IAS39 Gör det nån skillnad?

(1)

Uppsala universitet

Företagsekonomiska institutionen

IAS39 Gör det nån skillnad?

C-uppsats i företagsekonomi Inriktning: Redovisning Höstterminen 2005 Författare: Erik Hallsten Richard Weimer

Handledare: Roger Johansson

(2)

Sammandrag

Från och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillämpa IFRS. Detta innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde.

Promemorians syfte är att studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett

investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan på nyckeltal för koncernen Ericsson.

IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3procentenheter, på ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter både vid ÅRL och IFRS beräkning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument.

(3)

FÖRKORTNINGAR

IAS International accounting standards

IASB - International Accounting standards Board IASC - International Accounting Standards Committee

IASCF - International Accounting Standards Committee Foundation IFRS - International Financial Reporting Standards

US GAAP - United States Generally Accepted Accounting Principles ÅRL - Årsredovisningslagen

FASB - Financial Accounting Standards Board ROE - Räntabilitet på eget kapital (Return on equity)

ROCE - Räntabilitet på sysselsatt kapital (Return on capital employed)

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING... 5

1.1 PROBLEMFORMULERING...6

1.2 FRÅGESTÄLLNING... 7

1.3 SYFTE... 8

2. METOD... 8

2.1 VAL AV METOD... 9

2.2 VAL AV FÖRETAG... 9

2.3 KÄLLANALYS... 10

3.TEORI... 10

3.1 ANPASSNING... 11

3.2 VÄRDERING... 12

3.3 DEFINITIONER... 13

3.4 DEFINITION SKULD... 13

3.5 DEFINITION TILLGÅNG... 14

3.6 KATEGORISERING VERKLIGT VÄRDE... 14

3.7 SÄKRINGSREDOVISNING... 15

3.8 NYCKELTAL... 17

4. EMPIRI... 18

4.1 PÅVERKAN BALANSRÄKNING... 18

4.2 ROE... 20

4.3 ROCE... 21

4.4 SOLIDITET... 23

5. ANALYS... 24

5.1 SLUTSATS... 25

5.2 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 25

6. KÄLLFÖRTECKNING... 26

BILAGA

(5)

1 INLEDNING

Ett ord som idag allt oftare sammankopplas med redovisning är globalisering, den förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidaga beroendeförhållanden.¹ Ökad världshandel och börsintroduktioner i världen är båda tecken på ökad globalisering och alltmer integrerade ekonomier. I takt med att världens länder blir mer och mer beroende av varandra, blir det också viktigare med en mer enhetlig redovisning.

I västvärlden finns det två stora redovisningstraditioner, en kontinental tradition, utnyttjad av många västeuropeiska länder, samt en anglosaxisk tradition främst i bruk av Storbritannien och USA. Den kontinentala traditionen är baserad på civilrättsliga lagar medan den anglosaxiska bygger på sedvanerätt. Ur dessa traditioner har det som svar på den ökade globaliseringen utvecklats olika nutida standarder, en amerikansk, FASB, och en internationell, huvudsakligen

europeisk, IASB². Sedan januari 2005 har börsnoterade koncerner i EU ett nytt enhetligt redovisningssytem, vars syfte är att skapa transparens mellan bolag.

Dessa redovisningsprinciper har skapats av den professionella organisationen International Accounting Standards Board (IASB). Resultatet har mynnat ut i den delvis nya IAS-förordningen som gäller från den 1 januari i år. IAS- förordningen i sig är ny, medan delar av innehållet har funnits tillgängligt och rekommenderats av redovisningsrådet redan tidigare år. Begreppet International Financial Reporting Standards (IFRS) är numera det vedertagna begreppet när man hänvisar till International Accounting Standards (IAS)³.

1 www.ne.se, definition av globalisering. 2005-11-04

2 Smith, 2005, s. 60-63

3 Axelman, Philips & Wahlquist, 2005, s. 2

(6)

1.1 Problemformulering

Med IAS förändras koncernernas principiella värdegrunder inom ett antal områden, det innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde och därmed frångår principen om värdering till

anskaffningsvärde⁴. Ett av delmålen är att bolag ska bli enklare att analysera/värdera med ett enhetligt redovisningssystem oavsett var i Europa bolaget har sitt säte

Värdering till verkligt värde är en europeisk anpassning gentemot den amerikanska organisationen Financial Accounting Standards Board (FASB) regelverk, där IASB accepterar den anglosaxiska redovisningsprincipen true and fair , som innebär att redovisningen ska ge en rättvisande bild av en koncern.⁵ Detta innebär en klar skillnad mot den kontinentala traditionen där en riktig redovisning är en som stämmer med lagen. Denna princip leder till att

förändringar av det bokförda värdet redovisas i resultaträkningen eller mot eget kapital och medför också en engångsomställning vid övergången från

Redovisningsrådets rekommendationer till IASB-principerna. Sammantaget påverkar denna principförändring balansräkningen och resultaträkningen som i sin tur påverkar nyckeltalen.

Målet med denna gemensamma plattform för redovisning skiljer sig beroende på vem man frågar, men sett ur ett finansiellt perspektiv med tonvikt på investerare, så framstår effekterna av den nya IAS-förordningen som en viktig komponent vid analys och jämförelse mellan olika bolag och deras avkastning på nyckeltal såsom avkastning på eget kapital (ROE) och avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). Hur viktiga dessa nyckeltal är och om det är rätt sätt att värdera tillgångar i ett bolag kan man diskutera. Även om det kan framföras kritik emot nyckeltalens relevans så dominerar nyckeltalen som grund i bolagsvärdering och jämförelser mellan bolag. Nyckeltalen kan visa hur företagets ställning rent ekonomiskt förändras, vilket är intressant ur ett investerarperspektiv.

