Uppsala Universitet
Ekonomisk‐historiska institutionen Ekonomisk Historia B
B‐uppsats
En byggnadsfirma och ett miljonprogram
En studie av miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös
Författare: Henrik Ericson Handledare: Mats Larsson Datum för ventilering: 2011‐01‐12
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Syfte, frågeställningar och avgränsning ... 4
Forskningsläge ... 5
Material ... 5
Metod ... 6
Källkritik ... 7
Definiering av begreppet miljonprogrammet ... 7
Svenskt bostadsbyggande i perspektiv 1930 – 1960 ... 9
Bostadsbrist och bostadssociala ambitioner ... 9
Diös drar nytta av bostadsbrist och bostadssociala ambitioner ... 9
Byggnadsfirman Anders Diös och miljonprogrammet 1960 ‐ 1980 ... 11
Angående byggpolitiska direktiv under 1960‐talet ... 11
Expansiva regioner ... 12
Miljonprogrammet och Diös produktion av bostäder ... 12
Byggarbetare och tjänstemän ... 15
Diös ekonomiska expansion 1960 – 1980 ... 16
Diös resultaträkningar ... 18
Sammanfattning och diskussion ... 20
Bilaga ... 22
Tabell 1 ... 22
Tabell 2 ... 23
Tabell 3 ... 24
Tabell 4 ... 25
Käll‐ och litteraturförteckning ... 26
Otryckta källor ... 26
Tryckta källor ... 26
Litteratur ... 26
Elektroniska källor ... 26
Inledning
Att bygga bostäder är någonting samhällen har ägnat sig åt under århundraden. Bostaden har under långa perioder varit en privat angelägenhet, där det varit upp till var och att se om sitt eget hus. Efter första världskriget började detta sakta men säkert ändras i Sverige. Den usla bostadsstandarden, trångboddheten och bostadsbristen blev något som började beröra politikerna, och de blev mer och mer angelägna om att göra bostadsfrågan till en riksangelägenhet. Varför då denna nyfunna entusiasm för de svenska medborgarnas bostadssituation kan man fråga sig?
Det finns främst två orsaker; den ena är socialdemokratins framväxt i Sverige.
Bostadsfrågan blev en klassfråga och socialdemokraterna började föra en politik med bostadssociala ambitioner.
1Den andra orsaken finns i samhälleliga byggprojekts inverkan på ekonomin. Man började se statligt subventionerat byggande som en investering på både kort och lång sikt.
Byggsektorn var en väldigt arbetsintensiv sektor, där förhållandevis låg utbildning krävdes vilket gjorde att det kunde fungera som instrument för att hålla arbetslösheten nere. Då den keynesianska planeringsekonomin slog igenom började man i en högre grad förespråka byggande, och då framförallt bostäder för att de hade så starka multiplikationseffekter.
2Anders Diös
3(1891‐1986) föddes i den lilla byn Indor i Våmhus socken i närheten av Mora. 1907 började han studera vid Mora folkhögskola, för att senare gå vidare till byggnadstekniska linjen i Borås där Diös utbildade sig till ingenjör. Efter examen fick Diös snart jobb som lärare på teknikerskolan i Sala, där han kom att bli kvar några år, innan han tillsammans med några av sina bästa elever i februari 1921 bildade Byggnadsfirman Anders Diös. Företaget kom snart att flytta sitt huvudkontor till Uppsala, och därifrån växa sig större och större tills de var ett av Sveriges fem största byggnadsföretag.
4Byggnadsfirman Anders Diös kom att växa fram parallellt med den svenska statens ökade inblandning på byggmarknaden, de kom också att få uppleva globala konjunkturförändringar såsom koreainflationen på 1950‐talet, och oljekrisen på 1970‐talet.
1 Roos, Britta, Gelotte, Hanna. Hej bostad, om bostadsbyggande i Storstockholm 1961 – 1975. Stockholm. s. 8 – 9
2 Werin, Lars(red.)(1993), Från räntereglering till inflationsnorm. Stockholm. s. 158
3 Dopnamnet var Djus Anders Viktor Andersson, men han bytte 1914 namn till Anders Diös, Jag kommer att benämna honom efter det senare namnet i texten.
4 Gabrielsson, Jan (1986), Anders Diös – Mannen och hans verk.
De fick ta del av rekordåren på 1960‐talet, och det stora samhälleliga byggnadsprojektet
”miljonprogrammet”.
Syfte, frågeställningar och avgränsning
Mitt syfte är att redogöra och förklara hur politiska bostadssociala ambitioner i samverkan med den svenska finans och penningpolitiken och konjunktursvängningarna kan ha påverkat ett svenskt byggnadsföretag mellan 1960‐1980. Fokus kommer att vara på miljonprogramsåren som varade mellan 1965‐1974 då staten bestämde att en miljon nya bostäder skulle byggas. I denna uppsats kommer Byggnadsfirman Anders Diös stå som exempel för hur ett företag kan ha påverkats av ett samhälleligt byggprojekt, så som miljonprogrammet. För att svara på detta syfte har jag brutit ned några konkreta frågor som jag ämnar svara på, och dessa är:
Vad har miljonprogrammet haft för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös under tiden för miljonprogrammet?
Vad har miljonprogrammet haft för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren efter miljonprogrammet var avslutat?
Vad kan ha styrt vad för typ av bostäder Byggnadsfirman Anders Diös tagit på sig att bygga?
