INOM
EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2018,
Har sociala medier förkortat vår koncentrationsförmåga?
Upplever KTH-studenter att deras
koncentrationsförmåga har försämrats och finns det något samband med deras användande av sociala medier?
EMIL ERLANDSSON
KTH
SKOLAN FÖR ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Upplever KTH-studenter att deras koncentrationsförmåga har försämrats och finns det något samband med deras användande
av sociala medier?
Do KTH students experience that their ability to concentrate has deteriorated and is there any connection with their use of social media?
Emil Erlandsson emierl@kth.se
ABSTRACT
In this paper, we examine how students at KTH perceive that their social media habits have affected their attention span related to deep reading and their ability to focus on reading longer texts.
We begin by exploring the background to the commonly held assumption that social media is ruining our ability to concentrate.
The working assumption and the hypophysis of the study was that students who were active social media users would not have worse attention span than those who were not active users. The study was performed using a survey. After analysing the data from the 70 participants, it was clear that the data would support the hypophysis. However there are a number of sources of errors that are discussed at the end, and the study concludes with possible improvements and considerations for future research.
I den här studien, undersöker vi hur KTH-studenter upplever att deras sociala medievanor påverkat deras koncentrationsförmåga relaterat till djupläsning och deras förmåga att fokusera på att läsa längre texter. Vi börjar med att utforska bakgrunden till den allmänna uppfattningen att sociala medier förstör vår förmåga att koncentrera oss. Arbetsantagandet och hypotesen för den här studien var att studenter som var aktiva på sociala medier inte har sämre koncentrationsförmåga än de studenter som inte var aktiva användare. Undersökningen genomfördes med en enkät. Efter att ha analyserat datan från de 70 deltagarna var det tydligt att datan stödjer hypotesen. Men det finns ett flertal felkällorna vilka diskuteras i slutet av rapporten, och rapporten avslutas med möjliga förbättringar och hänsynstaganden för framtida studier.
Keywords
Sociala medier; koncentration; läsförmåga; koncentrationsspann
1. INLEDNING
Att medierna vi konsumerar påverkar oss är ingen ny ide. Det har länge ansetts att medier är orsaken till ett stort antal psykologiska och mentala problem. På 30-talet (Newman, 2010) beskylldes bio för att skapa sociala problem bland deras besökare. 20 år senare, under 50-talet, var det serietidningar som anklagades, nu för att skapa ungdomsbrottslighet. På 70-talet anklagades Sesame Street för att vänja barn vid korta, snabba klipp som förstörde barns koncentrationsförmåga och på 80-talet var det MTV som hamna i fokus. Även här anklagades de för att korrumpera ungdomen och förstöra folks koncentrationsförmåga med deras programschema som bestod nästan uteslutande av korta musikvideos. Den senaste medieformen som hamnat i rampljuset som skyldig är sociala medier, om inte internet i sin helhet. Sociala medier tvingades fram i fokus när Nicholas Carr (Carr, 2008) skrev artikeln “Is
Google Making Us Stupid?” i tidningen The Atlantic 1 mars 2007, där han argumenterar att sociala medier har omprogrammerat våra hjärnor. Att våra hjärnor nu bara kan absorbera information så som sociala medier presenterar den för oss; i korta, snabba stycken som bara är ett par paragrafer långa.
Carr, och flera andra som han citerar i sin artikel argumenterar att de själva upplever att de har förlorat förmågan att läsa längre texter eller böcker, att de inte kan läsa mer än några hundra ord innan deras sinnen börjar vandra iväg att och de tappar tråden i det de läser. De beskriver att de användare de undersökte användes sig av vad de kallade power browsing där de bara skummade rubriker och sammanfattningar och aldrig gick på djupet.
1.1 Syfte
Syftet med den här studien är att försöka finna ett samband mellan hur KTH-studenter på programmet Medieteknik i de tre första årskurserna upplever att deras koncentrationsförmåga har förändrats i relation till djupläsning och deras användande av sociala medier. Undersökningen kan användas som grund för vidare undersökningar inom området hur sociala medier påverkar oss.
1.2 Hypotes
Hypotesen är att det inte finns ett samband mellan att KTH-studenter upplever att deras koncentrationsförmåga har försämrats, hur mycket de nuvarande läser och hur mycket de använder sociala medier.
2. BAKGRUND
För den här undersökningen stipuleras en egen definitionen av sociala medier. Denna definition är baserad delvis på definitionen som Danah Boyd och Nicole Ellisons (Boyd . & Ellisons, 2007)
använder och delvis på definitionen som Jonathan Obar och Steven Wildman använder (Obar & Wildman, 2015). Boyd och Ellison definition lyder: “We define social network sites as web-based services that allow individuals to (1) construct a public or semi-public profile within a bounded system, (2) articulate a list of other users with whom they share a connection, and (3) view and traverse their list of connections and those made by others within the system. The nature and nomenclature of these connections may vary from site to site.” Definitionen som Obar och Wildman använder lyder: “(1) Social media services are currently Web 2.0 Internet-based applications,(2) User-generated content is the lifeblood of social media, (3) Individuals and groups create user-specific profiles for a site or app designed and maintained by a social media service, (4) Social media services
facilitate the development of social networks online by connecting a profile with those of other individuals and/or groups.” Det är huvudsakligen punkt ett från Boyd och Ellison och punkt två och fyra från Obar och Wildman som är de som användes här; att konstruera en profil, att användargenererat innehåll är det viktigaste och att tjänsten skapar sociala nätverk online.
Utav detta har jag stipulerat en definition som lyder: “Sociala medier är en webbaserad tjänst vars primära syfte är att binda samman användare samt ge dem möjlighet att interagera och binda förbindelser med andra användare.” Anledningen till att en av de existerade definitionerna inte används är för det skulle utesluta vissa prominenta sociala medier.