5 Smith, 2005, s.61-63

(7)

Vi hittade IAS39 som anger redovisningsprinciper för olika finansiella tillgångar och skulder. Den redovisningsprincipen (IAS39) har fått publicitet i media och varit omtalad bland revisorer och tidskrifter med inriktning mot redovisning.

Exempelvis avsätter COOP Norden ett flertal sidor där de går igenom principer och effekter av de nya redovisningsreglerna.⁶ I ett flertal artiklar skrivs det om potentiella problem och att tidsaspekten är orimligt kort, samtidigt säger andra tvärtemot och ser ingen större påverkan alls, däribland analyschef Peter Malmqvist som efter en granskning av 200 börsbolag inte kan se någon större påverkan, det som påverkas är i viss mån Goodwill medan övriga effekter är obetydliga⁷. En redovisningsprincip, IAS39 är en av de mer diskuterade och ifrågasatta. Denna reglerar värdering av finansiella tillgångar och skulder och en av anledningarna till kritiken är denna redovisningsprincips möjliga påverkan av nyckeltal.

IFRS-reglerna påverkar både balansräkning och resultaträkning. Från och med den 1 januari 2005 består en del av denna påverkan av redovisningsstandarden IAS39. Med IAS39 omvärderas ett antal finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde och förändrar därmed företagens ekonomiska ställning. IAS39 förklarar även hur och när en finansiell tillgång/skuld ska värderas till verkligt värde.

1.2 Frågeställning:

IFRS-reglerna kommer att påverka Ericssons balansräkning och resultaträkning.

Hur stor del av den påverkan är hänförlig till IAS39 och vad kan det betyda för investerare?

6http://www.coop.se, Tertial i tabell, 2005-10-29

7 http://www.ad.se, Skjut inte på de nya redovisningsreglerna, 2005-10-29

(8)

1.3 Syfte

De nya redovisningsprincipernas påverkan på resultat- och balansräkning

kommer att påverka koncernen, främst genom värdering till verkligt värde istället för till avskrivet anskaffningsvärde. Det är intressant att se hur detta påverkar koncernens nyckeltal då delar av balansräkning och resultaträkning omvärderas.

Vi kommer att undesöka en börsnoterad koncern, Ericsson.

Syftet med denna promemoria är att ta studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv.

2 METOD

Då vi båda läser redovisning och koncernredovisning på C-nivå föll det sig naturligt att skriva inom området redovisning och med förändringen av redovisningsregler för storföretagen växte intresset för hur det påverkar koncerner. Med tiden utarbetades en fråga om hur de nya reglerna påverkar företag. Vi satt och laborerade med möjliga infallsvinklar att närma sig området och kom slutligen att tänka på investerare och deras synsätt på företag, vad det är som är relevant för en analys av ett företag om man är en investerare. En

investerares underlag vid bedömning kan ha förändrats i och med de nya IAS- reglerna. En av de nya reglerna är IAS39, som reglerar en koncerns finansiella tillgångar och skulder.

Ett sätt att mäta påverkan av IAS39 är att se hur de påverkar bolagets nycketal.

Eftersom redovisningsprincipen IAS39 påverkar hela balansräkningen och även resultaträkningen, borde vi se en förändring av nycketalen eftersom posterna som ingår vid beräkning av nycketal är grundade i balans- och resultaträkningen.

(9)

2.1 Val av metod

Val av metod bestäms med utgångspunkt från vad vi ska beskriva. De

valmöjligheter som finns är kvalitativ metod som inriktar arbetet mot en djupare förståelse med slutsatser som är unika för undersökningsobjektet och kvantitativ metod med möjlighet att behandla ett stort antal undersökningsenheter och därmed få fram statistik att dra slutsatser från.

Under inledningen av arbetet insåg vi att mängden data som skulle samlas in vid en kvantitativ undersökning skulle bli alltför stor och en djupgående analys var ej möjlig.

Den form som passade bra in på det valda ämnet var en kvalitativ fallstudie, då hade vi möjlighet att grundligt analysera och få förståelse för

undersökningsobjektet.

En kvantiativ studie identifierar faktorer som är av mer allmän karaktär och har förutsättning att generaliseras. Att upphöja resultat till en allmän generalisering är inte lämpligt vid en kvalitativ studie.

2.2 Val av Företag

IAS-reglerna är först och främst till för att skapa en enhetlig standard mellan

börsnoterade koncerner i Europa.Vi väljer att fokusera på en stor svensk koncern för att kunna jämföra den svenska årsredovisningslagen med den nyinrättade IAS-

förordningen.

Vid en närmare undersökning fann vi att Ericsson befogar över stora resurser som påverkas av IAS39. När Sveriges största koncern ändrar sina redovisningsprinciper är det intressant.

Valet föll på Ericsson, då de har förberett sig på den nya IAS-förordningen flera år i förväg, vilket gör att vi kan få tillgång till relevant data.

(10)

2.3 Källanalys

Till vårt förfogande har vi kurslitteratur i form av Dag Smiths bok Redovisningens språk som är en grundlägande introduktion till ämnet och en god översikt av värdering till verkligt värde och eventuella problem som kan uppstå. En annan kursbok är

internationell redovisningsstandard i Sverige med samtliga definitioner av IAS. Den utges av föreningen auktoriserade revisorer. Därtill använder vi oss av de stora revisionsbolagens hemsidor och publikationer. De har ett flertal kompendier om övergången till IAS-redovsningsprinciper.

För definitioner av nyckeltal och begrepp använder vi boken Determining Value av Richard Barker.

