Verksamhetsrapport. efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolan Drottningholms montessoriförskola. Verksamhetsrapport

13  Download (0)

Full text

(1)

Verksamhetsrapport

efter granskning av

förskolans arbete med jämställdhet

vid förskolan Drottningholms montessoriförskola

(2)

Innehåll

Inledning Frågeställning

Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat

Inledning

Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjlig- heter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän.

Drottningholms montessoriförskola som är belägen i Ekerö kommun ingår i ur- valet av förskolor.

Drottningholms montessoriförskola besöktes den 26−28 april 2016, då observat- ioner och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 26 april. Ansvariga utredare har varit Agneta Kenneberg och Magdalena Molin. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsre- dogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolin- spektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå.

I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning.

Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagen1, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta ut- redningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen.

När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resul- taten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som

1 skollagen (2010:800)

2 Lpfö 98 - reviderad 2010

(3)

ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sam- manhang.

Frågeställning

För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning ut- gångspunkt:

Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster?

I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jäm- ställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka tradition- ella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereo- typa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 1.

Beskrivning av huvudman och Drottningholms montessoriför- skola

Drottningholms montessoriförskola är belägen i Ekerö kommun och bedrivs som ett föräldrakooperativ av en ekonomisk förening. Verksamheten startade 1997 och finns i lokaler i lärarbostaden på Lovön nära Drottningholms slott. Den an- gränsande miljön består av åkrar, ängar och skog. Angränsande finns också Drottningholms Waldorfskola, en grundskola för elever i förskoleklass och års- kurserna 1-9.

Verksamheten har vid tillfället för granskningen 35 barn, 19 flickor och 16 pojkar, fördelade på tre avdelningar. Bamse med 20 barn i åldern 3−6 år, Skalman med 9 barn i åldern 2−3 år och Lille Skutt med 6 barn i åldern 1−2 år. Personalen består

(4)

av två montessoripedagoger, två förskollärare, en småbarnspedagog med mon- tessoriassistentutbildning, två barnskötare med montessoriassistentutbildning och en köksansvarig.

Skolinspektionen har besökt avdelningen Bamse, som har sina lokaler på över- våningen. Rummen består av ett stort rum som är kombinerat aktivitetsrum och matrum, ett kök, ett mindre rum för aktiviteter, två toaletter och en inre och en yttre hall.

Montessoripedagogikens arbetssätt bygger på att barnen arbetar självständigt och ostört i sin egen takt. Personalen observerar barnen för att se deras intresse och lust och plockar fram material för att möta barnens intressen och behov.

Huvudmannen, förskolechefen, och personalen uttrycker i intervjuer att de inte har något specifikt mål eller utvecklingsområde för jämställdhetsuppdraget men att uppdraget ingår i arbetet med likabehandlingsplanen. Vidare lyfter de att ar- betet med ett likvärdigt förhållningssätt har präglat verksamhetens arbete under flera år. I den verksamhetsredogörelse som Skolinspektionen tagit del av fram- kommer att personalen är väl medveten om att genusperspektivet handlar om hur personalen bemöter pojkar och flickor och att de diskuterar förhållningssätt och bemötande både i vardagen och under konferensdagar.

Resultat

1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller

Representanter för huvudmannen berättar i intervju att ett av målen för Drott- ningholms montessoriförskola är att verksamheten ska skapa lika villkor för flickor och pojkar men att målet inte är specifikt kopplat till jämställdhetsupp-

Inom detta område granskas om huvudmannen och förskolechefen inklude- rar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete.

Vidare granskas om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. I detta ingår t ex att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att säkerställa att persona- len kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt.

Området granskar också om personalen har kompetens att, och ges kompe- tensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget.

(5)

draget. De hänvisar till planen mot kränkande behandling där det står att för- skolan ska arbeta för att verka för demokrati och allas lika värde. Representan- terna beskriver att föräldrarna genom en grupp med representanter aktivt har deltagit i diskussionerna vid framtagandet av planen mot kränkande behand- ling. Vidare berättar representanterna att styrelsen har reflekterat över jäm- ställdhetsfrågorna men att de inte har arbetat med det i det systematiska kvali- tetsarbetet. Förskolechefen bekräftar i intervjun att det inte finns några speci- fika mål för jämställdhetsarbetet men att det finns mål i likabehandlingsplanen som tar upp alla barns lika värde. Vidare berättar förskolechefen att hen är ny på förskolan sen fyra månader och har inte hunnit revidera alla dokument. För- skolechefen beskriver att målen för jämställdhetsuppdraget ska införas an- tingen i planen mot kränkande behandling eller i den planerade värdegrunds- planen. Arbetslaget och personal från annan avdelning berättar i respektive in- tervju att de följer upp, utvärderar och analyserar sitt arbete utifrån läroplans- målen som de lämnar till förskolechefen. Förskolechefen gör en sammanställ- ning från avdelningarnas utvärderingar i en kvalitetsredovisning och skickar den till kommunen. Det bekräftas också i den verksamhetsredogörelse som Skolinspektionen har tagit del av.