De avgränsningar jag valt att göra har jag gjort av fler anledningar. 1960‐talet är de ”stora projektens” tid i Sverige. Som kanske får sitt tydligaste utryck i miljonprogramsåren och utbyggnaden och förnyandet av de svenska förorterna. Miljonprogrammet kan ses som kulmen av ett långtgående socialdemokratiskt program för att förbättra bostadssituationen för alla människor i samhället. Dessa bostadssociala ambitioner hade sin början under 1930‐
talet och de beslut och regleringar som genomfördes då och fram till 1960 är inte oviktiga
men de är inte i fokus för min studie därför kommer dessa år att behandlas i ett
bakgrundskapitel för att ge perspektiv, dock är interventioner på bostadsmarknaden ofta av
sådan art att om man vill studera dess implikationer så måste detta ske med ett
tidsperspektiv. Därför kommer mitt bakgrundskapitel vara relativt omfattande.
Byggnadsfirman Anders Diös får stå som exempel för byggbranschen under denna period på grund av olika faktorer. Byggnadsfirman Anders Diös är under den berörda perioden ett relativt stort bolag på den svenska marknaden. Det har den storlek och styrka som krävs för att agera och konkurrera på både lokala och regionala marknader. De är dock inte i en sådan stark ställning på den svenska marknaden att de kan använda sin storlek för att slå ut andra aktörer på marknaden, Diös måste konkurrera med det företaget känner bäst till vilket i detta fall är bostäder.
Forskningsläge
Samhälleliga byggprojekt, då främst byggandet av bostäder, är ett ämne som varit mål för mycket forskning inom en ett flertal discipliner och från flera olika infallsvinklar. Den nationalekonomiska och ekonomisk‐historiska forskningen som rör finans och penningpolitik i Sverige under 1900‐talet rör indirekt också de stora byggprojekten. De flesta verkar vara överens om de stora byggprojektens relevans för Sveriges ekonomi, men i vilken utsträckning de behandlas varierar.
Den disciplin som kanske behandlat de stora statliga byggprojekten mest är konstvetenskapen. Otaliga avhandlingar finns i ämnet om det svenska bostadsbyggandet, rekordåren och miljonprogrammet. Det finns en stark vilja att säga någonting i dessa texter.
Författarna är för eller mot det bostadssociala ambitionerna staten byggt med, man tycker förorternas estetik bidrar positivt till vårt samhälle eller så tycker man inte att de gör det.
Då det gäller Anders Diös och hans byggfirma har det skrivits ett antal böcker, artiklar och pamfletter. Tyvärr är de flesta av dessa totalt ovetenskapliga. Byggnadsfirman har själv gett ut ett antal skrifter om sig själva och deras förehavanden. Mycket har också skrivits i samband med att antingen byggnadsfirman eller Anders Diös själv har firat någon typ av jubileum. De flesta har en klart hagiografisk ton och lämnar mycket övrigt att önska. Det som går att använda ur dessa skrifter om Diös är fakta om hans liv, årtal och liknande.
Material
I mitt arbete har jag använt mig av ett flertal olika källor för att besvara mina frågor. Den litteratur och de källor jag använt mest är:
Uppsala stads historia av Tommy Möller har jag använt mig av för att förstå vad det var
för typ av förutsättningar Diös hade under sin etablering i Uppsala. Den kontextualiserar
Uppsalas plats i Sverige på ett bra sätt.
Jan Gabrielssons bok: Anders Diös – mannen och hans verk, har jag använt mig av då det gäller fakta kring Anders Diös liv, viktiga årtal i företagets tidiga historia och i vissa fall de egna kommentarer av Anders Diös som finns i boken. På grund av dess ovetenskapliga karaktär och dess tendensiösa framtoning har jag i möjligaste mån endast använt mig av årtal och liknande fakta.
För de bostadssociala ambitionernas historia har jag använt mig främst av Hej Bostad – om bostadsbyggande i Storstockholm, som är en bok utgiven av länsstyrelsen i Stockholm och Från räntereglering till inflationsnorm Lars Werin(red.) Denna bok har även varit en viktig källa då det gäller all den bostadspolitik som bedrevs från 1930‐1980.
Då det gäller årsredovisningen har jag använt mig av åren 1954‐1979.
Årsredovisningen används mest i syfte att belysa miljonprogramsåren mellan 1965‐1974.
Vad gäller själva miljonprogramsåren och turerna kring detta statliga initiativtagande har jag använt mig av flera böcker men nämnas bör Olof Erikssons bok: Byggbeställare i brytningstid som på ett systematiskt och föredömligt sätt går igenom miljonprogrammets
uppkomst, framväxt och förverkligande.
Metod
Eftersom att perioden som utgör kapitlet för historisk bakgrund, 1930‐1960, är innan årsredovisningarna för Byggnadsfirman Anders Diös börjar tryckas har jag här inte kunnat använda någon ekonomisk information direkt från företaget. Detta ser jag dock inte som något problem då mina frågor till den första undersökningsperioden har en kontextuell karaktär. Genom att både använda mig av litteratur som handlar om bostadspolitik på statlig nivå, då främst Från räntereglering till inflationsnorm, Lars Werin(red.) och litteratur som handlar om bostadspolitik på regional nivå, då främst Uppsala stads historia XI nittonhundratalet historia av Tommy Möller, kunnat skapa en bild av just de speciella förutsättningar Anders Diös och hans byggnadsfirma hade.
Genom att gå igenom Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar från 1952‐1979
har jag kunnat extrahera data och skapat diagram och tabeller över relevanta ekonomiska
aspekter som ger en god bild av Byggnadsfirman Anders Diös utveckling över tid i relation till
den pågående bostadspolitiken. Årsredovisningarna innehåller mycket olika data men jag
har valt att främst använda totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda,
omsättning och resultaträkningar. Dessa data presenterar jag i diagram i ovan nämnd
ordning och diskuterar och analyserar dem mot mina frågeställningar. Observera att de data jag använder endast är från moderbolaget Byggnadsfirman Anders Diös, då det var där byggverksamheten var förlagd, vilket är mitt huvudfokus. Det fanns en rad dotterbolag, som t.ex. tillverkade grus, och betong, men dessa kommer jag inte beröra.
