• No results found

Socialdemokratins idéutveckling: Har det skett en förskjutning mot liberalism i partiets ideologi?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Socialdemokratins idéutveckling: Har det skett en förskjutning mot liberalism i partiets ideologi?"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Socialdemokratins idéutveckling

Har det skett en förskjutning mot liberalism i partiets ideologi?

Ideological development of social democratic party:

Has there occurred a shift towards liberalism in the party ideology?

Alexander Evtusjenko

Humaniora och samhällsvetenskap Politices kandidatprogram

Kandidatuppsats 15hp Inga Narbutaité Aflaki Malin Stegmann Mccalion 2019-01-20

(2)

Abstract

Essay in political science, C- level thesis by Alexander Evtusjenko Karlstad University 2018

The purpose of this thesis is to explore the occurrence of an ideological change of Swedish social democratic party to wards liberalism. The Swedish social democratic party has during recent decades been experiencing political setbacks and it may be a reason that caused an ideological shift in favour for liberal values. To answer this question this paper conducts an ideal type analysis of the party

programmes from 1990s an onwards. The analysis is based on an ideal types framework that includes major tenets from liberalism and reformistic socialism and typical traits of both ideologies.

This thesis breaks down ideology in three main categories; the view on human nature, the type of economic organization and view of society. The conclusion is following: there has in fact been a slight change in ideological makeup of the Swedish social democratic party in favour for liberal values.

Changes occurred mainly in party’s view on society and economic organization. View on human nature have not undergone any significant change. On other hand, the view on society and economic

organization have undergone more remarkable changes, they have equally large postulate from

liberalism and reformistic socialism. The thesis concludes with a discussion of how such changes may be interpreted from relevant theoretical perspectives: are political parties to be seen as rational agents driving the change or is it the institutional conditions that matter? The thesis proposes some directions for further studies to explain the findings of ideological shift and continuity.

Key words; social democratic party, ideological change, liberalism, reformistic socialism, postulate

(3)

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

1.1 Ämnesval och problembild ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Forskningsfråga ... 2

1.4 Disposition ... 3

2. Tidigare forskning ... 4

2.1 Socialdemokratins förändring i ATP ... 4

2.2 Socialdemokratins ideologiska förändring ... 5

3.Teori ... 6

3.1 Ideologier ... 6

3.2 Ideologiernas beståndsdelar ... 7

3.3 Liberalism ... 8

1.

3.3.1 Människosyn ... 8

2.

3.3.2 Samhällssyn ... 8

3.

3.3.3 Ekonomisk Organisation ... 9

3.4 Reformistisk socialism ... 10

4.

3.4.1 Människosyn ... 10

5.

3.4.2 Samhällssyn ... 10

6.

3.4.3 Ekonomisk organisation ... 11

4. Metod & material ... 13

4.1 Kvalitativ textanalys ... 13

4.2 Idealtyper ... 13

4.3 Idéanalys ... 14

4.4 Postulat ... 14

4.5 Operationalisering ... 15

4.6 Validitet, reliabilitet och intersubjektivitet ... 17

4.7 Material och avgränsning ... 18

5. Empiri ... 19

5.1 Partiprogrammet 1990 ... 19

7.

5.1.1 Verklighetsbild ... 19

8.

5.1.2 Strategi ... 20

9.

5.1.3 Mål ... 21

5.2 Partiprogrammet 2001 ... 22

10.

5.2.1 Verklighetsbild ... 22

11.

5.2.2 Strategi ... 23

12.

5.2.3 Mål ... 24

5.3. Partiprogrammet 2013 ... 24

13.

5.3.1 Verklighetsbild ... 24

14.

5.3.2 Strategi ... 25

15.

5.3.3 Mål ... 26

6. Analys ... 27

6.1 Summering av partiprogrammet 1990 ... 27

6.2 Summering av partiprogrammet 2001 ... 28

6.3 Summering av partiprogrammet 2013 ... 29

7. Slutsats ... 30

7.1 Diskussion ... 33

Referenslista ... 34

(4)

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1.1 ...15

Tabell 1.2...17

Tabell 2.1...27

Tabell 2.2 ...28

Tabell 2.3...29

Tabell 3.1...30

Tabell 3.2 ...31

Tabell 3.3 ...32

(5)

1.Inledning

1.1 Ämnesval och problembild

Det finns en grundläggande statsvetenskaplig problematik kring partiernas konvergens och deras ideologiska närmanden till varandra. Statsvetare Robert Michels ställde frågeställningar kring sådan idealtypiska närmande som sker i den svenska riksdagen. Etablerade partier tenderar att närma sig i varandra i olika sakfrågor och distinkta drag som kännetecknade partierna innan partiet kvalificerade sig för riksdag förvinner. Det talas om att samtliga partier flyr från vänstern, att medlemmarnas aktivitet sjunker drastiskt och att elitstyre råder inom partierna. Statsvetare betecknar denna utveckling som

”masspartier” där samtliga partier strävar efter att fånga så många väljare som möjligt och partiernas utmärkande drag förvinner.

1

Sådana tendenser observeras tydligt inom den svenska politiken, den tidigare forskningen har tydligt kunnat kartlägga och bevisa, att det socialdemokratiska partiet har upprepade gånger närmat sig andra partier i den faktiska politiken. Ett exempel är hur socialdemokraterna har på senare tiden närmat sig Sverigedemokraternas och Moderaterna i migrationsfrågor.

2

Socialdemokratin har även gått med på att konkurrensutsatt den svenska välfärden med motiveringen att medborgarna är i större behov av valfrihet.

Partiet luckrade även upp monopolet på skolmarknaden. Trots partiets uttalade värderingar ter sig verkligheten ofta vara annorlunda: det finns många exempel på hur socialdemokraterna har accepterat liberala lösningar som direkt motsäger deras egna ideologi.

3

Statsvetaren Jonas Hinnfors menar att det ofta finns diskrepans mellan partiets uttalade ideologi och den politiken som faktiskt förs av partiet. Jonas Hinnfors benämner sådan förhållande som ”ideologisk vilsenhet”. Detta förklarar Hinnfors med att partiet ofta saknar verkliga möjligheter att implementera den önskade politiken på grund av resursbrist. Socialdemokratisk politik kräver ofta att det finns stor och dyr offentlig sektor men ekonomin tillåter inte längre sådan dyr statligt finansierad offentlig sektorn som ombesörjer medborgarnas behov.

4

Därav kan det föras en diskussion om huruvida socialdemokratiska partiet rör sig högerut i det ideologiska spektrumet och kanske driver partier sina ideologiska

utgångspunkter mot den liberala ideologin.

5

Socialdemokraterna beskriver sig själva som reformistisk folkrörelse vars grundläggande värderingar består av: jämlikhet, solidaritet och frihet. I ett kompendium som ingår i partiets medlemsutbildning beskriver partiet sitt uppdrag i social reformistiska tankegångar. Partiet ämnar förbättra och förändra

1 Erlingsson, G, Politiska partier, Lund; studentlitteratur, s.17

2 https://www.dn.se/nyheter/politik/statsvetare-om-kritiserad-annons-socialdemokraterna-narmar-sig-sd-och- m/?forceScript=1&variantType=large#receipt-page

3 Millares, M, Om offentlig och privat, Statsvetenskaplig tidskrift s.519

4 Hinnfors, J. Socialdemokraternas: från klar vaghet till vag klarhet, Statsvetenskaplig Tidskrift. s.140

5 http://www.gp.se/nyheter/debatt/s-p%C3%A5-v%C3%A4g-h%C3%B6gerut-i-brist-p%C3%A5-stora-v%C3%A4lf%C3%A4rdsreformer- 1.4236357

(6)

samhället med demokratisk socialism som sin utgångspunkt. Partiet påpekar att deras idétradition står i direkt motsatsförhållande till konservatismen och dess bevarande idétradition. Partiet beskriver sin ideologi i klassiska reformistisk socialistiska tankegångar.

6

På den politiska arenan har dock socialdemokratin fått lida nederlag som partiet har tidigare inte erfarit, år 2010 genomförde socialdemokraterna sitt sämsta val i historien.

7

Socialdemokraterna presterade något bättre i

efterföljande riksdagsval 2014.

