Kartläggning av
ekosystemtjänster i Åresjön
Emma Eriksson Norman
Final project
Huvudområde: Bachelor of Environmental Science Thesis Högskolepoäng: 15 HP
Termin/år: VT2018
Handledare: Paul Van den Brink Examinator: Erik Grönlund
Kurskod/registreringsnummer: MX004G
Utbildningsprogram: Ekoentreprenör för hållbar utveckling
Abstract
The expanded operations in Åre have led to a deterioration of the ecological status of the local lake in Åre, named Åresjön. According to the county administration of Jämtland, there is a need for measures to improve the state of the lake. This study aims to provide information for future decision making.
The method used to carry out the study was chosen to investigate what data is available about the different ecosystem services and how accessible that information is. The study was based on only existing data. Another method used in the study examines which indicators are linked to the use of ecosystem services from Åresjön.
The result shows that there are several ecosystem services in Åresjön that have user value at the present time. Some of the services highlighted in the study have been difficult to detect due to unsatisfactory availability of information. There are several indicators that show that ecosystem services connected to Åresjön are currently being used. The conclusions of the study are that there are ecosystem services connected to Åresjön, which today have a user value, but because the information about the services is not limited, a complete mapping of the services and its values cannot be performed
Sammanfattning
Den utökade verksamheten i Åre har lett till en försämrad ekologisk status för den lokala sjön i Åre vid namn Åresjön. Enligt länsstyrelsen Jämtlands län så finns behovet av att åtgärder vidtas för att förbättra tillståndet i sjön. Denna studie har som syfte att bidra med information till framtida beslutsunderlag.
Metoden som användes för att utföra studien valdes för att undersöka vilken data som finns tillgänglig för de olika ekosystemtjänsterna samt hur tillgänglig den informationen är. Studien utgick från enbart befintliga data samt en metod som används för att undersöka vilka
indikatorer som finns kopplade till nyttjandet av ekosystemtjänsterna från Åresjön.
Resultatet visar på att det finns flera ekosystemtjänster i Åresjön som har användarvärde i dagsläget. Vissa av de tjänsterna som belyses i studien har varit svåra att påvisa på grund av otillfredsställande tillgänglighet av information. Det finns flera indikatorer som visar på att ekosystemtjänsterna kopplade till Åresjön nyttjas i dagsläget. Slutsatserna av studien är att det finns ekosystemtjänster kopplade till Åresjön som idag har ett användarvärde men i och med att informationen om tjänsterna är begränsade så kan det inte utföras en komplett kartläggning av tjänsterna och dess värden.
Innehåll
Abstract ...ii
Sammanfattning ...ii
1. Bakgrund ... 1
1.1 Ekosystemtjänster ... 1
1.2. Ekosystemtjänster i sötvatten ... 1
1.3. Miljömålet levande sjöar och vattendrag ... 1
1.4. Åresjöns miljöstatus ... 1
2. Syfte och frågeställning ... 3
3. Metod ... 3
4. Resultat ... 9
4.1. Identifiering av ekosystemtjänster ... 9
4.1.1. Fiske ... 10
4.1.2. Vattenrening ... 11
4.1.3. Färskvatten ... 11
4.1.4. Inspiration ... 12
4.1.5. Lagring av kol ... 12
4.1.6. Temperaturutjämning ... 12
4.1.7. Flödeutjämning ... 13
4.1.8. Biologisk mångfald ... 13
4.1.9. Kulturarv ... 13
4.1.10. Aktiviteter kopplade till sjön och rekreation ... 14
4.1.11. Naturupplevelser ... 14
4.1.12. Utter (Lutra lutra) ... 14
4.2. Utgångspunkter för värdering ... 15
4.2.1. Värdering... 16
4.2.2. Biologisk mångfald ... 18
4.2.3. Vattenrening ... 18
4.2.4. Färskvatten ... 18
4.2.5. Lagring kol ... 18
4.2.6. Inspiration ... 18
4.2.7. Utter ... 18
4.2.8. Fiske ... 18
4.2.9. Kulturarv ... 18
4.2.10. Naturupplevelser ... 19
4.2.11. Aktiviteter kopplade till sjön och rekreation ... 19
4.2.12. Temperaturutjämning ... 19
4.2.13. Flödesutjämning ... 19
5. Diskussion ... 19
6. Slutsats ... 22
Referenser ... 23
1
1. Bakgrund
1.1 Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är ett uttryck för de tjänster som människan nyttjar från naturen (Naturvårdsverket, 2018). Konceptet ekosystemtjänster utvecklades för att skapa en förståelse för hur människans överlevnad är beroende av de tjänster som ekosystemen levererar. Att mäta ekosystemtjänster är en metod för att beräkna det arbete som naturen bidrar med till människors välfärd för att skapa ytterligare en förståelse av de värdet som tjänsterna tillför. Många ekosystemtjänster går att ersätta med teknosfäriska lösningar men till en betydligt högre kostnad. För att ett ekosystem på lång sikt ska kunna leverera tjänster så krävs det en rik variation av arter. Biologisk mångfald är grunden för att ett ekosystem kan existera. Ju fler arter som finns i ett ekosystem desto mer ökar den resiliens som ger
ekosystemet fler möjligheter att anpassa sig till både långa och kortsiktiga förändringar (Naturvårdsverket, 2017). Ekosystemtjänster är en viktig grundpelare för vår välfärd men som sällan avspeglas i samhällsbeslut (Naturvårdsverket, 2017). I och med att
ekosystemtjänster idag inte har ett tydligt monetärt värde så finns det svårigheter med att inräkna dem i beslut (Naturvårdsverket, 2017). Det betyder dock inte att det inte finns ett värde att bevara dem utan snarare är det tvärtom. Arbetet med att värdera
ekosystemtjänsterna är viktigare än någonsin då ekosystemtjänster är en viktig del för att anpassa samhället mot de klimatförändringar som förväntas ske inom en snar framtid (Naturvårdsverket, 2017).
1.2. Ekosystemtjänster i sötvatten
Ekosystemtjänster från sötvatten genererar en rad olika tjänster som bidrar till välbefinnande både hos människor och djur (Millenium Ecosystem Assessment, 2005). De två viktigaste ekosystemtjänsterna från sötvatten som har påverkan på människans välbefinnande innefattar fiske och tillgång till dricksvatten (Millenium Ecosystem Assessment, 2005). De globala klimatförändringarna förväntas att förvärra förlusten och nerbrytningen av många sötvattensområden på jorden (Millenium Ecosystem Assessment, 2005). När förändringar börjar att påverka vattenområdena så kan det vara svårt, dyrt eller rent av omöjligt att återställa miljöerna till dess ursprungliga form (Millenium Ecosystem Assessment, 2005).
1.3. Miljömålet levande sjöar och vattendrag
Riksdagens egna definition av miljömålet är "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." (Naturvårdsverket, 2016). Att bibehålla en variation inom vattenmiljöerna bidrar till biologisk mångfald. Detta då variationer av vattendrag är en förutsättning för många arter ur växt och djurlivet ska kunna överleva då deras huvudsakliga livsmiljöer är vattendrag av olika slag (Naturvårdsverket, 2016).
