Fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer
- en litteraturstudie
Physical activity as symptom relief in patients with lung cancer - a literature study
Johanna Granberg Sarah Larsson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Mia Forshag och Karin Sandberg Examinerande lärare: Barbro Renck
Inlämningsdatum: 20-11-10
SAMMANFATTNING
Titel: Fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Johanna Granberg och Sarah Larsson
Handledare: Mia Forshag och Karin Sandberg Sidor: 25 exklusive bilaga
Nyckelord: Lungcancer, fysisk aktivitet, patientupplevelse, symtom
Introduktion: Varje år diagnostiseras 4200 personer i Sverige med lungcancer. Patienter uppger i samband med sin diagnos ha en stillasittande livsstil och påfrestande symtomupplevelse. Vid behandling av lungcancer är god symtomlindring av betydelse och därav har sjuksköterskan en viktig del vid rehabiliteringen. Fysisk aktivitet har genom studier bevisats vara en viktig intervention samt minskar komplikationer. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg, sexton vetenskapliga artiklar kom fram efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo, samtliga artiklar presenteras i en artikelmatris (bilaga 1). Artiklarna som användes till studiens resultatdel var tio kvantitativa, fyra kvalitativa och två mixad-metod.
Resultat: Utifrån insamlat material utarbetades två huvudkategorier med sex underrubriker som svarade på betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. De två huvudkategorierna var fysisk samt psykisk symtomlindring med underrubriker fatigue, dyspné, smärta, mental hälsa, depression samt ångest. Konklusion: I studiens resultat framkom det att majoriteten av patienter med lungcancer upplevde att fysisk aktivitet påverkade deras fysiska och psykiska symtombörda positivt genom lindring. Fysisk aktivitet ökade patientens välbefinnande genom att sänka graden av negativ symtomupplevelse såsom exempelvis trötthet, smärta och ångest.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 4
2. Bakgrund 4
2.1 Lungcancer 4
2.2 Sjuksköterskans ansvar för symtomlindring 5
2.3 Fysisk aktivitet 6
2.4 Problemformulering 6
2.5 Syfte 7
3. Metod 7
3.1 Litteratursökning 7
3.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier 8
3.3 Urvalsprocess 12
3.4 Databearbetning och analys 12
3.5 Forskningsetiska överväganden 12
4. Resultat 13
4.1 Fysisk symtomlindring 13
4.1.1 Fatigue 13
4.1.2 Dyspné 14
4.1.3 Smärta 14
4.2 Psykisk symtomlindring 14
4.2.1 Mental hälsa 14
4.2.2 Depression 15
4.2.3 Ångest 15
5. Diskussion 15
5.1 Resultatdiskussion 15
5.1.1 Fysisk symtomlindring 15
5.1.2 Psykisk symtomlindring 16
5.2 Metoddiskussion 18
6. Slutsats 18
7. Klinisk betydelse 18
8. Förslag till fortsatt forskning 19
Referenslista 20
Bilaga 1 – Artikelmatris
4
1. Introduktion
Lungcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna, 2018 diagnostiserades 2,09 miljoner människor med lungcancer världen över som även orsakar 1,76 miljoner dödsfall per år (World HealtOrganization [WHO] 2018). Varje år diagnostiseras 4200 personer i Sverige med lungcancer. Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken idag hos kvinnor och män med en 20 procent femårsöverlevnad (Regionala cancercentrum 2020). Patienter med lungcancer uppger i samband med diagnostillfället ofta att de i stor utsträckning är stillasittande eller att de har en livsstil med låg fysisk aktivitet (Granger et al. 2014). Fysisk aktivitet under och efter cancerbehandling har visat sig ha positiva effekter på patienters upplevelse av ohälsa och upplevelse av besvärande biverkningar och symtom (D´Ascenzi et al. 2019). Det vetenskapliga stödet för fysisk aktivitet som symtomlindring har ökat under det senaste decenniet, men relativt få studier omfattar patienter med lungcancer trots att diagnosen är en av de vanligaste (Andersen et al. 2011). Litteraturstudien behandlar hantering av komplexa ohälsotillstånd som forskningsområde.
2. Bakgrund 2.1 Lungcancer
Lungcancer är den fjärde vanligaste cancerformen efter bröstcancer, prostatacancer och tjocktarmscancer i Sverige. Lungcancer är ett samlingsnamn för olika typer av tumörer som delas in i två huvudgrupper, småcellig och icke-småcellig cancer. Den här indelningen bygger på cancercellernas utseende och ursprung. Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning, aktiv eller passiv. Tobaksrökning ensamt eller i kombination med andra faktorer såsom radon och industriutsläpp orsakar minst 80 procent av fallen. De ytterligare 20 procenten orsakas främst av arbetsmiljöfaktorer som mineralen asbest samt medfödda genetiska faktorer och kostfaktorer (Regionala cancercentrum 2020).
Vid lungcancer kan olika symtom förekomma enskilt eller tillsammans. De vanligaste förekommande symtomen patienter med lungcancer upplever är hosta med eller utan slemmiga eller blodiga upphostningar (Corner et al. 2005). Symtom som dyspné i vila och vid lätt ansträngning, nedsatt allmäntillstånd som fatigue, aptitlöshet, ångest samt smärta i bröstkorgen är också vanligt förekommande symtomupplevelser (Iyer et al. 2013; Damani et al. 2019). I en studie av Henoch och Lövgren (2014) beskrivs tre olika symtomkluster hos patienter med lungcancer: smärtkluster bestående av smärta, illamående och trötthet; stämningskluster bestående av oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem samt andningsrelaterat kluster bestående av hosta och dyspné.
Diagnostiken för lungcancer anpassas efter patientens ålder och allmäntillstånd samt till den behandling som blir aktuell. Det utförs noggrann anamnes samt kartläggning av patienternas levnadsvanor. Syftet med utredningen är att fastställa diagnos, tumörutbredning och funktionsstatus. Lungröntgen med kompletterande datortomografi av bröstkorg utförs för utredning av tumörens storlek (Zappa & Mousa 2016). Positronemissionstomografi [PET] kan i samband fastställa vilket stadium lungcancer befinner sig. Lungcancer delas in i fyra stadier I-IV, som bland annat tar hänsyn till tumörstorlek, om lymfsystemet är påverkat och om cancern har spridit sig. Vid skopiundersökning i samband med operation tar kirurgen ett prov på lungvävnad för fastställning av tumörtyp, småcellig eller icke-småcellig cancer. Patienter med lungcancer får behandlingen individanpassad utifrån stadium på tumör (Regionala cancercentrum 2020).
5 Vid icke-småcellig lungcancer ges ofta adjuvant behandling efter kirurgi bestående av cytostatika och strålbehandling. I vissa fall ges cytostatika i kombination med strålbehandling samt målinriktad behandling med immunterapi (Regionala Cancercentrum 2020). Syftet med adjuvant behandling är att lindra symtom samt att förebygga progression av sjukdomen och därigenom förlänga överlevnaden (Zappa & Mousa 2016). Vid småcellig cancer är cytostatika den grundläggande behandlingen med tillägg av strålbehandling. I vissa fall kan också kirurgi vara lämpligt (Regionala Cancercentrum 2020).
2.2 Sjuksköterskans ansvar för symtomlindring
Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för patientens omvårdnad, vilket innebär främja hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa, återställa hälsa samt främja värdig död (International Council of Nurses [ICN] 2017). Sjuksköterskan ska utgå från ett holistiskt synsätt vad gäller de mänskliga aspekterna av individens egna upplevelser och behov samt personcentrerad vård (Socialstyrelsen 2015). Evidensbaserad vård innebär att hälso- och sjukvårdspersonal behandlar patienten i enlighet med bästa tillgängliga kunskap. För att garantera patienten omvårdnad i enlighet med beprövad och vetenskaplig erfarenhet ansvarar sjuksköterskan för att tillämpa evidensbaserad vård (Polit & Beck 2017). I samband med diagnos erbjuds patienten med lungcancer kontaktsjuksköterska som fast vårdkontakt. Kontaktsjuksköterskan utför sitt arbete enligt nationell arbetsbeskrivning, vilket innebär att hon eller han är närvarande under hela vårdkedjan. Kontaktsjuksköterskan ger information om vad som kommer utföras under kommande behandlingstillfällen. Kontaktsjuksköterskan förmedlar patientbehov till andra vårdinstanser (Regionala cancercentrum 2019b).