Representanter för huvudmannen säger i intervjun att styrelsen säkerställer att förskolechefen har den kompetens som krävs för att på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller. Förskolechefen har sedan ett ansvar att se till att detta också gäller personalen på förskolan. Ar- betslaget och personal från annan avdelning berättar att de har deltagit i den utbildning som kommunen anordnat för all personal, både kommunalt och pri- vat anställda, för några år sedan. Den självskattning som arbetslaget har ge- nomfört inför Skolinspektionens besök visar att det finns flera av personalen som anser att utbildning/fortbildning inom jämställdhet har förekommit i ganska låg grad.

Förskolechefen berättar i intervjun att jämställdhetsuppdraget inkluderas i det pedagogiska ledarskapet genom bland annat det observationsarbete som ska genomföras på avdelningarna. Personalen kommer vid flera tillfällen att få möj- lighet att kritiskt granska sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt.

Vidare beskriver förskolechefen att kollegial tid för reflektion finns på avdel- ningarnas planeringstid, utvärderingsdagar och planeringsdagar. Arbetslaget berättar i intervjun att de har tid inplanerad för observationer som de ska ge- nomföra och att det finns tid för reflektion på olika personalmöten. Självskatt- ningen som arbetslaget genomfört visar på en samsyn kring möjlig reflektions- tid för jämställdhetsuppdraget.

(6)

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det delvis finns förutsätt- ningar för arbetet med att motverka traditionella könsroller och könsmönster.

Huvudmannen och förskolechefen hänvisar till likabehandlingsarbetet med fo- kus på alla barns lika värde. Skolinspektionen styrker att dessa områden är vik- tiga enligt skollag och läroplan för förskolan, men vill understryka att jäm- ställdhetsarbetet kräver en aktiv och medveten strategi samt handling. Gransk- ningen visar att huvudmannen och förskolechefen inte i tillräckligt hög grad tydlig- och synliggör, förankra, följer upp målen och utifrån en analys av resul- tat vidtar nödvändiga åtgärder. Förskolechefen inkluderar dock jämställdhets- uppdraget i sitt pedagogiska ledarskap och personalen har kompetens och ges kompetensutveckling för att på vetenskaplig grund/eller beprövad erfarenhet motverka stereotypa könsroller.

2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller

De intervjuer och observationer som Skolinspektionen gör under sitt besök visar att jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolan verksamhet för att motverka trad- itionella könsmönster och könsroller. Det finns flera exempel på att all pedago- gisk personal medverkar i arbetet och att läroplanens mål för jämställdhetsar- betet är kända och tolkade av all personal.

Arbetslaget och personal från annan avdelning berättar i intervjuerna att mon- tessoripedagogiken bygger på att personalen följer alla barns intresse och vilja att leka fram kunskap, oavsett kön. Vidare beskriver arbetslaget att de diskuterar jämställdhet i samband med att de diskuterar förhållningssätt kopplat till värde- grundsarbetet. Arbetslaget berättar också att de granskar både förskolans miljö och hur personalen bemöter barnen. Personal i arbetslaget uttrycker att ”Det är viktigt att varje dag tänka efter hur jag förhåller mig och hur det som jag bär med mig påverkar mitt sätt”. Självskattningen som arbetslaget genomfört visar att det finns en gemensam bild av hur jämställdhetsuppdraget genomsyrar verksamhetens arbete för att motverka traditionella könsmönster och könsroller.

Området granskar om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, sna- rare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här granskas därför om all pedagogisk personal medverkar i ar- betet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Området granskas också utifrån om förskolans miljö är utformad för att motverka trad- itionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget.

(7)

Förskolechefen berättar i intervjun att ny personal introduceras i förskolans ar- bete för att motverka traditionella könsmönster och könsroller genom att de får ta del av förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Arbetslagets självskattning bekräftar att förskolans jämställdhetsarbete presen- teras för den nyanställde.

I intervjun uttrycker arbetslaget att de är medvetna om sina roller som förebilder för barnen. Personal från annan avdelning uttrycker att ”vi är förebilder i allt vi gör, hur vi pratar med barnen och hur vi uttrycker oss när vi tror att barnen inte hör”.

Förskolechefen och arbetslaget säger i intervjuerna att inga aktiviteter uteblir på grund av att det inte finns manliga personal. Förskolechefen berättar också att det kommer många pappor till verksamheten under de så kallade jourdagar som föräldrarna har när personal är frånvarande.

I de intervjuer och observationer som Skolinspektionen gör under sitt besök finns flera exempel på att förskolans miljö är utformad och materialet är anpassat för att motverka traditionella könsmönster och könsroller.