Rune Lönnqvist har författat boken Årsredovisning i aktiebolag och koncerner vilken vi använder för att reda ut begrepp kring årsredovisningslagen. Informationen som legat till grund för våra empiriska studier är Ericssons årsredovisning, företagets IFRS statement samt kvartalsrapport för de första nio månaderna 2005.

Dessa sekundärkällor som ligger till grunde för vår teori får ses som trovärdiga då de är välpublicerade och i många fall används som kurslitteratur av Uppsala universitet.

Ericssons redovisningsrapporter följer lagstiftning och är godkända av auktoriserade revisorer.

Historiska fakta och information om IASC/IASB har framförallt inhämtats från officiella hemsidor.

Databaser: Är användbara och affärsdata var en av baserna vi använde, likaså google.

3 TEORI

Organisationen IASC - International Accounting Standards Committee grundades 1973 genom en överenskommelse mellan redovisningsenheter från Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Japan, Mexiko, Nederländerna, Storbritannien, Irland och USA.⁸ IASC skapades för att i allmänhetens intresse skapa globala standarder som kan göras gällande och hjälpa deltagande länder med jämförbar finansiell information och ekonomiska beslut.⁹ Organisationens standarder bygger i stor del på anglosaxisk

8 http://www.iasb.org, History, 2005-12-04

9 http://www.iasplus.com, what is the IASB?, 2005-12-04

(11)

redovisningstradition och mycket av dess innehåll har hämtats från amerikanska regelverk¹⁰I praktiken innebär detta att den anglosaxiska redovisningen får större inflytande

Efter 25 års verksamhet insåg IASC att de för att kunna fasthålla sin effektivitet måste finna konvergens mellan nationella redovisningsstandarder och globala

redovisningsstandarder.¹¹Till följd av detta genomgick organisationen under år 2000 en omstrukturering, där IASCF, International Accounting Standards Committee

Foundation, skapades för att se över organisationen. I samband med denna förändring bytte även IASC namn till IASB.

I IASC Foundations styrelse sitter det 22 styrelsele damöter, varav 6 kommer från USA, 6 från Europa, 6 från Asien och resterande 4 från övriga länder.¹²

IASB är stommen i IASCF och är befogad att utveckla och godkänna International Financial Reporting Standards (IFRS). IFRS är de avkunnanden som IASB utfärdar.

Dessa kallades tidigare IAS.¹³IASB har ingen laglig rätt att kräva att företag tillämpar de av IASB utformade standarderna, dock kräver många länder att noterade företag ska upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB. År 2002 antog EU:s

ministerråd den så kallade IAS 2005-förordningen.¹⁴ Detta innebär att alla noterade företag inom EU från och med 2005 måste upprätta och publicera sin redovisning i enlighet med IFRS.

3.1 Anpassning

Koncernredovisning i Sverige har sedan tidigare följt svensk lagstiftning via årsredovisningslagen. Årsredovisningslagen framhåller uttryck såsom god redovisningssed och rättvisande bild. Normgivningsprocessen bakom denna lag är gjord av ett antal statliga myndigheter och organ, där redovisningsrådet lyfts

10 Smith, 2005, s. 64

11 http://www.iasplus.com, Structure of IASC-IASB, 2005-12-04

12 Ibid.

13 http://www.Iasplus.com, What is the IASB?, 2005-12-04

14 Smith, 2005, s. 64

(12)

fram som en av de större bidragsgivarna¹⁵. En av de viktigare källorna som ligger till grund för redovisningsrådets rekommendationer är IASCs

redovisningsprinciper. Som följd av detta är svensk koncernredovisning inte helt olik den av IASC. Övergången till IASB:s redovisningsstandarder kommer dock att betyda att justeringar är nödvändiga. En av de principiellt viktiga

anpassningarna är omvärderingen av finansiella tillgångar och skulder, hänförliga till IAS 39.

3.2 Värdering

Traditionellt bestäms värdet på en tillgång vid en angiven tidpunkt av inköpspriset inklusive kostnader i samband med köpet tillsammans med en minskning av ackumulerade avskrivningar, eller till ett marknadsmässigt pris för en teoretisk försäljning av tillgången. Enligt årsredovisningslagen åläggs bolag att välja det lägsta av dessa två utestående värden enligt LVP (lägsta värdets princip). Denna värderingsmetod har hitintills även tillämpats på finansiella tillgångar och skulder. Med nya regler om redovisning har inte

värderingsprincipen ändrats för materiella tillgångar som anläggningar, maskiner och inventarier, men för tillgångar som klassificeras som finansiella tillgångar och vissa skulder enligt IAS32 gäller att de ska värderas till verkligt värde.¹⁶ IAS32 innehåller krav på hur finansiella instrument skall klassificeras och identifierar den information som skall lämnas om dem.¹⁷ Själva värderingen och redovisningen av finansiella tillgångar och skulder regleras i IAS 39.

15 Lönnqvist, 2002, s. 17

16 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, s. 443-444

17 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, s. 441

(13)

3.3 Definitioner

Definition: verkligt värde är det belopp till vilken en tillgång eller skuld skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs.¹⁸

Definition egetkapitalinstrument: är varje form av av avtal som innebär en residual rätt i ett företags tillgångar efter avdrag för alla dess skulder.