Vid behandling av lungcancer är god symtomlindring viktigt eftersom patienten genomgår behandlingar som ger fysiska och psykiska påfrestningar. De påfrestningar som patienten upplever försämrar välbefinnande under behandlingen (Regionala cancercentrum 2020). Det finns teorier och modeller som sjuksköterskan kan använda i sitt omvårdnadsarbete. Theory of unpleasant symptoms [TUS] av Lenz et al. (1997) och Symptom management Theory [STM]
av Dodd et al. (2001) är två modeller som kan utvecklas till Middle range teorier som sjuksköterskan kan använda som stöd för symtomhantering i vård av patienten (Olsson et al.
2020). Symtomupplevelsen påverkas negativt av fysiologiska, psykologiska och situationsbundna faktorer men med kunskap kan sjuksköterskan underlätta symtomupplevelsen (Lenz et al. 1997). I Dodd et al. (2001) betonas patientens roll och egenvård. De framträdande begreppen i modellen är symtomupplevelse, symtomhantering och symtomstatus. Dessa teorier behövs för ett evidensbaserat och holistiskt arbetssätt inom omvårdnad. I samband med att sjuksköterskan använder teorier och aktuell forskning i sitt arbete, tillåts systematiska och professionella bedömningar av symtomlindring (Dodd et al. 2001). Symtomlindring omfattar bedömning, planering och genomförande av åtgärder och utvärdering av patientens symtomupplevelse så att patientens välbefinnande och livskvalitet förbättras. Sjuksköterskan kan utvinna denna kunskap vid bedömning av symtom med användning av bedömningdömningsinstrument, visuell analog skala [VAS] kan patienten konkret skatta sin upplevda smärtintensitet (Kehlet 2015). Samt Pain-o-Meter [POM] som underlättar skattning av duration, kvalitet, obehag av patientens symtom med hjälp av sensoriska och affektiva ord under samtal med sjuksköterskan (Boström et al. 2004).
6
2.3 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är samlingsbegrepp som definierar alla former av kroppsrörelser producerade av muskler som ger ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet kan innefatta vardagsaktiviteter såsom promenader, cykling, simning och friluftsliv (Folkhälsomyndigheten 2012).
Hälsovinster för fysisk aktivitet är i nuläget dokumenterande för medel till högintensitet (FYSS). Dessa två intensiteter kan även på engelska benämnas som uttrycket moderate‐ to vigorous‐intensity physical activity [MVPA] (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] 2007). Träning med medelintensitet ger ökad puls och andning som vid rask gång och träning av högintensiv karaktär ger markant ökning av andning och puls, till exempel vid intervallträning (FYSS). All aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan risk till skada klassas som hälsofrämjande. Risk för uppkomst av skador är högre vid högintensiv träning (Folkhälsomyndigheten 2013). Motion är en del av fysisk aktivitet. Det står för planerad och regelbundet återkommande strukturerad fysisk aktivitet som syftar på aerob kapacitet vilket innebär muskeluthållighet och styrka samt rörlighet, balans och koordination (Faskunger 2013).
Interventionen fysisk aktivitet minskar komplikationer i samband med onkologisk behandling (Regional cancercentrum 2020). Den allmänna rekommendationen för fysisk aktivitet är den samma för alla såsom allmänheten och patienter med lungcancer, 150 aktiva minuter per vecka vid medelintensiv och 75 minuter per vecka vid högintensiv träning kan leda till förbättrad hälsa (Segal et al. 2017; FYSS). Personer med cancerdiagnos rekommenderas anaerob träning vilket är högintensiv träning samt muskelstärkande träning till förebyggande av cancerrelaterad trötthet, förbättra funktionsförmåga och öka kondition och muskelstyrka. Träning bör dock anpassas utifrån dagsformen under pågående cytostatikabehandling eftersom biverkningar från behandlingen kan påverka måendet, här kan aerob träning vara av nytta genom promenadgång (Johnsson et al. 2016). Fysisk aktivitet har genom studier bevisats lindra symtom, minska vårdtiden och reducera post-operativa komplikationer (Michaels 2016). Individanpassning är viktigt för patienter samt fysisk aktivitet så långt som de egna förutsättningarna tillåter, lite är bättre än ingenting. Patienter som utövar någon form av fysisk aktivitet kan med fördel klara av cancerbehandlingen betydligt bättre samt minska risk för återfall som med det ger förlängd överlevnad. Skador eller negativ inverkan av fysisk aktivitet är sällsynta eller har ej kunnat påvisas (Regionala cancercentrum 2019a). Inaktivitet samt brist på fysisk aktivitet kan däremot ha negativ inverkan på immunförsvaret, behandling och rehabilitering av cancersjukdom (Olsson et al. 2018: Thompson et al. 2018).
2.4 Problemformulering
Symtomupplevelsen hos patienter med olika cancerdiagnoser har visats förbättras i samband med fysisk aktivitet som intervention. Patienter med lungcancer upplever ofta många symtom som påverkar det dagliga livet negativt samtidigt som denna patientgrupp ofta uppger att de har en inaktiv livsstil med låg grad av fysisk aktivitet. Forskning med fysisk aktivitet som intervention blir allt vanligare i samband med cancer, men det är först under det senaste decenniet som forskningen inkluderat patienter med lungcancer. Målet är att patienter ska uppnå god symtomlindring och ökat välbefinnande trots lungcancerdiagnos. Sjuksköterskan ska kunna bemöta med kunskap och rådgivning om fysisk aktivitet som intervention till patienter med lungcancer. Det är därför betydelsefullt att ta reda på hur den här patientgruppen upplever och erfar symtom i samband med träning och fysisk aktivitet. Utifrån denna kunskap kan en personcentrerad symtomlindring erbjudas patienter med lungcancer.
7
2.5 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer.
3. Metod
Litteraturstudien bygger på systematisk sammanställning av studier från tidigare forskning som belyser valt område. För ett säkert och metodiskt arbetssätt samt replikerbarhet används Polit och Beck (2017) 9 steg. Se Figur 1.
Figur 1. Polit och Beck (2017) nio-steg. Fritt tolkat och översatt.
3.1 Litteratursökning
Litteraturstudiens syfte formulerades att undersöka hur patienter upplever och erfar fysisk aktivitet som lindring av symtom i enlighet med steg ett (Polit och beck (2017). I steg två utfördes planering av sökningar i form av databaser och sökord med relevans till syftet. I denna litteraturstudie har databassökningar utgått från tre sökmotorer, Culmulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) har inriktning på vårdvetenskap och innehåller tidskriftsartiklar, PubMed/MEDLINE har en medicinsk inriktning på innehållet. Samt PsychInfo som är inriktat mot psykologi, beteende och socialt arbete. Samtliga databaser med sökord har en koppling till valt ämne. Engelska sökord har använts i samtliga databaser.
Steg 1. Formulering av syfte
Steg 2. Planering av sökning i form av databaser och sökord
Steg 3. Databassökning efter lämpliga artiklar
Steg 4. Gransknings genomgång av artiklars titel och abstrakt
Steg 5. Noggrann genomgångs läsning av utvalda artiklar
Steg 6. Tolkning och sammanfattning av artiklar
Steg 7. Kritisk artikelgranskning
Steg 8. Analys och strukturering av data
Steg 9. Samanställning av matrial till ett resultat
8 Begränsningar som användes i samtliga sökningar var: All adult/19+, peer-reviewed, engelsk text samt årtal 2010-01-01 och 2020-09-01. I CINAHL användes Major heading (MH) Lung Neoplasms+, Physical activity samt Exercise som ämnesord. Explode användes för expandering av sökningen till att även söka på smalare begrepp inom ämnesordet. Under fritextsökningen söktes orden, perception, experience, patient experiences, patient perceptions och patient outcomes fram. Den andra fritextsökningen söktes orden, symptom control, symptom relief, symptom management, symptom, symptom cluster, symptom dimensions, symptom distress fram. I PubMed användes Medical Subject Headings [MeSH] Lung neoplasms, samt Exercise som ämnesord som söktes i Mesh Terms, Lung cancer och Physical activity söktes med Titel/Abstract samt fritextsökning som är nämnd ovan i CINAHL. I PsycInfo användes Major som är Thesaurus Neoplasms, Exercise samt Physical activity som ämnesord. Lung cancer samt Lung neoplasm söktes i fritext utöver samtliga fritextsökningar nämnda ovan i CINAHL. De booleska operatorerna som användes var AND som avgränsar och gör sökningen specifik där båda termerna måste finnas i resultatet samt OR som söker sökorden var för sig eller tillsammans, för en bredare sökning (Polit & Beck 2017).
