Examensarbete
Matematik i förskolan
En studie om förskollärares syn på matematiken i sandlådan
Författare: Camilla Haglind, Linda Gunnarsson Handledare: Russel Hatami, Gunilla Nilsson
Examinator: Aihui Peng Termin: VT/ST 2014 Ämne: Matematikdidaktik Nivå: Grundnivå, 15 Hp Kurskod: GO7982
Matematik i förskolan
En studie om förskollärares syn på matematiken i sandlådan
Mathematics in preschool
A study of pre-school teachers' views on mathematics in the sandbox
Abstrakt
Matematiken har i den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fram och fått en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans värld. För barn går lek och lärande hand i hand och något som ingår i en helhet och som inte ska ses som två enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstå. Här har förskollärarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lärande.
Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebär för förskollärarna men framförallt deras syn på matematiken i sandlådan samt hur de förhåller sig till barns matematiska lärande i sandlådan. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi fem förskollärare och använde oss av kvalitativa intervjuer som hjälpte oss att få fram respondenternas tankar kring detta ämne.
Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om så mycket mer än plus och minus. I leken som förekommer i sandlådan använder sig barnen av matematiska begrepp som till exempel stor och liten, samt får möjligheten att träna på problemlösning. Här är det viktigt att förskollärare är närvarande och medforskande för att kunna utmana barnen i deras matematiska lärande.
Nyckelord
Matematik, lek, förskollärare, sandlådan
Camilla Haglind Linda Gunnarsson
Antal sidor: 23
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Syfte och frågeställningar _______________________________________________ 2 3 Teoretisk bakgrund ____________________________________________________ 3 3.1 Vad säger läroplan för förskolan _____________________________________ 3 3.2 Matematiken i förskolan och barns första möte med matematik _____________ 3 3.3 Lekens betydelse för matematikinlärning _______________________________ 4 3.3.1 Matematisk lärande i sandlådan __________________________________ 5 3.4 Förskollärarens roll och förhållningssätt till matematiken i förskolan _________ 7 4 Metod _______________________________________________________________ 9 4.1 Urval ___________________________________________________________ 9 4.2 Datainsamling ____________________________________________________ 9 4.3 Genomförande __________________________________________________ 10 4.4 Databearbetningsmetoder __________________________________________ 10 4.5 Etiska överväganden ______________________________________________ 11 4.5.1 Informationskravet ____________________________________________ 11 4.5.2 Samtyckeskravet ______________________________________________ 11 4.5.3 Konfidentialitetskravet _________________________________________ 11 4.5.4 Nyttjandekravet ______________________________________________ 11 4.6 Tillförlitlighet ___________________________________________________ 12 5 Resultat och analys ___________________________________________________ 13 5.1 Vad innebär förskolematematik för dessa förskollärare? __________________ 13 5.1.1 Resultat ____________________________________________________ 13 5.1.2 Analys _____________________________________________________ 14 5.2 Anser förskollärarna att det förkommer någon matematik i sandlådan? I så fall vilken? ___________________________________________________________ 15
5.2.1 Resultat ____________________________________________________ 15 5.2.2 Analys _____________________________________________________ 16 5.3 Hur förhåller sig förskollärare till barns matematiska lärande i sandlådan? ___ 16 5.3.1 Resultat ____________________________________________________ 16 5.3.2 Analys _____________________________________________________ 18 6 Diskussion och slutsats ________________________________________________ 20 6.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 20 6.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 21 6.3 Förslag till tänkbar vidare forskning _________________________________ 22 Referenser ____________________________________________________________ I Bilaga 1 Informationsbrev ______________________________________________ IV Bilaga 2 Intervjufrågor __________________________________________________ V
1 Inledning
Matematik i förskolan är en grundläggande kunskap och förskollärarens uppdrag för barns matematiska inlärning påbörjas redan i förskolan. Förskolläraren ska utmana och stimulera barnen i deras matematiska utveckling (Skolverket, 2010). För att barn i förskolan ska se matematiken som lustfylld och meningsfull måste förskollärare idag vara lyhörda och medvetna om att se möjligheter i vardagen för matematiken (Doverborg & Pramling Samuelsson 2006). Matematiken finns överallt i förskolans vardag, menar Doverborg och Emanuelsson (2008) och det är vår uppgift som förskollärare att belysa den för barnen. Vardagsmatematiken handlar bland annat om att kunna lösa problem, se samband, samt förstå och använda sig av olika matematiska begrepp. Grunden för lärandet i förskolan är att barn ska få erfara olika perspektiv av matematiken. För att barn successivt ska få erövra olika matematiska begrepp är det betydelsefullt att förskolläraren hjälper dem att sätta ord på erfarandet för att synliggöra matematiken för barnen (Doverborg & Pramling Samuelsson 2006).
I läroplan för förskolan har matematiken under senare år fått en mer betydande roll.
Utifrån våra egna erfarenheter har vi sett att förskollärare inte alltid lyfter fram matematiken på ett synligt sätt utifrån läroplansmålen. Doverborg (2008) skriver om olika undersökningar angående skillnader i lärares syn på hur barnen tar till sig matematik och vad matematik är. Bland annat menar vissa lärare att matematik bara finns i barnens vardag medan andra menar att matematiken måste lyftas fram för att barnen ska kunna tillgodogöra sig den kunskapen (Doverborg 2008). Det här är något som vi upplever finns en delad mening om, förskollärare emellan. Återkommande hör vi åsiktsutbyten om att matematik träder in i allt vi gör under en dag på förskolan, medan en del anser att för att barn ska kunna ta till sig matematiken måste det finnas närvarande och medforskande pedagoger.
Under vår studietid har vi blivit mer intresserade och nyfikna på matematiken i förskolan. Vi valde bland annat matematik under studietidens specialisering och den kursen gjorde att vi redan då visste att det var matematik vi ville skriva om. Förskolans matematik kan bidra till många spännande och lustfyllda möten och redan i förskolan är det viktigt att barn får möta matematiken på ett positivt och lekfullt sätt, samt får möjlighet att lära sig att använda den i olika situationer. Detta leder till att barnen får lättare att knyta an till matematiken när de börjar skolan. Doverborg (2008) menar här att ofta blir tanken om vad matematik är så fast vid att det handlar om siffror och att lära sig ramsräkning. Matematik innehåller så många fler områden som måste lyftas fram.
”Bilden av matematik tycks många gånger vara begränsad till sifferskrivning och ramsräkning. Men matematik är så mycket mer!”(Doverborg 2008:6). Matematiken finns såväl inomhus som utomhus i förskolans miljö och vår uppfattning är att intresset för sandlådeleken är stort för såväl en ettåring som för en femåring. Det vi upplever är att redan från dag ett då barn introduceras i förskolan, lockas de av att leka i sandlådan.
Vi vill ta reda på vilken syn förskolläraren har beträffande matematiken i förskolan och då specifikt den matematik som kan komma till uttryck i sandlådan.
Med denna studie har vi en förhoppning om att utifrån de intervjuer vi utfört med förskollärare, ska utöka vårt kunnande kring matematiken i förskolan inför vårt kommande arbetsliv. Önskan är även att förskollärare som är verksamma och aktiva inom detta yrke anser studien givande och beaktansvärd.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att ta reda på förskollärarens syn på barns lärande av matematik utifrån leken i sandlådan samt på vilket sätt denna matematik eventuellt synliggörs.
• Vad innebär förskolematematik för dessa förskollärare?
• Anser förskollärare att det förekommer matematik i barns lek i sandlådan? I så fall vilken slags matematik?
• Hur förhåller sig förskollärare till barns matematiska lärande i sandlådan?