8

Unders den senaste mandatperioden upplever de svagt stöd för sitt parti. I opinionsundersökningar nådde stödet ett historiskt rekordlågt tjugofem procent.

9

Nederlag som socialdemokratin har genomlidit har möjligtvis bidragit till att partiet genomgått även ideologisk omvandling och kanske är det så att socialdemokratin präglas i större grad av liberalismen idag än tidigare.

Uppsatsens huvudsakliga problembild är därmed att undersöka av vilka ideologiska föreställningar den svenska socialdemokratin domineras av idag jämfört med några decennier tidigare, liberalismen eller den reformistiska socialismen. Studien kan ses som statsvetenskaplig intressant och motiverad på grund av dess implikationer för partipolitisk konvergens och nya frågeställningar som kan härledas ur sådan undersökning. Att beskriva den ideologiska förskjutningen kan vara viktigt både för partiforskningen men studien har även utomvetenskaplig relevans eftersom ideologiska förskjutningar påverkar samhället i stort.

1.2 Syfte

Med grund i studiens problembild ämnar den föreliggande undersökningen att kartlägga förekomsten av liberala postulat samt reformistisk socialistiska postulat i några av de senaste socialdemokraternas partiprogram för att utforska eventuell systematisk förskjutning mot den liberala ideologin. Syftet är att utreda om socialdemokraterna präglas i större grad av liberalismen idag än tidigare. Vilken ideologi domineras socialdemokratin av: liberalismen eller den reformistiska socialismen?

1.3 Forskningsfråga

-Har det skett en förskjutning mot liberalism i partiets ideologi?

Underfrågor

- Vilka liberala postulat förekommer i socialdemokraternas partiprogram?

-Vilka reformistisk socialistiska postulat förekommer i socialdemokraternas partiprogram?

6http://www.socialdemokraterna.abf.se/Global/Socialdemokraterna/Medlemsutbildningar, s.37

7 http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html

8 http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html

9 https://www.dn.se/nyheter/sverige/socialdemokraterna-rasar-i-ny-sifomatning/

(7)

1.4 Disposition

Härnäst följer att avsnitt om den tidigare forskningen som kopplar till socialdemokratins ideologiska förändring och behandlar tidigare arbeten som uppsatsen har tagit inspiration av. Sedan redogörs uppsatsens teoretiska utgångspunkter och teoriavsnittet innehåller även politiska ideologiers beståndsdelar. Teorin knyts ihop med metoden som bygger på idealtyper och den kvalitativa

textanalysen som kodar empirin genom ideologiska postulat. Empirin presenteras i det femte avsnittet

under empiri. Sedan följer analysen av empirin och den avslutande kapitel består av slutsatser och

förslag på vidare forskning presenteras där.

(8)

2. Tidigare forskning

Avsnittet för den tidigare forskningen redogör arbeten som berör ideologiska förändringar. Detta görs i syfte att placera arbetets i ett sammanhang, men även för att lyfta fram undersökningens egna bidrag i ljuset av tidigare arbeten som berör på ett eller annat sätt socialdemokratins ideologiska förändring. Det första arbete som denna uppsats ämnar koppla till är Karl Loxbos avhandling om socialdemokratins förändrade förhållningssätt till pensionssystemet som har inspirerat uppsatsens syfte. Avhandling om socialdemokratins ideologiska förskjutning i förhållandet till ATP-systemet tjänar som utgångspunkt även i detta arbete. Sedan presenters C-uppsatser som har undersökt socialdemokrati och dess

ideologiska förändring, syftet med det är att belysa att det finns tidigare forskning på området som denna uppsats kan komplettera men även bestyrka eller producera andra infallsvinklar på socialdemokratins ideologi.

2.1 Socialdemokratins förändring i ATP

Karl Loxbos avhandling om socialdemokratins drastiska förändring i partiets relation till

pensionssystemet har ambitionen att spåra partiets förändrade inställning till pensionssystemet. Under trettio års mellanrum fattade socialdemokratin två radikalt olika beslut gällande pensionssystemet och avhandlingen fokuserar på att studera denna förändring.

10

Avhandlingen för resonemang om hur man tacklar sådan förändring teoretisk, inom statsvetenskapen finns två huvudsakliga spår att förklara sådan förhållande. Partier betraktas antingen som aktörer eller som organisationer som är bundna av fasta institutioner. Antingen är partiet en aktör som söker sin egennytta eller som en organisation som

representerar sin ”klass” och således söker att upprätthålla kontinuitet inom etablerade institutioner. Det är som ett spänningsfält för politiska partier, intresset att upprätthålla kontinuiteten utmanas av den politiska verkligheten som kräver nya förhållningssätt, och således finns det även utrymme för partierna att agera som aktörer och göra strategiska val inom ramen för institutionerna.

11

Denna avhandling tillhör partiforskningen som bevisar att partier är i stånd att förändras ideologiskt och detta manifesteras genom reformationen av ATP. Spänningen som uppstår mellan olika arenor orsakades partiers helomvändning i en sakfråga som tidigare var otänkbar för partiet. Därmed har tidigare forskningen givit grund för

antagandet att partiets rör sig över ideologiska gränser och ideologiska förskjutningar är möjliga.

10 Loxbo, K, Bakom socialdemokraternas beslut: en studie av den politiska förändringens dilemma, Linnéuniversitet s.14

11 Loxbo, K, Bakom socialdemokraternas beslut: en studie av den politiska förändringens dilemma, Linnéuniversitet s.26

(9)

2.2 Socialdemokratins ideologiska förändring

Det andra arbetet som uppsatsen ämnar koppla till är Eriks Wejmars C-uppsats om socialdemokratins ideologiska förändring. C-uppsatsen behandlar socialdemokratins ideologiska förändring genom att undersöka partiprogrammen. Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på om den svenska

socialdemokratins ideologi har förändrats. Uppsatsen gör detta genom att undersöka partiprogrammen från 1960, 1975, 1990 och 2001. Uppsatsen definierar socialdemokratins ideologi genom tio

nyckelbegrepp som benämns indikatorer. Vidare genomför författaren kvantitativ innehållsanalys och jämför samtliga partiprogrammen med varandra. I partiprogrammet från till exempel 1975 förekom större antal ord/indikatorer som till exempel jämlikhet, pragmatism och offentlig ägande än i

nästkommande partiprogram och detta illustreras med staplar och diagram. Författaren genomför således systematisk kvantitativ innehållsanalys genom att räkna ord/indikatorer och jämföra samtliga

partiprogrammen med varandra. Slutsatsen med C-uppsatsen var att socialdemokratins ideologi inte har förändrats något nämnvärt och förefaller vara beständig.

12

Denna C-uppsats har likartad ambition som föregående arbete skillnaden består av att denna uppsats inkluderar partiprogram efter 2001 och en annan metod brukas, idealtypanalys.

12 Weijmar, E, Har socialdemokraternas ideologi förändrats, Linnéuniversitet, s.18

(10)

3.Teori

3.1 Ideologier

Detta teoriavsnittet ämnas för att klargöra uppsatsen teoretiska utgångspunkter. Den inledande delen behandlar ideologier och dess egenskaper. Längre fram i avsnittet beskrivs två ideologier som utgör grundstommen i det teoretiska avsnittet. Beskrivning av reformistisk socialism åtföljs av liknande beskrivning av liberalismen. Detta görs i syfte att förankra den teoretiska delen med den metodologiska.

Dessa två ideologier kommer att tjäna som idealtyper och utgör arbetets analytiska ramverk.

Partiteorier inom statsvetenskap anlägger främst två stora perspektiv som uppsatsen ämnar att ta upp för at placera arbetet och dess resultat i ett större sammanhang. Partiforskningen har en tradition att antingen fokusera på strukturer eller aktörer. Strukturella partiteorier antar ofta att partier är blott återspegling av strukturer i samhället, att socialdemokratin representerar arbetarklassen och så vidare. Strukturella partiteorier är inriktade på att studera historia, formella regler och mönster som har skapats under lägre tid, dessa institutionella förhållanden antas ofta vara en orsak till förändringen eller kontinuitet som observeras i verkligheten

13

. Strukturella teorier brottas ofta med att förklara politiska förändringar som inte härrör från strukturella förändringar. Strukturella partiteorier betonar ofta kontinuitet och

varaktighet och har goda verktyg och tradition av att förklara sådan ideologisk ”nedfrysning” då det inte sker någon förändring i ideologierna. Strukturella partiteorier menar att medvetna rationella aktörer inte har någon större betydelse och har små möjligheter att påverka det politiska utfallet. Strukturella

partiteorier beskriver och förklarar ”spårberoende” som institutioner bildar och således styr aktörer.