Michael Newman (Newman, 2010) belyser hur det inte är en ny ide att skylla sociala förändringar på den senaste medietekniken, hur det ända från 30-talet har nya medieformer beskyllts för att korrumpera ungdomar och försämra våra mentala förmågor. Han argumenterar för att det inte är medierna i första hand som bör bära skulden. Han säger att den allmänna uppfattningen om ämnet inte är baserat på bevis utan mera på anekdoter och diverse historier som är lösa nog att trigga igenkänningsfaktorn hos tillräckligt många personer och därmed bli accepterade som fakta.
Han argumenterar att det är en kombination av teknologiskräck och “det var bättre förr” mentaliteten vilket får folk att så snabbt acceptera dessa teorier.
Benjamin Hollis och Christopher Was (Hollis & Was, 2016)
undersökte hur så kallat “sinnesvandring” (mind wandering) påverkade de studenter som deltog i en onlineföreläsning och hur det kopplas till användandet av sociala medier. Sinnesvandring definierade de som att tankarna vandrar iväg och man blir distraherad från arbetsuppgiften man arbetar på. Hollins och Was studie visade attsinnesvandringpåverkade studenternas förmåga att uppfatta information. I deras studie diskuteras det även mycket om arbetsminne och de belyser sambandet mellan arbetsminne och sinnesvandring.
De tar definitionen av arbetsminne från Nash Unsworth and Brittany McMillan (Unsworth & McMillan, 2013) , som lyder
“arbetsminneskapacitet avser förmågan att aktivt upprätthålla uppgiftsmål inför störningar och distraktioner och att selektivt hämta målrelaterad information från långtidsminnet.” Det är likt definitionen för koncentrationsförmåga som används av Kenneth E. Moyer & B. von Haller Gilmer (Moyer & Gilmer, 1955) vilket de definierar som “tiden under en given aktivitet fortsätter utan utifrån påverkan”, vilket är definitionen av koncentrationsförmåga som kommer användas i den här studien. En markant skillnad mellan Unsworth och McMillans definition av arbetsminne och definition av koncentrationsförmåga som Moyer och Gilmer använder är att Moyer och Gilmers definiton bortser från utifrån påverkan, vilket är något Unsworth och McMillans definition av arbetsminne inte gör. Detta vill säga att skillnaden är att koncentrationsförmåga är tiden man kan fokusera på en uppgift för sig själv när man är fri från utanför påverkan, och arbetsminne är då man kan fokusera på en uppgift trots utifrån påverkan. I den här undersökningen undersöker vi bara deltagarnas upplevda koncentrationsförmåga och inte deras arbetsminne.
Unsworth och McMillan refererar även till Jennifer McVay and Michael Kane (2010) (McVay & Kane, 2010) som i sin studie rapporterar att “oavsett vilka mekanismer som är ansvariga för bortfall av uppmärksamhet, så verkar de vara stabila över, människor, uppgifter, sammanhang och tid”. Hollins och Was (Hollis & Was, 2016) upptäckte att en stor del av
sinnesvandringen hos deras deltagare var inte att de använde sociala medier, utan bara att de tänkte på och längtade efter att använda sociala medier.
3. METOD
Metoden som valdes för att undersöka frågan var en strukturerad undersökning i form av en enkät. Undersökningens målgrupp är KTH studenter på programmet medieteknik från årskurs 1-3.
Denna deltagargrupp valdes för att det antas att en stor del av studenterna är i åldersgruppen då de minns en tid innan sociala medier och har därmed något att jämföra med, men även är väldigt aktiva användare i nuläget.
Enkäten är uppdelad i två huvuddelar, den första delen behandlar deltagarnas läsvanor och hur dessa har förändrats, och den andra undersöker deras användande av sociala medier.
Undersökningen fokuserar på sociala medier där läsning är en stor del av användandet då undersökningen fokuserar på hur koncentrationsförmågan när det gäller läsande. Sociala medier där det visuella är huvudfokuset till exempel Vine, Youtube eller Snapchat, ställs det inga specifika frågor om. De sociala medier som vi fokuserar på i den här undersökningen är Facebook, Twitter, Reddit, Instagram, 4chan och Tumblr. Dessa är de största sociala medierna där det textbaserade är den huvudsakliga delen.
Tumblr och Instagram är även fokuserade på det visuella, men det textbaserade är även en integral del där med. Appar som är kopplade till sociala medier men som är specificerade för kommunikation, till exempel Messenger, ställs det inga specifika frågor om. Detta är för att den här undersökningen fokuserar på sociala medier, och SMS eller Messenger är mera av ett kommunikationsmedel på samma sätt som email eller telefon är, vilket inte är fokuset av den här studien.
För frågorna om koncentrationsförmåga används definitionen som (Kenneth E. Moyer & B. von Haller Gilmer) använder, där de definierar det som “den tid då en given aktivitet fortsätter utan yttre påverkan”. Benjamin Hollins och Christopher Was (Hollis &
Was, 2016) skrev i deras rapport att mindfulnessträning kan påverka sinnesvandring, och därmed koncentrationsförmågan.
Därmed så finns det en fråga om huruvida deltagaren utövar någon form av mindfulnessträning, för att kunna jämföra det med de andra resultaten och se om det finns någon påverkan.
Mindfulness definieras av Merriam-Websters ordbok som “the practice of maintaining a nonjudgmental state of heightened or complete awareness of one's thoughts, emotions, or experiences on a moment-to-moment basis; also : such a state of awareness”.
Det vill säga att vara medveten och icke-dömande om sina tankar, känslor och upplevelser i nuet. Mindfulnessträning är därmed då man övar eller utför detta.
