Ärende om uppehållstillstånd m.m

Asylprövningsenhet 1 i Malmö Beslut 2008-05-08

Beteckning

Ärende om uppehållstillstånd m.m

Sökande

, statslös palestinier från Gaza

Adress:

Språk: arabiska

Offentligt biträde/ombud:

Beslut

Migrationsverket beslutar att

- bevilja permanent

uppehållstillstånd

Klassning: A 8

- bevilja flyktingförklaring

enligt 4 kap 3 § utlänningslagen (2005:716)

- bevilja resedokument

enligt 1951 års Genèvekonvention

Märkning: N

Ej utvisning

- tillerkänna ersättning av allmänna medel med tjugotretusentrehundratjugo (23 320) kr, varav 14 331 kr för

arbete, 2 960 kr för tidsspillan och 1 365 kr för utlägg (moms ingår med 4 664 kr)

- från denna ersättning ska avräknas 16 779 vilket belopp har erhållit i förskott

Migrationsverket

Verksamhetsområde Asyl, Asylprövningsenhet 1 i Malmö Besöksadress Östra Farmvägen 5 Postadress Box 3147, 200 22 Malmö

Telefon 0771-235 235 Telefax 040-185228

E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163

A10 060419

- ersättningen till ska stanna på staten.

Ansökan med mera

Efter att ha beviljats visering av Sveriges generalkonsulat i Jerusalem för tiden 27 januari 2007 – 1 mars 2007 reste

in i Sverige den 7 februari 2007. Han ansökte om asyl den 5 mars 2007. Han yrkar att han ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd, samt flyktingförklaring och resedokument.

Till stöd för sin ansökan har han anfört att han riskerar att dödas av Hamas eftersom han arbetat som polis/”yrkesmilitär” för den palestinska myndigheten, PA.

Till styrkande av sin identitet och de uppgivna skälen har han bland annat lämnat in ett palestinskt resedokument, ett identitetskort med tillhörande talong, ett UNRWA-registreringskort, två militära identitetskort, lönespecifikationer och foton.

Av företagen vandelsprövning framgår att

inte förekommer i Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister. Han förekommer inte heller i Schengenstaternas spärrlista, SIS.

Skälen för beslutet

Identitet och utgångspunkter för prövningen

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar anser Migrationsverket att har styrkt sin identitet, samt gjort sin hemvist på Gazaremsan sannolik. Hans skäl ska därmed prövas gentemot förhållandena i detta område.

Inom asylrätten gäller den vedertagna bevisrättsliga principen att det är den som ansöker om en förmån som har bevisbördan för att han eller hon uppfyller de krav som uppställs i lagen för att förmånen ska beviljas. Med tanke på svårigheterna i bevishänseende som följer av den speciella situation som den sökande befinner sig i kan beviskravet inte tillämpas alltför strikt.

Den sökandes berättelse bör därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Vid bedömningen av trovärdigheten av den sökandes berättelse bör enligt bevislättnadsregeln normalt fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. De omständigheter som åberopas får inte heller strida mot allmänt kända fakta, exempelvis relevant och aktuell landinformation (jfr UNHCR:s handbok par 195-205 och prop 1996/97:25 s 98). Beträffande skyddsskälen sker prövningen i två delmoment. Migrationsverket har dels att fastställa om sökandens berättelse i sig är tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara

uppfyllda (första ledet), dels om sökanden har gjort sin berättelse sannolik antingen genom åberopad bevisning eller genom att han eller hon bedöms vara trovärdig och därför tillerkänns förmånen av uppkommet tvivelsmål (andra ledet) (jfr MIG 2007:12).

Rekvisitet välgrundad fruktan i 4 kap 1 § utlänningslagen innefattar både ett objektivt och ett subjektivt rekvisit. För att den sökandes fruktan ska godtas måste den ha fog för sig. Den måste vara underbyggd av ett objektivt förhållande, alltså vara välgrundad. Så är fallet om det med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden och förhållandena i hans hemland finns anledning att anta att han kan komma att utsättas för förföljelse om han återsänds dit (se UNHCR:s handbok par 37-42).