I steg tre utfördes databassökning efter lämpliga studier (Polit & Beck 2017). Kombinationer av sökord och antalet artiklar som sökningarna resulterade i redovisas i tabell 1, 2 och 3.
Sökningarna utfördes 2020-09-18.
3.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Som inklusionskriterierna för litteraturstudien valdes artiklar som publicerades mellan år 2010- 01-01 till 2020-09-01, var peer-reviewed samt inkluderade patienter med lungcancer från åldern 18 år och uppåt. Studierna som svarat mot syftet och skrivna på engelska var av intresse.
Exklusionskriterierna var att utesluta artiklar publicerade före år 2010, artiklar som inte är peer reviewed eller var reviewartiklar samt familj som vårdgivare.
9 Tabell 1. CINAHL sökning utfördes 2020-09-18
Sök ID Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3 S1 MH Lung Neoplasms+ OR Lung cancer (F) 16 820
S2 MH Physical Activity OR MH Exercise 22 976
S3 Perception (F) OR Experience (F) OR Patient experiences (F) OR Patient perceptions (F) OR Patient outcomes (F)
291621
S4 Symptom relief (F) OR Symptom control (F) OR Symptom management (F) OR Symptom (F) OR Symptom cluster (F) OR Symptom dimensions (F) OR Symptom distress (F)
96 596
S5 S1 AND S2 105 18 8 8
S6 S3AND S5 28 12 (12)
S7 S4 AND S5 26 12 (12)
S8 S4 AND S6 14 7 (7)
Totalt 173 18 8 8
S = Sökning, (n) = Var av interna dubbletter, (F)=Fritext, (MH)=Major heading, + =Explode
10 Tabell 2. PubMed sökning utförd 2020-09-18
Sök ID
Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3 S1 Lung Neoplasms (MeSH) OR Lung cancer
(Titel/Abstrakt)
43 170
S2 Exercise (MeSH) OR Physical activity (Titel/Abstrakt)
80 865
S3 Perception (F) OR Experience (F) OR Patient experiences (F) OR Patient perceptions (F) OR Patient outcomes (F)
213 071
S4 Symptom relief (F) OR Symptom control (F) OR Symptom management (F) OR Symptom (F) OR Symptom cluster (F) OR Symptom dimensions (F) OR Symptom distress (F)
262 363
S5 S1 AND S2 248 29
((8))
6 5
S6 S3 AND S5 24 12 (2)
((1)) (4*)
1 1
S7 S4 AND S5 48 23 (7)
((1)) (7*)
1 1
S8 S4 AND S6 12 4 (4) 0 0
Totalt 332 34 8 7
S = Sökning, (F)=Fritext, (n) = Var av interna dubbletter, ((n)) = Var av externa dubbletter, (n*) = Var av intern och extern dubblett, MeSH = MeSH Terms
11 Tabel 3. PsychInfo sökning utförd 2020-09-18
Sök ID
Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3 S1 Neoplasms (Major) AND Lung cancer (F) OR Lung
Neoplasms (F)
896
S2 Physical Activity (Major) OR Exercise (Major) 14 350
S3
Symptom relief (F) OR Symptom control (F) OR Symptom management (F) OR Symptom (F) Or Symptom cluster (F) OR Symptom dimensions (F) OR Symptom distress (F)
105 093
S4
Perception (F) OR Experience (F) OR Patient experiences (F) OR Patient perceptions (F) OR Patient outcomes (F)
265 193
S8 S1 AND S2 AND S3 AND S4 4 2 1 1
Totalt 4 2 1 1
S = Sökning, Major = Thesaurus, (F)=Fritext
12
3.3 Urvalsprocess
I urval 1 utfördes först en granskning av artiklarnas titel och abstrakt enligt steg fyra (Polit &
Beck 2017). Artiklar utifrån litteraturstudiens syfte samt inklusionskriterier inkluderades. Totalt granskades 509 artiklar som efter uteslutning av interna samt externa dubbletter resulterade det i 54 artiklar, 18 från CINAHL, 34 från PubMed och två från PsychInfo. De 455 artiklar som exkluderades svarade inte på fysisk aktivitet som symtomlindring eller var review artiklar.
I urval 2 genomfördes steg fem som innebar att samtliga 54 artiklar studerades noggrant separat med fokus på syfte, resultat och diskussion enligt Polit och Beck (2017). Totalt sorterades 37 artiklar bort eftersom de inte svarade på syftet, inte svarade på symtomupplevelse av fysisk aktivitet i samband med lungcancer, var pilotstudier, hade otydligt patientperspektiv, var medicinska studier eller hade medicinsk personal som huvudämne. Här kvarstod sedan, åtta studier från CINAHL, åtta från PubMed och en från PsychInfo totalt 17 artiklar. Detta tolkades sedan enligt steg sex i Polit och Beck (2017) samt sammanfattade artiklarnas resultat.
I urval 3 genomfördes steg sju kritisk artikelgranskning enligt granskningsmall ’Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report’ samt ’Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report’ (Polit & Beck 2017). Här kontrolleras kvaliteten på samtliga 17 artiklar och efter kontrollen exkluderades en artikel. Vid noggrann granskning och översättning uteslöts artikeln på grund av feltolkning av syftet. Slutligen kvarstod 16 artiklar, åtta från CINAHL, sju från PubMed och en från PsycInfo var av tio kvantitativa, fyra kvalitativa och två av mixad-metod. Artiklarna som inkluderades i resultatet redovisas i en artikelmatris, se bilaga 1.
3.4 Databearbetning och analys
Analys och strukturering av artiklar utifrån innehåll genomfördes i steg åtta (Polit & Beck 2017). Den tillämpade analysen var inspirerad av kvalitativ innehållsanalys samt arbetet utformades utifrån induktiv ansats. Artiklarna som svarade på syftet skrevs ut och här användes överstrykningspennor för markering och tydliggörande av artiklarnas resultat som pekade på litteraturstudiens syfte. Sammanfattning av resultatet skrevs ner var för sig för tydlig översikt.
Likheter och skillnader söktes i de nedskrivna sammanfattningarna. Tydliga likheter och skillnader noterades. Där notiser med liknande beskrivning av symtom sorterades i mappar som resulterades i tre mappar. En mapp innehöll fatigue, hosta och dyspné som visade fysiska symtom, den andra innehöll psykiska symtom, depression och ångest samt tredje mappen innehöll notiser som beskrev både fysiska och psykiska symtom. Här påträffades två stora kategorier som resulterades i fysiska och psykiska symtomupplevselser. De framkomna kategorierna blev slutligen två huvudkategorier, fysisk symtomlindring och psykisk symtomlindring med underkategorier fysiska symtom var fatigue, dyspné, smärta, samt psykiska symtom mental hälsa, depression samt ångest som belyser studiens syfte.
Sammanställning genomfördes av allt material till ett resultat enligt steg nio (Polit & Beck 2017).
3.5 Forskningsetiska överväganden
Forskare ska förhålla sig till fyra huvudkrav vid insamlandet av data och tydligt beskriva hur insamlandet av data gick till, hur deltagaren till studien skyddas samt informationen enbart kommer vara för angiven forskning. Dessa fyra krav innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).