Källkritik
Om man ska diskutera årsredovisningar och källkritik finns det några saker som bör nämnas.
I årsredovisningar finns det ett visst utrymme för företag att visa det man vill visa. Men om man väljer att titta på resultaträkningen så finns det väldigt små utrymmen för att fuska med siffrorna. Resultaträkningen innebär årets totala fakturering, produktions och administrationskostnader för resultatavräknade objekt. Det som kan göras är att man skjuter upp att ta med objekt i resultaträkningen till nästkommande år, men detta planerande är av marginell betydelse. Samma sak gäller då också totala antalet producerade bostadslägenheter. Men det antal som kan skjutas upp för att redovisas nästkommande år är också av väldigt liten betydelse.
I byggsektorn finns det ett visst mått av eftersläpning. Vissa projekt kan ta lång tid att färdigställa, ibland flera år. Statliga beslut och regleringar kan också ibland ta lång tid innan de ger sitt avtryck i ett företags årsredovisningar, därför har jag valt att i min redovisning av data och diagram ta med ett antal år innan miljonprogrammet och ett antal år efter för att ha möjlighet att fånga upp den eftersläpning i redovisningen som kan finnas.
Litteratur som rör bostads, finans och penningpolitik måste också alltid granskas kritiskt. Jag har undersökt många fler böcker än vad jag i min uppsats har kommit att använda mig av för att se till att det urval som författarna gjort är så objektivt som möjligt.
Definiering av begreppet miljonprogrammet
Få svenska byggprojekt har fått sådan stor uppmärksamhet, berört så många och etsat sig fast i den svenska vokabulären som miljonprogrammet. Miljonprogrammet var dock en folklig benämning på det byggprojekt som syftade till att bygga en miljon nya bostäder mellan 1965‐1974. Då det begav sig användes inte termen ”miljonprogrammet” i officiellt språkbruk.
5
5 Eriksson, Olof (1994), Byggbeställare i Brytningstid. Oskarshamn. s.44
Miljonprogrammet betyder och står för olika saker för nästan varje människa, men i denna uppsats kommer termen ”miljonprogrammet” syfta till den ursprungliga intentionen, de en miljon bostadslägenheter som ämnades byggas och de en miljon bostadslägenheter som byggdes åren 1965‐1974.
Svenskt bostadsbyggande i perspektiv 1930 – 1960
Bostadsbrist och bostadssociala ambitioner
Sverige på 1930‐talet hade Europas lägsta bostadsstandard. Ett krisprogram sattes igång 1933 där staten gick in som långivare till bostadsbyggande. Ibland med topplån på 90 procent av fastighetens värde. Den första stora bostadssociala utredningen sattes igång av Gustav Möller. Den arbetade i 14 år och kom med två slutbetänkanden, ett 1945 och ett 1947.
61933 fram till krigets början utvecklades bostadsmarknaden sakta, men i stort sett oberoende av statens ingripanden.
7Vid andra världskrigets början stannade bostadsbyggandet i Sverige upp. Troligtvis på grund av en kombination av det allmänt oroliga läget i världen och på grund av att räntan på bottenlånen gick från 3 procent till 5 procent på bara ett år. Olika åtgärder gjordes för att få igång ett bostadsbyggande. Förslag om att införa en räntegaranti på 3,5 procents ränta på bottenlån lades fram, detta infördes redan samma år
8.
En av de viktigaste regleringarna på bostadsmarknaden infördes 1942 och det var hyresregleringarna. Det innebar statlig hyreskontroll och direkt besittningsskydd för hyresgästerna. Denna reglering var en från början en krisåtgärd men kom att leva kvar i nästan samma form ända fram till 1975.
9Den bostadssociala utredningen från 1945 kan man säga ligger till grund för de kommande årtiondenas socialdemokratiska bostadspolitik. I den utredningen förespråkas en generell bostadspolitik, med bostadsbyggande för alla samhällsklasser i Sverige. Förespråkas gör också en höjd bostadsstandard för alla människor i Sverige.
10Diös drar nytta av bostadsbrist och bostadssociala ambitioner
Byggnadsfirman Anders Diös gjorde sin entré i Uppsala i början av 1920‐talet. Anders Diös hade lärt känna Uppsalas stadsarkitekt, Gunnar Leche då de byggde en sjukstuga i Enköping.
Denne Leche föreslog för Anders Diös att han skulle söka sig med sitt byggföretag till Uppsala. Där goda möjligheter fanns för att få bygga. Så blev fallet och Byggnadsfirman Anders Diös etablerade sig i Uppsala med sitt första bygge – Vaksalaskolan.
11
6 Werin, Lars(red.)(1993), Från räntereglering till inflationsnorm. Stockholm. s. 156 ‐ 157
7 SOU 1945:63. s. 153
8 SOU 1941:4
9 hyrespolitik. http://www.ne.se/lang/hyrespolitik, Nationalencyklopedin, hämtad 2010‐12‐15.
10 SOU 1945:63
11 Gabrielsson, Jan (1986), Anders Diös – Mannen och hans verk. s.41
Det Uppsala som Byggnadsfirman Anders Diös etablerade sig i under 1920‐talet var en förslummad stad i många avseenden. På 30 000 invånare fanns det cirka 370 vattenklosetter och inget enhetligt avloppssystem.