1.4. Åresjöns miljöstatus
Åresjön är belägen i Åre kommun som är en del av Indalsälvens vattensystem (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017) och räknas som vattenförekomst i kategorin sjö (Naturvårdsverket Miljöanalysavdelningen, 2007). Sjön är som mest 1 km bred
(Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017) och har en area på 6 km2 (Vatteninformationssystem Sverige, u.d.). Det djupaste partiet ligger vid Björnänge och har ett djup på ca 20 m
2 (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017). Åresjön är en del av vattendistriktet nr 2 Bottenhavet (Naturvårdsverket Miljöanalysavdelningen, 2007). Åreälven är det naturaområde i Jämtlands län som bedöms vara mest utsatt för exploateringstryck och har en hög påverkansrisk (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
Åresjön har naturtypen ävjestrandsjöar som 1 en av de 5 naturtyper som återfinns i Åreälven (Se figur 1). De naturtyper som förekommer i Åreälven och Åresjön uppskattas vara
ogynnsamma enligt en bedömning av Länsstyrelsen Jämtlands län (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017). Enligt Vatteninformationssystem Sverige så är den ekologiska statusen i Åresjön otillfredsställande och den kemiska statusen uppnår ”ej god” (Vatteninformationssystem Sverige, u.d.).
Åre är en tätort belägen i Åre kommun. Åre har Sveriges största skidområde och är ett av Sveriges mest etablerade turistdestinationer. Det är huvudsakligen skidåkning som är den avgörande faktorn för turister att besöka Åre. De flesta besökarna tillbringar vistelsen under vintersäsongen vilket gör att det skapas en sårbarhet för den närliggande miljön och gör den mer utsatt för angrepp (Tillväxtverket, 2016). Med en allt mer växande turismnäring och allt fler besökare så kan detta leda till påfrestningar på omgivningen (Tillväxtverket, 2016). Åre kommun har som mål med sitt utvecklingsarbete att sprida ut turismen över de olika årstiderna då Åre som turistdestination som regel kopplas ihop med vinteraktiviteter.
I och med att Åre är en populär skidort som har haft en ökande popularitet de senaste 3 decennierna så har även näringen speglat hur markanvändningen ser ut (Tillväxtverket, 2016). Blottläggning av marken för att frigöra utrymme för pister, liftar, näringslivet och boende har varit en avgörande part för att kunna utöka näringen. Detta har lett till en exploatering av terrängen som i sin tur har medfört en ökad erosion till sjön då materialtransporten mynnar ut i närliggande vattendrag. Då Åresjön ligger nedanför skidbackarna i Åre som är den största skidområdet i området så blir Åresjön extra utsatt (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017). Det är inte bara turismen som har en betydande påverkan på Åresjöns ekologiska status. Bland annat så bedrivs det skogsbruk i området kring Åresjön som kan påverka sjöns miljöer genom exempelvis att avverka träd i närheten av strandkanten vilket kan leda till brist på dött organiskt material i sjön (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017). Själva skogsbruksverksamheten kan påverka avrinningen till vattnet vilket kan ge grumling och igenslamning av sjöbotten (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
Åresjön ingår i ett Natura 2000 område enligt art och habitatdirektivet. De insatser som nu görs för att den ekologiska statusen i Åresjön ska uppnå gynnsamma värden är bland annat att länsstyrelsen Jämtlands län har tagit fram en fördjupande bevarandeplan för Åresjön samt att en revideringsprocess pågår (Naturvårdsverket, 2017).
Då det finns ett tydligt intresse både på nationell nivå för att bevara naturvärden i sjöar genom miljömålet levande sjöar och vattendrag samt ett lokalt intresse i och med att bestämmelsen av Natura 2000 så handlat denna rapport om att undersöka
ekosystemtjänster i Åresjön. Detta för att lyfta fram vilka värden från Åresjön som nyttjas av människor som verkar där. Den information som rapporten lyfter fram i denna studie kan sedan användas som underlag för framtida beslut som rör bevarandet av dessa värden.
3
2. Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att bidra med information till framtida beslutsfattare så att beslut kan enklare tas som minimerar miljöpåverkan på Åresjön kan.
De frågeställningar studien utgår ifrån är följande
• Vilka är ekosystemtjänsterna i Åresjön och vilka arter är kopplade till dessa tjänster?
• Vilka värden förekommer kopplade till ekosystemtjänsterna i Åresjön?
• Är underlaget tillräckligt informativt för att ge svar på ovanstående frågor och hur tillgänglig är då den informationen?
3. Metod
För att kunna påbörja studien så behövs två delar klargöras. Den ena delen är vilken metod som valdes för att genomföra studien och den andra delen är på vilken plats som
undersökningen kommer att utföras.
Den metod som valdes för att genomföra studien på är en bedömning på den redan
befintliga data. Bedömningen sker genom kriterier. Val av metod baserades på det faktum att studien grundar sig på redan befintliga data och i och med det bör metoden rymma ett
tillvägagångsätt för att återge hur tillförlitlig den informationen är. Detta för att stärka tillförlitligheten av den data som samlas in inför studien.
Platsen jag har valt att undersöka är område Åresjön där avgränsning sker vid strandkanten.
För att få ett naturligt flöde i arbetet och en systematisk genomgång av ekosystemtjänsterna har guiden Guide för värdering av ekosystemtjänster (Naturvårdsverket, 2015) använts.
Syftet med guiden är att vägleda myndigheter för att kunna värdera ekosystemtjänster.
Guiden består utav 6 steg:
1. Vad ska du använda värderingen till?
2. Identifiera ekosystemtjänster 3. Avgränsa analysen
4. Bestäm utgångspunkt för värderingen 5. Tillämpa värderingsmetod(er)
6. Gör en återblick
3.1. Steg 1. Vad ska du använda värderingen till?
Under steg 1 ska syftet med värderingen identifieras och frågan vilken användning värderingen har besvaras. Valet av värdestudie baserades på de exempel som angavs i guiden och är följande En värdering av befintliga ekosystemtjänster på en viss plats. Detta för att en avgränsning redan är gjord till Åresjön. I tabell 1 från guiden beskrivs sedan vilket tillvägagångssätt som rekommenderas för valt syfte. Jag valde att följa rekommendationerna från den tabellen. Nedan presenteras resultatet av tabellen.
4 Syfte med
analysen
Behövs en fullständig identifiering av ekosystemtjänster?
(Steg 2)
Ska en avgränsning göras?
(Steg 3)
Vilka
utgångspunkter för värdering?
(Steg 4)
Vilka uttryck för värde är vanliga?