Artiklar baserade på vetenskap har systematiskt sökts fram till litteraturstudien. Under urval 2 har inkluderade artiklar noggrant genomsökts för etiska ställningstaganden, författarna till
13 litteraturstudien har under arbetets gång avstått förförståelse, bortsett från egna åsikter samt granskat artiklarna med objektivt synsätt. Artiklarna innefattar skriftligt samtycke, tillfrågade patienter samt etiska kommittéer men brister i etiskt perspektiv kan förekomma i studier där etiska ställningstaganden inte tydligt framgår i texten (Polit & Beck 2017). Alla artiklar har lästs enskilt och sedan har författarna diskuterat tillsammans samt tagit hjälp av elektroniska svensk-engelskt lexikon så korrekt förståelse uppnås. Detta för att undvika missförstånd vid översättningen och undvika missvisande resultat.
4. Resultat
Litteraturstudiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar, fyra är kvalitativa, tio kvantitativa och två är mixed-metodstudier. Studierna genomfördes i Australien (n=3) Danmark (n=2), Kanada (n=2), Polen (n=1), Taiwan (n=3) samt USA (n=5). Artiklarna är publicerade mellan 2012 och 2020 dessa redovisas i artikelmatris se bilaga 1. Det framkom två huvudkategorier samt sex underkategorier som berör studiens syfte, inom betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer identifierades kategorierna:
Huvudkategorin Fysisk symtomlindring med underkategorierna Fatigue, Dyspné samt Smärta och andra huvudkategorin Psykisk symtomlindring med underkategorierna Mental hälsa, Depression samt Ångest.
4.1 Fysisk symtomlindring
Denna huvudkategori bygger på 13 artiklar och beskriver betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra fatigue, dyspné och smärta, som utgör underkategorier. Resultaten i underkategorierna är uppbyggda av studier med följande metoder: Fatigue bygger på fem kvantitativa studier, en studie med kvalitativ samt en studie med mixad-metod. Dyspné bygger på två kvantitativa studier, fyra kvalitativa studier samt två studier med mixad-metod. Smärta bygger på fyra studier som använt kvantitativ metod.
4.1.1 Fatigue
I studien av D´Silva et al. (2018) bar patienter med lungcancer i dagligen enheten “ActiGraph GT3X+” som fästs i exempelvis ett midjebälte, med syftet att räkna ut nivån av deltagarnas dagliga fysiska aktivitet. Stillasittande samt lätt ökad fysisk aktivitet jämfördes med medel till hög fysisk aktivitet (moderate to vigorous intensity physical activity [MVPA]). hos patienter.
Utförd MVPA resulterade i en tydlig minskning av symtomet fatigue jämfört med stillasittande samt lätt ökad fysisk aktivitet (D´Silva et al. 2018). Andra studier visar att måttlig nivå av fysisk aktivitet över en längre tid leder till minskad upplevelse av fatigue hos patienter med lungcancer samtidigt som de inte ägnade sig åt någon form av fysisk aktivitet upplevde en ökad fatigue (Lin et al. 2015; Solberg Nes et al. 2012; Hoffman et al. 2017). En studie som undersökte betydelsen av tidpunkt för start av träning för grad av upplevd fatigue, visar ingen skillnad om träningen påbörjas 14 dagar eller 14 veckor efter operation. Uthålligheten har med hjälp av ett sex minuter gång distans [6MWD] test mätt hur långt patienter kan gå under sex minuter, vid två tillfällen har testet utförts (Quist et al. 2018). I samband med fatigue upplever patienter fysisk aktivitet utmanande på grund av minskad energi och ork. Studier visar att kunskap om träningens effekt av fatigue resulterade till vidare träning, sänkt fatigue och ökad energi (Granger et al. 2019; Edbrooke et al. 2020).
14
4.1.2 Dyspné
Fysisk aktivitet har positiv inverkan på upplevelsen av dyspné. Fysisk aktivitet som intervention i form av daglig lågintensiv promenadträning minskade andningspåverkan hos patienter med lungcancer jämfört med patienter som inte erbjöds interventionen (Bade et al. 2018; Rutkowska et al. 2019). I studien av Bade et al. (2018) fick patienter med lungcancer tillgång till att använda
“The Fitbit Zip” dygnet runt, som är en bärbar stegräknare som fästs vid byxlinningen (Bade et al. 2018). Patienter som i samband med interventionen upplevde ökad dyspné sänktes intensiteten för så träningen kunde genomföras (Chang et al. 2020; Missel et al. 2015). Effekten av fysisk aktivitet motiverade patienterna med lungcancer att fortsätta vara aktiva eftersom träning minskade upplevelsen av dyspné (Granger et al. 2019; Granger et al. 2016b; Missel et al. 2015). Men intensiteten av träning behöver anpassas relaterat till dyspné, vilket visas av att i studierna av Chang et al. (2020) samt Missel et al. (2015) sänktes intensiteten på träningen för de patienter som upplevde ökad dyspné så att träningen kunde genomföras.
[...] I notice if I don't exercise, I don't feel as well. The shortness of breath increases if I skip or if I have a particularly bad day and don´t get up and around. So I know the value of the exercise. [...] (Cheville et al. 2012 s. 89).
4.1.3 Smärta
Patienter med lungcancer som var fysiskt aktiva påvisade minskning avseende både intensitet och frekvens (Bade et al. 2018; Sloan et al. 2016). Patienter som genomfört fysisk aktivitet vid medelintensitet upplevde efter avslutad intervention minskad smärta (Lin et al. 2015).
Utebliven fysisk aktivitet ökade känslan av symtomet smärta samt frekvensen av smärta (Solberg Nes et al. 2012).
4.2 Psykisk symtomlindring
Denna huvudkategori bygger på tio artiklar och beskriver betydelsen av fysisk aktivitet för mental hälsa och för att lindra depression och ångest, som utgör de tre underkategorierna.
Resultaten i underkategorierna är uppbyggda av studier med följande metoder: Mental hälsa bygger på två kvantitativa och tre kvalitativa studier samt en studie som använt mixad-metod.
Depression bygger på fyra kvantitativa och en kvalitativ studie. Ångest bygger på två kvantitativa studier och två studier som använt kvalitativ metod.
4.2.1 Mental hälsa
Interventioner som inneburit ökad fysisk aktivitet kan resultera i bättre psykiskt, emotionellt och socialt välmående hos patienter med lungcancer (Solberg Nes et al. 2012). Patienter som deltog i studier har efteråt uttryckt ökat välmående och förbättrad mental hälsa efter deltagande i någon form av fysisk aktivitet (Granger et al. 2019; Cheville et al. 2012; Edbrooke et al. 2020;
Chang et al. 2020). Vilket illustreras av följande citat:
“[... When I felt well after exercise, I felt more confident in challenging cancer.”] “[...You could not survive without exercise! When you exercised, you could get bad things out of your body ”] (Chang et al. 2020, s.8).
I en studie av Hoffman et al. (2017) undersöktes effekterna av ett sex veckor långt träningsprogram avseende mental hälsa hos patienter med lungcancer. Träningen bestod av dagliga promenader som ökades successivt Patienterna började med fem minuter varje dag fem
15 gånger i veckan och ökade därefter med fem minuter i veckan till totalt 30 minuter i vecka sex.
Patienternas aktivitetsminuter samlades in med en spelkonsol: Wii-Fit Plus. Inför varje ny vecka testades patienternas fysiska funktion av en sjuksköterska. Studien visade att promenadträningen hade effekt, då både den mentala hälsan och den fysiska funktionen förbättrades över den tid testet pågick.
4.2.2 Depression
Patienter med lungcancer som utfört lågintensiv träning eller ingått i gruppträning med promenader har över tid uppvisat mindre lidande av depressiva symtom (Chen et al. 2015; Bade et al. 2018). Även patienter som utför medelintensiv träning har visat mindre lidande av depression, bättre mental hälsa samt ökat välbefinnande (Vallance et al. 2018). I studien av Vallance et al. (2018) samlades data in om fysisk aktivitetsgrad med hjälp av accelerometern ActiGraph GT3X+ som bars som midjebälte under de timmar på dygnet som patienterna var aktiva. Samtidigt visar studier att minskad aktivitet eller stillasittande livsstil associeras med minskad tillfredsställelse i livet samt mental ohälsa i form av ökade symtom på depression hos patienter med lungcancer (Granger et al. 2016b; Solberg Nes et al. 2012; Vallance et al. 2018).