14

Den motsatta polen av forskningsfältet av partier utgörs främst av Antony Downs och hans modell om aktörer. Denna ansats betraktar partier som rationella aktörer som arbetatar för att maximera sin vinst, likt ett företag på marknaden. Partier är rationella eller strategiska på den politiska arenan vars mål att erövra så mycket makt som möjligt. I denna modell beskrivs ofta orsaker till ideologisk förändring i väljarnas preferenser, partier söker sig därför mot mitten för att täcka en stor del av väljarkåren och därmed utöka sin maktbas.

15

I detta arbete är det rimligt att anta att det finns samspel mellan medvetna rationella aktörer och

strukturella förhållanden som tillsammans påverkar politiken och ideologin hos partier. Partier gör sina strategiska val inom institutionella ramar för att tillföra störst möjliga nytta för sitt parti samtidigt som aktörerna begränsas av strukturer.

13 Loxbo, K, Bakom socialdemokraternas beslut: en studie av den politiska förändringens dilemma, Linnéuniversitet s.18

14 Loxbo, K, Bakom socialdemokraternas beslut: en studie av den politiska förändringens dilemma, Linnéuniversitet s.20

15 Loxbo, K, Bakom socialdemokraternas beslut: en studie av den politiska förändringens dilemma, Linnéuniversitet s.19

(11)

3.2 Ideologiernas beståndsdelar

Ideologier är inte enkelt att definiera. Det finns ingen en distinkt tolkning av politiska ideologier.

Ideologier betraktas som föreställningar som präglar enskilda människor, samhället och politiska partier.

Uppfattningar och förställningar om hur något bör vara och hur skall samhället i slutändan av projektet se ut.

16

Den marxistiska traditionen betraktar ideologier som ett maktmedel, samling av idéer och

föreställningar som ska skänka den härskande klassen övertag över massorna och tjänar även som medel för att legitimera sin makt. Det existerar således många dimensioner till politiska ideologier, men denna uppsats betraktar ideologier först och främst som medel för konkurrens i det demokratiska samhället.

Det råder representativ demokrati i Sverige och varje politiskt parti är tvungen att konkurrera och även samarbeta med andra aktörer på den politiska arenan. Ur den synpunkten finner exempelvis Marie Demker det är lämpligt att anta att partiideologi är konkurrensmedel som på sätt och vis marknadsförs och säljs till väljarna.

17

Herbert Tingsten och Fukuyama är statsvetare som menade att ideologiska motsättningar tillhör det förflutna och därmed förklarades ideologierna som ”döda”. Med detta avsågs att den liberala demokratin har segrat och erövrat hegemoni bland världens länder och även i Sverige. Det som återstod är enbart förvaltning och styrning av resurser bland annat inom välfärden.

18

Däremot finns det andra ståndpunkter inom den inomvetenskapliga debatten, att ideologiska förändringar inte nödvändigtvis innebär

avideologisering. Partiprogrammen är fortfarande det främsta verktyget för svenska partier att uttrycka sitt allmänna tankesätt. Det är så partierna presenterar sina idégods till folket.

19

Studier av ideologi kräver att man utforskar ideologiernas olika beståndsdelar. Den tidigare forskningen har samstämmigt utropat att ideologin innehåller tre grundläggande beståndsdelar; värdepremisser, värdeomdömen och rekommendationer, detta är Herbert Tingstens benämningar men även Marie Demker analyserar ideologin genom denna princip, beståndsdelar kan även benämnas som ”varat”,

”bör” och ”görat”. Således innehåller partiprogrammen en beskrivning av verkligheten ”varat”, och även om hur samhället ”bör” vara och vidare presenteras förslag till förbättring ”görat”.

20

Vidare följer redogörelse för politiska ideologier som lägger grund för ideologiska postulat som redogörs i metodavsnittet. Vardera ideologien delas in i tre kategorier: människosyn, samhällssyn och den ekonomiska organisationen. Jag har valt dessa tre kategorier för att förenkla och göra varje ideologi

16 Ljunggren, S. Ideologier, Hjalmarsson & Högberg s. 13

17 Demker, M, I nationens intresse gaullismens partiideologi 1947–1990, Nerenius & Santérus s.63

18 Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, s.13

19 Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, s.15

20 Demker, M, I nationens intresse gaullismens partiideologi 1947–1990, Nerenius & Santérus, s.148

(12)

begriplig och överblickbar. På så vis reduceras ideologierna till konkreta föreställningar och gör studien genomförbar.

3.3 Liberalism 3.3.1 Människosyn

”En liberal betraktar den enskilda individen som den högsta auktoriteten för att bedöma kvaliteten på och värdet av hennes eget liv. Ingen annan kan formulera eller avgöra vad som är ett gott liv för mig;

jag är mitt eget sanningsvittne.”

Individen den centrala enheten i den liberala traditionen, friheten att välja skall vara så stora som möjligt och begränsas enbart av den påverkan hennes val har på andra individer. Enligt den liberala

idétraditionen får inte individen begränsas i sin valfrihet genom att hänvisa till dennes bristande

kompetens eller kapacitet. Utomstående får givetvis vara kritiska till individen och dennes val men det är inte legitim grund för omfattande eller frihetskränkande ingripande. Inom den liberal idétraditionen är den enda legitima grunde för ingripande och beskärning av individens frihet är om dennes val påverkar andra på ett skadligt sätt.

Människan ska fritt kunna bestämma över sin egen kropp och själ, individen är den suveräna enheten i den liberala idétraditionen. Ur sådant perspektiv förefaller staten och rättsapparaten något som hotar individens frihet och privata sfär. Individen skall vara okränkbar och ingen annan skall tolka hur det goda livet uppnås för den enskilde, ingen har rätt att definiera på förhand hur individen skall uppnå ett gott liv. Individen skall alltså självständigt definiera det goda livet. Människan ses som en rationell beslutsfattare som är kapabel till att själv definiera och bygga sitt liv på sådant sätt som är

tillfredsställande för henne.

21

Människan är rationell och kompetent varelse som klaras sig bäst på egen hand. På så vis kan man dra slutsatsen att liberalismens människosyn är individualistisk.

3.3.2 Samhällssyn

Liberalismens grundprincip för samhällsbygget är läran om nyttomoralen. Principen är enkel: störst möjliga nytta för störst möjliga antal. Individens egna ambitioner och drivkrafter uppmuntras i denna ideologiska ansats och individer enskilda stävande ska begränsas enbart om sådana handlingar innebär skada för andra medborgare. Egna strävan efter nytta får icke gå ut över någon annans nytta. Det måste ske avvägning mellan olika anspråk på nytta i samhället och i politiken. Avvägningen måste ledas av normen ”Största möjliga nytta för största möjliga antal”. Vad nytta är bestäms av majoriteten under hänsyn för minoriteten. Begreppet nytta syftar huvudsakligen på materiella fördelar men även på andlig utveckling. Liberaler hävdar att varje individ får själv ansvara för sin välfärd, och denna vision söker man efter att förverkliga i politiken. Politiska beslutsapparat borde vara beroende av individernas önskemål och producera politiska beslut som gynnar flertalet. Frihet främjar individer utveckling och

21Halldenius, L, Liberalism, Bilda förlag, s. 22–25

(13)

materiella och kulturella framsteg är en biprodukt av friheten. Samhället stagnerar utan frihet och anses vara skadligt för individen.

En av liberalismens stora tänkare är John Rawls. Rawls intressanta tankemodell bygger på resonemanget om ”okunnighetens slöja”. Vilka principer skulle samhället styras av om dess medlemmar var helt okunniga om sin position och bakgrund? Vilka principer skulle individer enas om de var fria från egenintressen och yttre tvång. De får icke veta om sin position i det samhället som upprättas. Slutsatsen är att de enas om samhället där alla garanteras grundläggande rättigheter, utan diskriminering mot någon grupp. Den andra är att ekonomiska olikheter skulle förekomma endast om den var till fördel för de sämst ställda.