(Steg 5) En värdering av
befintliga
ekosystemtjänster på en viss plats
Ja Helst inte Värdera samlad
befintlig tillgång på olika platser
Ord, Poäng, Någon fysisk enhet (t.ex. yta av någon viss naturtyp)
3.2. Steg 2. Identifiera ekosystemtjänster
I steg 2 utförs en identifiering och kategorisering av
ekosystemtjänster. Detta görs i syfte att besvara frågan från frågeställningen Vilka är
ekosystemtjänsterna i Åresjön och vilka arter är kopplade till dessa tjänster. För att kunna identifiera vilka ekosystemtjänster som återfinns i Åresjön används en bruttolista på vilka
ekosystemtjänster som går att förvänta sig i sötvattensmiljöer. Den bruttolista som användes för detta var tabell 1 från Havs och
Vattenmyndighetens rapport Ekosystemtjänster från svenska sjöar och vattendrag
(se tabell 1 i resultat) (Bergek, Sandin, Tomband, & Holén, 2017).
Tabellen har som syfte att visa på vilka ekosystemtjänster som finns kopplade till svenska sjöar och vattendrag samt att det tas upp exempel på dessa.
Figur 1: Karta på Natura 2000 Åreälven som Åresjön är en del av. I det inringade området markerat med rött återfinns Åresjön. Källa Länsstyrelsen Jämtlands län.
5
Tabell 1.
Ekosystemtjänster i sötvatten
Beskrivning
Stödjande tjänster
Biogeokemiska cykler Kolets, kvävets, syrets och fosfors cykler
Primärproduktion Fotosyntesens omvandling av koldioxid (CO2) och energi (solljus) till kolhydrater (biomassa) och syre
Näringsväv Ett fungerande flöde av energi från lägre till högre trofiska nivåer i ekosystemet
Biologisk mångfald Artrikedom och artsammansättning som ger en förutsättning för upprätthållandet av ekologiska system
Livsmiljö Livsmiljö (habitat) som ger en förutsättning för att arter ska kunna utvecklas och fortleva
Vattnets kretslopp Vattnets cirkulation i form av ånga som kondenserar och faller ned till marken som nederbörd
Reglerande tjänster
Luft- och klimatreglering Reglering via upptag av växthusgaserna koldioxid (CO2 ), metan (CH4) och lustgas (N2O)
Sedimentkvarhållning Reglering av erosion via olika jordarter
Reglering övergödning Reglering av övergödning genom omvandling av oorganiskt kväve till kvävgas, sedimantation och upptag i levande organismer
Biologisk reglering Reglering av patogena organismer genom inlandsvattnens olika förmågor att begränsa effekterna
Reglering av giftiga ämnen Reglering av giftiga ämnen genom nedbrytning, lagring i biomassa eller sedimentation
Vattenrening Rening och syresättning av vatten genom fotosyntesen Skydd mot översvämningar Reglering av översvämning genom ekosystemets förmåga att
motstå översvämning, via till exempel svämplan och plana ytor längs vattendrag
Producerande tjänster
Livsmedel Tillhandahållande av olika livsmedel som fisk och kräftor Dricksvatten Tillhandahållande av dricksvatten som i sötvatten är världens
viktigaste livsmedel
Genetiska resurser Tillhandahållande av genetiskt material i sjöar och vattendrag vid tillverkning av läkemedel och kosmetika
Vatten till bevattning och industri
Tillhandahållande av vatten till industriprocesser och till bevattning inom jordbruket
Kulturella tjänster
Rekreation Rekreation och avkoppling som t.ex. fritidsfiske, bada, åka båt, åka skridskor, dyka och fågelskådning
Estetiska värden Sjöar, vattendrag och vattnets utseende, exempelvis både
6 ovanför och under ytan, om den är grumlig eller inte är något som påverkar hur estetiskt vi upplever vattnet
Vetenskap och utbildning Genom forskning och utbildning får vi kunskap om naturens nyttor
Kulturarv Kulturarv i anslutning till svenska sjöar och vattendrag består bland annat av gamla kvarnar, luckdammar och byggnader såsom tvättstugor och badhus
Inspiration Sötvattensekosystemens funktion som inspirationskälla till exempelvis kultur, utbildning och vetenskap
Naturarv Naturliga funktioner (habitat), formationer och platser av estetiskt och vetenskapligt värde
För att skapa en struktur på insamlingen av data om vilka ekosystemtjänster som kan förväntas att återfinnas i Åresjön så användes även här tabell 1 från Havs och
Vattenmyndighetens rapport Ekosystemtjänster från svenska sjöar och vattendrag (se tabell 1 i resultat) (Bergek, Sandin, Tomband, & Holén, 2017). De ekosystemtjänster som tabellen listar låg som grund för vilka tjänster som identifierades i det valda området.
För att identifiera ekosystemtjänsterna i Åresjön så gjordes en insamling av redan befintliga data. För att få tillgång till så mycket information som möjligt så valde jag att utgå ifrån olika källor.
För att identifiera arter i Åresjön så användes Länsstyrelsen Jämtlands läns Fördjupade bevarandeplan av Åreälven (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017) där de skriver om de arter som hittills har inventerats i och har koppling till Åresjön.
För att identifiera de olika aktiviteter som sker på sjön så kontaktades Åre turistbyrå med frågan: ”Vilka aktiviteter bedrivs med koppling till sjön eller på sjön?”. Utöver detta användes information från ytterligare myndigheter, Åre kommun och övrig vetenskaplig litteratur.
Samtliga ekosystemtjänster kopplade till Åresjön som har påträffats i denna studie
placerades sedan in i tabell 2 i syfte att tydliggöra vilken information som finns tillgänglig om ekosystemtjänsterna. Djupgående information om varje tjänst gestaltas sedan i tabellen som är baserad utifrån tabell 2 från Naturvårdverkets guide (Naturvårdsverket, 2017).
En bedömning görs av informationens tillgänglighet utifrån följande kriterier:
Informationen finns nedskriven som dokument hos myndigheter eller annan statlig organisation och är lättillgänglig att få tag på via open source på internet.
Informationen var ej skriftligt dokumenterat men gick att återfås muntligt av aktörer kopplad till platsen.
Brist på dokumentation men aktörer Är förvissade om att om att det förekommer på platsen.
Informationen var varken tillgänglig skriftligt eller gick att återfås muntligt av en aktör kopplad till platsen.
7 Dessa kriterier är skapade med syfte: att kunna besvara frågan från frågeställningen är underlaget tillräckligt påtagligt för att ge svar på ovanstående frågor och hur tillgänglig är då den informationen?
3.3. Steg 3. Avgränsa analysen
Naturvårdsverkets guide rekommenderar inte att göra några avgränsningar i analysen om den avser ett bestämt geografiskt område. Jag har valt att följa rådet och därmed utelämnas ytligare avgränsningar av analysen.