I undersökningen var det 70 stycken deltagare. Deltagarna rekryterades genom den Programintegrerande kursen som alla i årskurserna ett till tre läser i civilingenjörsprogrammet Medieteknik på KTH. Detta är för att studenterna i den kursen har som kursmoment att delta i kandidatexamenstudie. Enkäten skickades ut på mail i två omgångar, då först till 55 stycken och sedan till 15 ytterligare studenter två dagar senare. Enkäten skickades ut första gången på en måndag och de fick till följande torsdag på sig att svara på enkäten. Det var några som var några dagar sena med att svara, men de togs med i analysen ändå, då de exakta tiderna inte var avgörande för studien. Alla frågorna går att läsa i Bilaga 1.
3.1 Analys
För att avgöra om det finns några samband mellan svaren så används en korrelationsanalys. Verktyget som används är excels inbyggda korrelationsanalysverktyg. Korrelationsanalysen ger ett värde mellan minus ett och ett. Om värdet är nära ett, så visar det på att svaren är korrelerade och ett samband mellan dem är sannolikt. Om värdet är nära noll så är korrelationen väldigt låg och det är då osannolikt att att det finns ett samband. Om värdet är negativt och nära minus ett så visar det på negativ korrelation, vilket betyder att ett samband där, då ett värde stiger så sjunker det, andra är sannolikt.
För att kunna göra korrelationsanalyser på resultatet är så många som möjligt av frågorna utformade på sådant sätt så att de ska få svar i siffror. Till exempel är många frågor om hur aktiva de anser sig vara inom ett område, där deltagarna ombeds att svara mellan 0 och 5, där ett högt värde representerar hög aktivitet inom området, och ett lågt värde representerar låg aktivitet inom området. En del frågor är även uppdelade i många mindre ja och nej frågor, för att göra det enklare för deltagaren att svara ärligt.
Dessa frågor är de som behandlar vanor, till exempel frågor om hur ofta de använder sociala medier. Då det kan vara svårt att svara på en stor fråga som till exempel “hur många timmar per dag spenderar du på sociala medier?” är sådana frågor uppdelade i många mindre ja/nej påståenden. Påståendena är inriktade mot hög aktivitet inom området, det vill säga många ja svar på påståendena motsvarar hög aktivitet inom området. I analysen kommer ett ja omvandlar till en etta och ett nej till en nolla, för att kunna använda dessa svar i korrelationsanalysen.
Svaren från de frågor om läsvanor som var tilldelade poäng lades ihop till ett värde, och svaren från de frågor om sociala medier som var tilldelade poäng lades ihop till ett annat värde. Dessa värden namngavs “Aktiv Läsare” samt “Aktiv Sociala Medier”
och kommer refereras vid dessa namn i resten av rapporten.
3.1.1 Analys om läsvanor
Frågorna 1 ( Anser du att du är en person som läser mycket böcker?) och 5 (Hur många sidor har du läst?) kommer korrelationsanalyseras för att se om det finns ett samband mellan vad deltagarna anser om sina läsvanor och med hur mycket de faktiskt läst. Fråga 1 och 6 ( Hur många böcker har du läst det senaste halvåret?) kommer jämföras av samma anledning. Av samma anledning kommer även fråga 1 och fråga 2 ( Håller du på att läsa något just nu?) jämföras, samt fråga 6 och fråga 7 (Är det här ett normalt antal för dig?).
Det kommer även göras korrelationsanalyser för att undersöka om det finns ett samband mellan hur aktiva deltagarna är på varje socialt medium och hur mycket de läser. Fråga 5 och 6 kommer individuellt jämföras med frågorna som lyder (Är du en aktiv eller passiv användare? Gör du inlägg och kommenterar du på saker, eller läser/tittar du bara? ) för varje socialt medium. Dessa frågor är frågorna 18 (Facebook), 22 (Instagram), 26 (Reddit), 30 (Twitter), 34 (Tumblr) och 38 (4chan). Fråga 5 och 6 jämförs även med det sammanställda värdet Aktiv Sociala Medier för att se om det finns något samband mellan hur mycket de totalt använder sociala medier och hur mycket de läser.
3.1.2 Mindfulnessträning
Det kommer även göras en korrelationsanalys mellan fråga 42 (Gör du någon form av mindfulnessträning, så som Yoga, meditation eller liknande, regelbundet?) och fråga 43 (Anser du att du har en bra koncentrationsförmåga när det gäller att läsa längre texter och har förmågan att fokusera på längre texter under en längre tid?). Detta därför att enligt Hollins och Was (Hollis & Was, 2016) kunde mindfulnessträning ha en påverkan på en persons sinnesvandring och därmed en persons koncentrationsförmåga.
3.1.3 Analys om koncentrationsförmåga och läsvanor
Det kommer även göras en korrelationsanalys mellan frågorna 44 (Anser du att du läste mera när du var yngre?) och fråga 45 (Anser du att din koncentrationsförmåga har försämrats jämfört med när du var yngre? ) för att se om det finns någon korrelation mellan hur deltagarna upplever att deras läsvanor har försämrats och hur de upplever att deras koncentrationsförmåga har försämrats.
3.1.4 Aktiv Sociala Medier och Aktiv Läsare
Frågorna 43, 44 och 45 kommer även individuellt jämföras med värdet Aktiv Sociala Medier. Detta för att se om det finns någon korrelation mellan hur mycket deltagarna använder sociala medier och hur bra koncentrationsförmåga de anser att de har, samt hur de anser att deras koncentrationsförmåga och läsförmåga har försämrats.
Slutligen kommer det göras en korrelationsanalys mellan värdet på Aktiv Sociala Medier och Aktiv Läsare, för att se hur deltagarnas läsvanor korrelerar med deras användande av sociala medier.
4. RESULTAT
Resultatet av undersökningen sammanställdes i ett exceldokument där alla analyser gjordes. Värdet Aktiv Läsare kunde vara max 25, svaren varierade mellan 0 och 25. Medelvärdet var 8.1 och medianen var 7. Värdet Aktiv Läsare har även omvandlats till en procentform för att lättare kunna visualisera fördelningen av den, och värdet på procentformen kallas härefter för Aktiv Läsare %.