3 Teoretisk bakgrund
I den teoretiska bakgrunden ges en översikt av tidigare forskning som anses relevant för denna undersökning. Avsikten är att läsaren ska få en överblick av undersökningens innehåll och bli förtrogen med ämnet. I kapitlets början tas det upp vad styrdokumenten säger om barns matematiska utveckling. Vi berör även betydelsen av barns första möte med matematiken. Därefter beskrivs förskollärarens roll och förhållningssätt för barns inlärning av matematiken i förskolan, samt lekens betydelse för matematikinlärning.
Avslutningsvis framförs för vad litteraturen tar upp om matematik i utemiljö.
3.1 Vad säger läroplan för förskolan
Förskolans uppdrag och riktlinjer för att dokumentera barns utveckling och lärande lyfts fram och uppmärksammas i den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010).
Kärre (2013) påpekar att i den reviderade läroplanen läggs det fokus på utvärdering av förskolans verksamhet och innehåll, inte på det enskilda barnet. Med det menar författaren att verksamheten på förskolan skall utgå från barnens erfarenheter, tankar, intressen och behov. För att ta reda på dessa, måste det även finnas strategier för att erbjuda barnen möjligheter att utveckla sitt matematiska lärande (Kärre 2013).
Målen för matematiken i förskolan är reviderad sen 2010 och i förskolans reviderade läroplan lyfts det fram och läggs fokus på vilka fyra mål för barnens matematiska utveckling som förskolan ska sträva mot:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
(Skolverket, 2010:10).
De tre sistnämnda matematikmålen betonar vikten av att förskollärare i förskolan ser till att skapa möte och en miljö där barnen får möjlighet att tillsammans kommunicera och reflektera kring sina upptäckter och erfarenheter kring matematiken (Kärre, 2013).
3.2 Matematiken i förskolan och barns första möte med matematik
Matematiken finns runt omkring oss men för att lära barnen att upptäcka det, menar Gottberg och Rundgren, (2006) att om vi vuxna sätter på oss ”matematikglasögonen”
kan vi förmedla att matematiken inte bara handlar om att räkna, utan det är så mycket mer. Det handlar om att få uppleva matematiken i vardagen. Även Heiberg Solem och Reikerås (2004) beskriver barns möte med matematiken i alla vardagliga situationer.
Det finns många situationer under en dag där matematiken blir en naturlig del av barns
vardag. Till exempel situationer som när barnet går med sin mamma eller pappa och handlar, när barnet talar om hur många smörgåsar barnet vill ha till frukost eller i den fria leken när barnet tillverkar olika former och antal kakor i sandlådan.
I Sveriges förskolor har förskollärare arbetat i många år, både på ett omedvetet och medvetet sätt med att synliggöra den matematik som finns i förskolans vardag (Doverborg 2008). När förskolan fick sin egen läroplan blev matematiken mer viktig i förskoleverksamheten.
Ett av målen i läroplanen är att förskolläraren ska ansvara för att stimulera och utmana barnen i deras matematiska utveckling (Skolverket, 2010). Vi lever i en alltmer matematisk värld och med det menar Björklund (2007) att dagens samhälle ställer högre krav på den matematiska förståelsen för olika sammanhang och situationer. Detta är även något som Doverborg tar upp, att som medvetna förskollärare är det betydelsefullt att utmana barnen i deras matematiska tänkande och lärande, på ett sätt där barnen får möjligheten att ta del av och använda sig av matematiken i innebördsrika kontexter (Doverborg, 2008).
I förskolan läggs grunden för barns lärande och det är därför av stor vikt att barns första möte med matematiken i förskolan sker på ett naturligt och positivt sätt. Ahlberg (2000) menar, att redan i förskolan påverkar barns framtida förhållningssätt för matematiken.
Vidare menar författaren att det första mötet med matematiken även kan påverka barns möjligheter för inlärning av matematiken (Ahlberg, 2000). Björklund (2007) menar att om förskolebarn tidigt får vara delaktiga i matematiska aktiviteter som känns lustfyllda, gynnas barns lust och förmåga till matematiken i de fortsatta skolåren. Man kan konstatera att en alltför lärarstyrd verksamhet i förskolan inte främjar barnets lärande i de kommande åren i skolan utan tvärtom, detta kan istället bli ett hinder för barnets utveckling, då barnet inte fått upptäcka och lära in matematiken på ett lustfyllt sätt (Ahlberg, 2000). Den tyske pedagogen Friedrich Fröbel (1782-1852) ”såg matematik och gudomlighet som nära sammanlänkade och de högsta målen för barns lärande”
(Doverborg, 2008).
3.3 Lekens betydelse för matematikinlärning
Leken är en viktig beståndsdel i barns värld och har stor betydelse för deras utveckling (Johansson & Pramling Samuelsson 2007). Lek och lärande är något som ingår i en helhet och inget som barn skiljer på. Det handlar om att barn tar med sig sina tidigare erfarenheter och upplevelser in i lekens värld och gör dem mer greppbara både för sig själv, men även för andra barn.
I lekens värld utforskar barn bland annat språket, de hittar på olika ord och lär sig nya, de lär sig hur samspelet med andra barn fungerar och att det finns olika sorters känslor (Ärlemalm-Hagsér, 2008). Björklund (2012) tar även upp att barn lär sig matematik genom att få leka och uppleva lustfyllda och intressanta aktiviteter som utmanar och problematiserar barnens tankar och erfarenheter. Även för lärandet av matematiken har leken en oerhört stor betydelse, menar Björklund (2012). Författaren påtalar även vikten av att pedagoger planerar och möjliggör detta lekfulla lärande som gör att barn tar till sig de matematiska fenomen och begrepp som ger dem värdefulla erfarenheter.
Thisner (2006) menar att matematiken finns överallt, både i barns lek och även i deras vardagliga rutiner. Vidare menar författaren att förskollärare måste visa barnen att det
finns flera sätt att leka sig fram i den matematiska världen. Thisner hävdar att leken är viktig för barns lärande av matematik. Vidare menar författaren att barnen får in matematiken genom kroppen. När barnen kryper och leker i sandlådan skapar barnen förmågan att förstå rumsuppfattning (Gottberg & Rundgren, 2006).
Lek och lärande är oskiljbara i barns värld och borde därför också vara det i pedagogik för tidigare åldrar, eftersom barn från livets början är lekande lärande individer som är riktade mot sin omvärld för att försöka erövra en förståelse och ett kunnande i denna. Förskolan har fått ett nytt uppdrag och detta medför också ett nytt sätt att se på kunskap, där lek och lärande betraktas som varandras förutsättningar” (Johansson & Pramling Samuelsson 2007).
För att utmana barnen i deras matematiska tänkande är det av stor vikt att förskollärare skapar lustfyllda leksituationer och synliggör matematikaspekter i förskolans verksamhet. Såväl inomhus som utomhus finns möjligheter att uppmärksamma matematiken (Kärre, 2013). Inredning av matematikhörnor där det specifika materialet för matematik samlas, är något som många förskolor anammat (Kärre 2013). Tanken med dessa små hörnor, är att barnen ska få utforska matematiken på ett lugnt och lustfyllt sätt i mindre grupper, men det finns en risk att matematiken lätt kan glömmas bort om det matematiska materialet samlas bara på ett och samma ställe. Kärre påpekar därför att barn lär matematik i alla situationer och sammanhang i förskolans vardagliga aktiviteter. Förskollärare idag måste reflektera över hur de organiserar miljön och materialet i förskolan för barnens matematikinlärning (Kärre 2013). Vilket betyder att som förskollärare måste du vara kunnig och medveten om matematiken samt att alla utrymmen på förskolan kan användas för matematiklärandet.
För att barn ska finna matematiken intressant, meningsfull och lustfylld är det av stor vikt att barn känner igen sig i det de utför (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007).