3.4. Steg 4. Bestäm utgångspunkt för värderingen.
I steg 4 så ska en undersökning utföras om hur värden skapas av de ekosystemtjänster som har valts att belysas och identifiera dessa ekosystemtjänsters slutnytta. Detta görs genom att fylla i Tabell 3 som återfinns i Naturvårdverkets guide. Definitionen av användarvärde och icke-användarvärde kommer att utgås ifrån Naturvårdsverkets rapport Värdering av grundvattenresurser- metoder och tillvägagångssätt (Johansson, Djurberg, Gunnemyr, Söderquist, & Collentine, 2002). I rapporten så skildras det att användarvärdet avgörs beroende på om tjänsten har en koppling till mänsklig aktivitet eller inte i dagsläget.
3.5. Steg 5. Tillämpa värderingsmetod(er)
I steg 5 ska en lämplig värderingsmetod väljas för att identifiera värden hos de valda ekosystemtjänsterna. Den värderingsmetod som används i denna studie är en Kvantitativ värdering där fysiska enheter uppmätes. Val av värderingsmetod gjordes med
frågeställningen i åtanke där kvantitativa värden har valts att belysas. En tabell utformades (se tabell 4 i resultat) i syfte att exponera indikatorer och bedöma dess karaktär. Strukturen på tabellen är inspirerad av de tabeller som nyttjas av EU i rapporten Mapping and
Assessment of Ecosystems and their Services (European Commission, 2014). Utifrån tabellen ska även indikatorernas karaktär beskrivas. Detta i syfte att besvara frågan från frågeställningen vilka indikatorer förekommer kopplade till ekosystemtjänsterna i Åresjön?
Jag valde att använda mig av de fyra kriterier som tas upp i EU i rapporten Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services (European Commission, 2014) som även tas upp i Naturvårdsverkets guide för värdering av ekosystemtjänster. Det sammanställda resultatet infogas i tabell 4 där indikatorernas karaktär bedöms utifrån ovan nämnda kriterier, vilka är:
Fullständig indikator (Grön) – Informationen är trovärdig och matchar ekosystemtjänsten väl.
Utan ekosystemtjänsten ingen indikator.
Delindikator (Gul) – Mäter en del av en ekosystemtjänst, men inte fullständigt.
Ekosystemtjänsten är inte helt avgörande för indikatorn.
Riktningsindikator (Röd) – Koppling mellan indikator och ekosystemtjänsten är låg. En förändring i indikatorn är inte proportionell mot en förändring i ekosystemtjänsten.
Ingen indikator (Grå) – Okänd tillgång till tillförlitliga uppgifter och / eller okänd förmåga att förmedla information till policyuppläggning och genomförande processer.
En bedömning görs även av informationens tillgänglighet efter kriterier som tas upp i steg 2 i metoden.
För att ta reda på vilka indikatorer som kunde stämma överens med de identifierade ekosystemtjänsterna så användes flera källor som kunde styrka att indikatorerna existerar.
8 För frågor gällande den kommunala vattenanvändningen så kontaktades Åre kommun
gällande kommunens vattenanvändning.
Indikatorer med koppling till de arter som återfinns i Åresjön fanns tillgänglig i den
fördjupande bevarandeplanen för Åresjön som länsstyrelsen Jämtlands län har upprättat. I och med att en fullständig inventering ännu inte gjorts på varken växt- eller djurriket så används endast den information som finns tillgänglig i bevarandeplanen.
Information om antalet fågelarter som häckar vid Åresjön fanns tillgänglig genom Naturskyddsföreningen. Vid inventeringen räknas även fågelarter som är beroende av Åresjön för födosökande men som häckar i närliggande områden.
För att ta reda på indikatorer gällande turism och aktiviteter så kontaktades Åre turistbyrå. De hänvisade i sin tur vidare till samtliga aktivitetsbolag som är etablerade i Åre. För att få
kontakt med de nämnda aktivitetsbolagen så sändes ett mail ut med följande frågor till samtliga aktivitetsbolag.
• Hur populära är aktiviteter kopplade till rekreation och naturupplevelser?
• Har ni någon relevant information som kan visa på hur populärt naturupplevelser är tex antalet sålda turer eller liknande?
• Hur viktig är Åresjön för era aktiviteter?
• Använder ni er av naturupplevelser eller rekreation för att marknadsföra er som företag?
På dessa frågor så svarade två aktivitetsbolag.
För att ta reda på om studier av Åresjön har gjorts så användes två sökningsdatabaser, DiVA och google scholar, för att söka efter skrivna uppsatser eller liknande om ämnet Åreälven och Åresjön. Utskick har även skett till campus Åre samt Mittuniversitetet då både skolorna är belägna i Jämtlands län och bedriver forskning. Detta för att få information om forskning bedrivs i Åresjön eller med Åresjön som huvudämne.
Övriga källor kommer huvudsakligen ifrån internet där sidor som använts är naturvårdsverket (naturvardsverket.se), havs och vatten myndigheten (havochvatten.se),
Vatteninformationssystemet (viss.lansstyrelsen.se) samt Sveriges television (svt.se). Åre Fisksamfällighetsförening har också kontaktats och ett antal övriga mail har skickats ut till några lokala företag för att få vägledning i mitt informationssökande.
3.6. Steg 6. Gör en återblick
Steg 6 består av en avslutande återblick där förslag på följdfrågor kan besvaras. Frågorna återfinns i Naturvårdsverkets guide. Frågorna Besvaras i löpande text under diskussionen.
9
4. Resultat
4.1. Identifiering av ekosystemtjänster
De tjänster som har identifierats kategoriseras med utgångspunkt av tabell 1. Därefter bedöms informationens tillgänglighet av fyra färgkoder. Färgkodernas betydelse återfinns i metoden.
Tabell 2
Ekosystemtjänster i sötvatten
Identifierad tjänst samt bedömning av informationens tillgänglighet
Stödjande tjänster Biogeokemiska cykler Primärproduktion Näringsväv
Biologisk mångfald Biologisk mångfald
Livsmiljö Biologisk mångfald
Vattnets kretslopp Reglerande tjänster
Luft- och klimatreglering Lagring av kol, Temperaturutjämning Sedimentkvarhållning
Reglering övergödning Biologisk reglering
Reglering av giftiga ämnen
Vattenrening Vattenrening
Skydd mot översvämningar Flödesutjämning Producerande tjänster
Livsmedel Fiske
Dricksvatten Vattenrening, Färskvatten
Genetiska resurser
Vatten till bevattning och industri Snötillverkning Kulturella tjänster
Rekreation Rekreation
Estetiska värden Naturupplevelser, Rekreation, Kulturarv Vetenskap och utbildning
Kulturarv Kulturarv
Inspiration Inspiration
Naturarv Naturupplevelser, Kulturarv
10 I syfte att besvara vilken förbindelse ekosystemtjänsterna har till Åresjön så redovisas varje identifierad tjänst utifrån följande frågor:
1. Finns i området?
2. Vilka platser är särskilt viktiga?
3. På vilket sätt skapar den nytta?
4. För vem skapar den nytta?
5. Är ekosystemtjänsten hotad?
6. Vilka andra ekosystemtjänster är den beroende av?
Svaren på dessa frågor presenteras utifrån varje identifierad tjänst nedan. Utter har valt att lyftas fram separat då utterns närvaro i vattendraget är den huvudsakliga anledningen till att Åresjön har klassats som en del av ett Natura 2000 område.