12Bostadsfrågan var viktig på riksdag och regeringsnivå under 1930‐talet. Men även på lokalpolitisk nivå i Uppsala. Inflyttningen till staden var stor, den existerade bostadsstandarden var undermålig och bostadsbristen var enorm. Bostadsbristen var fortfarande stor vid slutet av 1940‐talet i Uppsala. Diös hade själv svårt att hitta bostad till sina anställda under denna period, och det var inte ovanligt att arbetare sov i baracker insvepta i filtar. Drygt hälften av alla hushåll bodde då på endast ett rum och kök. Men saker skulle förändras. 1946 bildades Uppsalahem som skulle främja bostadsbyggande i Uppsala.
Subventioner till bostadsbyggande för lågavlönad, flerbarnsfamiljer och för pensionärer infördes. Viktig var också den lagändring som gjordes. Den medförde att statliga lån kunde börja användes för byggande i kommunal regi.
13Det är tydligt att Byggnadsfirman Anders Diös gjorde sin entré i Uppsala under en mycket gynnsam period. Både på riksnivå och på kommunnivå togs det beslut för att öka bostadsbyggandet och höja standarden på redan existerande bostäder. Att Byggnadsfirman Anders Diös kom att ha sin bas i byggandet av medelstora föreningshus
14kan förklaras med de förutsättningar som fanns i Uppsala då bolaget etablerade sig där. Den typ av hus firman byggde var av det slag som var mest eftertraktat av både riksdagen, kommunen och av invånarna själva.
1947 kom en byggnadslag som gav kommunerna planmonopol. Detta innebar att kommunerna i stort sett kunde bestämma hur, när och var det skulle byggas. Alla planer på att bygga blev tvungna att först bli godkända av kommunen innan arbetet kunde börjas.
Detta i kombination med de statliga lån kommunerna kunde få för byggande av bostäder bidrog starkt till kommunalt initiativtagande i bostadsfrågan. Kommunerna byggde ofta själva med hjälp av egna kommunala bostadsföretag, såsom HSB, AB Svenska bostäder och AB Familjebostäder, men de var även stora beställare av bostäder och andra byggnader.
15
12 Gabrielsson (1986), s.43
13 Möller Tommy, Norman Hans, Uppsala Stadshistoria XI nittonhundratalets Uppsala. Stockholm. s.149
14 Med föreningshus menas här hus som bildade en egen hyres‐ eller bostadsrättsförening.
15 Roos. s.10 – 16
Redan efter Byggnadsfirman Anders Diös uppfört några föreningshus i Uppsala blev han känd för att bygga bra bostäder med hög kvalitet.
16Man kan dra slutsatsen att
byggnadsfirmans goda rykte i Uppsala var till stor nytta då det gällde att samarbeta med kommunen som var den stora beställaren av bostäder. Framförallt för att de bostadssociala faktorerna var en sådan viktig fråga att ekonomin kring upphandlingar inte alltid var det viktigaste.
Byggnadsfirman Anders Diös och miljonprogrammet 1960 ‐ 1980
Angående byggpolitiska direktiv under 1960‐talet
Statens byggpolitik skulle gälla allt byggande i Sverige. Men eftersom att bostäder var det som ansågs viktigast blev det övervikt på byggpolitiska beslut som rörde bostäder.
Byggsektorn var av tradition en säsongsbetonad sektor. Under vinterhalvåret sjönk byggandet ofta drastiskt på grund av de svårigheter vintern förde med sig. Detta försökte man komma bort ifrån genom att införa rekommenderade igångsättningstider vilket skulle medföra vissa subventioner för byggföretagen om de följde dessa.
171960‐talet var tiden då man från statligt håll ville förändra och rationalisera byggbranschen från vad som varit ett småföretags och hantverksbransch till vad som skulle bli en byggnadsindustri. Detta gjorde man med både subtila och mer omfattande regleringar och förordningar. Statens råd för byggnadsforskning BFR, kom att leda ett utvecklingsarbete för att rationalisera byggproduktionen. BFR’s arbete med rationaliseringen, planverkets normer för byggande och byggnadsstyrelsens projekteringsnormer kom att ha stor inverkan under 1960‐talet på hur man byggde. Vad man byggde utformades till största del av regeringens bostadssociala ambitioner.
18Byggandet av bostäder hade ökat i stort sett konstant i Sverige från1940‐talet fram till 1960‐talet, ändå var bostadsbristen stor i landet. En brant stegrande urbanisering var en bidragande faktor till denna bostadsbrist. Socialdemokraternas satsning på att bygga en miljon nya lägenheter mellan åren 1965‐1974, kan ses som ett utryck för hur brännande
16 Möller. s.149 ‐ 150. Gabrielsson(1986) s.77
17 Eriksson (1994) s.33
18 Eriksson (1994) s.34‐35
bostadsfrågan var på 1960‐talet.
19Socialdemokraterna var tvungna att visa att de bostadssociala ambitioner som man visat upp från 1930‐talet och framåt fortfarande var gällande speciellt i 60‐talets enorma bostadsköer. Röster höjdes mot partiet och deras sätt att hantera bostadspolitiken så valet att dra igång miljonprogrammet måste ses som både en konsekvens av sedan lång tid tillbaka driven politik och något som det svenska folket var i yttersta behov av, och något som socialdemokraterna var i behov av för att vinna riksdagsvalet 1964.
20Expansiva regioner
1960‐talet var en tid av stark urbaniseringen i Sverige. Människor flyttade från landsbygden in till städerna, och då främst till de större orterna med Stockholm i spetsen. Den starka urbaniseringen i kombination med 1960‐talets starka optimism om Sveriges och Stockholm som en kosmopolitisk stad gjorde att det blev naturligt att lägga mycket av miljonprogrammets monumentala nyproduktion kring Stockholm.