Leken måste finnas med överallt och det måste tydliggöras att leken är så viktig i alla sammanhang och att det är på det sättet vi lär oss. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” (Skolverket, 2010:9). Doverborg (2000) menar att för att få lust till att lära måste lekfullhet finnas med. Författaren hävdar även att man inte kan skilja leken från lärandet utan att de bygger på varandra.
3.3.1 Matematisk lärande i sandlådan
Barn i förskolan behöver få möjligheten att vara utomhus, både i den fria leken och i den pedagogiska verksamheten (Persson Gode, 2011). Brodin och Lindstrand (2008) påtalar att det finns en skillnad i hur aktiviteter inomhus värderas gentemot aktiviteter utomhus. Författarna menar att ofta ses lärandet inomhus som mer värdefullt än vad det gör utomhus och att utomhusleken inte alltid ses som en viktig del i barns lärande, utan mest som ett tillfälle då barn kan koppla av. Norén – Björn (1993) belyser att utemiljöns utformning på förskolan har stor betydelse för utveckling och lärande. Därför bör miljön på förskolans gård ses över kontinuerligt så att barnen utmanas och får möta nya upplevelser.
Lek och lärande på förskolegården erbjuder och möjliggör goda förutsättningar.
Förskolans gård är anpassad för barn i åldern 1-5. Barn i olika åldrar på förskolan befinner sig gärna i sandlådan. Sandlådan är en utmanande aktivitet som finns på
förskolans gård (Persson Gode, 2011). Det går att utveckla förskolegårdens pedagogiska verksamhet med tillförande material. I sandlådan kan man tillföra enkla material som kastruller, vispar, trattar, litermått och många andra köksredskap. Barnen får här ett annat perspektiv på hur leken kan gå till och utvecklas i sandlådan med det tillförda materialet (Persson Gode, 2011).
Granberg (2000) menar att barn som vistas i förskolan ska ha möjlighet att utnyttja en förskolegård som har varierande och stimulerande utemiljö som lockar till utforskande lek, såväl vinter som sommar. Vintertid är sanden i sandlådan frusen och oanvändbar.
Barn vill gärna vistas i sandlådan oavsett om sanden är brukbar eller ej. Det är pedagogens uppdrag att utmana barnet i sin lek och lärande i sandlådan ändå. Det gäller att vi förskollärare tillför material som till exempel färg att måla med på isen eller, som Granberg (2000) säger, att när snön fallit kan återigen hinkar och spadar i olika storlekar tas fram. Man kan här säga att snön ersätter sanden som ett formbart material.
Sommartid blir sanden torr och då kan vatten behövas som tillförande material för att locka barnen att bli intresserade och nyfikna att skapa och konstruera med sanden. Höst och vår är det oftast mer nederbörd av regn och barnen skapar ”geggamojja” och har lättare tillgång för matematiska konstruktionslekar (Granberg, 2000).
Norén – Björn (1993) tar upp det matematiska tänkandet i sandlådan. Författaren menar att det förekommer matematiska begrepp i sandlådan fast vi inte tänker på det.
Matematiska begrepp som är viktiga för barnen får sin betydelse i sandlådan som till exempel många, fler än, lika många, större än, mindre än osv. Norén – Björn (1993) hävdar att det är av stor betydelse att det finns flera sandlådor på en förskola. Vidare menar Norén - Björn att de yngre barnen bör få vara för sig själva då de äldre barnens sandlådelek är av en helt annan gestalt. De äldre barnen behöver större utrymme för sin lek i sandlådan. Om de äldre barnen får leka mer ostört kan deras lekar mynna ut i långa utvecklande fantasilekar. De yngre barnen använder sig mera av en lek där man bakar en kaka, river den och gör en ny. Förskolläraren måste hjälpa till och finnas tillhands med sin nyfikenhet, ställa utmanande frågor och erbjuda barnen material som inspirerar dem till nya upptäckter inom matematiken.
Doverborg och Pramling Samuelsson (2006) tar upp om utematerialets betydelse för matematiken. Sand är ett användbart byggmaterial som passar för alla barn. Barnen känner på olika vikter, volym och tyngder med sanden då de öser sand i hinkar:
Man kan ha små hinkar och stora hinkar. Den stora hinken, fylld med sand är tung medan den lilla hinken fylld med sand är betydligt lättare. Barnen görs också uppmärksamma på att det blir en stor kaka av innehållet i den stora hinken och det blev en liten kaka av den lilla hinkens innehåll. Kanske kan vi också ta bakformen och göra en pytteliten kaka?
(Doverborg & Pramling Samuelsson 2006:49)
Material som finns utomhus som stenar, pinnar, snö, vatten och sand är användbart i leken, som ersättning för pengar eller när barnen vill sortera, mäta eller jämföra tyngd och volym. Doverborg och Pramling Samuelsson (2006) menar också att sanden är ett utmärkt material för barn i förskolan när det kommer till att utforska olika matematiska begrepp i sandlådan. Detta är något som Grieg (2011) också belyser. Författaren tar även upp att barn använder sig av ett matematiskt språk när de leker i sandlådan. Det kan handla om att gräva djupt eller att använda sig av olika typer av problemlösning.
Eriksson (2010) menar att leken i sandlådan ger barnen möjligheten att träna på problemlösning. Vidare ökar sandlådeleken barnens förmåga att förstå rumsuppfattning.
Persson (2008) menar att rumsuppfattning är en egenskap som barn lär sig genom att få
använda sig av hela kroppen. Persson (2008) påtalar även att barn tränar på rumsuppfattning i många olika situationer där det finns möjligheter att skapa olika miljöer, som till exempel i sandlådan. Rumsuppfattning för barn i förskolan innefattar väldigt mycket, bland annat om att kunna förstå och använda sig av begrepp som läge, avstånd och var olika saker befinner sig.
3.4 Förskollärarens roll och förhållningssätt till matematiken i förskolan
Första läroplanen för förskolan blev publicerad 1998. I denna läroplan finns det både struktur och innehåll som är nära sammankopplade med skolans läroplan. ”I de båda läroplanerna finns ett gemensamt lärandeperspektiv, en gemensam värdegrund samt både färdigheter och innehållsaspekter som går att urskilja som gemensamma genom hela utbildningssystemet. Matematik är just en sådan innehållsaspekt”(Doverborg 2006:5). Men vad betyder det för barn i förskolan att det finns en läroplan som höjer fram matematiken? (Doverborg 2006). Förskollärare som arbetar inom förskolan idag har inget val kring om de ska lyfta fram matematiken eller inte. I förskolans verksamhet skall alla barn utmanas i sitt matematiska tänkande och lärande utifrån det som är betydelsefullt för barn som vistas i förskolan (Doverborg 2006). Vidare menar författaren att matematik i förskolan innebär att förskollärarna ska synliggöra den vardagliga matematiken som finns i barns vardag på förskolan, mer specifikt då i leken och rutiner. Barnen måste även få möjlighet att dokumentera och reflektera över den matematiken (Doverborg 2006).
Förskolläraren har en central roll i förskolan och ska synliggöra samt erbjuda möjligheter för barn att utforska och lära in matematiska kunskaper menar Björklund (2007). För att motivera barn till att vilja lära, behövs förskollärare med en positiv inställning till matematiken. Barn kommer till förskolan med olika erfarenheter och detta innebär, menar Ahlberg (2000), att barnen bär på olika kunskaper vad det gäller matematik. Här har förskolläraren ett betydande uppdrag där alla barns behov ska tillgodoses. Alla barn som vistas på förskolan ska få möjligheten till en pedagogisk verksamhet som anpassas efter var och ens behov (Skolverket, 2010), samt erbjuda grundläggande matematiska möjligheter för barn som vistas varje dag i förskolan (Ahlberg, 2000).