3.4 Definition finansiell skuld

Avtalsenlig förpliktelse att erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång till ett annat företag, eller

byta en finansiell tillgång eller finansiell skuld med ett annat företag under villkor som kan vara oförmånliga för företaget, eller

Avtal som kommer eller kan komma att regleras i företagets egna egetkapitalinstrument och är

1: ett instrument som inte är ett derivat och som medför att företaget är eller kan bli förpliktigat att erlägga ett variabelt antal av företagets egna egetkapitalinstrument, eller

2: ett derivat som kommer eller kan komma att regleras på annat sätt än genom att byta ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång mot ett fastställt antal av företagets egna egetkapitalinstrument¹⁹

Ett derivat är ett finansiellt instrument eller annat avtal som har följande tre egenskaper. Värdet på ett derivat är knutet till en variabel, såsom ett index, förändring av en ränta, råvarupris, värdepapper valutakurs m.m. En investering i ett derivat är förhållandevis liten, mot andra jämförbara kontrakt. Avtalet har en tidsmässig begränsning, en slutpunkt.²⁰

18 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, s. 583.

(14)

3.5 Definition finansiell tillgång

Finansiella tillgångar delas upp i följande klasssificeringar, där en finansiell tillgång är varje tillgång i form av:

A: kontanter

B: egetkapitalinstrument i ett annat företag

C: avtalsenlig rätt att erhålla kontanter, eller byta en finansiell tillgång från ett annat företag under villkor som kan vara förmånliga för företaget, eller

D: avtal som kommer att, eller kan komma att regleras i företagets egna egetkapitalinstrument och är

1: ett instrument som inte är ett derivat och som medför att företaget är eller kan bli förpliktigat att erhålla ett variabelt antal av företagets egna egetkapitalinstrument eller 2: ett derivat som kommer eller kan komma att regleras på annat sätt än genom att byta ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång mot ett fastställt antal av företagets egna egetkapitalinstrument ²¹

Denna regel har undantag och följande tillgångar klassificeras som finansiella tillgångar men ska undantas från grundprincipen om värdering till verkligt värde enligt IAS39.

Dessa är lånefordringar och kundfordringar, investeringar som hålles till förfall, investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad och vars värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

3.6 Kategorisering verkligt värde

Finansiella instrument är ett samlingsnamn och delas upp i två grupper dels en grupp vars värdeförändring redovisas mot resultaträkning, dels en grupp där

värdeförändringen går mot balansräkningen. Finansiella instrument delas in i fyra kategorier:

Finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen Investeringar som hålles till förfall

Lånefordringar och kundfordringar

(15)

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaräkningen (i

fortsättningen kallas det finansiell tillgång eller skuld som innehas för handel) värderas till verkligt värde.

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas redovisas de tillgångar som inte har delats in till de övriga tre kategorierna. En värdeförändring i denna kategori redovisas i en fond för verkligt värde, d.v.s. mot eget kapital, tills den realiseras (säljs) då den sammanlagda värdeförändringen redovisas mot resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar har sitt ursprung i företaget och ska värderas till anskaffningsvärde eller anskaffningsvärde med avdrag för amorteringar, nedskrivningar och kundförluster.

Investeringar som hålles till förfall är finansiella placeringar med en fast löptid och som företaget ej innehar till spekulation och ska värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuella amorteringar och nedskrivningar.²²

3.7 Säkringsredovisning

Det finns tre slags säkringsförhållanden.

1 kassaflödessäkring

Ett sätt att säkra risken eller exponeringen för variationer i kassaflöden, till

exmpel framtida räntebetalningar på en skuld med rörlig ränta. Även förändringar i kassaflöden som skulle kunna påverka resultaträkningen ingår här.²³

2 säkring av nettoinvestering i utländska bolag

Sker med dotterbolag som redovisar i andra valutor och används för att eliminera valutakursförändringar i koncerninterna tillgångar och skulder.²⁴ D.v.s.

22 Axelman, Philips & Wahlquist, 2005, s. 68-69

23 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, s. 599-602

24 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, s. 599,602-603

(16)

förändringar i dotterbolagets redovisningsvaluta gentemot moderbolaget, detta redovisas i eget kapital som en separat komponent. Vid avyttring av

nettoinvesteringen redovisas den ackumulerade kursdifferensen i resultaträkningen enligt IAS21.²⁵

3 säkring av verkligt värde.

En säkring av exponering för förändringar i verkligt värde på en redovisad tillgång och är säkring i räntederivatinstrument för att säkra ränterisken i koncernens upplåning. Räntederivaten påverkar resultaträkningen och

balansräkningen. De kan kategoriseras som både finansiella tillgångar tillgängliga för handel och finansiella tillgångar som går över resultaträkningen.²⁶

Säkringsredovisning kan ske mellan olika bolag i en koncern men elimineras vid koncernredovisningen, det som tas upp är enbart derivat klassificerade som säkringsinstrument mot extern part, utomstående parter.²⁷ I normalfall

kategoriseras säkringsinstrument som tillgängliga för handel vilket påverkar eget kapital. Hanteringen sker på så sätt att derivatets verkliga värde går mot eget kapital medan förändring av derivatets värde går mot resultaträkningen vid försäljning. ²⁸

Ett derivat är ett finansiellt instrument eller annat avtal som har följande tre egenskaper. Värdet på ett derivat är knutet till en variabel, såsom ett index, förändring av en ränta, råvarupris, värdepapper, valutakurs m.m. En investering i ett derivat är förhållandevis liten, mot andra jämförbara kontrakt. Avtalet har en tidsmässig begränsning, en slutpunkt.²⁹

25 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, s. 365,371

28 Axelman, Philips & Wahlquist, 2005, s. 69-70

29 Axelman, Philips & Wahlquist, 2005, s.68-69

(17)

3.8 Nyckeltal

Nyckeltal är jämförelsetal som mått på den ekonomiska situationen i företag.³⁰

Nyckeltal används ofta av investerare vid jämförelse mellan företag. Vid beräkning av nyckeltal finns det ett antal olika varianter. Vanligt förekommande nyckeltal är

räntabilitet på eget kapital (ROE), räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) samt soliditet. Dessa tal uttrycker någots relation till något annat, mer bestämt mäter de effektiviteten på satsat kapital i olika former. En del nyckeltal kan definieras på olika sätt. Denna PM behandlar koncernredovisning och som resultat är nedanstående defintioner aktuella.