22

En individ är fri i den utsträckning andra inte interfererar mot hennes faktiska vilja i det han eller hon kan, väljer eller avser att göra. Det är inte naturligt för människan att vara styrd av andra, människan skall själv förfoga över sig själv. Frihetstanken består främst av två delar: den första positiva delen är negativ, dvs att vi människor skall vara fri från tvång och dominans och den andra delen

betecknas som positiv där vi själva kan bestämma över våra liv. Individen ses således som enskild rationell aktör som är kapabel att tillvarata sina egna intressen. Sådan utgångspunkt gör plötsligt den politiska makten väldigt problematisk eftersom staten är suverän som styr sitt land och folk. Liberala blir således ständigt sysselsatta med hur man på bästa sätt kan kombinera den makten som staten har

tillsammans med den vidsträckta individuella friheten. Statens tvångsmakt ter sig vara problematisk för liberala värden, liberalism förespråkar ofta att tvångsmakt skalla brukas i strikt vördnad och respekt i relation till individens rättigheter och frihet. Avseende den politiska makten förhållande till frihet förespråkar liberala företrädare ofta delad statsmakt med den lagstiftande, verkställande och dömande organ och dessa institutioner skalla ansvara inför folket.

23

Att eftersträva sin egennytta är alltså naturligt för människan och därför borde konkurrens vara en del av samhällslivet.

3.3.3 Ekonomisk Organisation

Liberalismens inställning till ekonomisk organisation är att marknaden ska ha fritt spelrum och inte betungas av statliga regleringar. Privat ägande av produktionsmedlen förespråkas av den liberala

idétraditionen, starkt motstånd från politiska ingrep på marknaden. Liberalism har delvis övergivit denna doktrin idag för att bekämpa sociala följder, liberaler godtog till exempel fackrörelse på

arbetsmarknaden trots att den ekonomiska teorin betecknar sådana sammanslutningar som monopol som egentligen borde förbjudas. Tidigare uppfattade liberala ekonomin som något som reglerar sig själv och att ekonomiska kriser var ”naturliga” och ofrånkomliga och ekonomin läker sig själv. Man fjärmade sig dock bort från detta genom att lindra sociala följder och utvecklade teorier och metoder för att motverka konjunktursvängningar. Staten kunde börja reglera penningmängden och detta innebar betydande

22Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, s. 29–31

23 Halldenius, L, Liberalism, Bilda förlag, s. 34–38

(14)

utvidgning av den offentliga sektorn. Tolerans för den offentliga sektorn växte hos dem liberala och varor och tjänster kunde produceras i statlig regi som finansierades av progressiva skatter. Progressiv beskattning medför stora ingrepp i förmögenhetsfördelningen.

24

Den liberala idétraditionen har alltså stått inför stora avvägningsproblem, å ena sida vill man ge alla individer god start i livet och tillgång till utbildning men samtidig har liberalerna haft ekonomisk tillväxt som sitt främsta mål och detta innebar att ansträngningar och initiativ ska belönas, den progressiva beskattningen sägs då passivera medborgare och hämnar den ekonomiska tillväxten. Marknaden är den arenan där individer kan förvekliga sin potential och ingrep på marknaden kringskär människans frihet och dess naturliga behov för frihet.

3.4 Reformistisk socialism 3.4.1 Människosyn

Reformistisk socialism är främst en ”jämlikhetslära” och uttrycks som stark strävan att utjämna olikheter i politiska resurser genom utbildning och inkomstutjämning. Strävar efter att eliminera skillnader och uppdelning mellan elit och icke-elit. Reformister vill inte skapa eliter och har inga teorier kring såna bildningar. Vidare menar reformisterna att människans sociala egenskaper förbättras med bättre samhällsförhållanden, genom högre levnadsstandard och tillgång till nyttigheter som utbildning och bostad blir vi människor på sätt och vis bättre lämpade för att delta och verka samhället.

25

Människan behöver alltså mycket stöd från samhället för vägledning och den personliga utvecklingen.

Reformistiska socialister arbetar för en samhällsutveckling som innebär stark offentlig sektorn och gemenskap och samhörighet premieras bland medborgarna. Genom högre levnadsstandard och

gemenskap bland medborgarna blir samhällsbygget stark och stabil och det är en sådan utveckling som den idétraditionen arbetar för.

3.4.2 Samhällssyn

”Kommunisten får sitt självförtroende ur medvetandet om att han har historien på sin sida och att hans seger är förutbestämt av krafter som väsentligen ligger utanför hans möjligheter till påverkan. Den demokratiske socialisten hämtar sin styrka ut tron att ingenting annat än den mänskliga viljan och det sociala samvetet kan frigöra mänskligheten ur ett historiskt förlopp, som om det överlämnas åt sig självt

leder till exploatering, slaveri och krig”

Dessa ord uttryckte Labour-ideologen Richard Crossman och här belyser han den grundläggande skillnaden mellan kommunism och reformistisk socialism. Kommunismen grundar sina värderingar på

”vetenskapen” och den sociala evolutionen”. Socialistiska reformister ansåg att marxismen

utvecklingslagar för samhället inte var hållbara, då söker man efter att förankra sin socialistiska tro i

24Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur s. 38

25 Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur s. 84,85

(15)

något annat. Immanuel Kants moralfilosofi var lockande. En av Kants regler lyder på följande vis:

”Handla alltid så att du skulle vilja att den princip du handla efter kan upphöjas till universell lag. Vidare skall man behandla människor som mål, aldrig som medel. Den regeln var viktig för reformisterna när de argumenterade mot de revolutionära metoderna. Socialistisk reformism i största allmänhet

eftersträvar ekonomisk jämlikhet, ömsesidig hjälpsamhet och frånvaron av ett privat

äganderättsbegrepp.

26

Den reformistiska socialismen har delvis tagit avstånd från kommunismen på grund av kommunismens bruk och våld och tenders för upprättande av diktaturer. Läran om jämlikhet är dock fortfarande starkt och framträdande drag hos denna idétraditionen, stora sociala klyftor i samhället anses inte vara hållbara.

Socialistisk reformism vänder dig främst till arbetare, detta begrepp används synonymt med begrepp som ”småfolket” och ”löntagarna”. Det finns stark internationell tradition inom reformismen men lojaliteten mot nationalstaten är fortsatt stark och betraktas som den främsta politiska enheten.

Reformisterna betraktar EU som en möjlighet att förverkliga sina samhällsidéer i en större politisk enhet än nationalstaten.

27

Samarbete skall kultiveras i samhället för att skapa trygghet och gemenskap som naturligt för oss.

3.4.3 Ekonomisk organisation

Tanken om planekonomi övergavs av reformistiska socialister, och idag accepterar reformistisk

socialism olika former av ägande, både statlig privat. Reformisterna ser gärna att den statliga ägande är dominant i samhället och på vis håller man viktiga instrument som kan ange riktningen för

samhällsutvecklingen. De svenska reformisterna eftersträvade att undanröja marknadens brister utan att förstatliga ekonomin eller avskaffa marknadsmekanismer. Den stora innovationen var att planering och ägande kunde skiljas åt. Staten behöver inte äga näringslivet för att styra den och ange inriktningen, ambitionen är alltså att marknaden skall styras med politiska medel.

28

Den ekonomiska organisationen som främst förespråkas av denna idétradition är blandekonomi där både offentlig och privat sektor finns och samverka med varandra.

På 70-talet konstruerade socialdemokratin så kallade ”löntagarfonder”. Företag skulle betala pengar till fonder, medel som tillhör arbetare genom att de har avstått ifrån vissa löneförhöjningar och andra

förmåner. På längre sikt skulle fonderna förvärva kontrollen över företagen eller delar av företaget, detta är uttryck för ambitionen att förvekliga det företagsdemokratiska idealet. Projektet med löntagarfonder förverkligades dock aldrig till den grad som reformister önskade på grund av starkt politiskt motstånd.

26 Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur s.83

27 Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur s. 85

28 Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur s. 89

(16)

Allmänt vill reformisterna säkra medborgarnas trygghet genom att öka frihet och oberoende av

arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis eftersträvar reformistiska socialister en ekonomisk organisation som innebär materiell jämlikhet mellan medborgarna och har hög tolerans för förmögenhetsöverföringar genom statliga lösningar.

