http://www.diva-portal.org
This is the published version of a paper presented at Svenska utvärderingsföreningens nationella konferens "Utvärdering i politiken och politik i utvärderingen", Stockholm 14-15 november 2013.
Citation for the original published paper:
Hanberger, A. (2013)
Svensk skola rasar vid internationell jämförelse, men vad säger PISA om utbildningssystemets kvalitet?.
In: (pp. 1-).
N.B. When citing this work, cite the original published paper.
Permanent link to this version:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86217
Svensk skola rasar vid internationell jämförelse, men vad säger PISA om utbildningssystemets kvalitet?
Anders Hanberger, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet Abstract
Uppsatsen granskar PISA, OECDs Programme for International Student Assessment, med fokus på programmets antaganden och användbarhet för styrning av utbildningssystem. I en kritisk programteorianalys rekonstrueras och granskas PISAs programteori med avseende på relevans för benchmarking av kvalitet i utbildningssystem. PISA analyseras som ett program och utvärderingssystem för transnationell styrning av utbildningssystem. I uppsatsen
synliggörs och beskrivs först antagandena bakom programmet, dvs. programteorin rekonstrueras. Därefter prövas logiken och stringensen i programteorin och OECDs
antaganden, samt om PISA har vetenskapligt stöd i teorier om governance, ansvarsutkrävande och skolutveckling. Uppsatsen behandlar konferensens tema om samspelet mellan utvärdering och politik ur ett governanceperspektiv. Med detta perspektiv framträder OECD som en ny aktör i samhällsstyrningen (governance) av utbildningssystem. OECD vill påverka och styra den nationella utbildningspolitiken mot OECDs mål med hjälp av utvärderingssystemet PISA.
Programteorianalysen avslutas med slutsatser om OECD/PISAs interna och externa validitet och om programmet/ utvärderingssystemet är ändamålsenligt för styrning av
utbildningssystem och för att utveckla skolans praktik. Uppsatsen bidrar med en komprimerad beskrivning och karta över PISA som program och utvärderingsystem som PISA anhängare och kritiker kan använda och referera till. En förhoppning är att analysen kan bidra till en informerad diskussion om vad PISA är, syftar till och rimligtvis kan uppnå. PISAs
programteori kan också användas för fortsatt forskning om olika delar i programteorin, samt om vilka konsekvenser PISA får för olika aktörer i utbildningssystemet och om, och i så fall hur, PISA påverkar skolans praktik.
Uppsatsen redovisar resultat från ett pågående VR-finansierat forskningsprojekt
’Utvärderingars konsekvenser för grundskolans praktik – styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring’.
