Förslag till exploatering
-Området Domherren 7 och 12, Boden
Emelie Eriksson Wilma Holmgren
Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Förord
Denna rapport har vi skrivit under vår utbildning i Samhällsbyggnad, Luleå tekniska
universitet. Det har varit ett arbete som har pågått under läsperiod fyra, år 2021. Detta är ett arbete som utförts som en sista rapport för vår utbildning och vi har valt att planera för två lägenhetshus i Bodens kommun med anledning att vi båda är uppväxt i kommunen och att det just nu sker en stor utveckling kring företag i kommunen.
Vi vill rikta ett stort tack till de personer som ställt upp på intervjuer kring ämnet, Sofia Bergvall, Helena Marttala, Per Broström och Stig Johansson. Vi vill även tacka Jonny Nilimaa som både har varit vår handledare genom detta arbete och även kursansvarig för vår utbildning samt Camilla Lindmark som också har varit vår handledare i detta arbete.
Boden, maj 2021
Emelie Eriksson
Wilma Holmgren
Sammanfattning
Syftet med denna rapport är att undersöka efterfrågan och möjligheten till exploatering av området Domherren 7 och 12, Bodens kommun samt att ta fram ett förslag för hur detta kan gå till. Målet med rapporten är att undersöka möjligheten för en exploatering i ett område i Bodens kommun genom att undersöka möjligheterna när det kommer till vatten och avlopp, elförsörjning samt geoteknisk undersökning. Det gör vi genom att analysera det tilltänkta området med avseende på potential, eventuella begränsningar samt vilka åtgärder som krävs.
Våra långsiktiga mål är att exploateringen ska vara lönsam och bidra med positiva
erfarenheter samt att exploateringen bidrar till bra balans i området. För att få fram ett resultat har vi valt att besvara följande frågeställningar:
- Finns behov av en exploatering i Bodens kommun?
- Vilka möjligheter finns för en exploatering?
- Vilka begränsningar kan det finnas med en exploatering?
Resultatet talar för att en exploatering av området är möjlig för de planerna vi haft. Två
lägenhetshus där respektive hus består av tre våningar. Det behöver göras uppdaterade
undersökningar för att säkerställa att resultaten från de tidigare undersökningarna fortfarande
stämmer överens med hur det ser ut idag. Enligt de tidigare undersökningarna föreligger inget
hinder för en exploatering av området Domherren 7 och 12, Boden.
Innehållsförteckning
Förord ... i
Sammanfattning ... ii
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2. Syfte ... 1
1.3 Frågeställningar ... 2
1.4 Avgränsningar ... 2
2. Material och metoder ... 3
3. Bodens kommun ... 4
3.1 Bostadstyper ... 4
3.2 Attraktiva boenden ... 5
3.3 Målgrupp ... 5
4. Planområdet ... 6
4.1 Detaljplan ... 7
4.2 Närliggande område ... 8
4.3 Vatten och avlopp ... 9
4.4 Elförsörjning ... 10
4.5 Infrastruktur ... 10
4.6 Avfall ... 11
4.7 Geoteknisk undersökning ... 12
4.7.1 Radon ... 14
5. Förslag ... 16
5.1 Förutsättningar ... 16
5.1 Lägenhetstyp ... 17
5.1.1 Hus 1 ... 18
5.1.2 Hus 2 ... 19
6. Resultat ... 21
7. Diskussion och slutsats ... 23
8. Referenser ... 24
8.1 Otryckta källor ... 24
8.2 Tryckta källor ... 24
9. Bilagor ... 26
9.1 Intervjufrågor ... 26
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I Sverige har kommunerna planmonopol, vilket innebär att alla detaljplaner tas fram av dem.
I en sådan plan talas det om vad som får och inte får göras inom planområdet och även planläggningen av mark och vatten. Vad som sägs i en detaljplan är bindande för kommande bygglovsprövningar.
En detaljplan tas fram med hänsyn till PBL (Plan- och bygglagen) och miljöbalken. Vid genomförandet ska en undersökning gällande miljöpåverkan genomföras (Boverket.se, 2021).