4.1.1. Fiske
1. Ja fiske förekommer i området, där Åresjön är en del av ett större fiskeområde. arterna nämns i den fördjupande bevarandeplanen som en del av Åresjöns fiskesamhälle
(Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
2. Flera fiskarter förekommer i Åresjön och nämns i den fördjupande bevarandeplanen som en del av Åresjöns fiskesamhälle. Dessa arter och viktiga plaster för dem är följande:
ÖRING: Öringen behöver strömmande vatten med grusbotten för reproduktion
(Artdatabanken, u.d.). Tegelforsen, Duvedsälven och Brattlandsströmmen är viktiga områden i anslutning till sjön för öringens lek (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
ELRITSA: Strömt vatten med sand och grusbotten men kan även förekomma vid steniga stränder (Artdatabanken, u.d.). Arten föredrar kallt och syrerikt vatten (Havs och vatten myndigheten, 2017). Leken sker över sten och grusbotten, helst i strömmande vatten (Artdatabanken, u.d.).
LAKE: Hela vattenområdet då större individer trivs i kalla djupa vattenområden medan de mindre individerna vistas i varmare och grundare områden längst stränder (Artdatabanken, u.d.). Arten trivs bäst i kallt och syrerikt vatten (Artdatabanken, u.d.). Lek förekommer över grusiga, steniga och sandiga älvbottnar på 1–15 meters djup i både rinnande och stilla vatten (Havs och vatten myndigheten, 2018).
RÖDING: I rinnande vatten samt längst grund och stränder. Sjöstränder och rinnande vatten är kopplade till reproduktionsområden där stenar och grus finns tillgängligt (Artdatabanken, u.d.). I Åresjön är tegelforsen och grund i sjön viktiga platser för rödingens lek (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
3. Turism i form av fiske. Även bofasta drar nytta av fisket av anledningar som hobby och/eller bidragande till födan. Fiske är en av de aktiviteterna som både turister och lokalbefolkningen värderar högst (Sandell, 2016).
4. Turisterna får tillgång till rekreation genom möjlighet till fiske. Bofasta har möjlighet att livnära sig på fångsten genom försäljning eller lära ut kunskaper. De som fiskar får tillgång till mat och rekreation.
5. Potentiella hot är sådana som kan hota fiskarterna. Dessa är följande:
ÖRING: Insjööringen är stabil eller ökande i mellersta och norra delarna av Sverige.
Öringens tillstånd i Åresjön har varit stabil under perioden 2006–2016 (Länsstyrelsen
Jämtlands län, 2017). Framtida hot finns dock såsom ohämmad exploatering av Åresjön med omnejd som kan ha en negativ effekt på arten. Andra hot kan vara varmare klimat som förändrar habitatförhållandet för öringen såsom ökad mängd predatorer, lägre vattenföring i
11 bäckar samt ökade vattentemperaturer. Begränsade vattendrag och dålig ekologisk status i vattendragen kan bidra till nedsatt status hos arten (Artdatabanken, u.d.).
ELRITSA: Arten räknas som livskraftig. Populationen ökar vilket kan ha med att Elritsan gynnas av de det varmare klimatet (Artdatabanken, u.d.). Arten är känslig för surt vatten vilket har lett till att arten har försvunnit i vissa vattendrag (Havs och vatten myndigheten, 2017).
LAKE: Ja då arten är över gränsvärdet för rödlistning. Arten klassas i dagsläget som nära hotad (Artdatabanken, u.d.).
RÖDING: Arten faller inom kategorin livskraftig. Rödingen är dock ytterst känslig för
konkurrens och predation från andra fiskarter (Artdatabanken, u.d.). Det finns i dagsläget två främmande fiskarter, bäckröding och kanadaröding, som är etablerade i Åresjön vilket kan försvåra förhållandena (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017). Det har visats sig att rödingen i området har minskat avsevärt mellan perioden 2006–2016 och mycket tyder på att ökad sedimenttillförsel kan vara orsaken då den försämrar rödingens livsmiljö (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
6. Biologisk mångfald då fiskarterna livnär sig på andra djur (Artdatabanken, u.d.) (Artdatabanken, u.d.) (Artdatabanken, u.d.) (Artdatabanken, u.d.).
4.1.2. Vattenrening
1. Ja, tjänsten bedöms att finnas då det förekommer växtlighet i Åresjön (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017) men i vilken omfattning är inte dokumenterat. Floran i sjöar renar och syresätter vattnet via fotosyntes (Kinell, 2017).
2. Hela vattenområdet.
3. Renar vatten via olika former av vattendrag med hjälp av växtlighet (Havs och vatten myndigheten, 2014) Sedimentet på botten av sjön lagrar föroreningar så länge sjöbotten förblir orörd till viss mån (Bernes, Biologisk mångfald i Sverige. monitor 22, 2011).
4. För alla levande varelser inom flora och fauna med behov av rent vatten. Kommunen får möjlighet till att hålla nere kostnaderna för potentiella alternativa tekniska lösningar.
5. Än så länge så finns det inga hot mot ekosystemtjänsten. Framtida hot kan vara om vattenkvalitén förändras så det påverkar växtligheten negativt och dess renande egenskaper försämras.
6. Biologisk mångfald för att bevara de växter som renar vattnet.
4.1.3. Färskvatten
1. Ja då Åresjön består av färskvatten (Vatteninformationssystem Sverige, u.d.).
2. Där upptag för färskvatten sker. Upptag av vatten görs i dagsläget av SkiStar AB i samband med snökanoners snötillverkning (Mål nr M 11184-15, 2016).
3. Bevarar en hälsostandard på invånarna i kommunen samt växt- och djurriket då tillgång till rent vatten är en förutsättning för att upprätthålla en god hygien (UNISEF, 2018).
Dålig kvalité på dricksvattnet kan sprida sjukdomar som i sin tur kan leda till bland annat uttorkning på grund av kraftiga diarréer eller infektioner som båda är stora hälsoproblem i världen idag (UNISEF, 2018). Ca hälften av Sveriges upptag av färskvatten kommer direkt från sjöar och vattendrag där ytterst liten rening behövs (Bernes, Biologisk mångfald i Sverige. monitor 22, 2011). I och med att Åresjön är en del av ett vattendrag så blir även upptag längre ner i Åreälven relevant då vattnet från Åresjön strömmar förbi där
(Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
12 4. De som är bofasta eller besöker kommunen. Även växt- och djurriket behöver rent vatten.
