital.
Trots det begränsade biståndet har Sverige tack vare detta förtroende spelat en viktig roll i flera sammanhang, däribland i de olika fredsfonderna, i givarsamordningen och i genomförandet av FN- reformen. Svenskt bistånd mobiliserade dessutom under 2019 åtminstone 3,75 miljoner USD i lån och bidrag, utöver strategibeloppet.
Som den andra största givaren i Colombia bland EU:s medlemsstater har Sverige relativt goda möjligheter att påverka och få gehör för våra prioriteringar i EU-kretsen. Vi är också en viktig givare för flera FN-organ och till deras Resident Coordinator’s Office (RCO) och har även där goda möjligheter att driva prioriterade frågor. Utöver EU-länderna är Storbritannien, Norge, Schweiz och Kanada viktiga
”likasinnade” allierade för Sverige.
USA är en av de största biståndsgivarna och har dessutom ett mycket omfattande polisiärt, militärt och underrättelsesamarbete samt ett betydande handelsutbyte med Colombia. Trots viss friktion i specifika frågor under de senaste åren, som t.ex. kampen mot drogerna, är relationerna länderna emellan goda och USA fortsätter att vara tongivande i många frågor i colombiansk politik. Frågor i vilka svenska prioriteringar inte är i linje med USA:s är därför ofta svåra att driva, även med stöd från andra stora givare och i multilaterala forum.
I princip alla internationella givare har under rapporteringsperioden haft svårt att få till stånd en förtroendefull dialog med den nya regeringen. Detta har påverkat givarsamordningen på så sätt att den under rapporteringsperioden har fokuserat mer på att förstå regeringens prioriteringar än på faktisk samordning.
Tabell 1. Givarkontext
Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör:
0,5 %
Strategins andel av det totala biståndet till Colombia utgör:
5,6 %.
De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är, i storleksordning:
Tyskland, Kanada, USA, Storbritannien, EU.
Sverige är den 12:e största givaren.
Av EU MS är Sverige den 2:a största givaren.
Källa: Agencia Presidencial de Cooperacion Internacional de Colombia (januari 2020)
7
2.3 Synergier med andra svenska strategier och aktörer
Samverkan med det humanitära biståndet fungerar väl tack vare att 50% av en årsarbetskraft (lokalanställd handläggare) på ambassaden avsatts för genomförandet av Strategin för Sveriges humanitära bistånd. Potentialen för samspel mellan det humanitära och utvecklingsbiståndet (nexus) utgör i ökande utsträckning ett kriterium i bedömningen av både nya och pågående samarbeten.
Organisationer som erhåller bidrag under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället utgör en viktig del av Team Sweden och träffas regelbundet på ambassadens initiativ för att diskutera gemensamma utmaningar och prioriterade frågor, med fokus på fredsprocessen, utrymmet för civilsamhället och den allvarliga situationen för MR-försvarare och sociala ledare. Sekonderade svenskar under Strategin för kapacitetsutveckling och Agenda 2030 ingår även de i Team Sweden.
Samordningen med Strategin för hållbar fred har varit begränsad till kännedom om vilka organisationer som får stöd för sitt arbete i Colombia genom denna strategi. Ytterligare ansträngningar behövs för att identifiera och utnyttja eventuella synergier.
Folke Bernadotte Akademin (FBA) bidrar till strategigenomförandet först och främst i relation till de gemensamma målsättningarna i strategin. FBA har en utsänd som ingår i biståndsteamet på ambassaden.
Synergierna utvecklas succesivt genom till exempel kapacitetsutveckling inom den colombianska säkerhetssektorn, samt genom den politiska dialogen och med hjälp av FBA:s sekunderingar i Colombia.
Tabell 2: Utfall för alla anslagsposter i landet
Land Anslagspost Utfall
2019 (KSEK)
Avtalad
bemyndiganderam (KSEK)
Colombia
101 Humanitära insatser (7 1:1.1) 39 197 0103 Stöd genom svenska organisationer i det
civila samhället (7 1:1.5) 18 492 722
105 Latinamerika (7 1:1.7) 205 382 307 096
113 Kapacitetsutveckling och Agenda 2030 (7
1:1.28) 3 136 4 838
33 Strategiskt inriktade bidrag -2 017 0
Total 264 191 312 656
3 Resultatredovisning
Sidas bidrag till förändring på strateginivå
Sida strävar medvetet efter balans mellan långsiktigt arbete och omedelbara fredsvinster i strategigenomförandet; mellan att å ena sidan bidra till direkta förbättringar i levnadsvillkoren för utsatta och sårbara människor, och att bidra till övergripande strukturella förändringar kopplade till konfliktens grundorsaker å den andra. En balans mellan stöd genom olika kanaler och till olika typer av aktörer i Colombia har också aktivt eftersträvats.
8
I enlighet med rekommendationerna från den fördjupade strategirapporten har verksamheten ett starkt fokus på strategimål 1, 4 och 6. Utöver ett fåtal riktade insatser integreras verksamheten under strategimål 2, 3, 7 och 8 som viktiga komponenter i insatser kopplade till de prioriterade strategimålen.
Ingen ny verksamhet har utvecklats inom strategimål 5.
Tabell 3. Verksamhet, de åtta strategimålen/resultaten
Utvecklingen på stödområdet mot det övergripande strategimålet har gått delvis framåt och delvis bakåt.