En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som innebär att kommunen får reglera användningen av mark- och vattenområden samt testa om ett visst område är bra lämpat för att bygga på. Syftet är att göra avvägningar mellan olika typer av intressen men även att ta ställning till hur ett område bör eller kan utvecklas.
Kommunen bär ansvaret för om en detaljplan ska påbörjas och när den tas fram kan
kommunen välja mellan standard-, utökat- eller samordnat förfarande. När kommunen väljer förfarande ska det göras en bedömning av vilken typ av effekt eller påverkan planen
förväntas ha på sin omgivning och utifrån de aspekterna kan ett beslut fattas.
Standardförfarande används när detaljplanens förslag förenas med översiktsplanen samt att granskningsyttrande från länsstyrelsens sida inte är av betydande intresse för allmänheten eller medför en stor miljöpåverkan. Om ett eller flera av dessa kriterier inte innebär standardförfarande används istället utökat förfarande (Boverket, 2020).
Bodens kommun har tagit fram en översiktsplan där visionen är att antalet invånare i kommunen ska vara fler än 30 000 personer innan år 2025. För att nå dit krävs det åtgärder som attraherar utomstående att flytta hit där t.ex. bostäder är en prioritet. Målet är att kunna erbjuda bostäder av olika karaktär i attraktiva miljöer (Boden.se, 2020).
1.2. Syfte
Syftet med detta projekt är att undersöka efterfrågan och möjligheten till en exploatering av
1.3 Frågeställningar
- Finns behov av en exploatering i Bodens kommun?
- Vilka möjligheter finns för en exploatering?
- Vilka begränsningar kan det finnas med en exploatering?
1.4 Avgränsningar
I vårt examensarbete har vi valt att avgränsa oss till att skriva om framtagningen av
behovsbedömning och riskbedömning för att slutligen avsluta med en planbeskrivning där vi
lägger fram ett förslag på exploateringen i området. Processen kan bli lång och därför har vi
valt att begränsa projektet på detta sätt.
2. Material och metoder
För att hitta svar på de frågeställningar vi har kommer vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer, med anledning av att vi vill kunna få specifika svar på våra enskilda frågor. Dessutom kommer en stor del av arbetet att bestå av litteraturstudier i form av tidigare forskning kring rapporter som är aktuella för ämnet samt olika typer av statistik som är aktuell för vår studie.
Vi har valt att använda oss av dessa metoder eftersom litteraturstudien är ett bra sätt för oss att inte behöva göra om ett jobb som redan är gjort då vi istället kan fokusera på ny sorts fakta kring ämnet. Fördelarna med den kvalitativa metoden i form av våra planerade
intervjuer är att vi på ett enkelt sätt kan få djupare och utförligare svar än om vi skulle använt
oss av exempelvis en enkät. Nackdelarna är att resultatet inte blir lika översiktligt och därför
har vi valt att kombinera den kvalitativa metoden tillsammans med tidigare studier och
statistik som redan är framtaget.
3. Bodens kommun
Som tidigare nämnts har Bodens kommun en målbild om att innan år 2025 ha mer än 30 000 invånare. Samtidigt ligger fokus i att vara en växande kommun som förknippas med
utveckling, trygghet och livskvalitet.
Figur 1. Diagram över befolkningsökning fram till år 2025.
Vi tog kontakt med Sofia Bergvall som arbetar som samhällsstrateg på avdelningen Fysisk planering på Bodens kommun sedan år 2013. Hon arbetar med översiktsplaner,
planeringsunderlag, detaljplanering samt diverse utredningar som hon eller konsulter tar fram. Enligt Sofia arbetar Fysisk planering framförallt med översiktsplaner, detaljplaner, befolkningsprognoser samt bostadsförsörjningsfrågor när det handlar om kommunens mål för befolkningen innan år 2025.