5. Än så länge finns det inga hot mot ekosystemtjänsten men det finns framtida hot som kan påverka vattenkvalitén såsom utsläpp från antropogena källor som kan äventyra vattnets kvalité, och sekundära påverkningar som erosion som följd av blottläggning av markområden (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
6. Vattenrening och biologisk mångfald för att bevara de växter som renar vattnet.
4.1.4. Inspiration
1. Kan finnas då alla arter från växt- och djurriket kan vara en potentiell källa till medicinska resurser (TEEB, u.d.).
2. Hela vattenområdet.
3. Inspiration från naturen är en viktig del av den välfärd vi har idag. Vi vet inte vilka växter och djur som kan komma till nytta för oss i framtiden då nya sjukdomar ständigt dyker upp (Bernes, Biologisk mångfald i Sverige. monitor 22, 2011). Det finns bland annat oväntade förmåner i växt- och djurlivet som tidigare har visats sig vara ett bra medicinskt skydd för sjukdomar. Inom den västerländska medicinkonsten så har ca 40 % av medicinsubstanserna ett biologiskt ursprung (Bernes, Biologisk mångfald i Sverige. monitor 22, 2011) och fler kan upptäckas. Det finns även inspiration tagen från växt- och djurriket och som etablerats i tekniska lösningar såsom användning av material eller inspiration till bioteknik.
4. För de som kan ta del av nyttan av de nya tekniska och medicinska framstegen.
5. Ja då biologisk mångfald är hotad så är även möjligheten att uthämta egenskaper hos arter det.
6. Biologisk mångfald.
4.1.5. Lagring av kol
1. Ja, då växtlighet förekommer i sjön (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017). Kol lagras i bottensedimentet samt i växtligheten som förekommer i sjön (Bernes, En varmare värld- Växthuseffekten och klimatets förändringar, 2016). I vilken omfattning som kollagringen sker i Åresjön finns i nuläget ingen information om.
2. Där växtlighet förekommer då växter binder kol.
3. Reglering av koldioxid som är en avgörande växthusgas för den ökade växthuseffekten.
4. Växtlivet i sig behöver tillgång till koldioxid för att kunna överleva. Som sekundär effekt så tillverkar växterna syre som är en viktig förutsättning för att djurlivet i sjön ska kunna existera.
5. Nej. Där emot kan framtida hot tänkas i och med ökade klimatförändringar såsom förändrade vattentemperaturer samt antropogena påverkningar såsom sediment och
miljögifter. Förändringar som växlar i för snabbt kan leda till att ekosystemet i sjön blir rubbat.
6. Biologisk mångfald.
4.1.6. Temperaturutjämning
1. Ja då snön på isen reflekterar bort solstrålningen (Naturvårdsverket, 2015).
2. Hela vattenområdet.
3. Temperaturutjämning bidrar till det lokala klimatet.
4. De lokala effekterna som sker är att växtlighet och djurliv som är anpassade efter de förutsättningar som finns i fjällriket blir drabbade. De arter som är anpassade för att klara sig i fjällvärlden är extra känsliga för klimatförändringarna (Naturvårdsverket, 2017). Globala effekten kommer gynna de levande varelser som är känsliga för snabba skiftningar i klimatet.
13 5. I framtiden kan ekosystemtjänsten bli hotad då forskare förväntar sig att det blir varmare vilket kan påverka temperaturer som kan påverka längden på vintern men även nederbörden (Naturvårdsverket, 2017).
6. Lagring av kol som reglerar klimatförändringarna.
4.1.7. Flödeutjämning
1. Ja, Åresjön är en del av Åreälvens avrinningsområde (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
2. Hela vattenområdet. Sjöar kan jämna ut tillfälliga toppar i vattendragen såsom forsar och älvar (Bernes, Biologisk mångfald i Sverige. monitor 22, 2011). Älvsträckor och forsar som har relativt branta sluttningar kan bidra till att snabbt forsla bort överflödiga vattenmassor (Lif, 2006).
3. Skapar förutsättningar för att reglera översvämningar.
4. De som blir drabbade av översvämningar. De företag som livnär sig på turismen i dessa miljöer.
5. Nej men i framtiden förväntas nederbörden att öka under höst, vinter och vår vilket kan öka vattennivåerna och därmed öka risken för översvämningar (Naturvårdsverket, 2017).
6. Ingen.
4.1.8. Biologisk mångfald
1. Ja, flera djurarter har påträffats i Åresjön (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
2. Varierande biotoper.
3. Biologisk mångfald är en förutsättning för att utgöra ett ekosystem (Bernes, Biologisk mångfald i Sverige. monitor 22, 2011). Om ekosystemet är frodande så kommer det i sin tur att leverera ekosystemtjänster till människan. Människors hälsa är beroende av fungerande ekosystem (SweBio). En rik och växlande flora och fauna kan även bidra till unika biologiska miljöer som kan locka turister med dess tjänster (Bernes, Biologisk mångfald i Sverige.
monitor 22, 2011).
4. För bosatta och för turister som vistas en längre tid som livnär sig av de tjänster som skapas av biologisk mångfald. Företag kan även ha nytta av de miljöer som lockar turister.
5. Ja. Några av de hoten är habitatförändring, föroreningar, överutnyttjande av resurser samt främmande arter (Naturvårdsverket, 2018).
6. I och med att biologisk mångfald är ett diffust begrepp så är det svårt att avgöra exakt vad som bidrar till den specifika tjänsten men genom att skapa förutsättningar för olika arter så kan biologisk mångfald frodas av sig själv (Naturvårdsverket, 2017).
4.1.9. Kulturarv
1. Troligtvis, då kulturarv är en av de kulturella resurser som återfinns från fjällområden (Eliasson, Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster, 2012). Åresjön ligger i anslutning av en fjällmiljö som i sin tur är en del av uppfattning orörd natur (Eliasson, Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster- dnr 3.2.2-3404-2012, 2015).
2. Hela vattenområdet.
3. Ger förutsättningar för välbefinnande. Ger platsen en identitet som människor kan relatera och knyta band till samt dit människor vill återkomma (Eliasson, Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster- dnr 3.2.2-3404-2012, 2015).
4. De som identifierar sig med platsen och dess historia har ett ställe att skapa rekreation på.
De som livnär sig på återkommande besökare och de bofasta som valt att bo på platsen
14 (Eliasson, Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster- dnr 3.2.2-3404-2012, 2015).
5. Själva kulturarvet är inte hotat men värdet kan vara beroende på vad besökaren har för förväntningar kopplade till platsen. Om platsen inte längre stämmer in med de förväntningar som finns så kan besökare sluta att återvända till platsen. Bland annat kan förväntan på orörd natur som många kopplar till fjällvärlden störas av antropogena aktiviteter (Stöd för lokalt förankrad integrerad natur – och kulturmiljövård, 2016).
6. Biologisk mångfald då floran och faunan i Åresjön kan vara en del av personers föreställning om platsen.
4.1.10. Aktiviteter kopplade till sjön och rekreation
1. Ja, i form av att sjön ger förutsättningar för att kunna utföra rekreativa aktiviteter.
2. Hela vattenområdet.
3. Lockar turister och skapar förutsättningar för dem som livnär sig på turism. Förhöjer livskvalitén hos bofasta och besökande, bidrar till folkhälsan och bidrar till turistnäringen i form av aktiviteter kopplade till sjön (Havs och vatten myndigheten, 2014) (Naturvårdsverket, u.d.). Aktiviteter som har identifierats som är beroende av sjön är följande: Bad, hundspann, bastuflotte, paddling, båt, vattenskidåkning, segling, vindsurfing, Stand Up Paddle,
skoteråkning, vinterkörning på is med bil, längdåkning, skridskor och fiske.