Därmed varierade Aktiv Läsare % mellan 0 och 100%, med medelvärdet 32.3% och medianen 28. Figur 1 visar fördelningen av värdet för Aktiv Läsare % för alla 70 deltagare.
Värdet Aktiv Sociala Medier hade ett max värde av 98, och varierade mellan 4 och 44 med ett medelvärde av 16.3 och medianen 15. Likaså omvandlades detta värde till en procentform av samma anledningar som för värdet Aktiv Läsare, och denna procentform namngavs Aktiv Sociala Medier %. Värdet Aktiv Sociala Medier % varierade mellan 4% och 44.9% med ett medelvärde av 16.6% och en median av 15.3%. Figur 2 visar fördelningen av värdet för Aktiv Sociala Medier % för alla 70 deltagare.
Då det var så få deltagare som svarade att de använde tumblr och 4chan har det inte gjort några individuella korrelationsanalys med dessa sociala medier.
Figur 1: Ett histogram över fördelningen av värdet Aktiv Läsare %. Vertikala axeln visar antal deltagare och
horisontella axeln visar värdet Aktiv Läsare %.
Figur 2: Ett histogram över fördelningen av värdet Aktiv Sociala Medier %. Vertikala axeln visar antal deltagare och
horisontella axeln visar värdet Aktiv Sociala Medier %.
4.1 Resultat om läsvanor
Tabell 1 visar här följande korrelationer;
● Fråga 1 ( Anser du att du är en person som läser mycket böcker?) och fråga 2 (Håller du på att läsa något just nu?). Värde: 0.388.
● Fråga 1 ( Anser du att du är en person som läser mycket böcker?) och fråga 5 (Hur många sidor har du läst?).
Värde: 0.236.
● Fråga 1 ( Anser du att du är en person som läser mycket böcker?) och fråga 6 (Hur många böcker har du läst det senaste halvåret?). Värde: 0.515.
● Fråga 6 ( Hur många böcker har du läst det senaste halvåret?) och fråga 7 (Är det här ett normalt antal för dig?). Värde: -0.267.
Korrelationer mellan läsvanor
Fråga 1 och fråga 2 0.388
Fråga 1 och fråga 5 0.236
Fråga 1 och fråga 6 0.515
Fråga 6 och fråga 7 -0.267
Tabell 1: En tabell som visar värdena på följande korrelationerna: Fråga 1 och fråga 2, fråga 1 och fråga 5,
fråga 1 och fråga 6 samt fråga 6 och fråga 7.
Figur 3 här visar antalet deltagare som svarade att de använde de olika sociala medierna som det efterfrågades efter. Utav de 70 deltagarna som svarade på enkäten så användes Facebook av alla 70, Instagram användes av 58, Reddit av 23, Twitter av 18, tumblr av 8 och 4chan av 3 deltagare.
Figur 3: Ett stapeldiagram som visar antal deltagare som använde varje socialt medium.
Tabell 2 visar här korrelationerna mellan fråga 5 (Hur många sidor har du läst?) och svaren på aktivitetsförmågan för varje socialt medium, förutom för tumblr och 4chan. Det vill säga frågan som lyder (Är du en aktiv eller passiv användare? Gör du inlägg och kommenterar du på saker, eller läser/tittar du bara?) som upprepas för varje socialt medium som enkäten undersöker.
Dessa är frågorna 18 (Facebook), 22 (Instagram), 26 (Reddit) och 30 (Twitter). Fråga 5 korrelationsanalyserades även med värdet för Aktiv Sociala Medier. Fråga 6 (Hur många böcker har du läst det senaste halvåret?) utsattes för samma korrelationsanalyser som fråga 5, och jämfördes också med frågorna 18, 22, 26, 30 samt värdet Aktiv Sociala Medier. Dessa värden presenteras i Tabell 3.
Tumblr och 4chan togs inte med i analysen då deltagarantalet på dessa två var för litet för att kunna analysera och ge ett pålitligt korrelationsvärde. Däremot har de räknas med i det totala värdet Aktiv Sociala Medier, och därmed alla korrelationsanalyser som görs med det värdet.
När fråga 5 (Hur många sidor har du läst?) och fråga 6 (Hur många böcker har du läst det senaste halvåret?) jämfördes individuellt med värdet för Aktiv Sociala Medier blev korrelationsvärdet -0.024 för fråga 5 och 0.171 för fråga 6.
Korrelationer mellan Fråga 5 och aktivitet på olika sociala medier
Facebook -0.064
Instagram -0.237
Reddit 0.044
Twitter -0.462
Aktiv sociala medier -0.024
Tabell 2: En tabell som visar värdet på
korrelationsanalyserna mellan fråga 5 och frågorna 18, 22, 26, 30 och värdet Aktiv Sociala Medier.
Korrelationer mellan Fråga 6 och aktivitet på olika sociala medier
Facebook -0.041
Instagram 0.054
Reddit 0.188
Twitter 0.67
Aktiv sociala medier 0.171
Tabell 3: En tabell som visar värdet på
korrelationsanalyserna mellan fråga 6 och frågorna 18, 22, 26, 30 och värdet Aktiv Sociala Medier.
4.2 Resultat om mindfulnessträning
Korrelationsanalysen mellan fråga 42 (Gör du någon form av mindfulnessträning, så som Yoga, meditation eller liknande, regelbundet?) och fråga 43 (Anser du att du har en bra koncentrationsförmåga när det gäller att läsa längre texter och har förmågan att fokusera på längre texter under en längre tid? ) gav oss värdet 0.234. Det var sexton deltagare som svarade att de utövade någon form av mindfulnessträning, vilket gör korrelationsvärdet på gränsen till opålitligt på grund utav det låga urvalet.