Migrationsverket anser att den skriftliga bevisning som lämnats in i ärendet i form av identitetskort och foton ger stöd för att

arbetat inom PA:s säkerhetsstyrkor. Hans asylberättelse är vidare sammanhängande utan inbördes motstridiga uppgifter. Den strider inte heller mot vad som är känt om förhållandena på Gazaremsan och den kan således ligga till grund för Migrationsverkets bedömning av uppgivna skyddsskäl.

Bedömning av situationen på Gazaremsan¹

Under det senaste året har de politiska motsättningarna mellan de palestinska organisationerna al-Fatah och Hamas förvärrats. Korta men intensiva inre strider mellan Fatahtrogna polisstyrkor och Hamasmilis i Gaza kulminerade

1Amnesty International (071024), Occupied Palestinian Territories Torn apart by factional strife [Lifos 17581].

Fagbevegelsens senter for forskning, utredning og dokumentasjon, FAFO (071130), Forfølgelse av Fatah-lojale personer i Gaza etter Hamas maktovertakelse [Lifos 17944].

FAFO (071130), Situasjonen for journalister i Gaza: Media under press fra Hamas [Lifos 17945].

FAFO (071130), Tvangsrekruttering i Palestina [Lifos 17930].

International Crisis Group, ICG (080319), Ruling Palestine I: Gaza under Hamas, Middle East Report No 73 – 19 March 2008 [Lifos 18228], och ICG (071220), Inside Gaza: The Challenge of Clans and Families, Middle East Report No 71 [Lifos 17786], samt ICG (070802), After Gaza, Middle East Report N°68 [Lifos 16961].

Migrationsverket, Landinformationsenheten (080428), Palestinska Områdena mars 2008:

Rapport från Migrationsverkets besök i Israel, Gazaremsan och på Västbanken 13-18 mars 2008 ([dnr 15-2008-1479] Lifosdokument 18610).

Migrationsverket, Landinformationsenheten (080118), Gazas Gränser…[Lifos 17869].

Palestinian Centre for Human Rights (PCHR), 2006-2008, PCHR Weekly Reports 28 Dec.

2006 – 16 April. 2008, och PCHR Press Releases 07 Jan. 2007 – 20 April 2008 (tillgängliga via www.pchrgaza.org).

UD (080327), Mänskliga rättigheter på de ockuperade palestinska områdena 2007 [Lifos 18348].

Utrikespolitiska Institutet, Landguiden, ”Palestinska självstyret” (uppgifter senast kontrollerade 080423 via www.landguiden.se).

den 14 juni 2007 med att Hamas intog den Fatahkontrollerade Preventiva säkerhetstjänstens högkvarter i Gaza. Efter Hamas maktövertagande i Gaza har den inre säkerheten där förbättrats något genom att Hamas avväpnat flera andra grupper, om än med en generell försämrad respekt för mänskliga rättigheter som följd. Detta har bl.a. skett genom kraftiga ingripanden mot ledare inom al-Fatah, inom de väpnade styrkorna, förvaltningen och medierna samt mot familjer med starka band till Fatahrörelsen eller svårkontrollerade Gazaklaner. Situationen avseende mänskliga rättigheter har också förvärrats av att personal vid den palestinska myndighetens civilpolis och domstolsväsende inte arbetar medan det nu är Hamas allena som står för rättsskipningen i Gazaremsan, genom fyra egna polis-/säkerhetsorgan och det nyinrättade Palestine League of Religious Scholars. Samtidigt förefaller de mest militanta elementen inom Hamas och andra militanta grupper öka i inflytande. Även al-Fatah har mobiliserat sina anhängare i Gaza under hösten, dock vanligen under hårt motstånd från Hamas. Sympatisörer till al-Fatah har därvid gripits och utsatts för inhuman behandling, representanter för media har attackerats och vanliga civila drabbats. Förhandlingar om bildandet av en palestinsk stat pågår mellan Israel och den palestinska regeringen i Ramallah på Västbanken. Gazaremsan har samtidigt isolerats alltmer genom en intensiv ekonomisk och militär blockad av Israel i syfte att undergräva Hamas ställning. Det allmänna rätts- och säkerhetsläget i Gazaremsan bedöms därmed fortfarande vara mycket instabilt och osäkert.