4.2.3 Ångest
Patienter med lungcancer beskriver att fysisk aktivitet i form av promenader utomhus leder till minskad ångestproblematik och upplevelser av ökat välmående (Chang et al. 2020; Granger et al. 2019). Träning både av lågintensitet och medelintensitet visades i studien av Vallance et al.
(2018) minska ångest och öka välbefinnandet hos patienterna. Chen et al. (2015) visade i sin studie att patienter som deltog i promenadgrupper upplevde minskad ångest över tid jämfört med patienter som fick vanlig vård utan fysisk aktivitet som intervention.
5. Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. Huvudkategorierna som uppkom var Fysisk symtomlindring samt Psykisk symtomlindring med samtliga underrubriker, Fatigue, Dyspné, Smärta, Mental hälsa, Depression samt Ångest. I studiens resultat framkom det att majoriteten av patienter med lungcancer upplevde fysisk aktivitet påverkade deras fysiska och psykiska symtombörda positivt genom lindring av symtomuppkomst i samband med behandling och cancersjukdom.
5.1 Resultatdiskussion 5.1.1 Fysisk symtomlindring
Litteraturstudiens resultat påvisade träning som betydande symtomlindring, symtomupplevelsen för fatigue förbättrades samt ett ökat välbefinnande framkom i de granskade studierna. MVPA jämfördes med låg fysisk aktivitet och stillasittande livsstil där MVPA visade en tydlig förbättrad symtomlindring. Detta styrks i Huang et al. (2019) studie vars patienter med bröstcancer som utförde MVPA bevisades minska symtomet fatigue jämfört med patienter med bröstcancer som inte utförde fysisk aktivitet. I litteraturstudiens resultat synliggjordes patienters svårigheter med utförande av fysisk aktivitet i samband med ökad upplevelse av fatigue. I Huang et al. (2019) påvisas patienter med bröstcancer som var fysiskt aktiva innan sjukdom ingen svårighet att fortsätta träna under upplevd fatigue. De patienter som var fysiskt aktiva innan sjukdom såg vikten av fortsatt träning även med cancerdiagnos (Huang et al. 2019). I resultatet framkom det att patienter som började träna upplevde ökad dyspné, det
16 påverkade patientens upplevelse till träning negativt. I Knaut et al. (2020) studie stärks fysisk aktivitet som symtomlindring då patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] under träning upplevde minskad dyspné jämfört med de patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom som inte tränade (Knaut et al. 2020). Patienterna i resultatet sänkte intensiteten vid träning vid upplevd dyspné så träningen kunde genomföras. Dyspnén tilltog under pågående träning samt vid ökad intensitet vid träning. Knaut et al. (2020) medger att hjälp och vägledning kan ges i samband med träning under upplevd dyspné hos patienter med KOL. Patientens självförtroende samt självständighet kan ökas i samband med hjälp och vägledning så träning hemma kan genomföras (Knaut et al. 2020). Det påvisade minskning av smärtans intensitet och frekvens hos patienter vid utförd fysisk aktivitet i jämförelse med patienter som hade stillasittande livsstil i litteraturstudiens resultat. Vilket stärks i Shin et al. (2017) studie som konstaterar ökad fysisk aktivitet hos patienter med bröstcancer leder till minskad upplevelse av smärta (Shin et al. 2017). Till skillnad mot resultatet visar Stone et al. (2017) att patienter med artros upplever svår smärta vid rörelse och rädsla för att utöva fysisk aktivitet. Patienternas inaktivitet resulterar i ökad smärta som leder till försämrad livskvalitet (Stone et al. 2017). I resultatet framgår en ökning av smärta när fysisk aktivitet uteblir.
Författarna till litteraturstudiens resultat summerar fysisk symtomlindring med att all fysisk aktivitet som lindrar patienter med lungcancer upplevs positivt. Med kunskap till träning ger det ökad förståelse och vikten av fysisk aktivitet som intervention för patienterna, detta leder till förbättrad symtomupplevelse och välbefinnande. Individuell träning samt gruppträning ger ökad motivation och hjälper patienter med fysiska symtom påverkan att hantera symtom, samt med stöttning och ledning från kontaktsjuksköterskan att fortsätta träna även när patienterna upplever symtom som påverkar negativt.
5.1.2 Psykisk symtomlindring
Mental hälsa indikerade i resultatet på förbättring och utökat självförtroende till utförandet av träning trots negativa tankar, samt även leder till symtomlindring som ger mer ork till cancerbehandlingen. I en studie av Kim et al. (2020) som styrker litteraturstudiens resultat visar att mental hälsa förbättras efter deltagande i någon form av fysisk aktivitet. Cancerpatienter får genom deltagande vid fysisk aktivitet flera hälsorelaterade fördelar samt välbefinnande. I litteraturstudiens resultat påvisas patienter som ingick i träningsprogram av lågintensiv till medelintensiv träning lida av mindre depressionssymtom efter genomförd studie samt känna av ett ökat välbefinnande. Detta styrks av Brunet et al. (2018) där patienter med bröstcancer efter MVPA även upplevde mindre depressiva symtom över tid. Även Fisher et al. (2017) styrker litteraturstudiens resultat med en studie som visar ökade nivåer av fysisk aktivitet var positivt associerad med minskade depressiva symtom samt ökat välbefinnande som följd av minskade fatigue symtom. Resultatet visar även på minskad rapportering av ångestsymtom och mer välmående i samband med promenader än personer som utgick från vanlig lungcancervård och inte fick fysisk aktivitet som intervention. Litteraturstudiens resultat är förenligt med andra studier om fysisk aktivitet i samband med cancer som visar på förändring och förbättring av ångestsymtom i samband med höjda fysiska aktivitetsnivåer. Detta styrks i Rogers et al. (2017) samt i Mehnert et al. (2011) studier som behandlar bröstcancerpatienter som efter avslutad fysisk aktivitet upplevde och visade på tydliga förbättringar i mental hälsa och huvudsakligen mindre ångestsymtom.
17 Sammanfattningsvis upplevs träning i samband med lungcancer som värdefullt i samband med psykiska symtom. Författarna till denna litteraturstudie har uppfattat att mental hälsa, depressiva samt ångestsymtom minskas i samband med utförande av någon form av träning.
Låg till medelintensiv träning bevisar att psykiska symtom lindras och patienter upplever ett mer tillfredsställande liv. Det har uppdagats symtomkluster av både fysiska och psykiska symtomupplevelser under träning och vid inaktivitet. I resultatet har författarna sett ett samband vid början av utförd träning mellan ökning av dyspné och uppkomst av ångestsymtom. Detta uppfattar författarna bero på upplevd svårighet med andning under träning som kan leda till ökad ångest vilket kan ge rädsla och minskad motivation till träning. Genom kunskap och erfarenheter kan träning värdesättas som en del av behandlingen samt stärka patientens mentalitet och insikt i de positiva fördelar som uppkommer med fysisk aktivitet som symtomlindring samt ökar patientens livslust.
Genom att använda middle-range teorierna TUS och STM som modeller för symtomhantering i omvårdnadsarbetet underlättas möjligheterna för en holistisk bedömning av patienternas symtom som tar hänsyn till att symtomupplevelsen är mångdimensionell. Med hjälp av teorierna kan också en systematisk bedömning underlättas som tar hänsyn till olika påverkansfaktorer och där konsekvenserna för patienten som individ beaktas vid val av symtomlindrande interventioner.