3.1 Bostadstyper
I Bodens kommun fanns det år 2015 omkring 15 500 bostäder. Drygt hälften av dessa är
småhus som till största del ligger centralt i kommunen. Cirka 5625 av småhusen ligger inom
centralorten och ungefär 2725 ligger inom landsbygdsområden. Resterande bostäder i
kommunen är lägenheter i flerbostadshus där cirka 5100 av dessa är hyresrätter och 1470 är
bostadsrättslägenheter. Även bland lägenheter i flerfamiljshus ligger den största delen inom centralorten då det finns cirka 6380 lägenheter där och endast omkring 190 inom
landsbygdsområdena (Bodens kommun, 2015).
När det kommer till vilken typ av lägenheter som Bodens kommun fokuserar på i nuläget förklarar Sofia att de satsar på alla typer av byggnationer men att dessa typer skiljer sig åt på olika geografiska platser i kommunen. Generellt kan man säga att det i centrala Boden fokuseras på flerbostadshus, trygghetsboende och äldreboende. I Sävast, som är en växande stadsdel, är det både flerbostadshus och småhus. De följer inriktningen från
bostadsförsörjningsprogrammet.
3.2 Attraktiva boenden
Genom att försöka skapa attraktiva boenden vill kommunen öka efterfrågan. Attraktiva boenden kan innebära närhet till Bodens centrum och den service som finns där, närhet till natur, utsikt över öppna landskap och vatten samt en hög kvalitet när det kommer till boendemiljöer och gestaltning. Syftet med att fokusera på attraktiva boenden är främst att försöka få personer utanför kommunen att bosätta sig inom Bodens kommuns gränser. I Bodens kommun är de attraktiva boendena, utifrån de tidigare nämnda aspekterna, belägna i de centrala stadsdelarna samt i områdena nedströms i älvdalen (Bodens kommun, 2015).
När vi frågar Sofia om det är något specifikt område inom Bodens kommun som de vill se att det byggs mer på är det Sävast, Sävastön samt i centrala Boden som byggherrar framförallt vill tilldelas mark för att kunna bygga. Kommunen vill även fokusera på att marknadsföra och skapa god planberedskap i andra delar av kommunen som t.ex. Trångfors, Harads och Bodträskfors.
3.3 Målgrupp
Enligt Sofia följer de visionen om att utöka befolkningen i Bodens kommun. Hon är tydlig
med att de inte vill exkludera någon målgrupp och att målet är att skapa flyttkedjor där det
ger upphov till omflyttningar inom bostadsbeståndet. Det sker när bl.a. äldre flyttar från sina
hus till en bostads - eller hyresrätt vilket i sin tur leder till att ett “småhus” frigörs. Effekten
av det kan vara att flera hushåll därmed kan förbättra sin bostadssituation med förutsättning
att bostäder frigörs efter personen som flyttat in i en nyproduktion istället för att bo kvar där resten av sina liv.
4. Planområdet
Tomten Domherren 7 är totalt ca 3 200 𝑚
!. På tomten står det idag ett lägenhetshus med tillhörande parkering och carport. Fastighetsägaren är lika som markägaren, Lundströms fastigheter. Tomten Domherren 12 beräknas vara ca 1500 𝑚
!och markägaren är Bodens kommun. Tomten är idag helt grästäckt med ett fåtal träd närmast vägen. Tomten som vi planerar att bygga fastigheterna på beräknas vara totalt 2500 𝑚
!, se Figur 2.
Figur 2. Planområdet markerat i rosa med angiven area.
Figur 3. Planområdet år 1958 till vänster och 2020 till höger.
4.1 Detaljplan
I vår intervju med Sofia Bergvall besvarade hon frågor kring området Domherren 7 och 12.
Det finns en detaljplan från 1961 som visar att man får bygga bostäder i sammanbyggda hus.
Dessa hus får vara tre våningar och ha ett garage i förhöjd källarvåning. Det finns även ytterligare en detaljplan från 2001 som anger att bostäder i det aktuella området får vara tre våningar höga. Det som bör tas i beaktning är framförallt trafikbullret från riksväg 97 som svänger västerut. Det leder till att bullerkällan finns på två leder vilket kan vara ett problem även fast det finns möjligheter att förebygga detta med bullerdämpande åtgärder.