21Att man byggde mycket kring Stockholm berodde också på att Stockholms stad hade sedan slutet av 1800‐talet köpt upp mycket mark vilket gjorde att fanns stora orörda markområden färdiga att exploatera och projektera. Beslutet från 1941 att bygga Stockholms tunnelbanenät bidrog också till att man kunde placera nya bostadsområden långt utanför stadskärnan
22Vid tiden för miljonprogrammets början fanns Byggnadsfirman Anders Diös representerad i strategiskt bra orter kring de mest expansiva regionerna. Basen fanns i Uppsala, men avdelningar som Västerås och Stockholm växte också sig starka fort, då det blev tydligt vart den största expansionen fanns på bostadsmarknaden.
23Miljonprogrammet och Diös produktion av bostäder
Man kan leta spår efter statens påverkan på Byggnadsfirman Anders Diös på flera ställen i företaget årsredovisning. Ett sätt är att titta på den totala produktionen på av bostadslägenheter i ett lite längre tidsperspektiv. Nedan visas ett diagram över produktionen av lägenheter.
19 Hall, Thomas(red.)(1999), Rekordåren, en epok i svenskt bostadsbyggande. Malmö. s.24 – 25
20 Eriksson (1994) s.61
21 http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0803/2000I02/MI03SA9301_06.pdf. s.83 – 89. För en djupare inblick i miljonprogrammets arkitektoniska del se Roos. Hej bostad om bostadsbyggande i Storstockholm.
22 Roos. s.11
23 Byggnadsfirman Anders Diös, årsredovisning 1952 – 1979, Centrum för näringslivshistoria (CFN)
Diagram 1. Byggnadsfirman Anders Diös totalt antal färdigställda bostadslägenheter, 1958 – 1977.
Källa: Egen bearbetning av Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1958‐1977. (CFN)
Den första slutsatsen man kan dra är att även om det är en ibland, rejäl fluktuation i kurvan, så har den en stigande tendens ända fram till 1973, då det sänder vänder skarpt ner.
Med miljonprogrammets start 1965 var det meningen att bostadsbyggandet skulle ligga på en bit över 100 000 lägenheter per år. Så blev dock inte fallet, vilket vi kan se spår av i Diös produktion av bostäder. Produktionen av bostäder i landet sjönk kraftigt, och Diös produktion sjönk från 4337 lägenheter 1965 till 4005 lägenheter 1966.
24Detta förklaras på samma sätt i Diös egna årsredovisningar som i aktuell forskning på området, nämligen genom att finansieringen inte var tillräcklig för bostadsföretagen på grund av att finansieringsinstituten inte kunde ge nog stora bottenlån.
25I årsredovisningen för 1966 anses kreditmarknaden som ”synnerligen hårt ansträngd”
26
24 Bilaga, tabell 1.
25 Se Eriksson(1994) s.60 och Werin(red.) s.164.
26 Årsredovisning 1966. s.8 0
1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000
1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
antal bostadslägenheter
Ett samband kan man också se då landets totala lägenhetsproduktion sjönk med 8%
27och Diös produktion föll med 7.6%
28från 1965‐1966.
Diös produktionsminskning 1968‐1969 från 5112 till 4074 färdigställda lägenheter
29kan leda tankarna till det i folkmun kallade ”idiotstoppet”. Men så behöver inte vara fallet.
Idiotstoppet som var en extrem kreditåtstramning mellan 1969‐1970 påverkade inte bostadsbyggandet i så stor utsträckning på grund av att hårda krav ställdes på bankerna så att kreditgivningen kunde hållas på en fortsatt hög nivå.
30Inget om kreditåtstramningen nämns i Diös årsredovisning för 1969. Så svaret måste sökas på annat håll. I detta fall kan det kanske finnas på upphandlingsnivå. Stora projekt med flerfamiljshus var det som dominerade byggandet av lägenheter dessa år. Ofta var det 1000 lägenheter eller fler i de nya upphandlade områdena.
31Nedgången i Diös produktion av lägenheter borde då kunna bero på att en stor upphandling som man var med och konkurrerade om, gick till någon annan.
1970‐talet blev problematiskt för bostadsbyggandet i Sverige.
Byggnadsinvesteringarna sjönk successivt från 1970 och framåt i ett antal år, både beroende på en sviktande konjunktur, en betydligt mindre ungdomsgeneration och att nettoinflyttning till städerna förbytts till nettoutflyttning 1973. 1976 var produktionen av bostäder i flerbostadshus nere i 15 000 lägenheter. Man får heller inte glömma att miljonprogrammet lyckats med sitt uppdrag att få upp produktionsvolymerna så pass mycket att en miljon nya bostäder byggdes framtill 1975, vilket förde med sig att bostadsbristen var över och efterfrågan på bostäder av då förklarliga skäl minskade.
32Den ovan nämnda situationen i Sverige kan användas för att förklara den dramatiska nedgången i Diös produktion av bostäder 1973‐1977. Men innan detta skedde en uppgång i produktionen av lägenheter med 34,7% åren 1972‐1973. Denna uppgång är svår förklara helt korrekt. En förklaring vore att ansträngningarna för att vinna upphandlingar var större åren innan då Diös produktion var låg, vilket kunde medföra större antal producerade lägenheter åren efter.
27 Werin(red.) (1993) s.164
28 Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1965‐1966. (CFN)
29 Bilaga, Tabell 1.
30 Werin (red.) (1993) s.166
31 Eriksson (1994).s 61
32 Eriksson (1994) .s 61
Det vi kan se av Byggnadsfirman Anders Diös produktion av bostadslägenheter är att det finns en viss samvariation mellan olika nationella händelser och produktionsvolymer.