29

29Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur s. 90,91

(17)

4. Metod & material

4.1 Kvalitativ textanalys

Kvalitativ textanalys som uppsatsen genomför syftar till att ordna tankeinnehållet i socialdemokraternas partiprogram. Uppgiften som ställs upp i undersökningen är att ordna texten i lätt överblickbara

kategorier. Ambitionen är att systematisk klassificera innehållet i antingen liberal eller reformistisk socialistisk kategori.

30

Texten kodas genom att forskaren tittar främst på tre domäner av texten:

verkligheten, strategi och målsättningar. Verkligheten och strategi och målsättningar analyseras och kodas utifrån synsätt de uttrycker. Den liberal idétraditionen har till exempel individualistisk

människosyn. Individualistisk liberal människosyn och kollektivistisk reformistisk socialistisk människosyn är exempel på två kodade kategorier som socialdemokraternas text skärskådas igenom.

4.2 Idealtyper

Uppsatsen brukar sig av metodologiskt verktyg som betecknas som idealtyper. Idealtyper är renodlade ideologiska konstruktioner som inter återfinns i verkligheten, idealtyper är abstraktioner som

kännetecknar traditionella drag hos ideologier. Varje ideologi inrymmer typiska drag som anger synen människosynen, samhällssynen och den ekonomiska organisationen. Föreställningar om människan, samhället och den ekonomiska organisationen. Det teoretiska avsnittet beskriver två ideologier dvs liberalismen och reformistisk socialism och med hjälp av dessa ideologiska föreställningar är det möjligt att klassificera innehållet i socialdemokraternas partiprogram.

31

Däremot gör denna uppsats inte något anspråk på att allt innehåll kan klassificeras antigen som liberal eller reformistisk socialistisk. Det är fullt möjligt att delar av innehållet tillhör annan ideologisk hemvist men den tidigare forskningen anger att socialdemokratin har traditionellt hört hemma i reformistisk socialism och ibland har partiet gjort vissa förskjutningar mot liberalismen som det går att observera i olika sakfrågor. Vid genomförande av analysen med idealtyper är det viktigt att forskaren inte tvingar in texten under på förhand uppställda kategorier. Materialet måste få stå på sina egna ben och delar av innehållet faller möjligtvis inte under någon av dem på förhand uppställda idealtypiska kategorier.

32

Uppsatsens urval av idealtyper motiveras med hjälp av den tidigare forskningen som samstämmigt erkänner att socialdemokraterna till störst del kännetecknas av reformistisk socialism och ibland gör partier vissa strategiska drag mot liberalismen och fattar beslut som stödjer liberala värden.

30 Esaiasson, P, Metodpratikan, Norstedts juridik, s.237

31 Bergström, G, Textens mening och makt, Studentlitteratur s. 160

32 Bergström, G, Textens mening och makt, Studentlitteratur s. 162

(18)

4.3 Idéanalys

Metoden som brukas i uppsatsen är kvalitativ analys av samtliga partiprogram: partiprogrammen har genomgått noggrann läsning och sedan granskas partiets beskrivning av verkligheten, partiets uppställda målsättningar, och även partiets strategier och hur partiet ämnar uppnå sina mål. Vid läsningen tolkar jag i vilken kategori socialdemokratin ståndpunkter passar in, kännetecknas denna del av reformistisk

socialism eller liberalism. Analysen styrs alltid av ideologiska postulat som anger riktningen och genom dessa postulat skärskådas partiprogrammen. Vidare granskas specifikt om hur partier ser på människan, om hur människans bör vara och vilka medel som ska användas för att människan ska anlända på den önskade destinationen. Sådan genomgående analys genomgår även två andra domäner, samhällssynen och den ekonomiska organisationen. Sammantaget analyseras tre domäner; socialdemokratins

människosyn, samhällssyn och den ekonomiska organisationen. Vidare är avsikten att redovisa postulat som en serie och helhetsbilden träder fram. Överlag betecknas denna uppsats som beskrivande idéanalys som genomförs med idealtyper. På så vis tillgodoser uppsatsen läsaren översiktlig och begriplig

uppfattning över socialdemokratins ideologiska utveckling som sträcker sig över flera årtionden.

33

Analysen genomförs med hjälp av ideologiska postulat som definieras nedan.

4.4 Postulat

Marie Demkers avhandling om Gaullismens ideologiska utveckling har varit till stor hjälp i

konstruktionen av uppsatsens analytiska ramverk. Marie Demkers huvudsakliga syfte med avhandlingen har varit att beskriva ideologins fundament samt fånga upp en ideologisk förändring inom det

gaullistiska partiet. Ideologiska postulat definieras som långlivade och tröga och de är alltså grundsatser inom en ideologi, postulat kan liknas med axiom som härrör från teorin och inte kräver någon

bevisföring.

34

Uppsatsen har valt att använda ideologiska postulat framför exempelvis dimensioner för att bättre fånga upp och återge den komplexa bilden som forskaren möter under bearbetning av empirin.

Som det framgår är postulaten inte ömsesidigt uteslutande, bägge ideologierna förekommer i empirin.

Partiet uttrycker ofta ståndpunkter som kan tillskrivas bägge ideologierna och dimensioner saknar metodologiska egenskaper som på ett tillfredställande sätt kan uppfylla syftet. Till exempel kan partiet uttrycka synsätt som både kan tolkas som individualistiska och kollektivistiska och uppgiften är att kartlägga dessa och utröna vilka ideologiska ståndpunkter som dominerar partiet.

33 Esaiasson, P, Metodpraktikan Studentlitteratur, s. 238

34 Demker, M, I nationens intresse gaullismens partiideologi 1947–1990, Nerenius & Santérus, s.78–80

(19)

Ideologiska postulat som illustreras nedan motiveras av den teoretiska referensramen från det föregående avsnittet som beskriver liberalism och reformistisk socialism.

35

Dessa idealtypiska postulat

operationaliseras genom analysmodellen som förklaras nedan.

Tabell 1.1 Ideologiska postulat

Liberalism Reformistisk socialism

Människosyn Individualism Kollektivism

Samhällssyn Vinst / egennytta Jämlikhet

Ekonomisk organisation Marknad / privat sektor Blandekonomi, offentlig och privat sektor.

4.5 Operationalisering

Analysmodellen ger möjligheten att genomföra kvalitativ textanalys och producera systematisk beskrivning av socialdemokratins ideologiska föreställningar mellan 1990-2014.

36

Analysverktyget tillåter endast att identifiera förekomsten av postulat. God reliabilitet förutsätter att det genomförs noggrann läsning av det empiriska materialet för att undvika enstaka slarvfel. För att göra studien genomförbar undersöks tre domäner i socialdemokratins ideologi; människosyn, samhällssyn och

ekonomisk organisation. Verklighetsbild, strategi och målsättningar beskrivs inom dessa tre domäner för att fastställa positioner socialdemokraterna intar ideologisk och om huruvida dessa positioner förändrats i efterkommande partiprogram. Analysscheman är uppbyggt enligt följande tankemodell; är-bör-görat.

”Är” är partiets verklighetsbild, ”bör” är partiets målsättningar och ”görat” är partiets strategi.

37

Analysmodellen är relevant för denna typ av beskrivande analys och är inspirerat av Marie Demkers avhandlingen om gaullismens ideologiska utveckling.

Analysverktyget möjliggör även beskrivning under längre tidsperiod som ger läsaren stor och begriplig översikt över socialdemokratins ideologi. Metoden har även anknytning till teorin för att uppsatsen tacklar partiet som en aktör som är i stånd att genomdriva förändringar för att utöka sitt väljarunderlag om partiet är kapabel att genomföra ideologiska förändringar och detta bör reflekteras i partiprogram och därmed uppnås trovärdig validitet i studien. Socialdemokraternas partiprogram undersöks med tre

35 Bergström, G, Textens mening och makt, Studentlitteratur s.160

36 Esaiasson, P, Metodpraktikan Studentlitteratur, s.64

37 Demker, M, I nationens intresse gaullismens partiideologi 1947–1990, Nerenius & Santérus s.86

(20)

tidsmässiga nedslag för att kunna utröna eventuell ideologisk förändring. Dessa tre områden beskrivs för att sedan återges med några nyckelord i schemat som finns nedan, av den beskrivningen kan det

bestämmas vilka ideologiska positioner som socialdemokratin intar. Om socialdemokraternas människosyn pekar mot reformistisk socialism kommer detta att beskrivas i analysmodellen.