Förskolläraren har ett ansvar för barns lek i förskolan, såväl för den planerade som för den fria leken. Med detta ansvar menas att förskolläraren ska stödja barns lek men inte störa (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007). Förskollärarens roll är att bidra till en grundstruktur med olika material som kan stödja och utmana barns lärande i den fria leken och att visa på hur man kan använda sig av materialet, men barnen ges sedan fria händer till leken och skapandet. Utifrån barnens egna tankar, idéer och frågeställningar ska förskolläraren stödja och bidra med kunskap i barnens lek och experimenterande (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007).
Förskollärare arbetar tillsammans med barnen i förskolan med matematiken dagligen. I vardagens alla situationer finns matematiken med i stort sett överallt och då utan att vi ens lägger märke till det (Gottberg & Rundgren, 2006). Det är av stor betydelse att förskolläraren sätter ord på vad barnen gör och delger barnen ord och begrepp inom matematiken. På det sättet får barnen verktyg för att kunna utveckla sina förmågor vidare. Förskollärare kan få in så mycket av både språk och matematik i allt de gör med barnen på förskolan. Språk och matematik är ömsesidigt beroende av varandra (Sterner, 2008).
Lägesord, jämförelseord och tidsord är begrepp som ofta förekommer i matematiska kontexter. För att begripa dessa ord samt kunna diskutera kring dem är det av stor betydelse att barnen fått lära sig och fått en förståelse för dessa begrepp. Allra viktigast är ändå att förskollärare använder sig av det korrekta orden/begreppen från början, så att barnen lär sig rätt från grunden (Molander, 2011). För att gynna barns matematiska förståelse är det av stor vikt att förskolläraren försöker tolka och förstå barns matematiska handlingar och uttryck (Björklund, 2009).
Hur förskollärare uppfattar matematiken i förskolan och vilka attityder vi har till matematiken ser väldigt olika ut. ”För att barn skall börja ta sig in i matematikens värld behöver de engagerade och kunniga lärare som hjälper dem både att erövra matematikens värld och att få en tilltro till sitt kunnande” (Doverborg, 2006:6).
4 Metod
I den här delen redogör vi för vilken metod vi valt att använda. Vi presenterar även hur urvalet har gått till när vi valt ut personer att intervjua samt hur genomförandet av kvalitativa intervjuer har gått till. De forskningsetiska principerna som vi tagit hänsyn till genom vårt arbete redovisas också.
4.1 Urval
Vi har gjort en studie som handlar om förskollärarnas syn på matematiken i sandlådan.
När det kommer till val av intervjupersoner har vi valt förskollärare och förskolor enligt närhetsprincipen samt även nyttjat olika kontakter, eftersom vi ansett att tid för resor inte fanns. Denscombe (2009) påtalar att om det inte spelar någon roll för undersökningen hur urvalet går till bör man självklart ta det som blir lättast och ligger närmast för alla. Detta urval har även lett till att vi både har förskolor i en större stad och även i ett mindre samhälle. Vi har intervjuat fem förskollärare som alla arbetar på olika förskolor. De intervjuade lärarna har arbetat olika länge med detta är inget vi har fokuserat på i vår undersökning. Alla har förskollärarutbildning och är verksamma inom förskolan.
Intervjupersonerna och förskolorna benämns med fingerade namn:
Clara arbetar på förskolan Blåklockan som har en avdelning med barn i åldrarna 1-5 år.
Bodils förskola heter Gullvivan och innehåller fem avdelningar och Bodil arbetar med barn i åldrarna 3-5 år. Agnes arbetar med fyraåringar på förskolan Smörblomman som har fyra avdelningar. Emelie arbetar med femåringar på förskolan Prästkragen som har fyra avdelningar. Anna arbetar på förskolan Tussilago. Denna förskola har fyra avdelningar och Anna arbetar med de minsta barnen i åldrarna 1-3 år.
4.2 Datainsamling
Vi valde intervjuer som metod. I intervjuerna har vi hållit oss till en så kallad kvalitativ intervjumetod. Johansson och Svedner (2001) menar att den kvalitativa intervjun är en bra grundläggande metod när det gäller att få fram den information man eftersträvar.
”Syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det intervjun behandlar. Då måste frågorna anpassas så att intervjupersonen får möjligheter att ta upp allt hon har på hjärtat” (Johansson och Svedner, 2001:25). På detta sätt kan man föra ett samtal kring det bestämda ämnet.
Samtidigt påtalar Johansson och Svedner att det krävs mycket av intervjuaren i en kvalitativ intervju. Det gäller att vara lyhörd och verkligen lyssna på vad den intervjuade säger och samtidigt ge följdfrågor som kan ge ännu mera fullständiga svar.
För att få fram intervjufrågor (bilaga 2) som skulle kunna hjälpa oss i vårt arbete försökte vi utveckla frågor som berörde både den mer allmänna matematiken i förskolan men även den mer specifika för syftet. Vi plockade frågor från andra arbeten och formulerade om dem så att de skulle passa vårt syfte. De intervjuade förskollärarna fick inte intervjufrågorna i förväg. Detta gjorde vi avsiktligt eftersom vi ansåg att de annars skulle kunna tänka över svaret för mycket och inte ge oss sin spontana syn på och erfarenheter av ämnet.
Vi bestämde oss för att enbart hålla oss till intervjuer och att inte utföra några observationer eftersom vår studie handlar om förskollärarnas syn på matematiken i den fria leken i sandlådan. En annan anledning till det är att vi läst andra examensarbeten som gjort just observationer av barnen i ämnet. Vi kände då att det kunde vara intressant att se matematiken i sandlådan ur ett annat perspektiv och då mer specifikt ur förskollärarnas synvinkel. Johansson och Svedner (2001) framhäver vikten av att man läser andra examensarbeten och väljer ett som man sedan utvecklar utifrån ett annat perspektiv. Vi ansåg även att intervjuer är en bra metod när det kommer till att få veta den intervjuades åsikter och uppfattningar om matematik.
4.3 Genomförande
Undersökningen genomfördes i form av intervjuer. Innan vi gick ut och intervjuade förberedde vi oss genom att läsa på hur en kvalitativ intervju gick till samt hur vi som intervjuare skulle agera. Vi gjorde även varsin testintervju för att bättre se vad som behövdes ändras på, om frågorna var lätta att förstå och hur vi själva agerade i situationen. Johansson och Svedner (2001) menar att testintervjuer ger intervjuaren möjlighet att träna på sin intervjuteknik och ger även chansen till att ändra eventuella frågor så att de passar ändamålet.
Testintervjuerna spelade vi in med våra mobiltelefoner och lyssnade sedan på dessa. I och med detta kunde vi bland annat höra att vi inte var tillräckligt lyhörda inför den intervjuade utan vi var mer fokuserade på att ställa nästa fråga. Detta tar Johansson och Svedner (2001) upp och påtalar även vikten av att ta sig tid till testintervjuer eftersom det verkligen kan hjälpa intervjuaren att förbättra sin intervjuteknik. Däremot fick dessa förintervjuer oss att tycka att de förbestämda frågorna fungerade bra för ändamålet.
Vi intervjuade fem förskollärare och intervjuerna utfördes på informanternas förskolor.
Intervjuerna pågick ca 30 minuter och spelades in med mobiltelefon och diktafon men vi använde oss även av papper och penna för att anteckna vissa stödord. Det gav oss också möjligheten till det som Johansson och Svedner (2001) kallar för spegling, att man som intervjuare skriver ner en liten sammanfattning av svaren som man sedan läser upp för den intervjuade. Vi hade i förväg skrivit några intervjufrågor, men precis som Johansson och Svedner (2001) påtalar så är det viktigt att se den kvalitativa intervjun som ett samtal där vikten ligger i att lyssna och ställa följdfrågor utefter vad svaren blir.
Vi försökte verkligen vara noga med att inte påverka svaren eller att lägga in för mycket egna värderingar i det som sades utan ge den intervjuade möjligheten att uttrycka sin mening.