Även fast hela den fluktuerande kurvan inte kan förklaras med externa faktorer kan man dra slutsatsen att miljonprogrammet bidrog till en ökad produktion av bostadslägenheter för Byggnadsfirman Anders Diös. Den lågkonjunktur som drabbade Sverige i början av 1970‐talet verkar dock ha varit en nog stark kraft för att vända det positiva resultat som miljonprogrammet haft på byggnadsfirman under 1960‐talet, vad gäller produktion av bostäder.
Byggarbetare och tjänstemän
Ytterligare spår av miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös går att söka i data för byggnadsfirmans totala antal anställda. Eftersom miljonprogrammet medförde en ökad produktion av bostadslägenheter för Byggnadsfirman Anders Diös borde också antalet anställda varit högre under denna tid eftersom att byggindustrin var en arbetsintensiv sektor. Detta kan vi se tydliga spår av i diagrammet nedan.
Diagram 4. Totalt antal anställda i Byggnadsfirman Anders Diös, moderbolaget 1952‐1978.
Källa: Egen bearbetning av Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1952‐1978 (CFN)
Antalet arbetare växer kraftigt då bostadsproduktionen i Sverige ökar, och har sin topp mellan 1964 och 1970. Sen kommer en period av stora personalneddragningar för byggfirman. Från 1970‐1972 sänker Byggnadsfirman Anders Diös antalet anställda med 23,3
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000
1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978
totalt antal anställda
%.
33Detta kan bero på att nästan hela 1960‐talet har en positiv trendutveckling vad gäller byggande, både totalt i landet och för Byggnadsfirman Anders Diös, medan 1970‐talet kom att se lite annorlunda ut. I 1970 års årsredovisning finns det ett avsnitt om framtida konjunkturutsikter där det både pratas om sviktande konjunktur och arbetarlöner med en löneglidning
34som är dubbelt så hög som under 1960‐talet.
35Dessa faktorer är den troliga förklaringen till att Byggnadsfirman Anders Diös gjorde sig av med så pass många anställda. Man hade helt enkelt för många anställda för den utveckling man trodde marknaden skulle ta.
Då det gäller anställda kan vi konstatera att under miljonprogrammet bidrog till en starkt ökad skara anställda hos Diös, men att 1970‐talets konjunkturutveckling gjorde att man behövde göra förändringar i vad gällde antalet anställda.
Efter de stora avskedningarna skett 1970‐1972 började byggfirman sakta men säkert anställa mer personal igen. Även fast miljonprogrammet var på väg mot sitt slut och det var en dålig konjunktur i Sverige så slutade inte byggfirman att arbeta. Bostadsbyggandet stod för en stor del av Diös produktion men de byggde även mycket annat, till exempel industribyggnader och kommunala byggnader så som daghem och sjukhus. Då produktionen av bostadslägenheter sjönk i Sverige fanns det fortfarande byggnader som behövde byggas och marknader man kunde konkurrera på.
Diös ekonomiska expansion 1960 – 1980
Byggnadsfirman Anders Diös huvudarena för produktion låg under miljonprogramsåren i stockholmsregionen. Denna region var störst vad gällde nyproduktion av flerbostadshus, flerbostadshus som var det signifikativa för miljonprogramsåren. Då produktionen av flerbostadshus totalt kollapsade vid slutet av miljonprogrammet borde detta ha påverkat Diös då produktionen av bostäder stod för cirka 70 % av företagets totala produktion under hela företagets livstid. Så blev dock inte fallet. Byggnadsfirman Anders Diös fortsatte att expandera och växte sig successivt större. Låt oss studera företaget omsättning för att där se om man kan urskilja miljonprogrammets konsekvenser för företaget.
33 Bilaga, Tabell 2.
34 Med löneglidning menas löneökning som sker utöver det som fastställts i kollektivavtal.
35 Byggnadsfirman Ander Diös årsredovisning 1970. s.15
Diagram 2. Omsättning för moderbolaget Byggnadsfirman Anders Diös 1952 – 1979. Även deflaterat till 1979 års fasta priser.
Källa: Egen bearbetning av Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1952‐1979 (CFN)
Som vi ser ovan ökade Byggnadsfirman Anders Diös sin omsättning kraftigt, nästan utan avbrott från 1960‐1979. Kurvan följer i stora drag den totala produktionen av bostadslägenheter i landet enda fram till 1972 då landets och Byggnadsfirman Anders Diös produktion av bostadslägenheter faller men omsättning för byggnadsfirman ökar.
Denna ökning beror på att då produktionen av lägenheter minskade ökade produktionen av småhus explosionsartat. Ökningen skedde inte heller kring storstäderna.
Det var mindre städer och orter som stod för den överlägset största produktionen av bostäder efter miljonprogrammets avslutande. 1974 stod storstadsregionerna för endast 35
% av den totala produktionen.
36Diös klarade denna övergång i produktion från flerbostadshus till småhus av många anledningar. En anledning är att basen för Diös produktion alltid varit förhållandevis bred. Då de
flesta byggjobben fanns inom flerbostadstillverkning i storstadsregionerna hade alltid Byggnadsfirman Anders Diös kvar en bred plattform i Uppsala, där man fortsatte att tillverka
36 Eriksson (1994) s.62 0
200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978
Omsättning (m.kr)
omsättning deflaterad till 1979 års priser
mindre typer av hus. Under hela miljonprograms eran expanderade Byggnadsfirman Anders också genom uppköp av mindre byggföretag i mindre orter och städer över hela Sverige.