Nyckeltalen vi avser att använda är räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital och soliditet. Räntabilitet på eget kapital definieras som årets vinst delat med genomsnittligt eget kapital under året, genomsnittligt eget kapital definieras som ingående balans eget kapital plus utgående balans eget kapital delat med två för att få fram ett genomsnittligt eget kapital under året.³¹

Räntabilitet på sysselsatt kapital mäter avkastningen och effektiviteten på omsatt kapital. Detta är eget kapital plus räntebärande skulder. Täljaren i uträkningen är räntabiliteten och är summan av rörelseresultat plus finansiella intäkter. Nämnaren består av det genomsnittliga egna kapitalet plus genomsnittliga räntebärande skulder och avsättningar. Meningen är att få fram hur mycket av avkastningen som är satsat kapital brutto, för att få fram detta tillförs de finansiella kostnaderna nämnaren.³² Soliditet beräknas som summan av eget kapital vid mätpunkten i procent av tillgångar.

Eftersom dessa tre tal ska visa koncernens styrka som helhet, är även minoriteten inräknad.

30 http://www.ne.se, definition av nyckeltal, 2005-12-10

31 Barker, 2001, s.150-151

32 Ibid

(18)

4 EMPIRI

Ericsson är ett internationellt verksamt telekommunikationsföretag med

telefonaktiebolaget LM Ericsson, Stockholm, som moderbolag.³³ Idag är Ericsson en ledande leverantör av telekomutrustning och närliggande tjänster till mobil- och fastnätsoperatörer över hela världen. ³⁴ Företaget har 50 534 anställda och marknadsvärdet för Ericsson uppgick vid årets slut 2004 till cirka 343 miljarder kronor.³⁵Innan införandet av IFRS skedde upprättade Ericsson sin årsredovisning i enlighet med svenska allmänt vedertagna redovisningsregler. Införandet av IFRS gör att redovisningen blir mer lik den amerikanska. ³⁶

Från och med den 1:a januari 2005 redovisar Ericsson sina finansiella tillgångar, skulder och derivatinstrument i enlighet med IAS 32 och 39. Delårsrapporterna för 2005 innehåller ett jämförelseår, 2004, omräknat med IFRS i åtanke. Detta jämförelseår innehåller ej IAS 39, som istället har införts 1 januari 2005.

4.1 Påverkan balansräkning

För Ericsson innebär IAS39 framför allt att derivatinstrument redovisas till verkligt värde i balansräkningen (IAS39) och vinster och förluster, som uppstår pga

omvärdering, avseende derivatinstrument som kvalificerar för kassaflödessäkring redovisas i en säkringsreserv inom eget kapital (från 1 januari 2005). ³⁷

Öppningsbalansen 1 januari 2005 för derivatinstrument påverkades på tillgångssidan med 3 556 mkr, på skuldsidan med 1952 mkr samt i eget kapital med 1155 mkr efter avdrag för uppskjuten skatt.

Effekten på den ingående balansen av att övriga investeringar värderas till verkligt värde den 1 januari är 411 mkr i tillgångar och en ökning av eget kapital med 334 mkr

33 http://www.ne.se, sökord: Ericsson, 2005-12-17

33 Årsredovisning, 2004, Ericsson

34 årsredovisning, 2004, Ericsson

35 årsredovisning, 2004, Ericsson

36 kvartalsrapport, 2005, Ericsson, första nio månaderna 2005

(19)

efter avdrag för uppskjuten skatt. Eget kapital kommer alltså att påverkas med totalt 1155 mkr + 334 mkr av IAS39. Tillgångssidan påverkas med 3890 mkr efter avdrag för uppskjuten skatt enligt följande: derivatinstrument ökar med 3556mkr, övriga aktier och andelar ökar med 411mkr - uppskjuten skatt på aktier och andelar (77)mkr = 3890mkr.

Den stora värdeändringen i balansräkningen är värderingen av säkringsredovisning till verkligt värde. Denna post som går under beteckningen derivatinstrument ökar eget kapital med 1155mkr. Främst som anledning av fair value hedge (kassaflödessäkring) och säkring av verklig värde. En mindre post på 334mkr bestående av aktier med klassificeringen finansiella tillgångar som kan säljas. Vid försäljning går den ackumulerade värdeändringen i säkringsreserven mot resultaträkningen.

(20)

4.2 Räntabilitet på eget kapital 2004 enligt ÅRL, IFRS och IAS39.

(Anges i mkr)

ÅRL- exkl.IAS39

ÅRL- inkl.IAS39

IFRS- exkl.IAS39

IFRS- inkl.IAS39

Årets resultat 19024³⁸ 19024 17836³⁹ 17836*

IB EK 60481⁴⁰ 60481 66119⁴¹ 66119*

UB EK 77299⁴² 78788⁴³ 81502⁴⁴ 82991⁴⁵

Summa 137780 139269 147621 149110

EK genomsnitt 68890 69617 73810,5 74555

ROE 0,276150385 0,273266587 0,241645836 0,239232781

ROE justerad 27,60% 27,30% 24,20% 23,90%

*Ingående balans i kolumnerna ÅRL och IFRS inklusive IAS39 är opåverkade då IAS39 som gäller från och med 1/1 2005 ej tillämpas retroaktivt.

Här kan vi se att att eget kapital ökar med med 1155mkr i värde som effekt av säkringsredovisningen och ytterligare 334mkr som effekt av att aktier och andelar värderas till verkligt värde.