4.4 Databearbetningsmetoder
Eftersom vi gjorde intervjuerna var och en för sig och inte tillsammans bestämde vi även att vi skulle transkribera dessa intervjuer var för sig. Vi skrev ner exakt vad de intervjuade svarade på frågorna som vi ställde. Transkriberingen gjorde arbetet med att kunna överskåda och analysera det empiriska materialet lättare. Därefter träffades vi och läste igenom alla intervjuer om och om igen. Detta för att se om vi kunde se några likheter och eventuella skillnader i de intervjuades svar. Alla de intervjuade namngav vi med ett annat namn. Det gjorde det lättare att hålla reda på vem som sa vad. Vi
bestämde oss för att utgå från våra frågeställningar och använde oss av tre färger, grön, blå och gul, som skulle symbolisera varje frågeställning.
Tillsammans gick vi igenom varje fråga i varje intervju för att se under vilken frågeställning svaret passade. På det här sättet gjorde vi i alla fem intervjuer och fick så småningom fram vilka svar som vi ansåg hörde till rätt frågeställning. Några av de svar vi fick, skrev vi ner som citat, antingen om de skilde sig från de andras svar eller om vi ansåg att citatet kunde förtydliga det vi ville skulle framgå. Detta är något som Johansson och Svedner (2006) belyser att genom att tydliggöra och precisera resultaten i innebörden kan man skriva ner citat från intervjuerna. Vissa svar valde vi att inte ta med eftersom vi ansåg att de inte gav någon information som passade till syfte och våra frågeställningar.
4.5 Etiska överväganden
Vi har i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) principer, gjort följande:
4.5.1 Informationskravet
Vi har informerat de berörda deltagande personerna skriftligt genom ett informationsbrev. I detta brev (bilaga 1) upplyste vi informanterna syftet med intervjun, att vi ville spela in och vad materialet skulle användas till. Detta brev skickades ut till alla medverkande innan intervjuerna genomfördes.
4.5.2 Samtyckeskravet
Johansson och Svedner (2001) påtalar vikten av att alla som deltar blir införstådda med denna information. Ingen ska känna sig tvingade att delta eller att fortsätta sitt deltagande om önskan är annan. De personer som har medverkat i undersökningen har informerats om att detta är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sin medverkan utan några frågor.
4.5.3 Konfidentialitetskravet
Det här innebär att de personer som deltar i undersökningen inte kommer att kunna kännas igen i själva rapporten. Namn på personer, förskolor och eventuella orter är påhittade, detta för att ingen utomstående ska kunna känna igen eller peka ut någon av de deltagande personerna. Alla som deltar har tystnadsplikt.
4.5.4 Nyttjandekravet
Det här innebär att allt material som samlats in endast kommer att användas till studiens syfte. Inget får nyttjas till andra undersökningar eller lämnas ut till allmänheten för vidare kännedom. Detta innebär att vi endast har använt den information vi samlat in till vår undersökning och att materialet sedan har raderats.
Vetenskapsrådet (2002) har rekommendationer kring hur forskning skall ske ur ett etiskt perspektiv. Det handlar om vissa regler som måste följas och respekt gentemot de människor som gett sitt samtycke till att medverka. Det innebär även att man visar respekt mot bland annat grundläggande friheter och mänskliga rättigheter som de deltagande innehar. Johansson och Svedner (2001) menar att håller man sig till dessa
olika etiska förhållningssätt ger man ett seriöst intryck vilket ökar de medverkandes förtroende för oss som undersökare.
4.6 Tillförlitlighet
För att få ett mått på tillförlitligheten i undersökningen, använder man sig också av begreppet reliabilitet, menar Johansson och Svedner (2006), vilket betyder noggrannhet vid mätningen. Författaren påtalar att likväl som man använder sig av en tumstock som instrument för att mäta ett föremåls längd, så är i detta fall intervjuer ett mätinstrument för att mäta informanternas uppfattningar, tankar och åsikter. ”Om mätinstrumentet har hög noggrannhet får man samma resultat vid upprepade mätningar” (Johansson och Svedner 2006:105). Intervju är en bra metod, anser Denscombe (2009), eftersom intervjuaren har ansvar för intervjustunden och kan förklara eventuella missuppfattningar, allt för att resultatet ska bli så nära det informanten anser som möjligt. Vi använde oss av ljudinspelningar vid intervjuerna för att öka tillförlitligheten i vår undersökning. Vi ställde även följdfrågor till intervjupersonerna för att vara säkra på det resultat som kom fram på våra frågeställningar. För förtydligande av svaren skrev vi ner citat från informanternas svar. När vi transkriberat våra intervjuer har vi återkommande lyssnat igenom varje intervju flera gånger och skrivit ned anteckningar var för sig för att kunna få en så objektiv bild som möjligt. Tillförlitligheten ökade då förskollärarna i god tid fick reda på att de kommer vara anonyma i undersökningen och syftet med detta var att svaren skulle bli så sanningsenliga som möjligt. Resultaten på informanternas svar har vi redovisat genom citat, för att det ska bli så trovärdigt som möjligt.
5 Resultat och analys
Resultatet redogörs utifrån de kvalitativa intervjuer som har utförts med fem förskollärare. Rubrikerna vi använder oss av är formulerade utifrån våra frågeställningar. Vi har valt att citera några av förskollärarna för att förtydliga vad deras tankar är om barns matematiska lärande i sandlådan. Vi har analyserat de införskaffade resultaten under varje del och på detta sätt fått med tidigare forskning.
5.1 Vad innebär förskolematematik för dessa förskollärare?
5.1.1 Resultat
Alla fem förskollärare var eniga om att matematiken finns överallt i barnens vardag, i alla vardagssituationer och framförallt i deras lek. Förskollärarna var även överens om att den reviderade läroplanen för förskolan lägger större vikt vid matematiken och att förskolläraren har ett större uppdrag när det kommer till lärandet i förskolan. Vidare menade dessa förskollärare att matematik i förskolan är så mycket mer än matematiken i skolan. Matematiken i förskolan är mer förberedande än den matematik som förekommer i skolans värld. Bland annat uttryckte några av förskollärarna sitt uppdrag utifrån läroplanen på detta vis:
Barnen ska tycka att matematik är roligt i förskolan (Emelie)
Matematik betyder allt möjligt… Huvudsaken är att det lärs ut på ett roligt sätt och att barnen fortsätter vara intresserade (Bodil)
Det handlar om problemlösning om material, logiskt tänkande, ramsräkna med mera. Det är så mycket mer än plus och minus som oftast är det första man tänker på (Agnes)
Alla fem förskollärarna såg fördelar med att introducera matematik redan i förskolan.
Anna menade att ju tidigare barn får möta matematik desto bättre för deras fortsatta lärande. Men samtidigt påpekade hon vikten av att allt ska ske på ett lekfullt sätt.
Emelie och Agnes menade även att det är viktigt att föräldrar blir involverade i vad läroplanen för förskolan säger om matematiken, vad det innebär samt hur vi förskollärare ser på matematiken i förskolan.
Det vi också kan utläsa av svaren är att förskollärarna var helt överens om att det bara är positivt att införa matematik redan i förskolan om det sker på ett lekfullt och inspirerande tillvägagångssätt. Agnes och Bodil såg att det kan förekomma nackdelar med att tidigt introducera matematik för små barn i förskolan om det inte görs på rätt sätt.