När det kommer till frågan angående hur möjligheterna ser ut när tomterna ägs av olika
fastighetsägare, svarar Sofia att det är viktigt att fastighetsägarna kommer överens. Bodens
kommun som markägare med planmonopol och Lundströms Fastigheter som privat hyresvärd
behöver vara eniga om vad som ska göras med platsen. En tänkbar möjlighet skulle kunna
vara ifall någon av markägarna vill sälja sin fastighet till den andra. Sammanfattningsvis är
det kommunikationen mellan markägarna som blir det viktigaste i denna fråga.
Figur 4. Illustrationsbild med fastighetsbeteckningar.
4.2 Närliggande område
Området Domherren 7 och 12 är beläget i centrala Boden, vid korsningen Garnisonsgatan - Lulevägen. Närområdet består av lägenhetshus och i närheten finns skolor, mataffärer, badhus och idrottshall. Figur 5 visar ett flygfoto över en del av Boden där planområdet är markerat med rött. De gula cirklarna representerar Hildursborg idrottshall, Brottarnas hus samt badhuset Nordpoolen. De blå cirklarna visar skolorna, där den privata skolan
Noblaskolan är närmast belägen sett till planområdet och den andra är den kommunala skolan Stureskolan. Orangea cirklarna visar mataffärerna Coop, Ica och Willys. Utöver dessa finns närhet till både polis och vårdcentral men dessa är inte utmärkta i figuren.
Både Bodens lokaltrafik och Länstrafiken Norrbotten trafikeras på riksväg 97 där den
närmsta busshållplatsen är på Lillåbron, som visas grönt i Figur 5.
Figur 5. Flygfoto över del av Bodens kommun.
4.3 Vatten och avlopp
Vi har haft kontakt med Helena Marttala, VA-ingenjör på avdelningen för vatten, avlopp och avfall på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Hon besvarade våra frågor kring hur VA-
ledningarna på de aktuella tomterna ser ut. Hon svarade att båda fastigheterna ligger inom verksamhetsområde för kommunalt VA, vilket innebär att exploateringar ska anslutas till det allmänna VA-nätet, både vad gäller dricksvatten och spillvatten.
På Domherren 7 finns det redan en VA-anslutning till det befintliga huset som står på det aktuella området men på Domherren 12 finns det idag inga VA-ledningar. Lösningen på detta är att i det initiala skedet göra en enklare projektering eller kontroll av möjligheten att
höjdmässigt ansluta de båda fastigheterna samt att undersöka var det finns lämpliga ledningar
att ansluta till och vilken kapacitet som behövs. Detta sker inför bygglovsprocessen eller
genom att söka förhandsbesked för den planerade byggnationen som i sin tur oftast skickas på
De aspekter som tas i beaktning i förhandsbeskedet är bl.a. framräkning av
anläggningsavgiften utifrån vilken storlek fastigheten beräknas ha samt antalet planerade lägenheter i fastigheten. Det skapas en formell beställning genom inlämning av en blankett för servisanmälan och VA. Bodens kommun upprättar servisledningar fram till
förbindelsepunkten vid fastighetsgränsen, dvs. ledningen som förbinder en fastighets enskilda ledning med kommunens ledningsnät.
När det gäller dagvatten finns en antagen dagvattenstrategi som säger att man behöver fördröja dagvatten inom fastigheten innan det sker ett utsläpp till det allmänna ledningsnätet.
Vid exploatering av mark får inte avrinningen öka. För att förebygga detta ska vattnet fördröjas inom fastigheten och nära källan. Detta för att föroreningar tas bort vid källan istället för i det allmänna VA-nätet. Åtgärder som kan användas för att göra detta på egen fastighet är genom infiltration. Det kan göras med hjälp av exempelvis stuprör som leder bort dagvattnet från tak som därefter kan tas upp av lämpliga grönytor där det infiltreras. Att låta grus infiltrera dagvatten är en metod som effektivt renar från, samt fördröjer att det uppstår, föroreningar (Chlot et al, 2019).