Miljön är uppbyggd efter montessoripedagogikens principer och är anpassad ef- ter barnens behov och intresse. Det innebär att rummet delas in med hjälp av hyllor i olika avdelningar där materialet sorteras utifrån olika områden. Ateljén, natur, länder, matematik och teknik samt språk är exempel på områden. I köket finns möjlighet till experiment och andra vardagssysslor som att diska och baka.

Alla möbler är anpassade efter barnens storlek och hyllorna är så låga så att bar- nen når materialet på egen hand. De bilder som visar barnen under aktiviteterna samlas i barnens egna fotoalbum som ligger förvarade i en korg och är tillgänglig för alla. I hallen har varje barn en krok och en hylla och ovanför sitter ett kort med en bild av barnet med barnets namn och namn på övriga i familjen. Arbets- laget berättar att de har tagit bort begreppen pappa och mamma på korten uti- från att familjebilden kan se annorlunda ut.

Arbetslaget beskriver i intervjun att under aktiviteterna som sker inomhus på förmiddagarna rör sig barnen fritt i utrymmena och väljer aktivitet utifrån in- tresse. På eftermiddagarna leker barnen på gården utomhus och kan välja vad de vill göra, vem de vill leka med och på vilket sätt de vill leka. Arbetslaget be- skriver att de uppfattar att miljön både inomhus och utomhus gör det möjligt för barnen att bredda både intresse och förmåga.

På gården finns möjlighet för barnen att leka i sandlådan, åka rutschkana, gunga, leka i Pilkojan, leka i ”köket” eller att leka i den stora bussen som föräldrar hjälpts åt att bygga och måla. På gården finns också ett stort antal bord med bänkar i låg höjd där barnen äter mellanmål om vädret tillåter. Det finns också möjlighet för

(8)

barnen att leka med en ”vattenbana” som är uppsatt på förrådsväggen. I förrådet förvaras bland annat barncyklar, sandleksaker, dockvagnar, bilar och bollar.

Arbetslaget uttrycker i intervjun att de har stor möjlighet att påverka miljön bland annat genom att göra en lista till föräldrarna på önskemål inför den så kal- lade fixardagen, då föräldrarna kommer och hjälper till att ordna med miljön både på gården och i lokalerna. Förskolechefen säger i intervjun att personalen har möjlighet att ta egna initiativ för att förändra miljön utifrån barnens intressen och behov.

Förskolechefen berättar i intervjun att hen uppfattar att materialet inomhus är könsneutralt både till sin form och färg. Montessorimaterialet vänder sig till alla, oavsett av kön och bygger på barnens intressen. Vidare berättar förskolechefen att förskolan ska erbjuda barnen ett spektra av material utan att lägga värde- ringar i det. Det är personalens uppgift att plocka fram mer material till ett barn som vill ha fler utmaningar inom ett område.

Arbetslaget berättar i intervjun att de uppfattar att materialet är anpassat för att ge barnen möjlighet att bredda sina förmågor och intressen. Det är exponerat så det väcker nyfikenhet hos barnen och inbjuder till en variation av lek. Vidare beskriver arbetslaget att de kan behöva köpa in fler böcker för barnen med olika huvudkaraktärer och kontrollera innan inköp vad böckerna handlar om. Perso- nal från annan avdelning berättar att de uppfattar att det inte finns material som visst kön väljer och att förskolan inte har någon ”hemvrå”. Självskattningen som arbetslaget har gjort visar att arbetslaget har en samsyn kring hur de granskar materialet som ska köpas in utifrån ett jämställdhetsperspektiv. De har också en samsyn kring att de har en medveten strategi bakom rummens inredning och miljöns utformning som främjar en variation i flickors och pojkars lek. I verk- samhetsredogörelsen står det att alla barn har ett fritt val och kan arbeta med vilket ämnesområde de vill och att det inte finns något i förskolans miljö som utpekas som ”kill- eller tjejgrejer”

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet i hög grad genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. All pedagogisk personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller. Läroplanens mål för jäm- ställdhetsarbetet är kända och tolkade av all personal på förskolan. Förskolans miljö är utformad och materialet är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster.

(9)

3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla för- mågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller

Under de observationer som Skolinspektionen gör finns flera exempel på att den språkliga och fysiska interaktionen är likvärdig mellan personal och flickor respektive pojkar. Personalen ställer öppna frågor till flickor och pojkar i lika stor uträckning under de aktiviteter som barnen arbetar med. Personalen utma- nar och leder barnen i deras utvecklig genom att ställa frågor och samtala med barnen om deras erfarenheter. Skolinspektionen observerar att personalens ord inte skiljer sig om de talar med en flicka eller en pojke och personalen har en lika positiv ton när de tilltalar barnen. Vidare observerar personalen barnens behov och intresse och ger respons på barnens initiativ till de olika aktivite- terna. Vid de få tillfällen som Skolinspektionen ser att något barn är ledset får flickor och pojkar tröst i samma utsträckning. Arbetslaget berättar i intervjun att de ofta samtalar i arbetslaget om hur de talar till flickor respektive pojkar.