Då genomförandet av fredsavtalet försvåras och försenas, ställs nya krav på uthållighet, långsiktighet och samverkan i biståndet. Sida arbetar tillsammans med andra internationella aktörer och givare för att upprätthålla omvärldens intresse och stöd för genomförandet av fredsavtalet. Mindre justeringar har genomförts i portföljen för att bygga upp och stärka fredsavtalets institutioner samt för att utvidga handlingsutrymmet för det civila samhället och skyddet för MR-försvarare. Ytterligare justeringar förutses under 2020. Sverige bidrar också med ett ökande humanitärt stöd som kan kopplas till lokal utveckling och lokala fredsprocesser.
Sida bedömer att strategiportföljen överlag är relevant. När kontexten förändras och utmanar är det viktigt att stå fast vid tidigare åtaganden, att vara uthållig och långsiktig. Stöd till mänskliga rättigheter och det civila samhället samt aktörer för fred inom den privata sektorn kan stärkas ytterligare.
Likaså behöver kopplingen humanitärt, utveckling och fred fortfarande stärkas inom ramen för strategiportföljen.
Genomförandet av verksamheten går enligt plan, se tabell 4 i bilagan. Stödet till och medverkan i samtliga 4 fredsfonder (FN, EU, WB och IDB) ger goda möjligheter till samordning och samverkan med andra givare samt till påverkan och dialog med regeringen. Det ger även utrymme för viss flexibilitet, snabbhet och, om än med vissa utmaningar, en balanserad anpassning till den nya kontexten.
Mål 1 (26%)
Mål 2 (9%)
Mål 3 (3%)
Mål 4 (29%) Mål 5 (1%)
Mål 6 (17%) Mål 7 (8%)
Mål 8 (7%)
Utfall per mål 2019 (total 205 MSEK)
9
3.1 Stödområde Hållbar fred och mänsklig säkerhet
3.1.1. Mål 1: Stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen
StrategimålUtvecklingen mot strategimålet har delvis gått i önskvärd riktning. Om än långsamt och med stora utmaningar genomförs viktiga delar av fredsavtalet mellan FARC och regeringen. Framsteg har gjorts på flera områden såsom avväpnandet av ex-kombattanter och ett brett samhälleligt deltagande i formuleringen av särskilda lokala utvecklingsplaner för konfliktdrabbade områden (s.k. PDET:s, Planes de Desarrollo con Enfoque Territorial) för de 170 kommuner som drabbats värst av konflikten. De institutioner som skapats för implementeringen av fredsavtalet har påbörjat sitt arbete, med en varierande men överlag tillfredställande grad av transparens och demokratiskt deltagande. Stora utmaningar återstår dock, inte minst i relation till den sociala och ekonomiska återintegreringen av före detta gerillasoldater och finansieringen av de utvecklingsprojekt som utlovas i PDET: s.
På andra områden är utvecklingen mindre positiv. Genomförandegraden av avtalets kapitel om etniska minoriteter är låg och den landsbygdsreform som utlovas i fredsavtalet går mycket trögt. Fredssamtalen med gerillarörelsen ELN har avbrutits och det bedöms osannolikt att de skulle återupptas inom strategiperioden. Istället hotar den försämrade säkerhetssituationen det demokratiska deltagandet, i synnerhet för utsatta och traditionellt diskriminerade grupper och på sikt även fredsavtalets integritet och dess genomförande i stort.
Portfölj
Portföljen fokuserar på stöd till lokalt förankrade initiativ för fredsbyggande underifrån, bland annat genom stöd till ett stort antal lokala civilsamhällesorganisationer som följer upp fredsavtalets genomförande, sprider information och kanaliserar särskilt utsatta och diskriminerade befolkningsgruppers krav, åsikter och deltagande.
Genom stödet till UNDP:s Program for Local Peacebuilding möjliggjorde Sverige den inkluderande processen för framtagandet av de lokala utvecklingsplanerna (PDET:s) och stöttade 24 lokala initiativ för ekonomisk återintegrering av ex-kombattanter samt 17 lokala strategier för försoning.ii
Med stöd från Sverige levererade EU:s fredsfond (EUTF) under 2019 viktiga resultat genom 31 lokalt förankrade projekt för landsbygdsutveckling, med särskilt fokus på jämställdhet, miljömässig hållbarhet, återintegrering av ex-kombattanter och stärkandet av lokala institutioner.iii
Sverige har även genom sitt bidrag till Världsbankens fredsfond (WB-MDTF) stöttat arbetet med att stärka det colombianska lantmäteriet och att uppdatera landets fastighetsregister; som grundläggande förutsättningar för demokratiska och rättssäkra landreformer.iv
Insatsportföljen innehåller även ett antal flexibla finansieringsmekanismer som möjliggör stöd i kritiska skeden av fredsprocessen, däribland stödet till FN:s Resident Coordinator’s Office (RCO)v.
10
3.1.2. Mål 2: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalens genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet
Strategimål
Fredsavtalet mellan Colombias regering och FARC är en internationell referens i termer av hur jämställdhet och kvinnors rättigheter har inkluderats, då hela 130 centrala åtaganden i avtalet utgår ifrån dessa perspektiv. Sverige har spelat en central roll i uppföljningen av dessa åtaganden och i december 2019 presenterades en andra uppföljningsrapport, i samarbete med Kroc Institute for International Peace Studies och andra organisationer.vi Den visar, likt rapporten från föregående år, att viktiga framsteg har gjorts sedan undertecknandet av fredsavtalet, men att det fortfarande är långt ifrån tillräckligt.vii Genomförandet av åtagandena på detta område går generellt sett långsammare än genomförandet av fredsavtalet i stort.