4.4 Elförsörjning
I denna fråga har vi intervjuat Per Broström, elnätplanerare på Bodens Energi AB. Han besvarade våra frågor kring elnätet på tomterna. De kan erbjuda respektive fastighet 69 kW.
Dock måste de korsa Lulevägen vilket är en statlig väg och där kan tillståndshandläggningen ta upp emot 6 månader från ansökningsdatumet. Därför krävs det bra planering så att man i god tid ansöker om detta. Pers slutsats är att en exploatering är möjlig (Broström, personlig kommunikation, 2021).
4.5 Infrastruktur
I det aktuella området finns inget behov av att planera nya vägar eftersom de hus vi planerar
för kommer att befinna sig på en plats där det redan finns lägenhetshus. In- och utfart från
området sker via befintlig in- och utfart tillhörande Bastugatan som i sin tur leder till
Garnisonsgatan. Garnisonsgatan korsar Lulevägen vilket gör att det planerade området har
direkt anslutning till riksväg 97.
I och med planeringen av ytterligare två lägenhetshus i området finns behov av ytterligare parkeringsplatser. Enligt tidigare nämnd detaljplan är det möjligt att bygga ett garage med förhöjd källarvåning under ett av lägenhetshusen. Detta är en möjlig lösning på frågan gällande parkeringsplatser. Ett annat alternativ är att bygga dessa på det som idag är en gräsmatta mellan våra planerade lägenhetshus och Smedjegatan, se Figur 6.
Figur 6. Markerat område är ett alternativ för att bygga parkeringsplatser.
4.6 Avfall
Bodens kommun tog år 2008 fram en avfallsplan med syfte att prioritera de mål som kommunen ska arbeta mot. I denna avfallsplan beskrivs det att ansvaret för
avfallshanteringen kan beskrivas som fyrdelat där kommun, hushåll, producenter och verksamhetsutövare bär ansvaret för olika delar. Kommunen har enligt miljöbanken krav att meddela föreskrifter om hanteringen av hushållsavfall samtidigt som hushållen i sin tur ska hantera avfallet i enlighet med kommunens föreskrifter. Hushållen ansvarar dessutom för att sortera ut sitt avfall.
Det är den tekniska förvaltningen som ansvarar för insamling av hushållsavfall i form av att
kommunen anlitar entreprenörer för detta. Vid hämtning av avfall från flerbostadshus
används en- och tvåfacks-fordon. Från flerbostadshus hämtas brännbart avfall flera gånger i
varierar beroende på storleken på behållaren. Storleken på behållare varierar från 140 liter upp till 750 liter (Bodens kommun, 2008).
Med anledning av detta planerar vi att ett allmänt soprum likt Figur 7 ska byggas på planområdet så att hyresgästerna tydligt kan hantera sitt avfall. För att förenkla
återvinningsprocessen krävs det information på väggarna gällande vad som får kastas i respektive behållare.
Figur 7. Exempel på vår lösning på avfallshantering.
4.7 Geoteknisk undersökning
Vi har pratat med Stig Johansson, miljöinspektör hos miljö- och byggenheten på
Samhällsbyggnadskontoret. Han bifogade de tidigare geotekniska undersökningar som utförts i centrala Boden inklusive kvarteret Domherren.
1998 genomförde Scandiaconsult AB en geoteknisk undersökning på delar av centrala
Boden. Denna tar upp stabilitetsförhållanden i slänter runt Bodån, som man finner på andra
sidan Garnisonsgatan. Denna slänt bedöms ha ett erosionsskydd av hög kvalitet vilket är
positivt för vårt bygge, även om slänten ej är i direkt anslutning till tomten, se Figur 8
(Alström & Jonsson 1999).
Figur 8. Skredriskkartering där vårt planområde är markerat i rött.