Några av de städer där firman etablerar sig var: Trollhättan, Nyköping, Östersund, Karlstad, Skövde, Gävle, Västerås och Sundsvall.
37Denna expansion i Sveriges mindre städer under miljonprogramsåren är en rimlig anledning till att Byggnadsfirman Anders Diös fortsätter expandera efter miljonprogrammet slut. Expansionen i sig blir också möjlig av miljonprogrammet eftersom det medför en rationalisering av byggandet, och upphandlingar som växer, vilket de medelstora och stora företagen kan dra nytta av och konkurrera ut mindre byggare.
38Om omsättningen för Byggnadsfirman Anders Diös kan man sammanfattningsvis säga att omsättningen ökar både under själva miljonprogrammet och efter de nästkommande fem åren. Ökningen under miljonprogrammet kan förklaras med den produktionsökning som sker hos byggnadsfirman.
39Ökningen som sker efter miljonprogrammets slut kan också kopplas till miljonprogrammet men då på grund av de expansionsmöjligheter miljonprogrammet medförde.
Både total produktion av lägenheter, totalt antal anställda och omsättningen är viktig data, men det som i slutändan räknas för ett företag är resultatet.
Diös resultaträkningar
En resultaträkning handlar om utgifter och intäkter, och slutgiltigt vinst eller förlust. För att söka miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Ander Diös kan vi undersöka det som var viktigast för företaget – resultatet.
37 Dessa städer är ett axplock av alla städer byggnadsfirman etablerade sig i. För en förteckning av alla se Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1960‐1980.
38 Eriksson(1994) s.57‐59
39 Se bilaga, Tabell 1.
Diagram 3. Resultat (t.kr) för Byggnadsfirman Anders Diös 1954‐1979. Även deflaterat till 1979 års fasta priser.
Källa: Egen bearbetning av Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1954‐1979 (CFN)
I diagrammet ovan kan vi se Byggnadsfirman Anders Diös resultat både innan, under och efter miljonprogrammet. Det vi kan se är att resultatet inte helt följer den ökade produktionen av bostadslägenheter. Från det mycket goda året 1959 gör byggnadsfirman att brokigt resultat under miljonprogrammet första fem år, innan resultatet sticker iväg för att nå sin topp 1973. Detta kan tyckas märkligt då man vid en första tanke kan tycka att resultatet borde följa med den ökade produktionen upp, men här är faktorerna många som man måste väga in.
Några faktorer har vi gått igenom redan, nämligen ‐ byggbranschen gick från att vara en småföretagsbransch till att bli en byggindustri, med färre och större aktörer.
Byggprocessen rationaliserades så att produktionen av bostäder blev billigare och man kunde producera bostäder i ett högre tempo. Upphandlingarna växte också så pass att de kunde röra sig om hus i tusental. Allt detta borde rimligtvis ha fört med sig en hårdare konkurrens och mindre marginaler för aktörerna på marknaden. Eftersom som att Byggnadsfirman Anders Diös var ett relativt stort företag, men inte jämförelsevis så stort
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000
1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978
Resultat
Resultat i 1979 års fasta priser
som t.ex. den stora konkurrenten SKANSKA
40, är det rimligt att anta att då de konkurrerade om samma byggprojekt, under miljonprogrammet blev Byggnadsfirman Anders Diös tvungen att ge lika lågt pris som t.ex. SKANSKA men med sämre marginaler på grund av sin storlek.
Resultatet har även att göra med strukturen av Diös företag. Det mycket goda resultatet som byggnadsfirman gör 1973 infaller med det högsta antalet producerade lägenheter som Byggnadsfirman Anders Diös gör under miljonprogrammet. Men produktionen som ensam faktor är inte nog för att förklara den stora goda resultatet det året. Resultattoppen infaller också då byggfirman genomfört stora personalneddragningar.
De genomför alltså stora effektiviseringar då de kan toppa sin produktion av bostadslägenheter med en väsentligt mindre arbetsstyrka.
De positiva siffor som vi hittills har kunna härleda till miljonprogrammet vad gäller produktion av bostadslägenheter, antal arbetare och omsättning, följer inte med till resultatet. Byggnadsfirman Anders Diös gör ett mycket gott resultat, under hela miljonprogrammet, men då man kommer fram till resultatet blir miljonprogrammets konsekvenser på byggfirman inte lika tydliga.
Sammanfattning och diskussion
För perioden 1930‐1960 kan vi se att de bostadssociala ambitionerna hos den svenska staten styr mycket av Byggnadsfirman Anders Diös produktion. Det skapas en byggnads‐ och bostadspolitik som gynnar byggandet av bostäder. Det finns också ett behov på marknaden på just bostäder då det är stor bostadsbrist i Sverige.
De bostadssociala ambitionerna råder även över Diös produktion av bostäder under 1960‐talet, då miljonprogrammet både är resultatet av en ideologi och av en efterfrågan på marknaden. I början av 1970‐talet är det tydligt att lågkonjunkturen och marknaden tar över rodret för vart Byggnadsfirman Anders Diös styr sin produktion. Produktionen av flerbostadshus faller på grund av efterfrågan som är en konsekvens av främst lågkonjunkturen och Byggnadsfirman Anders Diös går över till att mer producera småhus.
Miljonprogrammet fick många konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös.
Produktionen av bostäder ökade, omsättningen ökade och antalet anställda ökade.