Arbetslaget säger också i intervjun att de måste utgå från hur barnen vill ha det och vad de behöver, exempelvis hur de vill bli tröstade. Förskolechefen betonar under intervjun vikten av ett bra förhållningssätt mot alla barn oavsett kön. I självskattningen har arbetslaget en samsyn kring att de i hög grad är medvetna om vilken betydelse personalens kroppsspråk har för barnen.

Skolinspektionen iakttar under besöket att personalen hjälper flickor och pojkar i lika stor utsträckning. Exempelvis när barnen behöver hjälp att hänga in klä- derna i torkskåpet. Barnen tränas i att ta eget ansvar och att lära sig att hantera vardagssysslor eller att klä på och av sig själva. Arbetslaget uppger i intervjun att de har samtalat mycket i arbetslaget om hur och när de hjälper barnen och

Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Området granskar därför om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardag- liga situationer. Vidare granskas därför också om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. I området ingår också att granska om förskolan erbju- der aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen. Då forskning pekar på att det kan skilja sig mellan olika miljöer och situationer granskas området särskilt uti- från detta.

(10)

de har reflekterat över om de hjälper barnen olika beroende av kön. Förskole- chefen berättar i intervjun att barnen ska få hjälp utifrån behov och att det är oavsett av kön.

Under Skolinspektionens besök finns flera exempel på att personalen vägleder både flickor och pojkar att pröva olika platser att vara på. Lokalen är indelad i områden och barnen flyttar sig mellan aktiviteterna utifrån eget intresse. Perso- nalen ger barnen olika alternativ och barnen kan välja vad de vill göra. Under de lärarledda aktiviteterna är barnen indelade i åldersgrupper oavsett av kön.

Förskolechefen, arbetslaget och personal från annan avdelning berättar i inter- vjuerna att de uppfattar att materialet som förskolan erbjuder barnen inte vän- der sig till ett visst kön. Allt material tillskrivs lika stort värde och attraktion.

Materialet är kopplat till olika aktiviteter som barnen själva väljer utifrån in- tresse. Arbetslaget berättar också att personalen observerar barnen för att kunna utmana ett barn att pröva andra aktiviteter om de ser att samma barn väljer samma sak många gånger. Förskolechefen säger att personalen inte ska styra barnens aktiviteter men att de ska erbjuda ett barn som visar stort intresse för ett område mer material för att komma vidare i sin utveckling. Den själv- skattning som arbetslaget har gjort visar att hela arbetslaget anser att förskolan anordnar aktiviteter så att flickor och pojkar i mycket hög grad erbjuds samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen.

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans verksamhet i hög grad erbjuder barnen möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begräsningar utifrån stereotypa könsroller. Personalens språkliga och fysiska interaktion är likvärdig för flickor och pojkar. Vidare ger personalen stöd i vardagliga situationer till flickor och pojkar i lika hög ut- sträckning. Personalen vägleder barnen så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Förskolan erbjuder också olika akti- viteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen.

(11)

Bilaga 1

1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller

Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka trad- itionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska ”påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem”.4 Arbetet med jäm- ställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara försko- lans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen befinner sig i.

Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig plane- ring, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomfö- ras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för försko- lan5 med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna vär- deringar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till för- skolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7

Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorer8 att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större samman- hang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentat- ion/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid).

3 4 kap. 3§ skollagen (2010:800)

4 Lpfö 98/2010, s. 8

5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och samman- sättning reviderades 2016.

6 Ibid s. 29-30

7 Lpfö 98/2010, s. 16

8 SOU 2006:75 s. 125 ff

(12)

2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att mot- verka traditionella könsmönster och könsroller

Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att mot- verka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och för- medlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläg- gande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att dis- kutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgå- ende uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projekt10. I propositionen

”Kvalitet i förskolan” betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värde- grundsarbetet.11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställd- hetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12

Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det mot- verkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är.14

3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla för- mågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller

Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En

9 1 kap. 5 § skollagen (2010:800)

10 SKOLFS 2012:10

11 Prop. 2004/05:11 s. 58

12 Prop. 2004/05:11 s. 58

13 Ibid s. 16

14 SKOLFS 2013:179, sid. 27-28

(13)

del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verk- samheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situ- ationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika mil- jöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. ”Förskolan ska motverka traditionella könsmöns- ter och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa köns- roller.”15

I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att bar- nen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intres- sen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situat- ioner. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedö- mer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter.

15 Lpfö 98/2010, s. 5

Figure

Updating...

References

Related subjects :