4.3 Resultat om koncentrationsförmåga och läsvanor
I den här delen gjordes det en korrelationsanalys mellan frågorna 44 (Anser du att du läste mera när du var yngre?) och fråga 45 (Anser du att din koncentrationsförmåga har försämrats jämfört med när du var yngre?) vilket gav värdet 0.445.
4.4 Resultat om Aktiv Sociala Medier och Aktiv Läsare
Slutligen jämfördes värdet på Aktiv Sociala Medier med individuellt med var och en av frågorna 43, 44 och 45 samt med värdet på Aktiv Läsare. Värdena på dessa jämförelser blev 0.062, 0.188, 0.071 samt -0.027, och presenteras i Tabell 4.
● 43 (Anser du att du har en bra koncentrationsförmåga när det gäller att läsa längre texter och har förmågan att fokusera på längre texter under en längre tid?)
● 44 (Anser du att du läste mera när du var yngre?)
● 45 (Anser du att din koncentrationsförmåga har försämrats jämfört med när du var yngre?)
Korrelation med Aktiv Sociala Medier
Fråga 43 0.062
Fråga 44 0.188
Fråga 45 0.071
Aktiv läsare -0.027
Tabell 4: En tabell som visar värdet på korrelationsanalyserna mellan värdet för Aktiv Sociala Medier och frågorna 43, 44 och 44 samt värdet för Aktiv
Läsare.
5. SLUTSATS 5.1 Läsvanor
Tabell 1 visar att det inte finns någon korrelation mellan hur deltagarna känner om deras läsvanor och hur mycket de faktiskt läser. Jämförelsen med om hur de anser att de läser och om de faktiskt läser nånting då undersökningen gjordes ligger på under 0.4. Med detta menas att om någon anser att de är en person som läser mycket så är det en låg chans att de faktiskt läser nånting nu.
Likaså med jämförelsen med hur många böcker de har läst senaste halvåret och om de känner att de är en person som läser mycket var värdet bara 0.515, vilket även där inte visar på någon större korrelation. I jämförelsen med hur de känner och hur många sidor de har läst så var korrelationen bara 0.236, men det kan bero på att bara antalet sidor man har läst inte säger särskilt mycket utan kontext. I jämförelsen med hur många böcker de har läst och om detta var normalt för dem så var korrelationen -0.267. Ett negativt
värde visar att det är en negativ korrelation, vilket i den här kontexten skulle betyda att detta inte är ett normalt värde för dem.
Men då värdet är så lågt så går det inte att säga att det finns någon större korrelation. På fråga 7 ( Är det här ett normalt antal för dig?) var det 34 deltagare som svarat ja, fjorton som svarat att de brukar läsa mindre och femton som svarat att de brukar läsa mera.
Men bland de som svarade att antalet inte var normalt för dem så var antalet böcker de läst väldigt utspridda, och på båda sidor fanns det personer som läst mer än sex böcker och personer som läst en eller färre, så det finns inget som pekar på någon korrelation med hur de anser att de brukar läsa och hur mycket de läst nyligen. Med denna data dras slutsaten att det inte finns någon korrelation mellan hur mycket deltagarna anser att de läser och hur mycket de faktiskt läser. När det gäller korrelationen mellan frågorna 5 ( Hur många sidor har du läst?) och 6 (Hur många böcker har du läst det senaste halvåret? ) och hur aktiva var de var på olika sociala medier blev det blandade resultat. I Tabell 2 var det ingen som fick högt nog korrelationsvärde för att det ska kunna dras en slutsats att det finns en korrelation. Den som fick högst utslag var Twitter med -0.462. Det negativa och relativt höga värdet beror troligtvis på att det var så få som använde twitter, bara ungefär en tredjedel av deltagarna. Då fråga 5 var också konstigt utformad och då bara antal lästa sidor för sig självt inte säger mycket så är värdena här inte pålitliga, men de pekar inte på någon korrelation. I Tabell 3 fick Twitter relativt höga värden, med Twitter på 0.67 där ingen annan var över 0.2. Detta beror troligtvis på det relativt låga antalet deltagare som svarade att de använde Twitter jämfört med andra sociala medier, och det faktum att svarsalternativen på fråga 6 var mycket mera begränsade än i fråga 5. Då det bara var åtta respektive tre deltagare som använde Tumblr och 4chan, så var det inte möjligt att göra någon korrelationsanalys och därmed går det inte att dra några slutsatser om dessa. När fråga 5 och 6 jämfördes direkt med det sammanlagda värdet Aktiva Sociala Medier blev det de låga värdena -0.024 respektive 0.171, vilket visar att en korrelation är väldigt osannolik. På grund utav de många varierande och troligtvis felaktiga värdena på den här delen går det inte att dra någon direkt slutsats av dessa tabeller.
5.2 Mindfulnessträning
Korrelationsvärdet mellan frågorna om huruvida deltagarna utövade någon form avmindfulnessträning och om de upplevde att de hade en bra koncentrationsförmåga när det gäller djupläsning var 0.234. Men det låga värdet kommer troligtvis från det faktum att det bara var sexton deltagare som svarade att de utövade mindfulnessträning. Av dessa sexton var det hela elva stycket som svarade att de ansåg att de hade en bra koncentrationsförmåga, vilket är 68.75%, vilket är ett mycket mera pålitligt nummer. Anledningen till att det detta är ett mera pålitligt nummer är för att då det var få som utövade mindfulnessträning så blev korrelationsanalysen opålitlig. Detta passar bra ihop med vad Benjamin Hollis och Christopher Was (Hollis & Was, 2016) skrev i deras studie om hur personer som gör någon form av mindfulnessträning regelbundet hade bättre arbetsminne vilket bidrog till lägresinnesvandring och därmed även bidrog till bättre koncentrationsförmåga. Deras tidigare slutsats om detta kombinerat med de relativt höga nummer som uppnås i denna studie på ämnet gör det påpekar att det är troligt att dessa två ämnen är relaterade. Då en vanligt säljningspunkt för mindfulnessträning är speciellt att det påverkar och hjälper ens förmåga att samla och koncentrera sig, och då en stor del av mindfulnessträning är speciellt att koncentrera sig på sin egen kropp, så följer logiken att det är en övning i att koncentrera sig,
någon som skulle kunna appliceras på koncentration i andra områden, till exempel läsning. Däremot, då det på gränsen till för lilla urvalet av deltagare som utövade mindfulnessträning, och då mindfulnessträning inte var definierat i studien för deltagarna, så går det inte att dra några slutsater på ämnet.