När Ericsson tillämpade ÅRL hade bolaget en ROE på 27,6%, med IAS39 tillämpning blir ROE 27,3% vilket sjönk till 24,2% med tillämpning av IFRS exklusive IAS39. Med IAS 39 tillämpning på IFRS blev ROE 23,9%, vilket innebär en total förändring av ROE på 3,7procentenheter, varav 0,3 procentenheter var hänförlig till IAS39

38 Årets resultat 2004 enligt ÅRL.

39 Årets resultat 2004 enligt IFRS.

40 Eget kapital 31/12 2003 enligt ÅRL.

41 Eget Kapital 1/1 2004 enligt IFRS.

42 Eget kapital 31/12 2004 enligt ÅRL.

43 Eget kapital 31/12 2004 enligt ÅRL med IAS39.

44 Eget kapital 31/12 2004 enligt IFRS.

45 Eget kapital 31/12 2004 enligt IFRS med IAS39.

(21)

4.3 Räntabilitet på sysselsatt kapital 2004 enligt ÅRL, IFRS och IAS39

(Anges i mkr)

ÅRL- exkl.IAS39

ÅRL inkl.IAS39

IFRS-

exkl.IAS39 IFRS inkl.IAS39

IB EK 60481⁴⁶ 60841* 63820⁴⁷ 63820*

Min.intresse 2299⁴⁸ 2299 2299 2299

Avs&skulder ₄₆₂₀₉⁴⁹ _46209** ₄₈₀₃₁⁵⁰ _48031**

Summa ₁₀₈₉₈₉ ₁₀₈₉₈₉ ₁₁₄₁₅₀ ₁₁₄₁₅₀

UB EK 31/12 77299⁵¹ 78788⁵² 80445⁵³ 81934⁵⁴

Min.intresse 1057 1057 1057 1057

Avs&skulder 33643⁵⁵ 34580⁵⁶ 33643 34580

Summa 111999 114425 115145 117571

Totalt Sys.kap 220988 223414 229295 231721

sys.kap snitt 110494 111707 114647,5 115860,5

Rörelseres. 28938⁵⁷ 28938 26706⁵⁸ 26706

Fin.intäkt 3541 3541 3541 3541

Summa 32479 32479 30247 30247

ROCE 0,293943563 0,290751699 0,263826076 0,261063952

ROCE justerad 29,40% 29,10% 26,40% 26,10%

46 Eget kapital 31/12 2003 enligt ÅRL

48 Minoritetsintresse 31/12 2003 enligt ÅRL, Förändras ej då min.intresse ej påverkas av Ericssons koncernredovisning.

49 Räntebärande skulder och avsättningar 31/12 2003 enligt ÅRL

50 Avsättningar och skulder 1/1 2004 enligt IFRS

52 Eget kapital 31/12 2004 enligt ÅRL med IAS 39

53 Eget kapital 31/12 2004 enligt IFRS

54 Eget kapital 31/12 2004 enligt IFRS med IAS39.

55 Räntebärande skulder och avsättningar 31/12 2004 enligt ÅRL

56 Räntebärande avsättningar och skulder enligt ÅRL 31/12 2004 med IAS 39

57 Rörelseresultat 31/12 2004 enligt ÅRL

58 Rörelseresultat 31/12 2004 enligt IFRS

(22)

Text tillhörande ROCE-tabellen

*Ingående balans i kolumnerna ÅRL inklusive IAS39 och IFRS inklusive IAS39 är opåverkade då IAS39 gäller från 1/1 2005. ** Posten räntebärande skulder och avsättningar saknar ingående värde då IAS39 endast tillämpas på utgående värde.

Rörelseresultatet minskar från 28938mkr till 26706mkr med IFRS, IAS39 påverkar ej rörelseresultatet. Sysselsatt kapital ökar med 4153,5mkr (från 110494mkr till

114647,5mkr) vilket sammantaget förklarar det lägre nyckeltalet. Med IAS 39 blir det sysselsatta kapitalet 116358mkr och rörelseresultatet är opåverkat av IAS39. Ökningen i eget kapital enligt IAS39 var 1489mkr och räntebärande avsättningar och skulder ökade med 937mkr.

Räntabilitet på sysselsatt kapital enligt årsredovisningslagen blev 2004 29,4%. Med IFRS exklusive IAS39 blir ROCE 26,4% och IFRS med IAS39 ger en ROCE på 26,1%.

Med IAS39 tillämpat på ÅRL ger en ROCE på 29,1%. Total påverkan blir 3,3

procentenheter varav IAS39 påverkar negativt med 0,3procentenheter vid tillämpning.

(23)

4.4 Soliditet 2004

(Anges i mkr)

ÅRL- exkl.IAS39

ÅRL- inkl.IAS39

IFRS- exkl.IAS39

IFRS- inkl.IAS39

UB EK 77299⁵⁹ 78788⁶⁰ 80445⁶¹ 81934⁶²

Min.intresse 1057 1057 1057 1057

balansomslutning 183040⁶³ 186930⁶⁴ 186186⁶⁵ 190076⁶⁶

Soliditet 0,42808 0,427138501 0,4377 0,4366

Soliditet justerad 42,80% 42,70% 43,80% 43,70%

Soliditet enligt ÅRL var 2004 42,8% och med IAS39 blir soliditeten 42,7%, med IFRS var den 43,8%. Det förklaras av att eget kapital ökar mer procentuellt sett vad

tillgångarna. IFRS med IAS39 inkluderat ger en soliditet på 43,7%. Det förklaras av att eget kapital ökar med 1489 och balansomslutningen ökar med 3890.