Byggnadsfirman Anders Diös resultat var relativt stadigt och högt under miljonprogramsåren, dock kan man inte se samma stegring på resultatet som på de andra
40 Sveriges industriförbund (1985), Sveriges Industri. Stockholm. s. 319
undersökta datamängderna. Vad detta beror på är troligtvis den förändrade byggmarknad som miljonprogrammet förde med sig och att Diös inte var ensam på marknaden. All den rationalisering som genomfördes på byggmarknaden och den höjda produktionstakten medförde en ökad konkurrens vilket syns i Byggnadsfirman Anders Diös resultat.
Miljonprogrammet fick indirekt konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös efter det var slut. Den expansion byggfirman fick möjlighet till under miljonprogramsåren har varit mycket avgörande för att klara den förändring som skedde inom bostadssektorn på mitten 1970‐talet. Dock bör man vara försiktig med slutsatser kring Diös expansion och vad som skedde i slutet mot 1970‐talet. En djupare undersökning av andra aktörer på byggmarknaden och om hur konkurrensförhållandena såg ut skulle kunna ge en bättre bild av miljonprogrammet inverkan efter dess slut. Byggnadsfirman Anders Diös nådde en sådan storlek mot slutet av 1970‐talet att deras ställning på marknaden förändrades. De blev en stor aktör på marknaden och fick kraften att växa både vertikalt och horisontellt.
Företagsstrukturen blev då också mer komplicerad med koncernstruktur och en mängd koncernbolag. Därför kan jag i min slutsats bara sträcka mig till att miljonprogrammet efter sitt slut gav Byggnadsfirman Anders Diös utrymme till att göra denna resa mot byggnadsindustrins topp.
Bilaga
Tabell 1
Antal producerade bostadslägenheter 1958‐1977.
År Antal producerade bostadslägenheter
1958 2309
1959 3899
1960 2737
1961 2836
1962 3758
1963 3784
1964 3619
1965 4337
1966 4005
1967 4138
1968 5112
1969 4074
1970 5779
1971 4772
1972 4663
1973 6283
1974 3924
1975 2983
1976 2270
1977 2113
Källa: Källa: Egen bearbetning av Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1958‐1977 (CFN)
Tabell 2
Totalt antal anställda i moderbolaget Byggnadsfirman Anders Diös 1952‐1979
År Totalt antal
anställda
År Totalt antal
anställda
1952 2416 1966 3884
1953 2300 1967 4154
1954 2275 1968 4005
1955 2380 1969 4170
1956 2300 1970 4041
1957 2159 1971 3472
1958 2698 1972 3100
1959 2911 1973 3126
1960 2763 1974 3322
1961 3045 1975 3302
1962 3327 1976 3516
1963 3640 1977 3769
1964 4127 1978 3790
1965 4342 1979 3995
Källa: Egen bearbetning av Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1952‐1979 (CFN)
Tabell 3
Omsättning i miljoner kronor, moderbolaget Anders Diös 1952‐1979. Även deflaterad omsättning till 1979 års prisnivå.
År Omsättning (m.kr) omsättning
deflaterad till 1979 års priser
År Omsättning (m.kr) omsättning
deflaterad till 1979 års priser
1952 90 355 1966 370 917
1953 85 333 1967 467 1112
1954 90 351 1968 494 1153
1955 100 379 1969 512 1163
1956 103 372 1970 577 1226
1957 110 380 1971 567 1122
1958 138 457 1972 600 1120
1959 163 536 1973 702 1228
1960 166 525 1974 776 1235
1961 211 652 1975 864 1253
1962 249 734 1976 1028 1350
1963 277 793 1977 1258 1484
1964 328 911 1978 1323 1418
1965 390 1000 1979 1591 1591
Källa: Egen bearbetning av Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1952‐1979 (CFN)
Tabell 4
Resultat (t.kr) för Byggnadsfirman Anders Diös 1954‐1979, även deflaterat till 1979 års fasta priser.
År Resultat Resultat i 1979 års fasta
priser
1954 975 3800
1955 1285 4875
1956 1934 6986
1957 2117 7318
1958 3262 10812
1959 5363 17639
1960 3362 10623
1961 2962 9157
1962 3254 9598
1963 3161 9054
1964 4527 12574
1965 3603 9514
1966 4550 11274
1967 4891 11648
1968 3179 7420
1969 2492 5662
1970 6210 13200
1971 6553 12965
1972 10813 20182
1973 22059 38596
1974 18130 28855
1975 9377 13595
1976 9400 12348
1977 2600 3068
1978 7400 7930
1979 14300 14300
Källa: Egen bearbetning av Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar 1954‐1979 (CFN)
Käll‐ och litteraturförteckning
Otryckta källor
Centrum för näringslivshistoria (CFN)
Byggnadsfirman Anders Diös, årsredovisningar 1952‐1979 Tryckta källor
Statens offentliga utredningar, SOU 1941:4 Statens offentliga utredningar, SOU 1945:63
Litteratur
Roos, Britta. (red.) Hej Bostad, om bostadsbyggande i Storstockholm 1961‐1975. Stockholm.
Werin, Lars(red.)(1993), Från räntereglering till inflationsnorm. Stockholm Gabrielsson, Jan (1986), Anders Diös – Mannen och hans verk.
Eriksson, Olof (1994), Byggbeställare i Brytningstid. Oskarshamn
Möller Tommy, Norman Hans, Uppsala Stadshistoria XI nittonhundratalets Uppsala. Stockholm Hall, Thomas(red.)(1999), Rekordåren, en epok i svenskt bostadsbyggande. Malmö
Sveriges industriförbund (1985), Sveriges Industri. Stockholm
Elektroniska källor
http://www.ne.se/lang/hyrespolitik, Nationalencyklopedin, hämtad 2010‐12‐15 Ylander, Hans. Tätortsutveckling i Sverige.
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0803/2000I02/MI03SA9301_06.pdf, hämtad 2011‐01‐09