5.3 Koncentrationsförmåga och läsvanor
Korrelationsanalysen mellan hur deltagarna upplevde hur deras läsförmåga försämrats och hur deras koncentrationsförmåga försämrats gav värdet 0.445, vilket inte är högt nog att säga att en korrelation finns. Då båda dessa frågor antas vara en effekt av att använda sociala medier mycket förväntades det en större korrelation mellan dessa. Värt att notera är att åtta deltagare svarade på fråga 43 att de ansåg att de hade en bra koncentrationsförmåga relaterat till läsning om innehållet av det de läste var intressant. Detta stämmer överens med Hollis och Was (Hollis & Was, 2016) studie där de skriver att sinnesvandring kan påverkas av hur intresserad en person är i ämnet. I ämnen som deltagaren har ett mindre intresse av kommer de uppleva merasinnesvandring, och därmed uppfatta att de har svårare att koncentrera sig på ämnet. Två deltagare svarade även att det berodde på om de läste digitalt eller på papper, och både deltagarna kände att det hade svårare att koncentrera sig när de läste digitalt. Av de 70 deltagarna var det 45 som ansåg att de läste mera när de var yngre och 32 som ansåg att deras koncentrationsförmåga var bättre när de var yngre. Trots deltagarnas kommentarer så dras det en slutsast att det inte finns en korrelation, på grund utav dessa låga siffror.
5.4 Aktiv Sociala Medier och Aktiv Läsare
I Tabell 4 visar korrelationsvärdet mellan Aktiv Sociala Medier och om deltagarna känner att de har en bra koncentrationsförmåga nu, hur deltagarna känner att deras läsvanor har förändrats, om deltagarna känner att deras koncentrationsförmåga har försämrats samt värdet på Aktiv Läsare. Alla dessa värden blev väldigt låga, alla under plus/minus 0.3, vilket pekar på att det inte finns någon korrelation mellan dessa frågor och hur aktiva deltagarna är på sociala medier.
5.5 Hypotes och slutsats
Hypotesen var att det inte finns ett samband mellan att KTH-studenter upplever att deras koncentrationsförmåga har försämrats, hur mycket de nuvarande läser och hur mycket de använder sociala medier. Det var överlag låga värden på alla korrelationsanalyserna speciellt på delen Aktiv Sociala Medier och Aktiv Läsare. Det fanns varken någon korrelation mellan hur aktiva deltagarna var på sociala medier och hur de upplevde att deras läsvanor och koncentrationsförmåga hade försämrats, och inte heller med hur bra koncentrationsförmåga de upplevde att de hade. Detta, tillsammans med att det inte fanns någon korrelation mellan hur aktiva läsare de var och hur aktiva de var på sociala medier, kombinerat med de låga och trovärdiga värdena på delen om läsvanor, får oss att dra den här slutsatsen:
Att min hypotes stämmer, och det finns inget samband mellan hur KTH-studenter upplever att deras koncentrationsförmåga har försämrats, hur mycket de nuvarande läser och hur mycket de använder sociala medier. Sociala medier har ingen större påverkan på hur deltagarna upplever deras koncentrationsförmågor och inte heller på deras läsvanor.
6. DISKUSSION 6.1 Avgränsingar
Det gjordes en åtskillnad mellan olika sociala medier i undersökningen. Vissa sociala medier uteslöts på grund utav deras funktion eller utformning. Till exempel så uteslöts de sociala medierna Snapchat, Pinterest och Youtube då deras huvudfokus ligger på bilder och videos, och inte på texter eller kommentarer.
Fokuset låg på sociala medier som var textbaserade, då undersökningens fokus ligger på sociala mediers relation med läsning. Appar kopplade till sociala medier specificerade för kommunikation, till exempel Messenger, uteslöts också, även fast Messenger passar in på definitionen av sociala medier som används i undersökningen. Definitionen löd “Sociala medier är en webbaserad tjänst vars primära syfte är att binda samman användare samt ge dem möjlighet att interagera och binda förbindelser med andra användare.” vilket passar perfekt på en tjänst som Messenger. Anledningen till att appar som Messenger utesluts var för att de i den här undersökningen anses närmare SMS än sociala medier. Detta är för att den här undersökningen fokuserar på sociala medier, och SMS eller Messenger anses inom den här studien vara kommunikationsmedel på samma sätt som email eller telefon är, vilket inte är fokuset av den här studien. Om man skulle ta med Messenger i undersökningen, då skulle även SMS eller email eller andra liknande kommunikationsmedel tas med i undersökningen, då de är så lika varandra i användandet.