Portfölj
Jämställdhet och kvinnor som aktörer för fred har varit en central del av utvecklingssamarbetet under hela strategiperioden, i linje med Sveriges feministiska utrikespolitik och Nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet. Portföljen fokuserar på att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt, politiska deltagande och deras aktiva deltagande och ledarskap i fredsbyggandet och att stärka genomförandet av de åtaganden som gjordes i fredsavtalet. Den innefattar även stöd till viktiga instanser inom Systemet för Övergångsrättvisa (SIVJRN), och kvinnors deltagande i dessa. viii
Genom UN Women har Sverige också bidragit till att stärka kvinnors deltagande inom ramen för de lokala utvecklingsplanerna (PDET:s) och till sju rapporter om totalt 900 fall av kvinnliga offer för den väpnade konflikten, som presenterats för SIVJRN och författningsdomstolen.ix Portföljen förstärks av FBA:s arbete på området, kontinuerlig politisk dialog om jämställdhet och kvinnors aktiva deltagande i fredsbyggandet samt av utvidgad integrering av jämställdhetsperspektivet i andra insatsområden.
11
3.1.3. Mål 3: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för ungdomar i
fredsprocessens alla delar i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om ungdomar, fred och säkerhet
Strategimål
Bredare samhälleligt deltagande och inflytande i fredsprocessen är som redan nämnts begränsat och ungdomar är inget undantag. För kvinnors och etniska minoritetsgruppers deltagande och rättigheter finns särskilda åtaganden och indikatorer i fredsavtalet. Motsvarande åtaganden eller indikatorer saknas dock för ungdomar. Unga är också särskilt utsatta och sårbara för påtryckningar och rekrytering av de väpnade aktörerna.
Även om unga ofta saknar tillträde till officiella eller formella kanaler för deltagande och inflytande i fredsprocessen, är de en viktig kraft i samhällsdebatten och påverkar opinionen genom andra mekanismer, såsom sociala medier, kulturella yttringar och folkliga demonstrationer. Studenter och unga har stått i centrum i den senaste tidens massiva protester mot regeringens politik och varit viktiga aktörer i de stora strejker som fortfarande avlöser varandra.
Portfölj
Ungdomar var en ny målgrupp då strategin beslutades. För att nå och involvera unga har Sida dels i dialog med befintliga partners succesivt ställt högre krav på att unga inkluderas som aktiva aktörer i pågående insatser, exempelvis genom civilsamhällesfonden FOSx och FN:s fredsfondxi, dels använt sig av riktade strategier och insatser.
Sverige har gett stöd till Movilizatorio, ett laboratorium för social innovation och medborgerligt deltagande som stärker ungas kollektiva ledarskap och därigenom bland annat bidragit till ett framgångsrikt initiativ om säkerhetsprotokoll för lokala sociala ledare och MR-försvarare i konfliktdrabbade områden.xii
Projektet Ruta Motor är ett ”Public Private Partnership” och syftar till att öka utsatta ungdomars anställningsbarhet för att därigenom förebygga att de rekryteras till väpnade grupper och illegal ekonomisk verksamhet. Under 2019 deltog drygt 3000 ungdomar i projektet.xiii
Flera insatser som prioriterar unga avslutas 2019–2020. För att svara upp mot nuvarande utmaningar behöver portföljen stärkas ytterligare på detta område.
12
3.1.4. Mål 4: Ökad tillgång till övergångsrättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna
Strategimål
De tre institutionerna för övergångsrättvisa (SIVJRN) har ökad synlighet och territoriell närvaro. Stora utmaningar kvarstår dock, däribland avsaknaden av garantier för deltagande, otillräckligt politiskt och ekonomiskt stöd för SIVJRN och bristande samordning med andra statliga institutioner.
Inga betydande förbättringar har skett i termer av respekt för de mänskliga rättigheterna. Tvärtom gör en ökning av det kriminella våldet, striderna mellan väpnade grupper samt vissa institutionella reformer som påverkar försvaret av de mänskliga rättigheterna negativt att Colombia fortsätter att vara ett av världens farligaste länder för människorättsförsvarare. Hot, attacker, godtyckliga gripanden, informationsstölder och förföljelse fortsätter att öka.xiv Enligt FN mördades 77 ex-kombattanterxv och minst 107 människorättsaktivisterxvi under 2019.
Civila samhället anser generellt att regeringen inte engagerar sig tillräckligt i de akuta MR-problemen och man är överens om att akuta åtgärder behövs för att garantera säkerheten för MR-försvarare.xvii Portfölj
Sverige har ett omfattande stöd till det colombianska systemet för övergångsrättvisa (SIVJRN), vilket har varit avgörande för dess institutioner. Stödet till International Organisation for Migrations (IOM) fond för övergångsrättvisa finansierade 11 initiativ med fokus på institutionell kapacitet samt på offrens och ex-kombattanternas meningsfulla deltagande.xviii Tack vare svenskt stöd har International Center for Transitional Justice (ICTJ) bidragit med expertrådgivning till SIVJRN och till flera civilsamhällesorganisationer som lämnat rapporter till fredsdomstolen (JEP).xix Fram till december 2019 hade 12 079 personer ställts inför rätta i fredsdomstolen. Sanningskommissionen (CEV) hade samlat in 7500 vittnesmål och mottagit 500 rapporter från civilsamhällesorganisationer. Enheten för sökande efter försvunna personer (UBPD) avancerade i formuleringen av åtta planer för sökandet efter försvunna personer.xx Sverige fortsätter samtidigt att stödja de institutioner för upprättelse för konfliktens offer som grundades 2012, genom Världsbankens fredsfond (WB-MDTF)xxi och den colombianska juristkommissionen (CCJ)xxii. Genom stödet till FAOxxiii har Sverige bidragit till framsteg vad gäller återbördandet jord (sammantaget 513,153 Ha) till 12,542 personer från etniska minoritetsgrupper.xxiv Portföljen har även ett omfattande stöd med bredare fokus på mänskliga rättigheter och MR-försvarare och har bidragit till att stärka viktiga människorättsinstitutioner. Samtidigt ges stöd till lokala MR- organisationer och för skydd av MR-försvarare, exempelvis genom FN:s MR-kontorxxv, civilsamhällesfonden FOSxxvi och Kristna Fredsrörelsens (SweFOR) medföljarprogramxxvii. Stödet till Diakonia är också ett kraftfullt verktyg för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna.