38

Förekomst av postulat märks med X, ofta förekommer dock postulat från bägge ideologierna men den ena kan vara dominant. De dominanta postulaten märks med XD. Detta ska utläsas att den ena postulat är mer dominant och framträdande än den andra.

Postulat är således inte ömsesidigt uteslutande. Postulat överlappar varandra för att arbetets syfte är att undersöka grundläggande ideologiska normer och värderingar. Till exempel är det ofta så att

människosyn har naturlig koppling till den ekonomiska organisationen, utgår partiet från kollektivistiskt synsätt då får det konsekvenser för den ekonomiska organisationen. Kollektivistiskt synsätt leder

naturligt ofta till att ekonomin och samhället ska organiseras på ett visst sätt, på grund av det skälet är det bättre att använda ideologiska postulat som metodologiskt verktyg. För att summera om hur

operationaliseringen ska gå tillväga: det ställs tre frågor till materialet om hur samhället ”är, ”bör” vara och hur partiet ämnar uppnå sina mål, alltså ”görat”. Verklighetsbild behandlar socialdemokratins uppfattning av den rådande verkligheten, strategi berättar om metoder som socialdemokraterna ämnar använda för att uppnå sina mål, och målsättningar är socialdemokratins generella mål och riktning de strävar mot. Dessa frågor ställs inom tre domäner; människosyn, samhällssyn och ekonomisk

organisation.

39

Operationella indikatorer klargörs ytterligare nedan och sedan presenteras den grundläggande analysmodellen.

Människosyn: återges i partiprogram och kan identifieras med följande nyckelord.

Använder partiet ofta begrepp som gemenskap, solidaritet och skattefinansierad välfärd klassificeras det som social reformism. Talar partier däremot om valfrihet, frihet för individen och betonar stark

ekonomisk tillväxt kodas detta som liberalt förhållningssätt.

Samhällssyn: betonas jämlikhet och klasskillnader kodas det som social reformism. Höga skatter och skattefinansierad vård och omsorg, utbildning och tillgång till samtliga allmännyttiga tjänster, detta kodas som social reformism. Liberalism kodas som ekonomisk tillväxt, lägre skatt och stark betoning på entreprenörskap. Mindre makt för staten och starkt skydd för individen som skyddar individen mot statliga ingripanden kodas som liberalt förhållningssätt till samhället.

38 Demker, M, I nationens intresse gaullismens partiideologi 1947–1990, Nerenius & Santérus s.88

39 Demker, M, I nationens intresse gaullismens partiideologi 1947–1990, Nerenius & Santérus s.89

(21)

Ekonomisk organisation: stor välutbyggd välfärdssektor tolkas som social reformism, om

företagsintressen och privatiseringar premieras framför den allmänna nyttan och den generella välfärden tolkas det som liberal form av den ekonomiska organisationen.

Tabell 1.2 Analysmodell

4.6 Validitet, reliabilitet och intersubjektivitet

Validitet är att forskaren faktiskt undersöker det som avses och det problemet som ställs, reliabilitet är forskarens noggrannhet som syftar till att undvika slarvfel. För att gardera mot sådana potentiella problem i uppsatsen har materialet genomgått noggrann bearbetning för att undvika felläsning och felskrivningar. Validitet i detta arbete avgörs av andra men uppsatsens ambition har varit att fånga upp grundläggande ideologiska normer hos socialdemokraterna under längre tidsperiod för att avgöra om partiet i större grad präglas av liberalismen idag än tidigare. Studiens empiriska material som består av olika partipolitiska program och det tidigare beprövade analytiska ramverket med postulatanalys med två olika ideologiska inriktningar som bas ger en bra grund för studiens validitet, det vill säga att studien verkligen studerar och kan uttala sig om kontinuitet eller förskjutning i det socialdemokratiska partiets ideologi i relation till just dessa två klassiska ideologier.

Intersubjektivitet är grundläggande inom all vetenskap som syftar till att göra studien trovärdig och genomförbar för andra forskaren och möjliggör replikering för att styrka validiteten i resultatet och slutsatser som dras. Intersubjektivitet möjliggör för läsaren att upprepa studien och följa tanketråden som författaren drar, denna tråd skall vara uppenbar och begriplig och därför har operationella indikatorer tydliggjorts i denna uppsats och är möjliga att genomskåda. För att styrka uppsatsen intersubjektivitet har operationella indikatorer tydliggjorts, vad som menas med människosyn och hur man kan se och

Människosyn Samhällssyn Ekonomisk organisation

Verklighetsbild

”Varat”

Strategi

”Görat”

Mål

”Bör”

(22)

avgöra i materialet när människosynen är antingen individualistisk eller kollektivistisk. Andra postulat har hanterats likadant.

Det är viktigt att påpeka i denna undersökning är att resultatet begränsas av ideologiska postulat som ställdes upp i arbetet. Arbetets metodologiska verktyg kan enbart fånga upp empirin som är antingen liberal eller social reformistisk. Metoden begränsar resultatet och kan till exempel inte fånga upp materialet som till exempel kan tillhöra kommunismen eller konservatismen. Ytterligare avgränsning som bör understrykas för läsaren är att uppsatsen inte har ambitionen att förklara möjliga ideologiska förskjutningar utan enbart beskriva eventuell ideologisk förskjutning. Nästa steg skulle således kunna vara att söka efter orsaker i den ideologiska förändringen.

4.7 Material och avgränsning

I denna C-uppsats granskas tre socialdemokratiska partiprogram. Partiprogram som granskas är från 1990, 2001 och 2013. Uppsatsens fokus är ideologiska postulat och partiets partiprogram berör främst partiets postulat och därmed uppnås tillförlitlig validitet. På grund av den knappa tiden och resurser väljer studien att enbart fokusera på två ideologier. Eftersom analysverktyget inte kan behandla hela partiprogrammen på grund av vissa delat inte tillåter sig kodas som liberal eller reformistisk socialistisk kan det sägas att stora delar av partiprogrammen har genomgått kodningen och resultat bedöms vara tillförlitliga. Det finns stycken i socialdemokraternas partiprogram som berör bistånd och internationella arbetarrörelser som inte anger någon människosyn eller syn på den ekonomiska organisationen och därmed har jag valt att inte ta med dessa delar. Enbart delar där det kan utläsas partiets människosyn, samhällssyn och den ekonomiska organisationen har tagits med i analysen.

Ideologiska postulat beskrivs i tre domäner; människosyn, samhällssyn och ekonomisk organisation.

Uppsatsen täcker tidsperioden 1990 – 2013. Skälet till den valda undersökningsperioden är

kunskapslucka som finns inom forskningen. Valet av det första tidsmässiga nedslaget motiveras av det rådande läget i politiken på 90-talet. De ekonomiska kriserna och tumultet som uppstod då kan ha påverkat många aktörer på den politiska arenan och även socialdemokraterna

40

. Undersökningen tar sitt avstamp från 1990-taler på grund av socialdemokraterna inledde sitt fall från den politiska dominansen och väljarna började att lämna partiet, sådana politiska realiter kan ha orsakat den ideologiska

förskjutningen och därmed är det intressant att ta avstamp från 1990-talet.

41

Ytterligare avgränsning som görs i uppsatsen är att socialdemokraternas utrikespolitik och biståndspolitik utesluts ur analysen på grund av att metodologiska verktyg inte ger någon möjlighet att hantera dessa.

40Hinnfors, J. Socialdemokraternas: från klar vaghet till vag klarhet, Statsvetenskaplig Tidskrift. s.139

(23)

5. Empiri

Detta kapitel redogör empirin som har genomgår bearbetning och på denna empirin grundas analysen på och den efterföljande kapitlet med slutsatser. Empirin delades in i tre beståndsdelar: verklighetsbild, strategi och målsättningar. Vilken verklighetsbild har partiet på människan, samhället och den

ekonomiska organisationen. Av dessa frågeställningar styrdes kodningen av texten och dessa svar sökte forskaren i texten. Analysen eller summeringen av samtligt partiprogram redovisas i analysen.