6.2 Metod
Anledningen till att en enkät valdes framför intervjuer är för att en enkät är bra anpassad för att få kvantitativa data som lätt kan analyseras och jämföras med varandra. Detta då den kvalitativa datan man skulle få från intervjuer skulle vara svårare att dela upp i olika sidor för att kunna jämföra, då de svar man får från intervjuer är i deltagarnas egna ord och inte i de färdiggjorda svar som en enkät innehåller. En fördel som intervjuer har jämfört med enkäter är att frågorna är strukturerade för mera öppna svar, vilket gör att deltagarna får breda ut sig i sina svar mycket mera än i en enkät. Fördelen med en enkät däremot är att undersökaren kan diktera och bestämma de möjliga svaren för att smala ner variablerna som skapas. En öppen undersökning som en intervju kan ge mycket olika svar från person till person, jämfört med en enkät där alla deltagare måste svara på de angivna sätten som undersökaren har bestämt. Svaren från en öppen intervju skulle vara för varierande för att kunna göra en korrelationsanalys på dem. För att kunna göra en korrelationsanalys på svar från en öppen intervju skulle det krävas att man omvandlar de långa textsvaren till siffror, vilket skulle inför ytterligare en felkälla. I en enkät kan frågorna och svaren utformas på ett sätt så detta inte är ett problem. En annan undersökningsmetod som togs i beaktande var en loggbok. En loggbok skulle ge möjligtvis mera exakta data, och kulle kunna ge både väldigt exakta kvantitativa data och väldigt utförliga kvalitativa data också. Men det åtagande som skulle krävas av deltagarna då skulle minska antalet som skulle ha möjlighet att delta. En loggbok skulle också behövas användas över en längre tid, speciellt för att undersöka läsvanor, kanske på en tid över så mycket som flera månader, och detta är inte något som är möjligt för den här undersökningen.
6.3 Felkällor
Det finns ett flertal felkällor som kunde ha, och med stor sannolikhet har, påverkat svaren av undersökningen. En är att definitionen av koncentrationsförmåga som används i studien presenteras aldrig för deltagarna, vilket betyder att de använder deras egen definition av vad de anser att koncentrationsförmåga betyder. Deltagarnas ålder togs även inte med i beräkningen. Då
de alla gick i årskurs 1-3 på programmet för Medieteknik så gjordes ett antagande att de vara i åldersspannet då de kan komma ihåg en tid innan sociala medier var en substantiell del av livet, och därmed kunna jämföra med den tiden. Det är möjligt att några av deltagarna är äldre eller yngre än det uppskattade åldersspannet. Om någon är väldigt ung, så som 17 år eller nybliven 18 åring, är det möjligt att de har levt med sociala medier så länge att åren innan sociala medier var de så pass unga att de troligtvis inte hade utvecklats färdigt när det gäller koncentrationsförmåga. Men då denna studie inte hittat någon konkret källa på vid vilken ålder koncentrationsförmågan utvecklas, och då allmänhetens förutfattade mening är att sociala medier mestadels påverkar unga är det möjligtvis inte av någon större vikt för denna undersökning.
Det är möjligt att det finns för många frågor eller alternativ på vissa frågor så att de högre värdena på Aktiv Läsare och Aktiv Social medier blir väldigt osannolika att nå.
En stor felkälla när det gäller fråga 42 (Gör du någon form av mindfulnessträning, så som Yoga, meditation eller liknande, regelbundet?) var att begreppet mindfulnessträning aldrig definierades för deltagarna utanför de två exempel som angavs i frågan. Detta gjorde så att deltagarna fick använda sin egen definition av begreppet mindfulnessträning. Det är möjligt att vissa deltagare inte visste vad som frågades efter, eller att vissa deltagare gör något som de uppfattar som mindfulnessträning, men som i studiens eller allmänhetens ögon inte skulle definieras sommindfulnessträning. Mindfulnessträning definieras även inte i Benjamin Hollis och Christopher Was (Hollis & Was, 2016) undersökning. En sak som påverkade flera av resultaten var att det var inte många som använde de olika sociala medierna. Alla deltagarna använde facebook, men när det gällde Reddit och Twitter var det bara runt 20 som använde dessa, med bara åtta användare på Tumblr, och tre som använde 4chan. Denna brist på data på dessa sociala medier kan ha påverkar flera resultat. Inte bara kan det ha sänkt ner värdet Aktiv Sociala Medier, utan det kan även ha gett falska korrelationer. Då väldigt få har svarat ja på frågan om de använder dessa sociala medier har deras svar räknas som tomma i korrelationsanalysen, och då det är många som saknar värden är det större chans att hitta en falsk korrelation. I överlag kan det även vara så att de högre värdena på Aktiv Sociala Medier kan ha varit svåra att uppnå på grund utav de många frågorna och alternativen som gavs, och då vissa av de utvalda sociala medierna inte var särskilt populära bland deltagarna.
Det en sak som inte tas hänsyn är det faktum att alla deltagarna går på KTH på en krävande civilingenjörslinje och att detta faktum kan påverka hur mycket tid de har möjlighet att lägga på läsning. Detta kan påverka resultatet till en stor grad då det är möjligt att anledningen till att de läste mera tidigare är att deltagarna helt enkelt inte har tid att läsa mera nu för tiden, då de känner att skolan tar för mycket av deras tid. Dock så var det 8 stycken som svarade ja på fråga 15 ( Känner du att du läser för mycket nu,t.ex att läsningen tar tid från andra, viktigare saker, så som skolarbete, sociala aktiviteter eller jobb?), och där 1 svarade att läsningen användes för att prokrastinera. Jämför detta med fråga 16 (Känner du att du inte läser lika mycket som du helst skulle vilja? Känner du att du läser för lite?) där 53 deltagare svarade Ja, att de känner att de läser för lite nuvarande. Om de 8 som känner att de läser för mycket känner att de har för mycket att göra med sina studier är det möjligt att de egentligen inte läser så mycket, utan de känner bara en brist på tid och ser läsningen som prokrastinering som de inte borde göra. Alla de 8 som svarade att
de kände att de läste för mycket hade väldigt spridda värden på Aktiv Läsare %, allt från 4 till 84%, med de flesta närmare de lägre värdena, vilket visar att även fast de känner att de läser för mycket, så är många av dem inte särskilt aktiva läsare jämfört med andra deltagare. En deltagare svarade på fråga 15 att de känner att "läsningen tar tid från andra viktigare saker, men jag läser kanske inte heller för mycket just nu". Detta vilket påpekar båda sidorna, och kan tolkas att det inte är läsningen som är problemet, utan bara bristen på tid, troligtvis från den stora studiebördan. Det borde ha frågats varför deltagarna känner som de gör på fråga 15 och 16, och då kunde de deltagare som svarar att de känner som de gör på grund utav någon orelaterad faktor räknats bort från analysen. En sådan orelaterad faktor skulle kunnat vara en ökad studiebörda och inte på grund av en bristande koncentrationsförmåga vilket skulle kunna visa på nya slutsatser.