Patienter med lungcancer uppvisar i resultatet både fysiska och psykiska symtom samt symtomkluster. Genom att utgå ifrån teorierna kan sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet lindra patientens upplevda symtom genom att bedöma, planera och genomföra åtgärder för sedan följa upp om åtgärden gav resultat. Målet med omvårdnaden är att patienten med lungcancer ska uppleva en förbättring i symtomupplevelse och ökad livskvalitet. I denna litteraturstudie har fysisk aktivitet varit aktuell åtgärd som givits och som sedan har utvärderats. Patienterna i resultatet har upplevt både förbättring samt ingen förbättring, där intensitet av aktiviteten har spelat roll. Författarna menar att användandet av en symtomteori skulle kunna möjliggöra anpassning av fysisk aktivitet i relation till individuella faktorer som påverkar symtomupplevelsen. Därmed möjliggörs omvårdnadsinterventioner med ett personcentrerat förhållningssätt
I Granger et al. (2016a) belyser de vikten av sjuksköterskans kunskap till involvering av fysisk aktivitet i behandling hos patienter med lungcancer. Beroende på patientens symtomupplevelse införs anpassad träning där målet är symtomlindring och ökat välbefinnande. Sjuksköterskan behöver motivera patienten till valet av fysisk aktivitet. Patienter med lungcancer har redan innan påbörjad träning sänkt uthållighet samt kan känna av rädsla till att orsaka skada, utan kunskap och motivation har patienterna det besvärligt vid utförande av träning. Utifrån patientens upplevelse bör sjuksköterskan ge stöd och utbildning (Granger et al. 2016a).
Utbildning kan ske under samtal med patienten eller tillsammans med anhöriga. Där kunskap ges muntligt och erfarenhet delas med tyngd på vikten av fysisk aktivitet, här kan även skriftlig information lämnas för ökad tydlighet. Fysisk aktivitet som intervention i samband med cancerbehandling reducerar komplikationer hos patienter med lungcancer (Regionala cancercentrum 2019b).
18
5.2 Metoddiskussion
Resultatet från denna litteraturstudie är baserad på befintlig forskning samt har utgått utifrån Polit och Beck (2017) nio steg för säkerhetsställande av korrekt och systematiskt tillvägagångssätt.
Sökorden var av relevans med avseende till litteraturstudiens syfte. Den utvalda tidsbegränsningen sträcker sig 10 år för inklusion av ny och aktuell forskning inom området med relevans till syftet. Litteraturstudiens tidsintervall var 2010-01-01 till 2020-09-01, studiens pålitlighet stärktes av tidsintervall som belyste den senaste forskningen. Databassökningarna utfördes den 2020-09-18. Interna dubbletter förekom i PubMed och CINAHL samt externa dubbletter i PubMed, vilket talar för att adekvata sökord har använts i samtliga databaser.
Eftersom de ingående artiklarna var skrivna på akademisk engelska medför detta viss risk till feltolkning och missuppfattning, vilket kunde undvikas med användandet av elektroniska engelsk-svenskt lexikon. Artikelsökningen genomfördes enbart på engelska för högst antal träffar. Svenska artiklar kom därför inte med i denna studie vilket kan ses som negativt. Hade studien gjorts idag kunde svenska övervägts som ett inklusionskriterie för att svenska är författarnas modersmål.
De inkluderade artiklarna i litteraturstudien kom från sex länder: USA, Taiwan, Kanada, Australien, Danmark och Polen. Artiklarna som användes i litteraturstudien visar spridning av de länder vars resultat kan ge delad mening men även styrka genom globalt svar på resultatet.
Eftersom tillgång till vård varierar beroende på land och resurser kan det ge inverkan på resultatet. Resultatet till studien kunde ha sett annorlunda ut om artiklar enbart hade tagits från en geografisk plats. Litteraturstudiens resultat byggs upp av tio kvantitativa artiklar med mätningar av fysisk aktivitet, fyra kvalitativa artiklar med öppna frågor om upplevelse och effekt av symtom samt även två mixed-methods. Resultatet upplevs ha god trovärdighet eftersom forskarna i de inkluderade studierna drog samma slutsats, fysisk aktivitet förbättrar måendet och bidrar till symtomlindring. I resultatdiskussionen visade majoriteten av studier en förbättring av symtomupplevelsen efter utförandet av fysisk aktivitet som styrker litteraturstudiens resultat.
6. Slutsats
I detta arbete framkom det att träning under och efter lungcancerbehandlingar, där patienter kan använda interventionen fysisk aktivitet som ett verktyg för symtomlindring ger förbättrad fysisk och psykisk symtomupplevelse. Genom reducering av cancerrelaterade symtom som exempelvis fatigue och depression ökar det välbefinnandet samt ger ökad förbättring av fysisk och psykisk hälsa. Symtomlindring genom fysisk aktivitet motiverar lungcancerpatienter att förbättra sin tillfredsställelse i livet.
7. Klinisk betydelse
Resultatet av denna litteraturstudie medför en nyanserad sammanställning av befintliga data som ger ökad kunskap och evidens för fysisk aktivitet som intervention. Fysisk aktivitet och träning bidrar med många positiva hälsofrämjande effekter samt bidrar till förbättrad psykisk hälsa för patienter med lungcancer. Sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan sedan applicera och implementera detta i samband med information, stöttning och rådgivning vid personcentrerad vård för patienten. Kontaktsjuksköterskan är oftast den närmsta kontakten patienter har och sjuksköterskans kunskap behöver kunna grundas i evidensbaserad vård för
19 rådgivning och undervisning för fysisk aktivitet som intervention för patienter med lungcancer.
Därtill påverkar interventionen vårdkostnad och vårdtiden så att den reduceras.
8. Förslag till fortsatt forskning
Fortsatt forskning om fysisk aktivitet som symtomlindring kan fördjupas genom kvalitativa metoder för innefatta patienters upplevelser av interventionen samt effekten av fysisk aktivitet. Upplevelser och erfarenheter kan öka trygghet och motivation till träning för patienter med lungcancer. Det är viktig och intressant för vidare forskning och utveckling inom cancerbehandlingar undersöka möjligheter och tillgångar för fysisk aktivitet som intervention. Detta för ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal framförallt kontaktsjuksköterskan, som är patientens närmaste kontakt, ökad kunskap utvecklar individuellt stöd till patienten.
20
Referenslista
*= Artiklar som utgör resultatet.
Andersen, A. H., Vinther, A., Poulsen, L. L. & Mellemgaard, A. (2011). Do patients with lung cancer benefit from physical exercise?. Acta Oncologica. 50(2):307-313.
doi:10.3109/0284186X.2010.529461
* Bade, B. C., Hyer, J. M., Bevill, B. T., Pastis, A., Rojewski, A. M., Toll, B. A. & Silvestri, G. A. (2018). A Patient-Centered Activity Regimen Improves Participation in Physical Activity Interventions in Advanced-Stage Lung Cancer. Integrative Cancer Therapies, 17(3) 921–927. doi: 10.1177/1534735418781739
Boström, B., Sandh, M., Lundberg, D. & Fridlund, B. (2004). Cancer patients' experiences of care related to pain management before and after palliative care referral.
European Journal of Cancer Care, 13(3), 238–245. doi:10.1111/j.1365- 2354.2004.00465.x
Brunet, J., O'Loughlin, J. L., Gunnell, K. E. & Sabiston, C. M. (2018). Physical activity and depressive symptoms after breast cancer: Cross-sectional and longitudinal relationships. Health Psychology, 37(1), 14–23. doi:10.1037/hea0000557
* Chang, P. H., Lin, C. R., Lee, Y. H., Liu, Y. L., Chang, G. C., Hoogland, A. I. & Lai, Y. H.
(2020). Exercise experiences in patients with metastatic lung cancer: A qualitative approach. PloS one, 15(4), 1-15. e0230188.
doi:10.1371/journal.pone.0230188
* Chen, H. M., Tsai, C. M., Wu, Y. C., Lin, K. C. & Lin, C. C. (2015). Randomised
controlled trial on the effectiveness of home-based walking exercise on anxiety, depression and cancer-related symptoms in patients with lung cancer. British Journal of Cancer, 112(3), 438–445. doi: 10.1038/bjc.2014.612
* Cheville A. L., Dose A. M., Basford J. R. & Rhudy L. M. (2012). Insights into the reluctance of patients with late-stage cancer to adopt exercise as a means to reduce their symptoms and improve their function. Journal of Pain & Symptom Management, 44(1), 84–94. doi: 10.1016/j.jpainsymman.2011.08.009.