5.1 Partiprogrammet 1990 5.1.1 Verklighetsbild

Demokratin har vunnit makt över samhällsutvecklingen och sociala reformer implementerats för att skapa ekonomisk trygghet för barnfamiljerna, de arbetslösa, de sjuka och de gamla. En viktig princip vid skapandet av de sociala trygghetssystemen har varit att de omfattar alla. Denna politik har vunnit starkt stöd bland folket. Stat och kommun har fått ansvar för barnomsorg, utbildning, kultur sjuk- och

hälsovård, äldreomsorg och mycket annat som är viktiga för oss i egenskap av medborgare. Dessa gemensamma verksamheter har i huvudsak undandragits privata vinstintressen och förvandlats till medborgerliga rättigheter. Dessa verksamheter finansieras solidarisk och styrs av behov som finns i samhället. På så vis har socialdemokratin kunnat främja jämlikhet och trygghet. Nedan följer citat från socialdemokraternas partiprogram.

” Sedan de breda folklagren fick inflytande på samhällsutvecklingen, har lagstiftningen på viktiga områden formats efter deras intressen. Jämlikheten och tryggheten har ökat. Det stora flertalet medborgare har fått en ökad frihet. En allt större del av produktionsresultatet har undandragits kapitalismens fördelningsprinciper för att i stället fördelas solidariskt efter behov. Medborgarrätt har steg för steg ersatt penningens rätt.”

Dessa framsteg måste försvaras mot de krafter som vill vrida tillbaka klockan, de som söker skapa nya privilegier. Den politiska demokratins vitalitet måste bevaras och stärkas genom mobilisering av

medborgarna och genom deras ansvarstagande och delaktighet. Uppslutningen bakom folkhemstanken i det svenska samhället innebär inte att reformarbete är avslutat. Klasskillnader är inte lika stora men de dömer fortfarande människor till sämre livsvillkor i materiellt och kulturellt hänseende.

42

Arbetsklassen i ursprunglig mening har minskat i storlek. Nya yrkesgrupper växer fram i den privata tjänstesektorn, i de kunskapsintensiva företagen och inom den gemensamma sektorn. Dessa yrkesgrupper har i egenskap av löneanställda gemensamma intressen med industriarbetarna, men arbetsvillkoren och möjligheterna att påverka skiljer sig från yrkesgrupp till yrkesgrupp. Ny teknik och ny informationsteknologi skapar nya strukturer i näringslivet och medger nya former av decentralisering, vilket också påverkar både

arbetsorganisation och avtalsvillkoren för olika grupper av anställda. Klasstrukturen blir mindre enhetlig. Nya skillnader i kunskap och därmed möjligheterna att påverka hotar ständigt att skapa nya

42 https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/program/1990

(24)

typer av klassklyftor.

43

Den politiska så väl som den fackliga arbetarrörelsen måste motverka en sådan utveckling och aktivt arbeta för en utjämning.

Ensidiga kommersiella intressen söker exploatera människorna och hindrar därmed deras utveckling till självständighet och gemenskap. Möjligheterna att tillfredsställa kulturella behov har avsevärt förbättrats men ändå inte hållit jämna steg med de materiella framstegen. Kulturpolitiken, mediapolitiken och utbildningspolitiken ställs därför inför nya utmaningar, både på grund av det ökande mänskliga och ekonomiska samarbetet över gränserna och på grund av att den internationella kommersiella

masskulturen får ökad spridning. Allt detta innebär väldiga utmaningar för arbetarrörelsen.

Förutsättningar ändras för det politiska arbetet, politiken måste anpassas till allt fler nya och allt mer svårbedömda faktorer. Stabiliteten och förutsägbarheten i samhällsutvecklingen försvagas. I

mediavärlden sker en internationalisering och en teknisk revolution, detta ökar utbudet och innehållet blir splittrat. Politiken blir samtidigt mer media beroende. Väljarna blir därmed rörligare. Röstning efter klassbakgrund avtar och röstningen efter åsikt ökar. De unga generationerna är mindre traditionsbundna.

Allt detta innebär svårigheter men också möjligheterna. Färre människor identifierar sig med

arbetarrörelsen på grund av klasstillhörighet och social erfarenhet. Förutsatt att arbetarrörelsen förmår att formulera det nya samhällets problem och förhoppningar – möjliga att vinna för värden som frihet, jämlikhet och solidaritet.

44

5.1.2 Strategi

Strategin som socialdemokratin ser som ett instrument att uppnå sina mål i partiprogrammet 1990 är demokratisk socialism. Demokratisk socialism är strävan att organisera samhällsförhållanden under folkflertalets aktiva deltagande och demokratiska kontroll. Denna färdriktning är den demokratiska socialismen. Den ser som sin uppgift att förverkliga en produktionsordning, som inte styrs av enskildas vinstintressen och maktanspråk. De framsteg som har vunnits genom arbetarrörelsens kamp har befäst den svenska socialdemokratins övertygelse att den fredliga samhällsordningen på den demokratiska socialismens grund erbjuder den enda framkomliga vägen till människornas frigörelse. Denna samhällsordning bygger på mänskliga vilja och mänskliga ansträngningar. Denna frigörelse måste genomföras i ett samhälle som är starkt beroende av en omvärld som är präglad av stora motsättningar, av förtryck och ofrihet, av starka kapitalistiska intressen. Partiprogrammet hävdar att den reformistiska socialismens väg är mödosam och tidskrävande. Den medför dock fördelen att samhällsförändringar kan genomföras under aktiv medverkan av medborgarna och att dess resultat vinner fast folklig förankring.

Därmed skapas också trygghet att reformerna blir bestående.

45

En demokratisk samhällsomvandling

43http://www.arbark.se/pdf_wrd/partiprogram_pdf.pdf s. 118

44 http://www.arbark.se/pdf_wrd/partiprogram_pdf.pdf s. 124

45 http://www.arbark.se/pdf_wrd/partiprogram_pdf.pdf s.126

(25)

förutsätter aktiva medborgare. Passiva medborgare är ett hot mot demokratin. Detta hot undanröjs om vi tar till vara den kraft som finns hos varje människa, vilja till aktivitet och social gemenskap, vilja att påverka den egna situationen och samhället, behovet av eget skapande och ökad kunskap. Denna mänskliga kraft kan inte frigöras av destruktiva kommersiella krafter eller av byråkratiska samhällsorgan. Organisationer i samhället måste därför skap förutsättningar för medborgarnas

gemensamma engagemang. Den demokratiska socialismens bygger på en tilltro till människornas vilja och förmåga att skapa ett samhälle präglat av gemenskap och mänsklig värdighet i samklang med vad naturen långsiktigt kan bära.

46

Den svenska socialdemokratin har kommit fram till den slutsatsen att det är omöjligt att skapa ett ekonomiskt system som verkar i ständig harmoni. Många krafter få råda inom produktionslivet för att skapa dynamik som är drivkraften för ekonomisk utveckling. Det är avgörande är att denna utveckling styrs av folkliga intressen och folkliga krav. Den huvudsakliga principen är att samhälleliga organ ges ett inflytande över produktionslivet och produktionsresultatets fördelning. Det gäller frågor som har

betydelse för hela landets välfärd; exempel är skyddet för miljön, den regionala fördelningen av

företagsamhet och arbetstillfällen över landet sam de sociala tjänster som ska hållas tillgängliga för alla medborgare och därför kräver en omfördelning av resurser via samhälleliga institutioner. Den

ekonomiska demokratins innebörd förverkligas genom inflytande för samhällets organ. Löntagarna har rätt till inflytande över den egna arbetsplatsen och det egna arbetslivets villkor, och detta inflytande måste utövas direkt i produktionsledet. Konsumenterna har rätt att få påverka utbudet av varor och tjänster genom sin efterfråga och detta inflytande måste ytterst utövas direkt i konsumentledet av konsumenterna själva. Socialdemokratin vill på detta sätt göra medborgarrätten överordnad

äganderätten, arbetets rätt överordnad kapitalets och konsumenternas rätt överordnad produktionens.