Introduceras matematik på ett tråkigt och ostimulerande sätt, där det istället blir att jämföra kunskaper och mycket prestige kommer det istället att prägla barnets relation till matematiken (Bodil)
Att man tolkar läroplanen till att det blir mer skolmedifierat… barn behöver inte veta när det är matematik, det upptäcker det så småningom (Agnes)
Under våra intervjuer diskuterade vi med intervjupersonerna vad de tror att matematik betyder för barnen. Alla menade att barn inte har samma syn som vuxna på vad matematik är utan att barnen mer kopplar det till skolans värld, vilket innebär att matematik handlar om att räkna, om ”plus och minus”. Bland annat sa Emelie så här om detta:
Räkna, siffror… för det märks när vi till exempel delar frukt och sedan säger att det där var matematik – jaha!! Barnen ser även att matematik är att räkna, 2+2=4 och läxor i skolan (Emelie)
Leken är en stor och viktig del i barns vardagliga lärande och alla förskollärare var eniga om att leken är en viktig arena när det kommer till barns möte med matematiken.
Förskollärarna Anna och Bodil menade att barn tar till sig matematiken genom lek och aktivitet, och att det handlar om att barnen får möjligheten att prova själva samt att den mer praktiska matematiken får mer utrymme. Agnes talade även om materialets och miljöns betydelse. Hon menade att det är viktigt att skapa en miljö som utmanar och inspirerar till lek.
5.1.2 Analys
Heiberg Solem och Reikerås (2004) menar att matematik i förskolan måste ses ur ett annat och vidare perspektiv än vad förskollärare i vanliga fall förknippar matematik med. De lyfter fram att matematiken är så mycket mer än talräkning och att matematik finns överallt i barns vardag. Alla fem förskollärarna är eniga om att matematiken har fått en större plats i förskolans vardag, att det är en viktig del och att det framför allt innebär så mycket mer än siffror och räkning. I Läroplan för förskolan står det tydligt att barn har rätt till att möta både vuxna och en miljö som stimulerar till lärande och nya insikter (Skolverket, 2010). Två av de fem förskollärarnas uttalande visar att de tyckte det var viktigt att lyfta fram vad matematiken innebär för förskollärarna samt att involvera föräldrarna i matematiken. Det här är något som både Kärre (2013) och Eriksson (2010) tar upp och menar att det är viktigt att börja med sin egen syn på matematiken innan man kan se det ur barnens perspektiv, samt genom att ge föräldrarna en inblick vad matematik innebär lyfter det deras förståelse för matematiken.
Alla fem förskollärarna var positiva till att matematiken hade fått en större roll i förskolan och att de ser mest positiva fördelar med detta. Däremot påpekade två av förskollärarna att det kan få en negativ effekt på barnen om matematiken introduceras på fel sätt. Doverborg (2008) menar att barn i förskolan måste få möta matematiken på ett lekfullt sätt och i samspel med både barn och med vuxna. Det var något som respondenterna framhöll när de menade att matematiken i förskolan inte kan jämföras med den i skolan. Även Heiberg Solem och Reikerås (2004) lyfter fram vikten av att se förskolans matematik ur ett annat perspektiv än skolans. Detta uttalade en av förskollärarna sig om och menade att det kan finnas en risk att matematiken enbart ses som ett enskilt ämne om läroplanen tolkas fel.
Lek och lärande ska ses som en helhet i förskolans vardag och inte skiljas från varandra.
”Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan”(Skolverket, 2010:6). Heiberg Solem och Reikerås (2004) menar, liksom respondenterna, att om barn får möta matematik utifrån deras nivå och i aktiviteter som väcker deras nyfikenhet blir det lättarer att få barnen att bibehålla sin
lust till att lära. Björklund (2009) uttrycker vikten av att se lek och lärande som en helhet och inte delar som är skilda från varandra. Resultatet visade att alla förskollärare som deltog i vår undersökning också ser en stark koppling mellan den fria leken och barns matematikanvändning. Två av respondenterna var noga med att påtala vikten av att använda sig av leken för att utveckla barns användning av matematiska begrepp.
Matematik är något som används av alla hela tiden men barn har inte fått erfarenheten av att det är matematik som de brukar i sina aktiviteter (Björklund, 2009). Därför menar författaren att barn behöver vuxna vid sin sida som kan benämna och tydliggöra matematiken i deras lekar. Barn utvecklar sin matematiska utveckling genom att få möjlighet att delta i olika matematiska aktiviteter.
5.2 Anser förskollärarna att det förkommer någon matematik i sandlådan? I så fall vilken?
5.2.1 Resultat
Förskollärarna var eniga om att samspel, social kompetens, empati och turtagning är några av de kunskaper som de ansåg barn tog till sig i leken i sandlådan. När det kommer till de matematiska kunskaperna var alla överens om att det förekommer matematik i sandlådan hela tiden när barnen leker där. Anna beskrev att de har lekbord i deras sandlåda och att det bidrar till att barn lättare kan ”… bygga på höjden, skapa mer tredimensionellt och ur olika perspektiv”. Bodil uttryckte det som så att det är ett tydligt samband mellan fri lek i sandlådan och matematik.
De använder sig av massor av begrepp som är kopplade till matematik och utan att de själva vet det så utforskar de en del matematiska fenomen som volym, antal och tyngd (Bodil)
Emelie berättade om olika begrepp som hon ansåg förekom i sandlådan. Hon menade att det handlar om när barnen räknade hinkar och spadar, när t.ex. traktorer ska delas upp rättvist mellan barnen. Barnen använde även matematik när de byggde till exempel vägar och hus, bilarna ska stå på vägen, under eller bredvid påtalar Emelie. Alla förskollärare var eniga om att räkning, rumsuppfattning, problemslösning samt olika begrepp förekommer i barnens lek i sandlådan.
Agnes beskrev att problemlösning kan visa sig när barnen prövar olika teorier, vilken sand passar bäst när jag ska få hjulet att snurra eller baka en kaka, torr eller blöt sand?
Hon menade att barnen kan få möjlighet att öva på sitt logiska tänkande i många olika situationer i sandlådan. Clara förtydligar kring begreppet rumsuppfattning och påtalade att leken i sandlådan är ett bra tillfälle för barnen att öva på detta. Till exempel då barnen bygger och konstruerar, skapar former i sandlådan.
Anna lyfte en väldigt betydande sak som ingen av de andra nämnde, nämligen att sandlådan är en plats som ska vara levande och tillgänglig för barnen året runt. Hon menade att bara för att sanden är frusen på vintern betyder det inte att sandlådan inte kan användas ändå. Sanden byts ut mot snö men sandlåderedskapen kan fortfarande användas menade Anna. Vid dessa tillfällen kan förskolläraren tillföra material som till exempel färg att måla med på snön och inbjuda barnen till skapande aktiviteter. Det här gör att sandlådan blir användbar året runt.
5.2.2 Analys
Respondenterna är eniga om att leken i sandlådan är full av matematik bara man vill se det. Vidare menade alla fem förskollärarna att sandlådan är en plats som verkligen ger barnen möjligheten att använda sig av olika matematiska begrepp vilket också Eriksson (2010) benämner. Hon menade att lek med sand får barnen att använda olika matematiska ord som till exempel liten, stor, under, över, fler, större, mindre. Det här är något som Grieg (2013) också skriver om och menar att matematiken i sandlådan är lika naturlig som i vilken annan vardaglig situation. Grieg menar att sandlådan och alla material som finns där, ger barnen chansen att utveckla sitt lärande inom matematiken.
En av förskollärarna betonade vikten av att leken i sandlådan bidrar till att barn får träna på problemlösning av olika slag, vilken teori som passar bäst i just denna situation och i denna lek. Detta menar Heiberg Solem och Reikerås (2004) bidrar till att barn får en koppling mellan det de gör och det de tänker, den praktiska matematiken och den teoretiska matematiken. Persson (2008) belyser att rumsuppfattning är något som barnen utövar i många olika situationer och då till exempel bygg och konstruktionsleken i sandlådan.