Corner, J., Hopkinson, J., Fitzsimmons, D., Barclay, S. & Muers, M. (2005). Is late diagnosis of lung cancer inevitable? Interview study of patients' recollections of symptoms before diagnosis. Thorax, 60(4), 314–319. doi: 10.1136/thx.2004.029264
Damani, A., Ghoshal, A., Salins, N., Muckaden, M. A. & Deodhar, J. (2019). High
Prevalence of Dyspnea in Lung Cancer: An Observational Study. Indian Journal of Palliative Care, 25(3), 403–406. doi: 10.4103/IJPC.IJPC_64_19
D’Ascenzi, F., Anselmi, F., Fiorentini, C., Mannucci, R., Bonifazi, M. & Mondillo, S.
(2019). The benefits of exercise in cancer patients and the criteria for exercise prescription in cardio-oncology. European Journal of Preventive Cardiology.
doi: 10.1177/2047487319874900 [epubl. före tryckning].
21
* D´Silva, A., Gardiner, P. A., Boyle, T., Bebb, D. G., Johnson, S. T. & Vallance, J. K.
(2018). Associations of objectively assessed physical activity and sedentary time with health-related quality of life among lung cancer survivors: A quantile regression approach. Lung Cancer, 119, 78–84. doi:
10.1016/j.lungcan.2018.03.010
Dodd, M., Janson, S., Facione, N., Faucett, J., Froelicher, E. S., Humphreys, J., Lee, K., Miaskowski, C., Puntillo, K., Rankin, S. & Taylor, D. (2001). Advancing the science of symptom management. Journal of Advanced Nursing, 33(5), 668- 676.
* Edbrooke, L., Denehy, L., Granger, C. L., Kapp, S. & Aranda, S. (2020). Home-based rehabilitation in inoperable non-small cell lung cancer-the patient experience.
Supportive Care in Cancer, 28(1), 99–112. doi: 10.1007/s00520-019-04783-4.
Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Lund: Studentliteratur
Fisher, H. M., Jacobs, J. M., Taub, C. J., Lechner, S. C., Lewis, J. E., Carver, C. S., Blomberg, B. B. & Antoni, M. H. (2017). How changes in physical activity relate to fatigue interference, mood, and quality of life during treatment for non- metastatic breast cancer. General Hospital Psychiatry, 49, 37–43. doi:
10.1016/j.genhosppsych.2017.05.007
Folkhälsomyndigheten. (2012). FaR – individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397b a1beff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-
aktivitet.pdf [2020-08-29]
Folkhälsomyndigheten. (2013). Fysisk aktivitet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet- och-matvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/ [2020-09-12]
FYSS. (u.å). Om Rekommendationer för Fysisk aktivitet.
http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-vuxna [2020-09-12]
Granger, C.L., McDonald, C., Irving, L., Clark, R.A., Gough, K., Murnane, A., Mileshkin, L., Krishnasamy, M. & Denechy, L. (2014). Low physical activity levels and
functional decline in individuals with lung cancer. Lung Cancer, 83(2), 292-299.
doi:10.1016/j.lungcan.2013.11.014
* Granger, C. L., Parry, S. M., Edbrooke, L., Abo, S., Leggett, N., Dwyer, M. & Denehy, L.
(2019). Improving the delivery of physical activity services in lung cancer: A qualitative representation of the patient’s perspective. European Journal of Cancer Care, 28(1), 11-. doi: 10.1111/ecc.12946.
22 Granger, C. L., Denehy, L., Remedios, L., Retica, S., Phongpagdi, P., Hart, N. & Parry, S.
M. (2016a). Barriers to Translation of Physical Activity into the Lung Cancer Model of Care. A Qualitative Study of Clinicians Perspectives, Annals of the American Thoracic Society, 13(12), 2215–2222. doi:
10.1513/AnnalsATS.201607-540OC.
* Granger, C. L., Parry, S. M., Edbrooke, L. & Denehy, L. (2016b). Deterioration in physical activity and function differs according to treatment type in non-small cell lung cancer - future directions for physiotherapy management. Physiotherapy, 102(3), 256–263. doi: 10.1016/j.physio.2015.10.007
Henoch, I. & Lövgren, M. (2014). The influence of symptom clusters and the most
distressing concerns regarding quality of life among patients with inoperable lung cancer. European Journal of Oncology Nursing, 18(3), 236–241. Doi:
10.1016/j.ejon.2013.12.001
* Hoffman, A. J., Brintnall, R. A., Given, B. A., von Eye, A., Jones, L. W. & Brown, J. K.
(2017). Using Perceived Self-efficacy to Improve Fatigue and Fatigability In Postsurgical Lung Cancer Patients: A Pilot Randomized Controlled Trial.
Cancer Nursing, 40(1), 1–12. doi: 10.1097/NCC.0000000000000378 Huang, H. P., Wen, F. H., Yang, T. Y., Lin, Y. C., Tsai, J. C., Shun, S. C., Jane, S. W. &
Chen, M. L. (2019). The effect of a 12-week home-based walking program on reducing fatigue in women with breast cancer undergoing chemotherapy: A randomized controlled study. International Journal of Nursing Studies, 99, 103376. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.06.007 [epubl. före tryckning].
International Council of Nurses [ICN]. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Övers. Rev. utg.). Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/15840035530 81/icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.
pdf [2020-09-27]
Iyer, S., Taylor-Stokes, G. & Roughley, A. (2013). Symptom burden and quality of life in advanced non-small cell lung cancer patients in France and Germany. Lung Cancer, 81(2), 288–293. doi: 10.1016/j.lungcan.2013.03.008
Johnsson, A., Rundqvist, H. & Wengström, Y. (2016). Fysisk aktivitet vid cancer. I Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet [YFA], Fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017
Kehlet H. (2015). Enhanced Recovery After Surgery (ERAS): good for now, but what about the future?. Canadian Journal of Anaesthesia, 62(2), 99–104. doi:
10.1007/s12630-014-0261-3
Kim, J., Kim, J. & Han, A. (2020). The impact of leisure time physical activity on mental health and health perception among people with cancer. Health Promotion Perspectives, 10(2), 116–122. doi: 10.34172/hpp.2020.19
23 Knaut, C., Bonfanti Mesquita, C., Dourado, V. Z., de Godoy, I. & Tanni, S. E. (2020).
Evaluation of Inflammatory Markers in Patients Undergoing a Short-Term Aerobic Exercise Program while Hospitalized due to Acute Exacerbation of COPD’, International Journal of Inflammation, 2020, 1–8. doi:
10.1155/2020/6492720.
Lenz, E. R., Pugh, L. C., Milligan, R. A., Gift, A. & Suppe F. (1997). The Middle-Range Theory of Unpleasant Symptoms: an update. Advances in Nursing Science, 19(3), 14-27.
* Lin, Y. Y., Rau, K. M. & Lin, C. C. (2015). Longitudinal study on the impact of physical activity on the symptoms of lung cancer survivors. Supportive Care in Cancer, 23(12), 3545–3553. doi: 10.1007/s00520-015-2724-7.
Mehnert, A., Veers, S., Howaldt, D., Braumann, K. M., Koch, U. & Schulz, K. H. (2011).
Effects of a physical exercise rehabilitation group program on anxiety,
depression, body image, and health-related quality of life among breast cancer patients. Onkologie, 34(5), 248–253. doi: 10.1159/000327813
Michaels, C. (2016). The importance of exercise in lung cancer treatment. Translational Lung Cancer Research. 5(3), 235–238. doi: 10.21037/tlcr.2016.03.02
* Missel, M., Pedersen, J. H., Hendriksen, C., Tewes, M. & Adamsen, L. (2015). Exercise intervention for patients diagnosed with operable non-small cell lung cancer: a qualitative longitudinal feasibility study. Support Care in Cancer, 23(8), 2311–2318. doi: 10.1007/s00520-014-2579-3
Olsson, C., Henoch, I. & Larsson, M. (2020). Hantering av patientens symtom ur ett omvårdnadsperspektiv. I Stubberud, G. D., Almås, H. & Grønseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 1. 3. uppl. Stockholm: Liber. ss.17-28.