En stor felkälla som även måste tas i beaktning är tiden då undersökningen skickades ut och gjordes. Då den skickades ut första gången på en måndag, och då själva undersökningen gjordes under en tentaveckan, är det en stor sannolikhet att svaren inte representerar en deltagares vanliga vardag Det är också viktigt att påpeka att de som svarade på en måndag fick ovanliga svar då några av frågorna frågade efter hur de hade agerat i skolan dagen innan. Då varken söndagar eller tentaveckor har normala lektioner har detta en stor risk att påverka deltagarnas svar. En möjlighet finns att en stor del av deltagarna var lediga eller inte hade några aktiviteter i skolan under den tiden, så de frågor som innehar svarsalternativ om behandlar skoltid har möjligtvis fått svar som inte är optimala. Så det finns en möjlighet att resultaten inte representerar en typisk dag i deltagarnas liv, vilket kan ge icke optimala svar om deltagarnas vanor.
På grund utav de många felkällorna och de varierande resultaten är det en stor sannolikhet att resultaten och slutsatserna från den här studien inte representerar verkligheten. Något som bordes tas i hänsyn för framtida undersökningar eller fortsättningar på samma ämne är bland annat tiden på enkäten skickas ut, men även frågornas utformning då det ställdes höga krav för att en deltagare skulle räknas som en aktiv läsare eller aktiv användare av sociala medier. Bristen på definitionen av begrepp som användes i enkäten, så som mindfulness eller koncentrationsförmåga är något som måste åtgärdas ifall den här studien skulle göras igen.
7. REFERENSER
Carr, N. (2008). Is Google Making Us Stupid? Yearbook of the National Society for the Study of Education , 107(2), 89–94.
https://doi.org/doi: 10.1111/j.1744-7984.2008.00172.x Hollis, R. B., & Was, C. A. (2016). Mind wandering, control
failures, and social media distractions in online learning.
Learning and Instruction, 42, 104–112.
https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2016.0 1.007
Danah m. boyd, & Nicole B. Ellison. (2007). Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship. Journal of Computer-Mediated Communication, 13(1), 210–230.
https://doi.org/10.1111/j.1083-6101.2007.00393.x
McVay, J. C., & Kane, M. J. (2010). Adrift in the Stream of Thought: The Effects of Mind Wandering on Executive
Control and Working Memory Capacity BT - Handbook of Individual Differences in Cognition: Attention, Memory, and Executive Control. In A. Gruszka, G. Matthews, & B.
Szymura (Eds.) (pp. 321–334). New York, NY: Springer New York. https://doi.org/10.1007/978-1-4419-1210-7_19 Moyer, K. E., & Gilmer, B. von H. (1955). Attention Spans of
Children for Experimentally Designed Toys.The Journal of Genetic Psychology, 87(2), 187–201.
https://doi.org/10.1080/00221325.1955.10532930
Newman, M. Z. (2010). New media, young audiences and discourses of attention: from Sesame Street to ‘snack culture.’ Media, Culture & Society, 32(4), 581–596.
https://doi.org/10.1177/0163443710367693
Obar, J., & Wildman, S. (2015). Social media definition and the governance challenge: An introduction to the special issue.
Telecommunications Policy, 39(9), 745–750.
https://doi.org/doi: 10.1016/j.telpol.2015.07.014
Unsworth, N., & McMillan, B. D. (2013). Mind wandering and reading comprehension: Examining the roles of working memory capacity, interest, motivation, and topic experience.Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition. Unsworth, Nash: Department of Psychology, University of Oregon, Eugene, OR, US, 97403, nashu@uoregon.edu: American Psychological Association
Bilaga 1: Enkätfrågor
Har sociala medier förkortat vår koncentrationsförmåga?
Undersökningen är uppdelad i två delar. En som behandlar läsvanor och en som behandlar sociala medier vanor.
(Ert namn kommer inte användas i studien, det är bara för att hålla koll på vem som har svarat för att undvika dubbla data. Resultatet av studien kommer redovisas anonymt)
Vad är ditt namn?
_______________
Del 1: Läsvanor.
Denna del berör dina läsvanor när det gäller djupläsning. Lätt läsning, så som tidningar (både tryckta och digitala), forumsidor, webserier, serietidningar är inte relevant här. Dessa frågor ska tolkas som att de bara behandlar dina läsvanor av läsmaterial av den längre sorten som kräver djupläsning, till exempel romaner, läroböcker, eller längre tidning, så som en vetenskaplig tidskrift.
1: Anser du att du är en person som läser mycket böcker?
Håller inte med 0 1 2 3 4 5 Håller med
2: Håller du på att läsa något just nu?
Ja Nej
3: Vad är det för sorts bok? (Om du läser flera, välj "annat" och skriva vad de är)
Skönlitteratur Lärobok Längre tidning Other_________
4: När började du läsa den? (Om du läser flera saker samtidigt, skriv för varje bok) _________
5: Hur många sidor har du läst? (Om du läser flera saker samtidigt,skriv för varje bok) _________
6: Hur många böcker har du läst det senaste halvåret?
1 2 3 4 5 6 7 Fler än 7
7: Är det här ett normalt antal för dig?
Ja Nej jag brukar läsa mindre Nej jag brukar läsa mera