59 Utgående eget kapital 31/12 2004 enligt ÅRL.

60 utgående eget kapital 31/12 2004 enligt ÅRL med IAS39.

61 Utgående kapital 31/12 2004 enligt IFRS.

62 Utgående eget kapital 31/12 2004 enligt IFRS med IAS39

63 Tillgångar 31/12 2004 enligt ÅRL

64 Tillgångar 31/12 2004 enligt ÅRL med IAS39

65 Tillgångar 31/12 2004 enligt IFRS.

66 Tillgångar 31/12 2004 enligt IFRS med IAS39

(24)

5 ANALYS

ROCE försämras med 10% (0,3 procentenheter) vid en tillämpning av IAS39 på ÅRL medan ROCE försämras med drygt 11% (0,3 procentenheter) vid en tillämpning av IAS39 på IFRS.

Soliditeten förbättras med 1 procentenhet med IFRS och där har IAS39 en negativ inverkan på 0,1 procentenhet eller 2,3%. Vi kan se att IAS39 har en marginell påverkan på soliditeten oavsett om man räknar på ÅRL eller IFRS.

ROE försämras med 10,9% (0,3 procentenheter) vid en tillämpning av IAS39 på ÅRL medan ROE försämras med drygt 8% (0,3 procentenheter) vid en tillämpning av IAS39 på IFRS.

En av anledningarna till att de undersökta nycketalen påverkas negativt är att inga tillgångar eller skulder som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen är redovisade, vilket förklaras genom engångsomställningen till IAS39.

En brist i modellen är att det ej finns ett ingående balansvärde för IAS39, dvs

beräkningen av IAS39 är baserad på en engångsomställning från ÅRL till IFRS. Detta då IAS 39 inte kan tillämpas retroaktivt på bokföringsår 2004. Innebörden av detta är att enbart balansräkningen påverkas vid våra beräkningar enligt IAS39. IFRS i övrigt tillämpas retroaktivt vid beräkningarna och kunde därmed ses som fullständiga. Nu blir skillnaden inte så stor ändå eftersom Ericssons finansiella tillgångar och skulder som värderas enligt IAS39 verkligt värde via resultaträkningen är små i förhållande till övriga poster.

Den nya koncernbalansräkningen ger en värdemässigt mer verklig bild av koncernens finansiella tillgångar och skulder än tidigare, i så mening att tidigare underliggande värden nu redovisas öppet, vilket ger grund för en informationsmässigt rättvis

bedömning av koncernens ekonomiska styrka, samtidigt som det underlättar för analys av investerare.

(25)

IAS39 visar i detta arbete inte på en tillräcklig förändring för att påverka ROE nämnvärt, här ska sägas att Ericsson har i stor utsträckning redovisningsprinciper i IAS39 som påverkar eget kapital direkt och resultaträkningen först vid en försäljning.

Det finns flera risker vid värdering till verkligt värde, de två vi anser är viktiga att framhålla är dels att en värdeförändring påverkar balansräkningen, resultaträkningen och därmed nyckeltalen utan att vara realiserad, då en värdeökning räknas hem innan den är realiserad, dels ökar volatiliteten på tillgångarna/skulderna då värdet på dessa de facto knyts till externa aktiviteter och händelser.

Avkastningen sjunker ej i reella tal men nyckeltalen sjunker, en investerare behöver ta med i en framtida analys att dessa nyckeltal förändrades över en natt och därmed ändrade förutsättningarna för en analys.

5.1 Slutsats

IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3 procentenheter, på ROCE 0,3

procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter, detta både vid vid beräkning enligt ÅRL och IFRS.

Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument.

5.2 Förslag till vidare forskning

Omvärderingen till IAS39 har inneburit att det skett en engångsomställning av Ericssons finansiella tillgångar och skulder. Detta har påverkat balansräkningen, men ännu inte resultaträkningen. En intressant idé är att undersöka hur en koncerns nyckeltal förändras där både resultaträkningen och balansräkningen är påverkade. Detta är inte möjligt vid skrivandet av denna uppsats då IAS39 ej varit tillämpad i ett år ännu.

(26)

6 KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur:

Smith, Dag. Redovisningens språk - tredje upplagan . Uppsala: Uppsala universitet, 2005

Barker, Richard. Determining Value . Cambridge: Prentice Hall, 2001.

Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner - tredje upplagan . Lund:

Studentlitteratur, 2002.

Lönnqvist, Rune. Resultat, kapital och kassaflöde . Lund: Studentlitteratur, 2001.

FAR Förlag. Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS . FAR Förlag:

Stockholm, 2005.

Internet:

Affärsdata, http:/www.ad.se, 2005-10-29 Artikelid: 6612198

IAS Plus, http://www.iasplus.com/, 2005-12-04 http://www.iasplus.com/restruct/whatis.htm http://www.iasplus.com/restruct/restruct.htm

International Accounting Standards Board, http://www.iasb.org, 2005-12-04 http://www.iasb.org/about/history.asp

Nationalencykopedins Internettjänst, http://www.ne.se Sökord: nyckeltal, 2005-12-10

Sökord: globalisering, 2005-11-04 Sökord: Ericsson, 2005-12-17

IAS/IFRS 2005 - En jämförelse mellan International Financial Reporting Standards och Redovisningsrådets rekommendationer, Ernst & Young nätskrift oktober 2004.

http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/LIbrary_IAS_IFRS_2005_natbok Redovisningar:

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsredovisning 2004 Telefonaktiebolaget LM Ericssons IFRS Statement 2004

Telefonaktiebolaget LM Ericsson kvartalsrapport för de första nio månaderna 2005.

(27)

BILAGA

Nyckeltal för Ericsson 2004

Dessa nyckeltal är beräknade dels före den nya IAS-förordningen har tillämpats, och dels efter. Nyckeltalen är även beräknade med och utan IAS 39.