Programmet bidrar därigenom även till civilsamhällets deltagande i genomförandet av fredsavtalet och främjar dialog mellan olika utsatt grupper och statliga institutionerxxviii.
Portföljen bedöms vara mycket relevant för att avhjälpa den svåra situationen och huvudsakligen negativa utvecklingen på området. Det samlade biståndet till Colombia är dock inte tillräckligt för att vända utvecklingen. Liksom med fredsavtalets implementering och den bredare fredsprocessen krävs internationellt politiskt stöd och påtryckningar för att garantera övergångsrättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna.
13
3.1.5. Mål 5: Stärkta förutsättningar för en social dialog
Strategimål
Området var ett prioriterat tema framför allt inför Colombias inträde i OECD. Underlaget till den Nationella Utvecklingsplanen för 2018–2022 identifierar dock att arbetsrätten är svag och att plattformar och social dialog mellan arbetsgivare och fackförbund saknas. Den informella sektorn är stor och deltagandet i fackföreningar är mycket lågt (4,6 %).xxix xxx Colombia är även fortsatt ett av världens farligaste länder att vara fackligt verksam i.xxxi
Under 2019 lyckades man inte nå överenskommelser gällande lönesättning och arbetsmarknadspolitik.
I slutet av året gick landets fackliga organisationer och förbund från olika sektorer ut på gatorna i massiva protester mot regeringens föreslagna pensions- och arbetsmarknadsreformer. Regeringen har svarat med att sätta upp alternativa dialogmekanismer men driver parallellt igenom sin politik.xxxii Strejkerna och protesterna har fortsatt även under de första månaderna av 2020 och flera fackförbund rapporterar att de utsatts för ökande hot och attacker sedan protesterna började, i november 2019.
Portfölj
Ambitionsnivån på detta område är medvetet förhållandevis låg då möjligheterna att utöka portföljen bedöms vara begränsade. Utöver ett mindre projekt genom civilsamhällesfonden FOSxxxiii, som nu avslutats, består portföljen av ett riktat stöd till Näringslivets Internationella Råd (NIR)xxxiv, i syfte att stärka kapaciteten för en hållbar social dialog och för fredliga lösningar på arbetsmarknadskonflikter.
Projektet startade 2018 men har under 2019 avancerat långsamt på grund av den polariserade kontexten och bristen på tillit mellan arbetsgivare och fackförbund.
Sida bedömer att skapandet av alternativa utrymmen för dialog och förmedlandet av internationella erfarenheter rörande exempelvis medling är relevanta insatser i den colombianska kontexten, men att det är ett mycket tidskrävande arbete som är svårt att upprätthålla utan en partner med stark permanent närvaro i landet.
I övrigt är framför allt insatser som syftar till att upprätthålla handlingsutrymmet för fackliga organisationer relevanta. Sådan verksamhet bedrivs huvudsakligen som skydd av MR-försvarare, under strategimål 4.
14
3.1.6. Mål 6: Stärkta förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, inklusive med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser
Strategimål
De stora sociala och ekonomiska orättvisorna i landet är en av grundorsakerna till konflikten. Många kvinnor, män, flickor och pojkar i konfliktdrabbade områden på landsbygden saknar tillgång till land, grundläggande samhällstjänster och lagliga försörjningsmöjligheter. Framsteg har gjorts genom formuleringen av särskilda lokala utvecklingsplaner (PDET:s) för 170 konfliktdrabbade kommuner, men flera stora utmaningar kvarstår för att finansiera och genomföra dessa planer.
Den landsbygdsreform som utlovas i fredsavtalet beräknas kosta minst 110 biljoner colombianska pesosxxxv (motsv. ca. 32 miljarder USD), men för att den ska leda till en hållbar ekonomisk utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser i konfliktdrabbade områden krävs också att de illegala ekonomierna som driver konflikten stävjas, och på dessa områden har inga betydande framsteg gjorts.
Regeringens politik för att ersätta illegala odlingar kritiseras hårt för att den inte implementeras sammanhängande samt för att den inte ger tillräckliga garantier för dem som vill ersätta sina illegala odlingar med lagliga grödor. Småbönder och lokala ledare utsätts för påtryckningar, hot och attacker från illegala väpnade grupper som har stora ekonomiska intresseni drogproduktionen.xxxvi
Portfölj
Inom strategimålet ryms flera av grundorsakerna till den väpnade konflikten i Colombia och portföljen bedöms som relevant då den adresserar dessa. Volymmässigt är målet det tredje största i strategin. De största investeringarna görs inom ramen för fredsfonderna, som fokuserar på motståndskraftig och miljömässigt hållbar landsbygdsutveckling och landrättigheter med särskilt fokus på att stödja de lokala utvecklingsplanerna (PDET:s) i konfliktdrabbade områden. Genom EU:s fredsfond (EUTF) har Sverige gett stöd till lokala inkomstbringande initiativ och bidragit till att koppla samman dem med nationella och internationella marknader, med den mer långsiktiga målsättningen att förbättra försörjningsmöjligheterna för fattiga hushåll i områden som drabbats hårt av konflikten.xxxvii
Den Interamerikanska Utvecklingsbankens (IDB:s) Sustainable Colombia Trust Fund, har med svenskt stöd godkänt nio nya investeringsområdenxxxviii för bland annat aktiviteter mot avskogning, ekologiskt återuppbyggande och andra hållbarhetsinitiativ, såsom REDD+ och Payment for Ecosystem Services (PES). Dessa projekt genererar också inkomstalternativ för fattiga människor och bidrar därmed till att minska ojämlikheten i konfliktdrabbade områden.