Migrationsverkets bedömning av åberopat skyddsbehov Tillämpliga bestämmelser

För att anses som flykting krävs enligt 4 kap 1 § utlänningslagen att den asylsökande befinner sig utanför det land han eller hon är medborgare i, därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas skydda personer mot förföljelse från enskilda.

Som flykting skall även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som anges ovan befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vistelseort, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit.

En utlänning som inte anses som flykting kan enligt 4 kap 2 § utlänningslagen beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt om han eller hon känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller

på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.

Även en statslös person räknas som skyddsbehövande i övrigt om han eller hon, av samma skäl som angetts ovan, inte är i det land där han eller hon tidigare har bott. Det krävs också att personen inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit.

Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt har enligt 5 kap 1 § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd.

Migrationsverkets bedömning avseende flyktingskap

Migrationsverket har först att pröva om det i ärendet föreligger grund för flyktingskap enligt 4 kap 1 § utlänningslagen.

har uppgett att han sökte sig till

”armén” för cirka sju år sedan på grund av att han hade svårt att försörja sig.

De senaste tre åren hade han graden furir och ingick i en grupp om sex personer vars uppgift var att tjänstgöra som chaufför och livvakt åt en namngiven överste inom National Security. I hans arbetsuppgifter ingick att gripa personer vid upplopp och raketbeskjutningar. Hans tjänst var utsatt och han drabbades av hot och attacker vid flera tillfällen av dels Hamas, men även av mäktiga familjer som stod utanför lagen. Han mottog hot från Hamas- anhängare så sent som tio dagar innan han lämnade Gaza. Han är känd av Hamas eftersom han ofta visade sig offentligt tillsammans med översten, samt på grund av att han bar uniform både i arbetet och när han kom hem. Hamas betraktar honom, efter maktövertagandet, som en förrädare. Efter ankomsten till Sverige har han fått veta att två av hans arbetskamrater dödades i striderna som pågick i början av sommaren 2007 på Gazaremsan. Den överste som han arbetade för och de övriga kollegor som ingick i samma grupp som

har lämnat Gaza och befinner sig på Västbanken. Hans hustru och barn som finns kvar på Gazaremsan utsätts för hot och kränkande behandling och bor inte längre kvar i familjens bostad. Han är säker på att han kommer att dödas av Hamas om han återvänder till Gaza. Varken

eller någon släkting till honom har varit politiskt aktiv, men han röstade på al Fatah i det senaste valet.

Migrationsverket gör bedömningen att

anställning som livvakt åt en överste inom PA inte är tillräcklig för att han ska anses hysa en välgrundad fruktan för sådan allvarlig förföljelse som avses i flyktingparagrafen om han återvänder till Gaza. Denna bedömning bygger på att han inte har ägnat sig åt någon politisk aktivitet, haft någon framträdande position inom PA eller dess Fatahdominerade säkerhetstjänster, eller på annat sätt tydligt utmärkt sig gentemot Hamas. De

ingripanden som skett gentemot personer på Gazaremsan som inte haft någon framträdande position inom Fatahdominerade PA-strukturer förefaller av tillgänglig rapportering att döma i huvudsak ha varit riktade mot personer som deltagit aktivt i strid eller offentlig opposition/demonstration mot Hamas, alternativt slumpmässiga. Han är därmed inte att anse som flykting enligt 4 kap 1 § utlänningslagen.

Migrationsverkets bedömning avseende skyddsbehov i övrigt

Migrationsverket har därefter att pröva om det föreligger ett skyddsbehov i övrigt enligt 4 kap 2 § utlänningslagen.

De individuella skäl som anförts och redovisats ovan är inte heller, enligt Migrationsverkets bedömning, sådana att

gjort sannolikt att han riskerar sådan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som föreskrivs i tortyrbestämmelsen i 4 kap 2 § första stycket 1 utlänningslagen. Han är således inte att betrakta som skyddsbehövande i övrigt enligt denna bestämmelse.

Migrationsöverdomstolen har i ett avgörande den 26 februari 2007, (MIG 2007:9), beträffande en asylsökande från Irak, fastställt kriterierna för när det kan anses råda väpnad konflikt. Av domen framgår att en väpnad konflikt i folkrättslig mening kännetecknas av stridigheter mellan en stats väpnade styrkor och andra organiserade väpnade grupper. Dessa stridigheter måste vara av en sådan karaktär att de går utöver vad som kan klassas som inre oroligheter eller som endast utgör sporadiska eller isolerade våldshandlingar.