5.3 Hur förhåller sig förskollärare till barns matematiska lärande i sandlådan?
5.3.1 Resultat
Anna svarade att det är av stor betydelse att förskollärarna är närvarande i alla situationer och aktiviteter som förekommer i förskolans verksamhet, vilket då innefattar leken i sandlådan. Förskollärarna menade att som förskollärare måste man vara den som lyssnar var barnen befinner sig, hålla barnen nyfikna och utmana barnen vidare till matematikens lärande i sandlådan. Agnes hävdade att vi som förskollärare ska vara den som initierar nytt tänk, material samt skapa nya situationer och stunder där man kan arbeta och tänka matematik i sandlådan.
Clara och Anna uttryckte sig i intervjun vikten av att de som förskollärare ser till att allt lärande i förskolan sker på ett lekfullt sätt och att de upptäcker matematiken i sandlådan, tillsammans med barnen. De påtalade även att det är viktigt att förskolläraren sätter på sig rätt glasögon och utmanar barnen vidare i sin lek och aktivitet i sandlådan. De menade att när barnen sitter i sandlådan är det ett ypperligt tillfälle att som pedagog göra sig delaktig i deras lek genom att till exempel hjälpa dem att benämna de rätta matematiska begreppen.
Ta på dig matteglasögonen och fråga vidare kring deras matematiska tänkande. Tillsammans med barnen tar vi reda på fakta (Anna)
Jag måste tydliggöra och utmana barnen på ett lekfullt sätt. Det är mitt uppdrag att få barnen på ett lätt sätt att förstå. Och jag själv måste bli tydligare med att benämna och sätta ord på det (Clara)
Alla förskollärarna lyfte betydelsen av att om barn ska få en positiv inställning till matematiken måste det finnas positivt inställda förskollärare. Matematiken måste introduceras på ett lustfyllt sätt och med förskollärare som är medforskande och ser det väsentliga. Agnes påtalar vikten av att man som förskollärare är lyhörd och intresserad för var barnen befinner sig i sitt lärande. Två av de fem förskollärarna sade så här:
Om jag är negativ och bara pratar om siffror blir det inte jättekul. Jag tycker att det är helt och hållet upp till oss för vi väcker deras lust till matte (Emelie)
Vi har en oerhörd viktig roll att introducera matematiken på ett roligt och spännande sätt så det följer med dem resten av live. Här är leken i sandlådan ett bra tillfälle att göra detta (Bodil)
Bodil påtalade också att det är av stor vikt och betydelse att de som förskollärare inte visar en rädsla för att börja med enkel matematik. Det ska introduceras redan vid ett års ålder, ju tidigare desto bättre menade hon. Hon menade att barn är olika och tar till sig kunskaper på olika sätt och för att få reda på hur förskollärarna ansåg sig barnen tog till sig matematiken i förskolan, var det en intervjufråga som ställdes. Även här är alla de fem förskollärarna som intervjuades rörande överens om att barn tillägnar sig matematiken genom leken i sandlådan. Bodil menade på att barn tar till sig de matematiska kunskaperna i den pedagogiska leken och när de praktiskt får utöva själva.
Emelie tog upp vikten av att vi förskollärare måste presentera matematiken för barnen på ett lustfyllt sätt, så att de tycker det är kul och kan tillägna sig den matematiska kunskapen. Att leka fram matematiken i sandlådan samt synliggöra de olika matematiska begrepp som framkommer i sandlådan.Vidare menade hon att det hänger mycket på inspirerande förskollärare och en inspirerande miljö. Emelie sade så här:
Vi måste presentera och uppmuntra dem så att dem tycker det är kul och att dem ska förstå. Matematiken måste synliggöras för barnen, annars fångar man inte barnens intresse (Emelie)
För att barnen ska förstå att det är matematik de utför när de leker i sandlådan så tycker flertalet av förskollärarna att man bör benämna de rätta begreppen för barnen. De menade att det är viktigt att påtala för barnen när det är matematik man utövar, så barnen har en hint om vad matematik är, när de kommer till skolan. Både Clara och Bodil sade att förskollärare ofta förbiser att berätta för barnen att det vi gör nu är matematik. Clara tog upp exempel på matematikuppdrag som de använde sig av när de var på utflykt i skogen, men som barnen förmodligen inte kopplade ihop med matematik eftersom det inte benämndes på det sättet. Clara menade att som förskollärare har de en viktig roll gentemot barns lärande av matematiken, vårt uppdrag är att synliggöra och få barnen att förstå att i denna aktivitet lär vi oss matematiska begrepp. Till exempel tyckte Bodil att när barnen leker i sandlådan är det viktigt att förskolläraren befinner sig där barnen är, utgår från barnens intresse och utmanar barnen vidare i sitt eget kunnande.
Anna och Agnes ansåg att själva ämnet matematik inte är viktigt att benämna för barn i förskolan idag, de menade att det kommer senare. Däremot är begreppen viktiga för barnen att känna till, när de leker i sandlådan. Anna tyckte att barnen ska ha hört de olika begreppen så att det inte blir nytt för dem utan en utveckling av matematiken när de börjar skolan.
Att barnen kan benämna på ett sådant sätt att man förstår vad de menar…
att barnen får ett rikare och mer nyanserat tänk och språk inom matematiken som gör att de känner sig trygga med matematiska begrepp (Anna)
Alla förskollärarna i intervjuerna ansåg även att de har en stor roll i att utmana barnen vidare i deras matematiska tänkande när de befinner sig i sandlådan och att det framförallt sker genom att de tillför och erbjuder olika sorters material beroende på aktivitet. Flertalet av förskollärarna beskrev hur de arbetar med pedagogisk dokumentation samt hur de reflekterar över hur de ska gå vidare och utmana barnen i sitt tänkande. Anna berättade att de tillsammans med barnen tittat på en film kring en aktivitet i sandlådan och att detta senare ledde till att förskolläraren tillförde nytt material utifrån samma aktivitet, för att utmana barnen samt att få nya upplevelser.
Det vi dokumenterat använder vi oss av varje dag och reflekterar med barnen. Pratar om vad som hände? Vad vi gjorde? Ansvaret ligger på pedagogen att tillföra material till denna dokumentation så barnen blir mer nyfikna samt ställa utmanande frågor inom matematiken (Anna)
Vi kunde även utläsa att alla förskollärarna har samma syn på vikten av att synliggöra matematiken för barnen, när de leker i sandlådan. Bland annat belyser alla fem förskollärarna dokumentationens betydelse för barns lärande och alla är överens om att deras syn på dokumentation speglar för hur de förhåller sig till matematiken. Clara menade att när barnen till exempel leker i sandlådan skapar det en bra möjlighet till att dokumentera hur barnen prövar sina egna teorier. Bodil påtalade det som är av stor betydelse att det är vi förskollärare som dokumenterar och barnen får sedan reflektera utifrån de dokumentationer som sätts upp samt genom reflekterande samtal ihop med barnen. Som förskollärare har du ett ansvar att följa och arbeta efter läroplanen menar de fem förskollärarna. Anna betonade vikten av att som förskollärare vara en medforskare och upptäcka matematiken i sandlådan tillsammans med barnen.
Nyfikenhet och spänning är pedagogens roll att hitta och återkoppla till läroplanen, mitt uppdrag är att arbeta efter läroplanen och återkoppla till den (Anna)
5.3.2 Analys
Alla de fem förskollärare som intervjuades var eniga om att förskollärarna har en viktig roll när det kommer till matematiken i sandlådan och det är av betydande för barns matematiska utveckling och lärande hur vi som förskollärare förhåller oss till matematiken. Flera av förskollärarna tog upp hur viktigt det är vilken inställning samt vilken förhållningssätt de har till barns matematiska lärande. Detta är något som Doverborg (2006) också nämner, att förskollärare har ett stort uppdrag att lyfta fram matematiken på ett lustfyllt sätt för barn i förskolan. Flertalet av förskollärarna som intervjuades belyste kring förskollärarens viktiga uppdrag för barns matematikinlärning.