Företagarnas samarbetsorganisation i Colombia (ANDI) främjar med svenskt stöd hållbara kommersiella relationer mellan 40 företag och 47 lantbrukarföreningar, vilket förbättrat den ekonomiska situationen för 3940 kvinnor och 3880 män i 46 konfliktdrabbade kommuner. Genom challenge-fonden
”Innovationer för Fred” ges även stöd till ett 30-tal entreprenörer i konfliktdrabbade områden till förmån för totalt 3117 personer och banken Bancompartir bidrar tack vare det svenska garanti-instrumentet med finansiell utbildning och rådgivning samt med lån på sammanlagt motsvarande 2,9 miljoner USD, varav 52% till kvinnor och 47,3% för lantbruksprojekt.xxxix
Portföljen har även bidragit till ex-kombattanters socioekonomiska återintegrering i samarbete med den nationella återintegreringsmyndigheten (ARN) och genom stöd till EUTFxl och WeEffectxli.
15
3.1.7. Mål 7: Ökad tillgång till grundläggande och hållbara samhällstjänster i
konfliktutsatta regioner
StrategimålStrategimålet har sedan operationaliseringen av strategin tolkats som ökad tillgång till samhällstjänster för fattiga människor i konfliktdrabbade regioner genom stärkt institutionell kapacitet att leverera dessa, samt ökad transparens och stärkt kapacitet inom det lokala civilsamhället att definiera behov och utkräva ansvar. Statens begränsade närvaro i konfliktdrabbade områden anses vara en av grundorsakerna till konflikten och den utlovade landsbygdsreformen förväntas inte bara förbättra försörjningsmöjligheterna för fattiga hushåll i konfliktdrabbade områden utan även ge tillgång till grundläggande samhällstjänster.
I flera av landets regioner har dock en majoritet av befolkningen fortfarande inte tillgång till vare sig rent dricksvatten, tillförlitlig energiförsörjning, sjukvård eller utbildning.
Liksom i fråga om andra strategimål har framsteg gjorts framför allt genom formuleringen av de särskilda lokala utvecklingsplanerna för konfliktdrabbade områden (PDET:s), en process genom vilken lokala myndigheter och institutioner har stärkt sin närvaro även om arbetet till stor del har letts från den nationella nivån. Den utbredda korruptionen och den stora informella ekonomin är allvarliga utmaningar för stärkandet av lokala myndigheter och dess kapacitet att tillhandahålla hållbara samhällstjänster. De illegala väpnade gruppernas närvaro och verksamhet både främjar korruptionen och informaliteten och undergräver de lokala institutionernas arbete.
Portfölj
Portföljen fokuserar på att stärka lokala institutioners närvaro och kapacitet, samt ansvarsutkrävande utifrån medborgarnas behov av samhällstjänster och främjandet av horisontell och vertikal samordning.
Exempelvis har Sveriges stöd till EU:s fredsfond (EUTF) bidragit till att stärkta nationella satsningar på tillgång till utbildning, hälsa och boende.xlii Därtill har stödet i relation till OECD-anslutningen bidragit till applicerandet av best practices för att öka tillgången till rättvisa, utöka fördelarna med ”open government” och stärka lokal administrativ kapacitet.xliii Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har bidragit med internationella modeller och erfarenheter i formuleringen av lokala utvecklingsplaner som inkluderar alla aktörer i konfliktdrabbade kommuner.xliv
Sverige stödjer även den Interamerikanska Utvecklingsbankens (IDB) fredsfondxlv, som fokuserar på ökad tillgång till grundläggande samhällstjänster, såsom rent vatten, hållbar energiförsörjning och förbättrad förvaltning av naturresurser.
16
3.1.8. Mål 8: Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor
Strategimål
Trots att regelverket skärpts de senaste åren genom omfattande lagstiftning för att förebygga och hantera våldet mot kvinnor i Colombia, är situationen fortsatt mycket allvarlig. Statistik visar en marginell minskning av våld i nära relation men en ökning av det sexuella våldet och av risken för dödligt partnervåld mot kvinnor. Straffriheten är hög och kvinnliga offer har bristande tillgång till rättvisa och upprättelse.xlvi
I takt med att krisen i Venezuela förvärras ökar antalet människor som flyr landet. Hittills uppskattas att mellan 1,6 – 2 miljoner venezolaner har tagit sig till Colombia, varav runt 60%,xlvii och däribland många kvinnor och barn saknar uppehållstillstånd och därmed är särskilt sårbara för sexuellt och könsbaserat våld och utnyttjande.
Våldet mot kvinnliga ledare och människorättsförsvarare har ökat kraftigt. Enligt FN:s MR-kontor dödades 13 kvinnliga ledare mellan januari och november 2019, vilket motsvarar en ökning på 44%
jämfört med föregående år.xlviii Portfölj
Redan i operationaliseringsprocessen beslutades att få riktade insatser skulle genomföras inom detta strategimål. Istället skulle verksamheten integreras i strategimål 2 (kvinnors deltagande) och strategimål 6 (inkluderande ekonomisk utveckling) då dessa utgör centrala strategier för att förebygga könsrelaterat våld.