Olsson, C., Westman, B., Larsson, M. (2018) Samtal om hälsofrämjande levnadsvanor vid cancer. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/publikationer/halsoframjande-levnadsvanor-vid- cancer---ett-kunskapsunderlag-for-teamet [2020-11-08]
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
* Quist, M., Sommer, M. S., Vibe-Petersen, J., Stærkind, M. B., Langer, S. W., Larsen, K. R., Trier, K., Christensen, M., Clementsen, P. F., Missel, M., Henriksen, C.,
Christensen, K. B., Lillelund, C., Langberg, H. & Pedersen, J. H. (2018). Early initiated postoperative rehabilitation reduces fatigue in patients with operable lung cancer: A randomized trial. Lung Cancer, 126, 125–132. doi:
10.1016/j.lungcan.2018.10.025
Regionala cancercentrum. (2019a). Cancerrehabilitering – Nationellt Vårdprogram I Regionala Cancercentrum i samverkan version 2.
https://kunskapsbanken.cancercentrum.se [2020-09-01]
24 Regionala cancercentrum. (2019b). Nationell beskrivning av kontaktsjuksköterskans
uppdrag. https://www.cancercentrum.se/globalassets/patient-och- narstaende/samverkan/stoddokument-kssk/nationellt-uppdrag-for- kontaktsjukskoterska.pdf [2020-10-20]
Regionala cancercentrum. (2020). Lungcancer - Nationellt vårdprogram I Regionala cancercentrum i samverkan version 4.
https://kunskapsbanken.cancercentrum.se [2020-08-10]
Rogers, L. Q., Courneya, K. S., Anton, P. M., Verhulst, S., Vicari, S. K., Robbs, R. S. &
McAuley, E. (2017). Effects of a multicomponent physical activity behavior change intervention on fatigue, anxiety, and depressive symptomatology in breast cancer survivors: randomized trial. Psycho-oncology, 26(11), 1901–1906.
doi: 10.1002/pon.4254
* Rutkowska, A., Jastrzebski, D., Rutkowski, S., Żebrowska, A., Stanula, A., Szczegielniak, J., Ziora, D. & Casaburi, R. (2019). Exercise Training in Patients With Non- Small Cell Lung Cancer During In-Hospital Chemotherapy Treatment: A RANDOMIZED CONTROLLED TRIAL. Journal of Cardiopulmonary Rehabilitation and Prevention, 39(2), 127–133. doi:
10.1097/HCR.0000000000000410
Segal, R., Zwaal, C., Green, E., Tomasone, J. R., Loblaw, A., Petrella, T. & Exercise for People with Cancer Guideline Development Group. (2017). Exercise for people with cancer: a clinical practice guideline. Current Oncology, 24(1), 40–46. doi:
10.3747/co.24.3376
Shin, W. K., Song, S., Jung, S. Y., Lee, E., Kim, Z., Moon, H. G., Noh, D. Y. & Lee, J. E.
(2017). The association between physical activity and health-related quality of life among breast cancer survivors. Health and Quality of Life Outcomes, 15(1), 132. doi: 10.1186/s12955-017-0706-9
* Sloan, J. A., Cheville, A. L., Heshan Liu, Novotny, P. J., Wampfler, J. A., Garces, Y. I., Clark, M. M., Ping Yang, Liu, H. & Yang, P. (2016). Impact of self-reported physical activity and health promotion behaviors on lung cancer survivorship.
Health & Quality of Life Outcomes, 14, 1–14. doi: 10.1186/s12955-016-0461-3.
Socialstyrelsen. (2015). Att mötas i hälso- och sjukvård. Att mötas i hälso- och sjukvård.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/o vrigt/2015-1-5.pdf [2020-10-05]
* Solberg Nes, L., Liu, H., Patten, C. A., Rausch, S. M., Sloan, J. A., Garces, Y. I., Cheville, A. L., Yang, P. & Clark, M. M. (2012). Physical activity level and quality of life in long term lung cancer survivors. Lung Cancer, 77(3), 611–616. doi:
10.1016/j.lungcan.2012.05.096
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet.
https://www.sbu.se/contentassets/c2cb6581355047b48367f19e1c9e3700/fysisk_
aktivitet.pdf [20-11-06]
25 Stone, R. C. & Baker, J. (2017). Painful Choices: A Qualitative Exploration of Facilitators
and Barriers to Active Lifestyles Among Adults With Osteoarthritis. Journal of Applied Gerontology, 36(9), 1091–1116. doi: 10.1177/0733464815602114 Thompson, R., Mitrou, G., Brown, S., Almond, E., Bandurek, I., Brockton, N., Kälfors, M.,
McGinley‐Gieser, D., Sinclair, B., Meincke, L., Wiseman, M. & Allen, K.
(2018). Major new review of global evidence on diet, nutrition and physical activity: A blueprint to reduce cancer risk. Nutrition Bulletin. 43(3), 269-283 doi: 10.1111/nbu.12345
* Vallance, J. K., Bebb, G. D., Boyle, T., Johnson, S. T., Gardiner, P. A. & D'Silva, A.
(2018). Psychosocial health is associated with objectively assessed sedentary time and light intensity physical activity among lung cancer survivors. Mental Health and Physical Activity, 14, 61–65. doi: 10.1016/j.mhpa.2018.02.002 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humnistisk-samhällsvetenskaplig
forksning, Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization [WHO] (2018). Cancer.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cancer [2020-10-10]
Zappa, C. & Mousa, S. A. (2016). Non-small cell lung cancer: current treatment and future advances. Translational Lung Cancer Research, 5(3), 288–300. doi:
10.21037/tlcr.2016.06.07
Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare Syfte Metod Huvudresultat
Bade, C B et al.
2018 USA
Syftet med studien var att undersöka möjligheten till övervakad stegräkning hos patienter med lungcancer för att belysa fysisk aktivitet som fördel i patienters livskvalitet.
Studiens metod:
Prospektiv studie, observationsstudie Metod för datainsamling:
Frågeformulär, stegräkning Urval: 73
Bortfall: 43
Metod för dataanalys:
Statistisk analys SAS v9.4
Ökad aktivitetsnivå var associerad med minskad upplevelse av dyspné,
depression och smärta samt en förbättrad emotionell funktion och livskvalitet.
Författare Syfte Metod Huvudresultat
Chang, PH et al.
2020 Taiwan
Syftet var att få en bättre förståelse på synen och upplevelserna av träning för patienter med lungcancer, både före och efter diagnos.
Studiens metod:
Kvalitativ
Metod för datainsamling:
Semistrukturerade-intervjuer Urval:28
Bortfall: 4
Metod för dataanalys:
Kvalitativ analys
Patienterna beskriver sina symtom samt frustreringar men fortsätter träna eftersom livskvaliteten och symtombördan
förbättras samt förbättrar det psykiska måendet
Författare Syfte Metod Huvudresultat Chen, H-M et al.
2014 Taiwan
Studiens syfte undersöker de psykologiska effekterna av 12 veckors program av hembaserad gångträning på patienter med lungcancer.
Studiens metod:
RCT
Metod för datainsamling:
Enkäter
Telefon-intervjuer Urval: 120 Bortfall: 4
Metod för dataanalys:
SPSS v.2 Statistik analys
Den grupp patienter som tog
promenader varje dag visade en sänkt nivå av psykiska symtomen såsom depression och ångest.
Författare Syfte Metod Huvudresultat
Cheville, AL et al.
2012 USA
Studiens syfte var att undersöka patienternas uppfattning och upplevelse av träning i sent lungcancerstadium.
Studiens metod:
Kvalitativ Metod för datainsamling:
Semi-intervjuer, röst inspelad Urval: 110
Bortfall: 90
Metod för dataanalys:
Kvantitativ och kvalitativ analys
Bättre kapacitet av fysisk aktivitet hjälpte patienterna må bättre och positivt påverka deras symtombörda, både fysiska och psykiska symtom.