De väpnade grupperna måste ha ett visst mått av territoriell kontroll vilket tillåter dem att utföra militära operationer. En avgörande tolkning för begreppet är även hur civilbefolkningen drabbas – konflikten måste vara så intensiv att ett återsändande till den asylsökandes del av landet framstår som otänkbart, samtidigt som möjlighet saknas att sända sökanden till en annan del av landet.

Migrationsverket har i klargörande beslut den 13 mars 2007, i likhet med Migrationsöverdomstolens dom den 26 september 2006, (UMS 1-06), bedömt att det inte råder en sådan väpnad konflikt som avses i 4 kap 2 § första stycket 2 utlänningslagen i Gaza.

De senaste tio månadernas politiska utveckling på de palestinska områdena har väsentligen förändrat, och i flera avseenden förvärrat, situationen avseende mänskliga rättigheter och säkerhet i och kring Gazaremsan.

Migrationsverket väger in dessa förhållanden, men vidhåller bedömningen att flera av kriterierna för vad som kan anses utgöra en yttre eller inre väpnad konflikt enligt lagstiftarens mening fortfarande inte kan anses uppfyllda.

Beträffande svåra motsättningar enligt samma bestämmelse framgår av förarbetena (prop 2004/05:170 s. 274) att med svåra motsättningar avses

bland annat politisk instabilitet i hemlandet där maktförhållandena är sådana att rättssystemet inte opartiskt värnar befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter. Av lagtexten framgår att det skall finnas ett orsakssamband mellan de övergrepp som utlänningen riskerar att utsättas för och de svåra motsättningar som finns i hemlandet. Bestämmelsen avser att ge skydd mot allvarliga övergrepp, d v s övergrepp av svår beskaffenhet som t ex repressalier, rättsövergrepp och trakasserier. Det kan röra sig om såväl godtyckliga som systematiska övergrepp som det till följd av maktförhållandena i landet inte finns möjlighet för den enskilde att skydda sig mot eller få rättelse för.

Migrationsverket finner med hänsyn till tillgänglig rapportering att det för närvarande råder svåra motsättningar på Gazaremsan.

Palestinska myndigheten är den största arbetsgivaren på de palestinska områdena och uppgavs i början av 2006 ha omkring 137 000 anställda, varav nära 60 000 medlemmar i säkerhetstjänsterna.² Amnesty International rapporterar följande. Sedan juli 2007 har medlemmar i PA:s säkerhetsstyrkor i Gaza erhållit full lön av den Västbanksbaserade regeringen. Villkoret för att få lönerna utbetalda har dock varit att de inte går till arbetet. De som övergått i Hamastjänstgöring erhåller inte längre lön från PA.³ Av Migrationsverkets utredning, efter samtal med initierade källor, framgår att det generellt sett inte är ett problem i sig att ha arbetat för PA:s polisstyrkor idag. Det är snarare den enskilde polisens bakgrund, beteende och individuella förhållanden till Hamas eller andra inflytelserika grupper i Gaza som är avgörande. I normalfallet innebär det inte heller något påtagligt problem i sig att tidigare ha varit verksam inom PA:s säkerhetstjänster om man inte arbetat med

”politisk säkerhet”. Däremot förekommer det hämnduppgörelser efter gamla oförrätter samt hämndaktioner till följd av vad som nu händer med Hamasmedlemmar eller andra islamister på Västbanken. ⁴

2Utrikespolitiska Institutet, Landguiden, ”Palestinska självstyret” (uppgifter inhämtade 080229 via www.landguiden.se).

3Amnesty International, 071024, Occupied Palestinian Territories

Torn apart by factional strife (Lifos 17581, www.amnesty.org / web.amnesty.org).