Portföljen inkluderar stöd till det Nationella Garantiprogrammet för Kvinnliga Ledare som innefattar olika skyddsmekanismer. Programmet saknar fortfarande en handlingsplan och regeringens godkännande för att kunna implementeras, men har tack vare Sveriges stöd utformats med aktivt deltagande av flera kvinnoorganisationer och under 2019 genomfördes två pilot-projekt i departementen Bolivar och Putumayo.xlix
Portföljen har även stärkt fokus på genus och maskulinitet för kvinnliga och manliga före detta FARC- kombattanter. I samarbete med UN Women har strategier utvecklats för att stärka arbetet med män och icke-våldsliga maskuliniteter.l
17
4. Implikationer för innevarande strategiperiod
Förändringarna i strategisammanhanget och den oroväckande utvecklingen på flera områden kopplade till strategimålen påverkar möjligheterna att bidra till och uppnå det övergripande strategimålet. De största utmaningarna är kopplade till genomförandet av de strukturella reformer och förändringar som krävs för att hantera grundorsakerna till den väpnade konflikten och förhindra att den väpnade konflikten fortsätter att eskalera.
Sverige bör fortsätta att verka för dessa reformer både genom utvecklingssamarbetet och i den politiska dialogen och ha beredskap att bidra med stöd om och när möjlighet ges. I övrigt har en fokusering av biståndsverksamheten påbörjats för att anpassa portföljen efter rådande förutsättningar och för att leverera och synliggöra fredsvinster på områden som är direkt kopplade till konfliktens grundorsaker.
Det är också viktigt att Sverige fortsätter att utveckla samarbetet med Colombia som en ”brobyggare för fred”. Detta kräver fortsatt stöd för genomförandet av fredsavtalet med FARC-gerillan, men också stöd till bredare insatser och initiativ som främjar fredsbyggande, inklusive demokratiskt deltagande och respekt för de mänskliga rättigheterna, utöver och bortom det befintliga fredsavtalet. Sverige bör även fortsatt vara en tillgänglig och förtroendeingivande samtalspart som proaktivt söker nya kontaktytor och samarbeten, inklusive med ”nya” och/eller oliktänkande aktörer och genom innovativa samarbetsformer.
Den ursprungliga förändringsteorin bedöms i allt väsentligt fortfarande vara giltig och nödvändiga justeringar bedöms kunna genomföras inom ramarna för strategins genomförande och portföljens utformning.
De största och allvarligaste riskerna, vilka inte till fullo kan hanteras inom strategigenomförandet, bedöms vara att
- situationen i Venezuela förvärras och/eller att krisen eskalerar till väpnad konflikt;
- den colombianska regeringen och FN inte kommer överens i fråga om FN:s fortsatta närvaro och roll i Colombia, vilket skulle kunna försvåra Sveriges fortsatta samarbete med olika FN- organ i landet och/eller kraftigt försvaga deras mandat och roller;
- säkerhetssituationen fortsätter att försämras i de regioner där myndigheterna inte lyckas upprätta tillräcklig statlig närvaro, vilket i något skede skulle kunna innebära att Sidas samarbetsparter inte längre kan upprätthålla närvaro eller implementera verksamhet i dessa områden.
Det finns behov av förtydligad styrning framför allt vad gäller krisen i Venezuela och hur Colombia- strategin förväntas samspela med andra strategier i fråga om venezolanska migranter och initiativ som adresserar gemensamma utmaningar och gränsöverskridande problem i både Venezuela och Colombia.
18
All data in report is per December 31, 2019. It is an annex to the Strategy Report submitted to the Ministry of Foreign Affairs.
Average Annual Strategy Amount 2019:
196 000 KSEK
Total Strategy Outcome 2019: 205 382 KSEK
Table 1. Financial Overview 2019 per Area of Support/Objective in Strategy
Strategi Stödområde Mål Utbetalat
2019
Strategy Areas of Support Objective Outcome
2019 (KSEK) Colombia
201611-2020
Total 205 382
Sustainable peace and human security
Strengthened democratic
implementation of the peace agreement
54 217 Greater influence and meaningful
participation for women in the peace process and the implementation of the peace agreement in accordance with the UN Security Council's resolutions on women, peace and security
19 217
Greater influence and meaningful
participation for young people in all parts of the peace process in accordance with the UN Security Council's resolutions on young people, peace and security
5 379
Greater access to transitional justice and respect for human rights.
59 535 Improved conditions for a social
dialogue
2 000 Improved conditions for inclusive and
sustainable economic development in areas affected by conflict, including with respect to sustainable use of resources
34 197
Greater access to basic and sustainable public services in conflict-affected regions.
16 289
Strengthened capacity to prevent and deal with the incidence of gender-related violence, with a focus on women and girls.
14 548
Total 205 382
19
Table 2. Total Strategy Amount and Disbursed Amount During the Strategy Period (KSEK)
Strategy is in its 4th year with total duration of 5 years.
* Note that the Disbursed Amt to date includes even payments made in the last year of the previous strategy, 128 234 KSEK
Table 3. Agreed Amounts per Area of Support for the Strategy Period
Information on area of support/objective in strategies was phased into Sida’s systems starting 2012, but is incomplete up to 2015. This relates only to system generated data. Sidas contributions have always been assessed in relation to decided strategies incl. areas of support and objective (and previously areas and subareas). Correct information on division per area of support for 2015 and earlier is available in the previous strategy reports.
20
Table 4. Assessment of the Likelihood of Achieving the Contribution Objectives
The two pie charts show the assessments of the likelihood of achieving the objectives of the contributions included in the strategy portfolio as per (4.1) contributions and (4.2) accumulated disbursed amount. The data is system-generated and aggregated based on the Conclusion on Performance (CoP) in Trac. In connection with the CoP, the question of the likelihood of achieving the contribution objective is answered according to a four-point scale, namely:
1. Very likely 2. Likely 3. Not likely 4. Not appraisable
¹
* Agreements newer than one year are assessed as “very likely” by default.