5.1.3 Mål

I partiprogrammet från 1990 understryker socialdemokraterna tre huvudsakliga och långsiktiga mål nämligen: frihet, jämlikhet och solidaritet. För att uppnå dessa uppsatta mål menar socialdemokraterna att välstånd är nödvändig. Produktionsresultatet ska fördelas rättvist och att det finns tillräckligt mycket att dela på. Socialdemokratin strävar efter ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning. Ekonomisk och teknisk utveckling är en förutsättning för den mänskliga välfärden. De ser tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och mänsklig välfärd, tillväxten får dock inte ske i former som motverkar den mänskliga välfärden, i sådana falla förloras syftet med den ekonomiska tillväxten. Om inte den ekonomiska tillväxten kontrolleras kan den skapa risker för snedfördelning av inkomster och

förmögenheter. Dessa risker uppstår dels därför att tillväxten kan driva på inflationen, dels därför att

46 http://www.arbark.se/pdf_wrd/partiprogram_pdf.pdf s.128

(26)

tillväxten kan vara ojämnt fördelad mellan olika sektorer. Dessa ojämna fördelningseffekter måste korrigeras. Det privata vinstintresset och de marknadskrafter som reagerar enbart i enlighet med

ekonomiska styrkeförhållanden förmår inte att förverkliga dessa krav på produktionslivet och tillväxten.

För detta krävs politiska beslut som anger villkoren för produktionen, ett löntagarinflytande och en aktiv konsumentpåverkan. För att summera socialdemokratins mål kan man hävda att rättvis fördelning av produktionsresultatet är deras viktigaste verktyg för att uppnå deras uppsatta mål av: jämlikhet, frihet och solidaritet.

47

5.2 Partiprogrammet 2001 5.2.1 Verklighetsbild

I partiprogrammet från 2001 skönjer socialdemokraterna nya ”klassmönster”. Klass beskriver de systematiska skillnader i människors livsvillkor som skapas av produktionslivet. Skillnader uttrycks i ekonomiskt utrymme om makt över det egna livet och det egna arbetet och om möjlighet att påverka samhället man lever i. Demokrati och välfärdssamhället har minskat klassklyftorna men fortfarande existerar stora skillnader skapade av produktionslivets villkor. Den ekonomiska krisen under 1990-talet medförde att klassklyftorna åter börja öka. Ojämlikheterna präglar alla delar av livet. Klassklyftorna begränsar människors möjlighet att fritt växa och utvecklas och att delta i samhällslivet på lika villkor med andra. Den mest betydelsefulla skillnaden existerar finns mellan dem som disponerar stora kapitaltillgångar och dem som enbart disponerar sin arbetskraft. Denna skiljelinje mellan arbete och kapital är klassanalysens traditionella bas.

48

Nedan följer citat från partiprogrammet.

Den privatkapitalistiska produktionsordningen innebär att vinsten överordnas alla andra intressen, oavsett hur den åstadkoms och vilka kostnader den innebär för samhälle, människor och miljö. Politiska och fackliga krafter har länge varit motvikter mot detta ensidiga vinstintresse, men i det pågående förändringsskedet har dessa krafter minskat i styrka. Kapitalintressena har blivit mindre beroende av den nationella bas som både politisk och facklig verksamhet bygger på. Att finansintressena delvis frikopplats från den faktiska produktionen frigör dem därtill också från de motvikter som är kopplade till arbete och tillverkning.”

Socialdemokraterna understryker att kapitalismen har genomgått strukturella förändringar, en central förändring är att kopplingen mellan ägande och direkt ansvar för produktion och företag har tydligt försvagats. Ägandet av kapital har anonymiserats och institutionaliserats: investmentbolag, aktiefonder, pensionsfonder och andra institutioner som förvaltar kapital åt andra, svara för allt större andel av kapitalbildning och kapitalförvaltning. Det ökade institutionella ägandet har skärpt kraven på kortsiktig avkastning. Kapitalet har ökat sin rörlighet samtidigt som vinstkraven har skärpts. Detta har påverkat produktionen, med hårdare tempo, tätare varsel om uppsägningar och en ökad användning av tillfälliga anställningar. Strukturen av ägandet har således förändrats och motsättningar mellan kapital och arbete har skärpts. Kunskap och kompetens ökar sin betydelse i ekonomin. Företagens framgång blir alltmer

47 http://www.arbark.se/pdf_wrd/partiprogram_pdf.pdf s,138

48 https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/program/2001

(27)

beroende av de anställdas yrkeskunnande, ökade behov av högskoleutbildning och yrkestekniskt kunnande. Kraven ökar på social kompetens samt förmågan att samarbeta och att arbeta självständigt.

Maktrelation mellan arbete och kapital förändras och arbetets position förstärks. Utvecklingen är dock inte enkelriktad, det växer fram grupper som har svag anknytning till arbetsmarknaden. Avståndet mellan de marginaliserade grupperna på arbetsmarknaden och de mest priviligierade är stort. De priviligierade har säker position i ekonomin och arbetsliv, de besitter kunskapskapital som idag är betydelsefullt och är delaktiga i ägandet av finansiellt kapital. Denna utveckling beskrivs som en klassmässig tredelning; det innebär att kapitalägande klassen bildar allians med medelklassen mot dem som har svag position på arbetsmarknaden.

49

5.2.2 Strategi

En demokratisk ekonomi är instrument som måste användas för att lindra sociala plågor som

kapitalismen skapar. Kapitalismens maktmonopol skapar stora orättvisor och stora sociala spänningar inom länder och mellan länder. Mot detta system eftersträvar socialdemokratin att upprätta en ekonomi som är styrd av folkliga intressen. Ekonomisk ordning där varje människa har rätt och möjlighet att som medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och fördelning. Den ordningen innefattar olika former av ägande och företagande. Den ordningen förutsätter respekt för dem

demokratiska spelregler, denna ordning står inte i motsats till privat företagande. Den bygger på all modern produktion, på att produktionskapitalet måste ge avkastning. Den ser företag och

företagsledningar som en av många aktörer av betydelse för ekonomin, marknadsekonomi är en del av det ekonomiska livet. Denna ordning tillåter emellertid inte att privat vinst får dominera över alla andra intressen och styra samhällets utveckling, den godtar inte marknaden som norm för sociala nyttigheter och för samhällslivet. I konflikten mellan arbete och kapital sägs det att socialdemokratin alltid

företräder arbetets intressen. Det demokratiska samhället har rätten att ändra villkor och former för det ekonomiska livet. Demokratin sätter gränser för marknaden, socialdemokratin avvisar bestämt en samhällsutveckling där kapital och marknad dominerar och kommersialiserar sociala, kulturella och mänskliga relationer.

Krav som finns i det ekonomiska livet kan inte tillgodoses med enbart politiska beslut eller med enbart marknadshushållning. Blandekonomi krävs, en kombination av samhälleliga åtgärder

marknadsmekanismer. De politiska besluten har at ange spelreglerna för att hindra alla former av exploatering, för att garantera samhällsekonomisk balans och för att fördela produktionsresultatet rättvist; så att alla grundläggande sociala rättigheter tillgodoses. Socialdemokrati skiljer på marknad och kapitalism. Marknad ses som distributionssystem där varor och tjänster byter ägare, kapitalism å andra

49 https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/program/2001

References

Related documents

Jakt- och fiskesamerna anser att dessa parter ska höras enligt förslaget, men att även enskilda samer utanför samebyarna i fall som får särskild betydelse för dem ska

Remissyttrande: Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen. Arbetsförmedlingen har beretts tillfälle

Socialstyrelsen har inget att erinra mot promemorians förslag om ändringar i lag- stiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

Samhällsvetenskapliga fakulteten har erbjudits att inkomma med ett yttrande till Områdesnämnden för humanvetenskap över remissen Socialdepartementet - Ändringar i lagstiftningen

Områdesnämnden för humanvetenskap har ombetts att till Socialdepartementet inkomma med synpunkter på remiss av Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att

Sveriges a-kassor har getts möjlighet att yttra sig över promemorian ”Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

- SKL anser att Regeringen måste säkerställa att regioner och kommuner får ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård som de lämnar till brittiska medborgare i

Anledningen till att Feministisk Initiativ har valts ut för analys för studien om partier är ett utflöde av samhället, beror på att partiet representerar en bred politik i ett