4Vid sidan av ovan nämnda källa från Amnesty International (071024), även Fagbevegelsens senter for forskning, utredning og dokumentasjon (FAFO), 071130, Forfølgelse av Fatah- lojale personer i Gaza etter Hamas maktovertakelse (rapport till norska Landinfo, http://www.landinfo.no/asset/662/1/662_1.pdf ), samt 2007 och 2008 års rapportering från Palestinian Centre for Human Rights (PCHR), www.pchrgaza.org. Avseende tiden efter Hamas maktövertagande, lyfter samtliga här redovisade källor i första hand fram personer som arbetat inom Fatahdominerade säkerhetsorgan som Preventive Security Service (anklagas bl.a. för att ha varit Israelkollaboratörer och tidigare inhuman behandling av militanta Hamasmedlemmar), Fatahmilisgruppen al-Aqsamartyrernas brigader och, sedermera, andra Fatahlojalister som motarbetar alternativt uttryckt missnöje med Hamas (j.fr. även Migrationsverket, Landinformationsenheten (080428), Palestinska Områdena mars 2008: Rapport från Migrationsverkets besök i Israel, Gazaremsan och på Västbanken 13-18 mars 2008 ([dnr 15-2008-1579]) Lifosdokument 18610).

Det finns, enligt Migrationsverkets bedömning, inga uppgifter i tillgänglig landrapportering som ger stöd för att enbart den omständigheten att en person arbetat som polis inom PA är tillräcklig för att han ska anses tillhöra en riskgrupp.

Av ovan redovisad landrapportering framgår att olika Hamasgrupper har agerat gentemot vissa Fatahanhängare och personer som på ett eller annat sätt förknippas med kontroversiella uppdrag inom Fatahdominerade strukturer.

har arbetat som livvakt åt en överste som lämnade Gaza efter Hamas maktövertagande. Han ingick i en mindre krets av livvakter runt översten och det är inte uteslutet att han i Hamaskretsar sammankopplas med denne överste. Mot denna bakgrund

finner Migrationsverket att kan

anses ha gjort sannolikt att han känner en välgrundad fruktan att drabbas av övergrepp som har ett direkt samband med de svåra motsättningar som råder på Gazaremsan. Vid risk för sådant övergrepp bedömer Migrationsverket att det saknas myndighetsskydd för

.

Internt flyktalternativ

Enligt uppgifter Migrationsverket inhämtat från israeliska och palestinska myndigheter tillåter israeliska myndigheter i regel inte personer folkbokförda i Gazaremsan att uppehålla sig på Västbanken. För närvarande hålls i princip Gazaremsans gränser helt stängda för persontrafik. Det har i undantagsfall förekommit att ett par hundra Fatahlojala personer i hög ställning har kunnat fly och bosätta sig på Västbanken⁵.

Migrationsverket gör följande bedömning. Möjligheten till inre flykt på Västbanken har i praktiken begränsats till att gälla för några hundra personer.

Det är således fråga om undantagsfall och synes främst vara aktuellt för personer med hög ställning och kontakter inom Fatah. Frågan är då om det är rimligt att tillämpa ett internflyktsalternativ. För att ett internflyktsalternativ ska kunna användas krävs att detta framstår som fullt möjligt och relevant.

Migrationsverket finner att omständigheterna i ärendet är sådana att det saknas ett internflyktsalternativ för

på Västbanken.

Migrationsverket gör, mot bakgrund av ovanstående, bedömningen att är att anse som

5Migrationsverket, Landinformationsenheten (080428), Palestinska Områdena mars 2008:

Rapport från Migrationsverkets besök i Israel, Gazaremsan och på Västbanken 13-18 mars 2008 ([dnr 15-2008-1479] Lifosdokument 18610).

skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap 2 § första stycket 2 utlänningslagen och han beviljas permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap 1 § första stycket samma lag. Eftersom han beviljas permanent uppehållstillstånd behöver han inget arbetstillstånd.

Flyktingförklaring och resedokument

Av inlämnat registreringskort från UNRWA framgår att

är registrerad som flykting av denna organisation. Eftersom han beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige får UNRWA:s bistånd anses ha upphört. Han ska därmed i enlighet med artikel 1 D i 1951 års Genèvekonvention, utan prövning i sak erhålla resedokument.

Vid denna utgång skall även flyktingförklaring utfärdas för .

Överklagande

Detta beslut kan inte överklagas.

Expert

Föredragande

Kopia till

Migrationsverkets mottagningsenhet i Malmö