** Assessments made in Trac 6 have not been migrated since some questions in Trac 7.0 are new and have no equivalent in earlier versions of Trac. Therefore, the assessments made in Trac 6 are grey.
***Note that this table does not include contributions and payments made under the frame of the previous strategy as is the case with table 1 and 2 as contributions that are phased out or are about to be phased out are not of interest for this type of analysis.
¹ Assessment "Not appraisable" is justified in cases when:
•There is not enough data to make an assessment (eg in difficult environments or late reports)
•The context of the contribution has changed significantly (eg natural disaster, coup d'état, extensive staff change of partner, corruption claim or similar.)
•The contribution itself has changed significantly (eg, the goal, scope, or timeframe of the contribution has been changed)
21
Table 5. Outcome on All Appropriations in the Selected Country/Region (incl. Country Allocation)
Anslagspost Utfall 2019
(KSEK)
Avtalad
bemyndiganderam (KSEK)
ID03 Partner country ENG
Appropriation Outcome
2019 (KSEK)
Agreed frame of Outstanding commitments (KSEK)
Colombia 101 Humanitära insatser (7 1:1.1) 39 197 0
103 Stöd genom svenska organisationer i det civila samh (7 1:1.5)
18 492 722
105 Latinamerika (7 1:1.7) 205 382 307 096
113 Kapacitetsutveckling och Agenda 2030 (7 1:1.28)
3 136 4 838
33 Strategiskt inriktade bidrag -2 017 0
Total 264 191 312 656
The first three digits is a Sida-internal code. The numbers in brackets after the title is the appropriation number in the Swedish state budget, for example (7 1:1.6) is expenditure area 7, appropriation area 1:1, appropriation 6 = Asia. Appropriations 30, 31 and 33 are managed by the MFA and administered by Sida.
22
Referenser
i U.f. (2018, 23 januari). Implementar el acuerdo de paz necesitaría una nueva reforma tributaria: Fedesarrollo. Semana. Hämtad 2020-03-06 från https://www.semana.com/economia/articulo/costos-del-proceso-de-paz-y-el-posconflicto/554526.
ii UNDP’s Local Program for Peacebuilding. Contribution ID 10295. Klaradia: UM2016/38129-93. “Presentation UNDPs Peace Program Steering Committee 2020”.
iii European Union Trust Fund for post-conflict. Contribution ID 55190030. Klaradia: UF2015/26964-133. “4th Strategic Board minutes”.
iv Sida’s contribution 55190000. Statement on narrative report WB-MDTF, 2020/01/30 registered in Klaradia: UF2014/08574/141
v Sida Contribution ID. 10303, Klaradia UM2016/16363/BOGO
vi Sweden, FDIM, UN Women, Kroc Institute for International Peace Studies. (2019). Hacia la paz sostenible por el camino de la igualdad de género: II Informe de seguimiento al enfoque de género en la implementación del Acuerdo de Paz en Colombia.
Tillgänglig: https://colombia.unwomen.org/es/biblioteca/publicaciones/2019/12/segundo-informe-de-seguimiento#view.
vii Sweden, FDIM, UN Women, Kroc Institute for International Peace Studies. (2018, 42-43). Special report of the Kroc Institute and the International Accompaniment Component, UN Women, Women’s International Democratic Federation, and Sweden, on the Monitoring of the Gender Perspective in the Implementation of the Colombian Final Peace Accord. Tillgänglig:
https://kroc.nd.edu/assets/297624/181113_gender_report_final.pdf.
viii E.g. Sida Contribution ID. 10773, Klaradia UM2018/05166/BOGO and Contribution ID. 12073 Klaradia UM2018/19807/BOGO
ix UN Women. Power point presentation on the advances and results achieved within the Sweden-UN Women alliance. Bogotá, October 10, 2019.
x Sida Contribution ID. 52060050, Klaradia UF2013/32745
xi Sida Contribution ID. 55190038, Klaradia 2016/10947
xii UNDP’s Local Program for Peacebuilding. Contribution ID 10295. Klaradia: UM2016/38129-79. “Travel report Buenaventura (Recon_Movilizatorio)”.
xiii Ruta Motor - presentation in annual meeting held on December 6, 2019. Klaradia: UM2018/08303/19.
xiv Programa Somos Defensores. (2019). Defensores: ¿El Juego Final? Informe semestral enero-junio 2019, s.49. Tillgänglig:
https://somosdefensores.org/wp-content/uploads/2019/10/informe-Somos-defensores-ENERO-JUNIO-2019-oct-8-web- final.pdf.pdf
xv United Nations. (2019). 2019, el año más violento para los excombatientes de las FARC en Colombia. Hämtad 2020-03-06 från https://news.un.org/es/story/2019/12/1467341.
xvi United Nations. (2020). Nota Informativa Defensoras y defensores asesinados durante 2019. Hämtad 2020-03-06 från https://www.hchr.org.co/index.php/informacion-publica/notas-informativas/9129-nota-informativa-defensoras-y-defensores- asesinados-durante-2019.
xvii Diakonia Colombia 2017-2020: Building a stable and lasting peace along with social organizations. Contribution ID 10781.
“Mid-term Evaluation”. Klaradia: UM2017/00173/BOGO-66.
xviii Programme for the Support of the Peace Agreement’s Transitional Justice System. Contribution ID 10773. Klaradia:
UM2018/05166-48. “Follow-up on supported projects December 2019”.