År 1953 genomfördes en fältundersökning på kvarteret Domherren med viktsondering av ingenjören E. Ridderstråle. Sonderingen förlades i hörnpunkter av ett rutnät med en längd på ca 50 meter per sida.
Sonderingen av Domherren visade på att ett sand- och molager ligger närmast markytan.
Under detta lager kommer ett skikt med gyttja som idag kallas lera. Det övergår nedåt till en mjälig mo, idag benämnd silt, vilken är fast lagrad. Historiskt sett registrerade man, förr i tiden, hur långt borrningsdjupet var för 25 halva varv, vilket man ser i Figur 9.
Ridderstråle menar att en byggnadsundergrund på Domherren ska bestå av ett mäktigt lager sand och mo. Jordarten blir dock på djupet allt mer finkornig samt erhåller en större halt av gyttja och som ställvis övergår till en ren gyttja. Hus med tre-fyra våningar ska grundläggas med plattor på sand och mo (Bergman, 1953).
En eventuell nyare geoteknisk undersökning kan vara aktuell att göra innan byggnation för att
se om några större förändringar i jorden har skett under dessa år.
Figur 9. Borrningsritning över planområdet.
Figur 10. Borrhål nr 41 och 42 som ligger inom planområdet.
4.7.1 Radon
Radon är en gas som är radioaktiv och bildas när grundämnet radium sönderfaller. Halten mäts i enheten Becquerel (Bq). I luft anges den i antalet sönderfall av ämnet per sekund i en kubikmeter luft. För bostäder och nya byggnader gäller gränsvärdet 200 bq/m3 som
årsmedelvärde för radonhalten. Vid nybyggnation kan krav ställas på byggherren att halten av
ämnet ska mätas, då konsekvensen av gasen hos människor kan leda till lungcancer. När man bygger nytt kan man förhindra markradon till en fastighet genom radonspärrar. Dessa
membran kan byggas in på grundplattan, i lagret med isolering eller under grundplattan (Svensk Radonförening, 2021).
Miljöinspektören Stig Johansson bifogade, i mail, dokument från tidigare radonmätningar på platsen som visar att vårt planområde är ett lågriskområde. Domherren 7 hade högsta
uppmätta halt 50 bq/m3 vilket är långt under gränsvärdet (Brandt, 2016).
5. Förslag
Vårt planförslag har vi valt att utforma med tanke på att det är ett område med nära anslutning till allmän service i form av bl.a. mataffärer, skolor och fritidsintressen såsom badhus och idrottshall. Området ligger centralt och dessutom i direkt anslutning till riksväg 97 vilket innebär att lägenheterna även kan bli attraktiva för personer som pendlar till sina jobb i en annan stad.
5.1 Förutsättningar
I och med att den nuvarande elförsörjningen gör att det finns möjligheter för en exploatering samt att infrastruktur i form av vägar inte behöver byggas, underlättar det vår planering av dessa bostäder eftersom det inte blir några större kostnader utöver kostnaderna för husbygget.
Lägenhetshusen ligger i ett attraktivt område, centralt i Boden, vilket i sig är en god förutsättning för att placera husen i detta område. Vi har två möjliga lösningar för parkeringsplatser samt en lösning för avfallshantering vilket fortsatt innebär goda förutsättningar för en exploatering.
Som lösning gällande fördröjning och rening av dagvatten bedömer vi att svackdiken är en effektiv lösning som dessutom bidrar till en grön och fin framsida. Framför bostäderna kommer dessa svackdiken att anläggas där dagvattnet kommer mynna ut i planterade växtbäddar där vattnet tas upp. Små broar över dikena kommer byggas fram till ingångarna till husen, likt Figur 11.
Figur 11. Fotografi på ett svackdike.
5.1 Lägenhetstyp
Till följd av att Bodens kommun inte vill utesluta någon målgrupp från bostadsmarknaden har vi valt att planera för byggande av två lägenhetshus som båda två blir hyreslägenheter.