4. De som livnär sig på turism får en inkomstkälla som inte endast är säsongsbunden då flera aktiviteter tar plats under olika delar av året. Bofasta och turister får ta del av fördelarna med rekreation.
5. Tjänsten bedöms inte vara hotad.
6. Vattenrening vid aktiviteter där turister vistas i vattnet, temperaturutjämning då vissa aktiviteter kräver att isen på sjön har en viss tjocklek. Biologisk mångfald då vissa aktiviteter är baserade på djurlivet.
4.1.11. Naturupplevelser
1. Ja i och med att friluftsliv pågår i koppling till sjön (Folkhälsomyndigheten, 2013).
2. Hela vattenområdet.
3. Skapar förutsättningar för turistnäring baserad på rekreation då friluftslivet kopplat till vattenmiljöer är en väl etablerad näring (Bernes, Biologisk mångfald i Sverige. monitor 22, 2011).
4. Bofasta som får tillgång till rekreation samt företag som livnär sig på turism som har naturupplevelser som förutsättning för sitt utbud av aktiviteter. Åre kommun som undviker kostnader på att skapa artificiella miljöer för bofasta att uppleva rekreation på.
5. Nej.
6. Biologisk mångfald.
4.1.12. Utter (Lutra lutra)
1. Ja, arten är enligt den fördjupande bevarandeplanen dokumenterad i området (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017).
2. Vattenmiljöer med riklig tillgång till föda, ostörda miljöer för att föda upp ungar. Under vinterhalvåret blir vakar och öppningar i isen viktiga jaktområden då vinterdieten för uttern består till största delen utav fisk (Bergström, Sundberg, & Nästlung, 2006).
3. Värde i form av biologisk mångfald och forskning. Kan ge framtida värden i form av turism.
15 Viss rekreation och kulturvärde.
4. Uttern skapar idag nytta genom att bidra till biologisk mångfald. Framtida värden i form av inspiration för tekniska eller medicinska framsteg är idag inte kända.
5. Som art är uttern listad som ”nära hotad”. Förändrade vattenmiljöer kan påverka eller förstöra livsmiljön för arten. Framtida hot är bland annat miljögifter (Länsstyrelsen Jämtlands län, 2017) som följd av de utökade mänskliga aktiviteterna. Det finns även påvisade
dödsorsaker kopplade till trafiken då ett antal uttrar varje år dör som följd av utökat vägnät.
Trots detta så har uttern i Jämtlands län fått ett uppsving då arten både ökat i antal individer och har spridit sig från 1990 talets senare hälft och framåt (Naturhistoriska riksmuseet, 2005). Detta är dock för få individer för att arten ska räknas som gynnsam.
6. Biologisk mångfald för att kunna få tag på tillräckligt med föda.
4.2. Utgångspunkter för värdering
Samtliga ekosystemtjänster som tidigare nämnts sätts in i tabell 3 för att fördela tjänsterna i direkta och indirekta tjänster så ekosystemets slutnytta kan beräknas och därmed undvika dubbelräkning i tabell 4 när värderingen görs.
Tabell 3.
Tjänst 1.
Direkt eller indirekt tjänst?
2. Om indirekt, vilka direkta tjänster leder den till?
3. Aktiviteter /nyttigheter /varor som genereras eller påverkas
4. Typ av värden
(användarvärde /icke
användarvärde) Fiske (Lake, öring,
röding, elritsa)
Direkt Fisk Användarvärde
Fiske Artrikedom
Utter Indirekt Biologisk
mångfald
Artrikedom Icke
användarvärde Vattenrening Indirekt Rent vatten Färskvatten,
Fiske, Rekreation
Användarvärde
Biologisk mångfald
Habitat för arter
Färskvatten Direkt Användarvärde
Inspiration Direkt Ny forskning Användarvärde
Lagring av kol Indirekt Motverkar global uppvärmning
Reducerad mängd koldioxid i atmosfären
Användarvärde
Temperaturutjämning Direkt Luftfuktighet Användarvärde
Flödeutjämning Direkt Hanterbar
vattennivå
Användarvärde Biologisk mångfald Indirekt Inspiration Ny forskning Användarvärde
Naturupplevelser Turistföretag, Naturturism
16 Kulturarv Tillhörighet,
Gemenskap, Affärsidéer Rekreation Förbättrad Hälsa
Turism Inkomst
Kulturarv Direkt Tillhörighet,
Gemenskap, Affärsidéer
Användarvärde
Naturupplevelser Indirekt Kulturarv Tillhörighet, Gemenskap, Affärsidéer
Användarvärde
Rekreation Förbättrad hälsa
Turism Inkomst
Aktiviteter kopplade till sjön och
rekreation
Indirekt Naturupplevelse Turistföretag, Naturturism,
Användarvärde Kulturarv Tillhörighet,
Gemenskap, Affärsidéer Rekreation Förbättrad Hälsa
Turism Inkomst
4.2.1. Värdering
Det sammanställda resultatet från tabell 3 infogas sedan i tabell 4 där indikatorernas karaktär bedöms. En bedömning görs även på informationens tillgänglighet. Betydelsen av
färgkoderna återfinns i metoden. Celler markerade med * visar på att informationen inte kunde återfinnas under tiden studien utfördes. Information om indikatorerna som har identifierats presenteras nedanför tabellen.
Tabell 4.
Ekosystemtj änst
Indikatorer på värde Resultat Indikatorns karaktär
Bedömning av information
Biologisk mångfald
Antal förekommande arter i sjön
Utter, Öring, Röding, Elritsa, Lake
Grön
Vattenrening * * Grå
Färskvatten Antal häckande fågelarter vid sjön
73 fågelarter Grön
Upptag till snökanoner 3,5 miljoner kubikmeter Grön
Lagring kol Växtlighet i sjön * Grå
17 Inspiration Inspiration för skrivna
studier
Inget sökningsresultat på DiVA på
Åreälven/Åresjön.
Google scholar gav 42 träffar på Åresjön, 15 träffar på Åreälven.
Totalt 57 träffar.
Gul
Inspiration för forskning
Åre campus bedriver ingen forskning på Åresjön
Grå
Utter Skyddad art Fridlyst, tillhör statens vilt, ingår i avsättande av naturområden, ingår i Bernkonventionen, ingår i
Washingtonkonvention en
Gul
Fiske Antal sålda fiskekort * Grön
Yrkesfiske Inget yrkesfiske pågår Röd Kulturarv Antal
flergångsbesökare
Antal återbesök per person i genomsnitt: 5
Gul
Ägande av fritidshus * Röd
Naturskydd Natura 2000 område Grön
Naturuppleve lser
Motiv för besök i fjällen
Topp 3: Avkoppling, umgås med vänner eller familj, vara nära naturen
Gul
Åsikter om viltlivet Positivt att området har sällsynta djur och växter. Mycket positivt att området har vildmarkskaraktär
Gul
Aktiviteter och rekreation
14 antal aktiviteter beroende av sjön har identifierats.