23
xix International Center for Transitional Justice (ICTJ) Colombia 2018-2021. Contribution ID 12073. Klaradia: UM2018/19807- 24. “2018-2019 Annual Conclusion on Performance”.
xx Information taken from working documents by the Special Court for Peace, the Truth Commission and the Search Unit for Missing Persons, handed in to the Embassy in bilateral meetings, 2019.
xxi Sida Contribution ID. 55190000, Klaradia UF2014/8574
xxii Sida Contribution ID. 55190021, Klaradia UM2017/05173/BOGO
xxiii Sida Contribution ID. 55190006. Klaradía UM2016/23933/BOGO
xxiv FAO (Roma, 12 febrero 2020) Borrador Informe de Evaluación final de los proyectos GCP/COL/076/SWE – Restitucion de tierras y territorios y OSRO/COL/603/SWE, p. 27-28.
xxv Sida Contribution ID. 55190033, Klaradia UM2017/23738/BOGO
xxvi Sida Contribution ID. 52060050, Klaradia UF2013/32745
xxvii Sida Contribution ID. 12314 Klaradia UM2018/06106/BOGO
xxviii Diakonia Colombia. (2017-2020). Building a stable and lasting peace along with social organizations. Contribution ID 10781.
“Mid-term Evaluation”. Klaradia: UM2017/00173/BOGO-66.
xxix Sida’s contribution 55190021. Statement on narrative report 2019, 2019-12-13. Klaradia: UM2014/05173/46.
xxx Escuela Nacional Sindical. (2018). Saldar la deuda con trabajadores y trabajadoras: Informe de Coyuntura Económica, Laboral y Sindical 2017.
xxxi International Trade Union Confederation. (U.å.). Colombia: Peace at Risk. Tillgänglig: https://www.ituc- csi.org/IMG/pdf/colombia_peace_at_risk_en.pdf.
xxxii Alberto Orgulloso Martínez, Director General Escuela Nacional Sindical. Entrevista realizada por Catalina Hoyos el 6 de febrero de 2020 en el marco del evento “10 años de aportes de la sociedad civil a la construcción de paz 2009-2019”.
xxxiii Sida Contribution ID. 52060050 Klaradia UF2013/32745
xxxiv Sida Contribution ID. 11586, Klaradia UM2017/38812/BOGO
xxxv U.f. (2018, 23 januari). Implementar el acuerdo de paz necesitaría una nueva reforma tributaria: Fedesarrollo. Semana.
Hämtad 2020-03-06 från https://www.semana.com/economia/articulo/costos-del-proceso-de-paz-y-el-posconflicto/554526.
xxxvi Coordinadora Nacional de Cultivadores de Coca, Amapola y Marihuana – COCCAM. (2018). INFORME NACIONAL
SOBRE VIOLACIÓN DE DERECHOS HUMANOS EN LA IMPLEMENTACIÓN DEL ´PUNTO 4 “Solución al problema de las drogas ilícitas” A LA COCCAM. Tillgänglig:
https://www.colectivodeabogados.org/IMG/pdf/informe_nacional_sobre_violacion_de_derechos_humanos_en_la_implementacio n_del_punto_4_solucion_al_problema_de_las_drogas_ilicitas_a_la_coccam.pdf.
xxxvii European Union Trust Fund for post-conflict. Contribution ID 55190030. Klaradia: UF2015/26964-126. “EUTF 2018 Annual
report and audit”.
xxxviii Sustainable Colombia Facility – IDB. Contribution ID 55190039. Klaradia: UM 2017/32433-56. “Sustainable Colombia
Trust Fund IDB Progress”.
xxxix Business in development Facility Hub 2016-2022. Contributiion ID 55190013. Narrative report 2019. Klaradia:
UM2016/10673/37.
24
xl Sida Contribution ID. 55190030, Klaradia UF2015/26964/BOGO
xli Sida Contribution ID. 12204, Klaradia UM2018/27471/BOGO
xlii European Union Trust Fund for post-conflict. Contribution ID 55190030.Klaradia: UF2015/26964-126 “EUTF 2018 Annual report and audit”.
xliii Colombia OECD accession. Contribution ID 55190029. Klaradia: UM2016/13300-55. “Narrative and financial report, 2018”.
xliv Foincide-SKL. Contribution ID 55190014. Klaradia: UF2015/2171-69. “Annual narrative and financial report”.
xlv Sida Contribution ID. 55190039, Klaradia UM/2017/32433/BOGO
xlvi Corporación Sisma Mujer. (2019). Boletín No. 18: Informe especial: Comportamiento de las violencias contra mujeres y niñas en Colombia durante 2018 y 2019. Tillgänglig: https://www.sismamujer.org/wp-content/uploads/2020/01/7-01-2020-Boletín-25- de-Noviembre-de-2019_SISMA-MUJER-VF-1.pdf .
xlvii United Nations. (2020). UNHCR welcomes Colombia’s decision to regularize stay of Venezuelans in the country. Hämtad
2020-03-06 från https://www.unhcr.org/news/briefing/2020/2/5e3930db4/unhcr-welcomes-colombias-decision-regularize-stay- venezuelans-country.html.
xlviii Corporación Sisma Mujer. (2019). Boletín No. 18: Informe especial: Comportamiento de las violencias contra mujeres y niñas en Colombia durante 2018 y 2019. Tillgänglig: https://www.sismamujer.org/wp-content/uploads/2020/01/7-01-2020- Boletín-25-de-Noviembre-de-2019_SISMA-MUJER-VF-1.pdf .
xlix UN Women, power point presentation on the advances and results achieved within the Sweden-UN Women alliance. Bogotá, October 10, 2019.
l UN Women, Slutrapport ”Kvinnors medborgarskapsprogram för fred, rättvisa och utveckling”, december 2018. Ärendenummer:
2013/45237.