Detta med anledning av att det riktar sig till en bredare målgrupp och ett större antal personer har därmed möjlighet att bo i området jämfört med bostadsrätter då kontantinsats inte behövs för att flytta in i en hyresrätt. Vi planerar att respektive hus ska vara tre våningar höga
eftersom övriga lägenhetshus i området sträcker sig till samma höjd och att det därför passar bättre ur ett estetiskt perspektiv.
I dessa två lägenhetshus är vårt förslag att det ska finnas en blandning av lägenheter med ett, två, tre och fyra rum. Detta förslag ger en bred målgrupp då dessa typer av lägenheter riktar sig till ungdomar, ensamstående, äldre personer samt flerbarnsfamiljer. Husen som vi
illustrerat är 40 x 14 m respektive 30 x 14 m. Båda husen är tre våningar med lägenheter och en översta våning som vi planerar att använda till lägenhetsförråd.
Figur 12. Framsidan på båda husen.
5.1.1 Hus 1
Detta är det hus vi planerar ska vara placerat längs med Garnisonsgatan och är ett aningen mindre hus än det andra. Det skiljer 10 meter avseende längden mellan detta hus och det som är planerat att placeras längs med Lulevägen. Detta hus är 30 meter långt och 14 meter brett.
Det är två trappuppgångar med tre innerdörrar på respektive våningsplan. Det totala antalet lägenheter i detta hus blir 15 stycken. Varje lägenhet har en balkong med utsikt över Bodån där balkongräcken av glas bidrar till en luftig och öppen känsla.
Figur 14. Fram- och baksida för hus 1.
Vi har planerat för att detta hus ska bestå av tre lägenheter med två rum och kök, en lägenhet med fyra rum och kök samt en lägenhet med ett rum med kokvrå. Vi har valt att repetera denna lösning på respektive våningsplan vilket innebär att det totalt kommer att finnas nio lägenheter med två rum och kök, tre lägenheter med fyra rum och kök och tre lägenheter med ett rum och kokvrå. Anledningen till den planeringen är att vi anser att två rum och kök är ett lämpligt antal rum till stor del av vår målgrupp, dvs. ungdomar, äldre personer och
ensamstående. Däremot vill vi fortfarande nå personer som antingen av ekonomiska eller
andra skäl vill bo i en lägenhet med ett rum och kokvrå samt större familjer som kan behöva
fyra rum och kök och har därför valt att ta med några av dessa typer. Se exempel i Figur 15
samt Figur 16.
Figur 16. Planlösning för hus 1, entréplan.
5.1.2 Hus 2
Det andra huset har vi planerat att vara placerat längs med Lulevägen. Huset är 40 m långt och 14 m brett, med tre trappuppgångar och tre innerdörrar på respektive våningsplan.
Figur 17. Fram- och baksida för hus 2.
På varje våningsplan finner man nio stycken lägenheter, varav åtta av dessa är två rum och kök samt en med tre rum och kök. Planlösningen och lägenheterna är likadana på alla våningsplan. Det totala antalet lägenheter i huset blir alltså 27 stycken.
Lägenheter med två rum och kök bedömer vi generellt vara väldigt populära och efterfrågade,
både för ungdomar/unga vuxna och äldre. Därför fokuserade vi på denna typ av lägenheter
även i detta hus. Genom att även kunna erbjuda tre stycken lägenheter med tre rum och kök vidgar vi vår målgrupp till t.ex. småbarnsfamiljer.
De flesta lägenheterna har samma planlösning men är i vissa fall spegelvända. Några lägenheter är planerade med en helt egen planlösning, se Figur 18.
Figur 18. Planlösning för hus 2, entréplan.
Varje lägenhet har en egen balkong mot baksidan i öst, med utsikt över Lulevägen och ett perfekt läge för morgonsolen. Balkongens väggar används som insynsskydd från grannarna samtidigt som balkongräcket i glas ger en öppen känsla.
Figur 19. Närmre bild på balkongerna mot Lulevägen.