Anna uttalade sig om hur viktig roll de har som förskollärare och att deras uppdrag som förskollärare är att arbeta efter läroplanen och ”ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling (Skolverket, 2010:11). Precis som Clara och Bodil uttalade sig, menar även Doverborg (2006) att det är betydande att förskollärare synliggör den vardagliga matematiken för barn i förskolan idag. För att motivera barn till att vilja lära sig och utveckla sin matematiska kunskap, menar Ahlberg (2000) att det måste finnas förskollärare med en positiv inställning och som tar sitt uppdrag på största allvar. De intervjuade påtalade, att rollen som förskollärare för att utveckla barnens matematiska tankar, är att hålla barnen nyfikna samt utmana barnen vidare i deras tänkande. Som förskollärare är de medvetna
om att matematiken finns runt omkring dem. Gottberg och Rundgren (2006) menar att om de vuxna sätter på oss ”matteglasögonen” kan de lära barnen att upptäcka matematiken. Författaren belyser även att matematiken inte bara handlar om att räkna, utan det är så mycket mer.
6 Diskussion och slutsats
I detta kapitel diskuterar vi val av metod och det resultat som vi kommit fram till. Vi ger även förslag till fortsatt forskning som kommit upp under arbetets gång. Syftet med detta arbete var att undersöka förskollärares syn på barns lärande i matematik och då mer specifikt i sandlådan.
6.1 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss endast av intervjuer med förskollärare och då kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning, då vi ansåg att denna metod var passande för oss eftersom vi ville få förskollärarnas uppfattning om den matematik som är kopplad till barns fria lek i sandlådan. Johansson och Svedner (2006) skriver att den kvalitativa metoden är en av de vanligaste och vi anser att den passade oss utifrån den information vi sökte. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer gav vi förskollärarna möjligheten att uttrycka sina tankar om matematiken, vilket medförde att vi kunde dra slutsatser utifrån vårt syfte och frågeställningar. Däremot anser vi att det hade kunnat vara bra att utföra observationer som ett komplement till våra intervjuer.
Detta för att observationerna hade gett oss en mer överskådlig blick utifrån våra frågeställningar vilket hade kunnat utmynna i en jämförelse mellan det teoretiska och praktiska.
Vi vägde mellan att lämna ut intervjufrågorna i förväg eller inte men beslutade sen att inte göra det. Anledningen till det var att vi verkligen ville få förskollärarnas egna uppfattning angående matematiken i sandlådan och inte att de skulle prata ihop sig med sina kollegor innan själva intervjutillfället. Däremot kanske det hade gett oss mer fördjupad information angående syfte och frågeställningar om informanterna fått intervjufrågorna innan. Några av informanterna var förvånade att de inte fick frågorna i förväg men vi anser ändå att intervjuerna gick bra.
Intervjufrågorna fungerade bra men vi anser att vi borde ha utvecklat fler följdfrågor vilket hade underlättat intervjuerna och kanske även gett oss mer fördjupad information.
Intervjuerna valde vi att vi att dela upp och utföra var och en för sig, detta för att det var svårt att få till tider som passade för oss alla inblandade. Innan intervjuerna genomfördes gjorde vi varsin provintervju för att få möjlighet till att lära oss av våra misstag. Dessa intervjuer fick oss verkligen att tänka på vissa saker när vi sedan utförde de riktiga intervjuerna. Tankar vi har såhär i efterhand är om det hade underlättat för oss om vi båda hade varit närvarande vid alla intervjuer. Vi anser att det var svårt att både anteckna under intervjuerna och samtidigt hinna med och lyssna på vad informanterna sa. Även om intervjuerna spelades in, ville vi anteckna, vilket var svårt att få till och Patel och Davidson (2011) påtalar svårigheterna i att hinna anteckna och samtidigt vara närvarande i intervjuer, de menar att detta är något man får träna på. Däremot kan det ha känts obekvämt för den intervjuade om vi hade varit två under intervjun och det vill man inte att de ska känna. Nu anser vi ändå att våra intervjuer gick överförväntan och vi tycker att vi fick fram den information vi behövde för att besvara våra frågeställningar utifrån dessa metoder.
Vi tror att valet av de förskollärare vi intervjuade kan ha påverkat oss både positivt och negativt. Ur ett negativt perspektiv kan det påverkat vårt val för undersökningen genom att vi kände till både förskollärarna och förskolorna. Utifrån det positiva perspektivet anser vi att det blev ett bra samtal med förskollärarna genom att vi kände oss bekväma i situationen, vilket vi troligtvis inte gjort om de intervjuade var obekanta för oss. Det var även positivt att vi visste att dessa personer var väl förtrogna med innehållet i vår undersökning.
Ingen av de intervjuade hade något emot att vi spelade in deras svar, detta var vi noga med att informera om innan intervjun skedde. Valet att spela in intervjuerna bidrog till att vi senare kunde transkribera alla intervjuer och sedan gå tillbaka om och om igen för att lättare kunna analysera och kritiskt granska intervjuerna. Johansson och Svedner (2006) menar att inspelning av en intervju kan underlätta eftersom man då får med pauser, olika tonfall och ej fullständiga meningar och att detta kan ha stor betydelse för att förstå vad informanten menar. Däremot anser Patel och Davidson (2011) att det kan finnas en nackdel med att man spelar in. De menar att intervjupersonen kan bli mer fokuserad på att uttrycka sig korrekt och logiskt och att det kan påverka deras svar. Nu anser vi att inspelandet av intervjuerna bara var till det positiva för oss och tror inte att det hämmade de intervjuade.
6.2 Resultatdiskussion
Vi anser att resultaten av våra intervjuer gett oss svar på våra frågeställningar. Däremot förvånar resultaten oss en del eftersom vi själva anser oss fått höra andra åsikter. Åsikter som handlar om matematiken i förskolan, matematiken i den fria leken samt hur barn tar till sig den. De delade meningarna handlar om att förskollärare ser på matematiken på olika sätt. Några anser att matematiken finns överallt i barnens vardag men att det är vårt jobb att synliggöra den medan andra menar att barn tar till sig matematiken själva i sina lekar. Vi menar att lärare måste bli bättre på att konkretisera vad matematiken i förskolan innebär och inte enbart säga att den ”finns överallt”. Vi som förskollärare behöver lyfta fram matematik, visa i vilka situationer och hur vi gör för att ge barn de bästa förutsättningarna för ett lustfyllt lärande.
Utifrån våra intervjuer kan vi se att alla fem förskollärarna har en samsyn när det kommer till matematikens betydande roll i förskolan. Förskollärarna menar att synen på matematiken har förändrats och att matematiken är en viktig del att lyfta fram och synliggöra för alla. Det var lite oväntat för oss att alla fem var så eniga om vikten av att man som pedagog var närvarande och synliggjorde matematiken för barnen.
Det som också framgick av respondenterna var att de var överens om att matematiken i förskolan måste introduceras på ett lustfyllt och roligt sätt. Förskollärarna såg i stort sett bara fördelar med att tidigt introducera matematiken i förskolan och menar att de lägger grunden för hur det kommer gå i skolan. Att möta matematiken tidigt ger barnen en fortsatt naturlig del i barnets vardag. Detta anser vi också är av stor betydelse eftersom det är viktigt att tidigt få en positiv syn på matematiken. Däremot tycker vi att matematiken inte får ses som ett enskilt ämne utan att det är en del av vår och barnens vardag men att vikten ligger i att se matematiken i barnens fria lek för att kunna hjälpa dem att utveckla lärandet.
När vi under intervjuerna kom till frågor som rent allmänt berörde leken i sandlådan och vilka kunskaper som barnen tillgodoser sig blev vi inte förvånade över svaren. Leken är