0 eu badplatser, Aktiviteter kopplade till rekreation är enligt aktörer ”ganska populära”
Grön
Temperaturut jämning
Antal isdygn * Grå
Flödeutjämni ng
Antalet åtgärder * Grå
18 4.2.2. Biologisk mångfald
Indikatorn för biologisk mångfald är antalet förekommande arter i sjön. Detta mäter tjänsten genom att antalet arter är en del av sjöns biologiska diversitet. Antalet arter är en fullständig indikator för tjänsten då arter ger förutsättning för den biologiska mångfalden. Även om indikatorn är fullständig så är inte datan det då kartläggningen av sjön ännu inte är komplett.
4.2.3. Vattenrening
För vattenrening har ingen indikator identifierats då närmare data över växtlighet i sjön inte kunnat identifieras.
4.2.4. Färskvatten
Antalet häckande fågelarter är enligt rapporten Förslag till nya indikatorer för
miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag från SLU (Degerman, Näslund, Petersson, Sandin, & von Wachenfeldt, 2015) en indikator för färskvatten. Indikatorn bedöms vara en fullständig indikator då god vattenkvalité är en förutsättning för fåglars häckning (Degerman, Näslund, Petersson, Sandin, & von Wachenfeldt, 2015).
Snötillverkning är en indikator för att upptag av vatten från sjön görs.
Indikatorn bedöms vara fullständig då upptag av vattnet för Skistars snökanoner i Åre i dagsläget endast får ske ifrån Åresjön (Mark- och miljööverdomstolen, 2016).
4.2.5. Lagring kol
Växtligheten i sjön är en indikator på lagring av kol då växter lagrar kol genom fotosyntes (Bernes, En varmare värld- Växthuseffekten och klimatets förändringar, 2016). För närvarande saknas det data om befintlig växtlighet i Åresjön.
4.2.6. Inspiration
Antalet skrivna studier om Åresjön och Åreälven används som indikator för inspiration, då den indikerar intresse för studier av området. Indikatorn bedöms vara en delindikator då studier kan baseras på annat än inspiration. Forskning om Åresjön är en indikator för inspiration från Åresjön då den visar på intresse för att bedriva forskning om området.
4.2.7. Utter
Indikatorn på att det finns ett intresse i att bevara uttern är att uttern är en skyddad art.
Indikatorn bedöms som delindikator då skyddet inte är avgörande för att uttern vistas i området.
4.2.8. Fiske
Antal sålda fiskekort är en indikator på att fiske förekommer i sjön. Någon data över antalet sålda kort för Åresjön specifikt saknas då Åresjön ingår i ett större fiskeområde.
Fiskekort är en fullständig indikator då de visar på antalet personer som fiskar.
4.2.9. Kulturarv
Indikatorer för kulturarv är bland annat det genomsnittliga antalet flergångsbesökare till Jämtlands fjällen. Ägande av fritidshus bedöms vara en indikator då det indikerar att ett intresse finns för av att återvända till platsen. För detta har ingen information hittats. Antalet flergångsbesökare är en delindikator då kulturarv även kan vara anledningen till att
människor blir bofasta i området.
Naturskydd är en indikator på tjänsten då det visar på ett intresse för att bevara områdets naturvärden. Indikatorn bedöms vara fullständig då Natura 2000 ska bevara värdefull natur
19 vilket tyder på att Åresjön är ett värdefullt område (Naturvårdsverket, 2017). Inget natura 2000 område inrättas om inte platsen bedöms som värdefull.
4.2.10. Naturupplevelser
Motiv för besök till fjällmiljöer är en indikator för naturupplevelser då sjöar ingår i en
helhetsupplevelse som gör att människor väljer att besöka områden (Eliasson, Fjällandskap:
betydelsen av kulturella ekosystemtjänster- dnr 3.2.2-3404-2012, 2015).
Motiv för besökande i fjällen är en delindikator då bofasta också kan ta del av naturupplevelserna.
Åsikter om viltlivet är en indikator för naturupplevelser då en enkätundersökning utförd av Mittuniversitetet har visat att förekomsten av sällsynta arter och vildmarkskaraktär ses som något positivt vid besök av utomhusmiljöer (Fredman, o.a., 2014).
Åsikter om viltlivet är en delindikator då mer än åsikter kan driva människor att besöka platsen såsom andra anknytningar till platsen.
4.2.11. Aktiviteter kopplade till sjön och rekreation
Indikatorer för att aktiviteter förekommer på sjön utgår från identifierade aktiviteter för området. De identifierade aktiviteterna som sker med koppling till Åresjön och rekreation är följande: EU badplatser, hundspann, bastuflotte, paddling, båt, vattenskidåkning, segling, vindsurfing, Stand Up Paddle, skoteråkning, vinterkörning på is med bil, längdåkning,
skridskor och fiske. För alla aktiviteter som har identifierats så har ingen dokumentation förts över antalet besökare som utövat aktiviteterna. Inga eu-badplatser förekommer i området.
Indikatorn anses vara fullständig då de identifierade aktiviteterna är beroende av sjön för att kunna utföras.
För rekreation används populariteten på rekreativa aktiviteter kopplade till sjön som indikator.
För denna fanns ingen närmare dokumenterad information tillgänglig.
4.2.12. Temperaturutjämning
En indikator föreslagen i en studie från SLU för temperaturutjämning är antalet isdygn på sjön (Degerman, Näslund, Petersson, Sandin, & von Wachenfeldt, 2015). Information om antalet isdygn på Åresjön finns ej tillgänglig.
4.2.13. Flödesutjämning
En indikator föreslagen i en studie från SLU för flödesutjämning är antalet åtgärder som görs för att förhindra översvämningar, då antalet åtgärder visar på brist på naturlig
flödesutjämning (Degerman, Näslund, Petersson, Sandin, & von Wachenfeldt, 2015).
Information om antalet åtgärder som görs för att förhindra översvämningar i Åresjön finns ej tillgänglig.
5. Diskussion
En sidofråga till uppsatsen var om Naturvårdsverkets guide fungerar för värdering av ekosystemtjänster som struktur på studien. Naturvårdsverkets guide var ett lämpligt verktyg för studien då stegen i guiden var tydligt skrivna och hänvisade till litteratur som blev
väsentlig för att kunna fullfölja studien. För studiens syfte så blev den metod som angavs i guiden ett hjälpmedel att strukturera upp arbetet. Bland annat var vägledningen i hur val i analysen ska göras tydlig. En annan del i guiden som förenklade studien var hur
kategorisering ska fullbordas med hjälp av redan konstruerade tabeller.