Räntabilitet på eget kapital enligt ÅRL 2004

Definieras i Ericssons årsredovisning som:

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen vid årets början och slut)

Årets resultat: 19 024

Ingående balans 31/12 2003 SEK: 60 481 Utgående balans 31/12 2004 SEK: 77 299

Genomsnittligt EK: 60 481 + 77 299 / 2 = 68 890

Resultat (19 024) / (ingående balans EK (60481) + utgående balans EK (77299))/2 = 0,276 = 27,6%

Räntabilitet på eget kapital enligt IFRS 2004

Ingående balans 1/1 2004EK: 66 119 Utgående balans 31/12 2004 EK: 81 502 Genomsnittligt EK: 73810,5

Årets resultat: 17836

ROE: 17836 / (66119 + 81502)/2 = 17836 / 73810,5 = 0,2416 = 24,2%

Med den förändring av ingående och utgående eget kapital samt resultat påverkade av de nya reglerna IFRS, blir Ericssons nya ROE 24,2 procent. Detta är dock beräknat utan IAS 39 i åtanke.

(28)

Räntabilitet på eget kapital enligt IFRS 2004 med IAS 39

IAS 39 påverkar EK med 1489 SEK

ROE: 17836 / (66119 + 81502)/2 = 17836 / 73810,5 = 0,2416 = 24,2%

EK 1 jan 2005 med IAS 39: 82 991

ROE: 17836 / (66119 + 82 991)/2 = 17836 / 74555 = 0,239 = 23,9%%

IAS 39 påverkar EK med SEK 1489 miljoner under 2004, vilket innebär att den utgående balansen av eget kapital påverkas med detsamma. Resultatet av detta blir en minskning i ROE med 0,3 procentenheter.

Räntabilitet på eget kapital enligt ÅRL 2004 med IAS 39

19 024 / (60 481 + 77299 + 1489)/2 = 0,2731 = 27,3%

IAS 39 påverkar EK med SEK 1489 miljoner under 2004, vilket innebär att den utgående balansen av eget kapital påverkas med detsamma. Resultatet av detta blir en minskning i ROE med 0,3 procentenheter.

Räntabilitet på sysselsatt kapital enligt ÅRL 2004

Rörelsemarginal plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt (baserat på beloppen vid årets början och slut) sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital: Sysselsatt kapital består av summa tillgångar i balansräkningen minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder.

Rörelsemarginal: Fakturering (131 972) / rörelseresultat (28938) = 0,219 = 21,9%

Finansiella intäkter: 3541

Totala räntebärande avsättningar och skulder: 33643 s. 66 not 21

Sysselsatt kapital 2004 = EK (77299) + minoritet (1057) + räntebärande avsättningar och skulder (33643) = 111 999

(29)

Genomsnittligt sysselsatt kapital = (111 999 + 108 989)/2 = 110 494 ROCE = (28938 + 3541) / 110 494 = 0,2939 = 29,4%

Räntabilitet på sysselsatt kapital enligt IFRS 2004 = 26,4%

Rörelseresultat: s. 12 kvartalsrapport - 8933 + 6590 + 7250 + 3933 = 26706 Finansiella intäkter: 656 + 966 + 987 + 932 = 3541

Totala räntebärande avsättningar och skulder enligt IFRS 31/12 2004: 33643 Totala räntebärande avsättningar och skulder enligt IFRS 1/1 2004: 48031 Minoritet 31/12 2004: 1057

Minoritet 1/1 2004: 2299

Sysselsatt kapital 31/12 2004: 81502 + 33 643 = 115145 Sysselsatt kapital 1/1 2004: 66119 + 48031 = 114150 Genomsnittligt sysselsatt kapital: 114647,5

Rörelseresultat (26706) + finansiella intäkter (3541) genom genomsnittligt sysselsatt kapital (114647,5) = 0,2638 = 26,4%

Räntabilitet på sysselsatt kapital enligt ÅRL inkl. IAS 39

Rörelseresultat 28938 Finansiella intäkter: 3541

Sysselsatt kapital 2004 = EK (77299 + 1489) + minoritet (1057) + räntebärande avsättningar och skulder (33643 + 937) = 114 425

Genomsnittligt sysselsatt kapital = (114 425 + 108 989)/2 = 111 707 ROCE = (28938 + 3541) / 111 707 = 0,2907 = 29,1%

(30)

Räntabilitet på sysselsatt kapital enligt IFRS 2004 inkl. IAS 39.

Finansiella intäkter: 656 + 966 + 987 + 932 = 3541

Totala räntebärande avsättningar och skulder enligt IFRS 31/12 2004: 33643 Totala räntebärande avsättningar och skulder enligt IFRS 1/1 2004: 48031 Minoritet 31/12 2004: 1057

Minoritet 1/1 2004: 2299

Sysselsatt kapital 31/12 2004: 81502 + 1489 + 33 643 + 937 = 117 571 Sysselsatt kapital 1/1 2004: 66119 + 48031 = 114150

Genomsnittligt sysselsatt kapital: 115860,5

Rörelseresultat (26706) + finansiella intäkter (3541) genom genomsnittligt sysselsatt kapital (115860,5) = 0,2610 = 26,1%

Soliditet enligt ÅRL exkl. IAS 39 2004 (42,8%)

Summan av eget kapital och minoritetsintressen i koncernföretag i procent av balansomslutningen.

EK (77299) + min (1057) / 183 040 = 0,42808 = 42,8%

Soliditet IFRS exkl. ias 39 2004 (43,8%) EK (81502) / 186 186 = 0,4377

Soliditet ÅRL 2004 + IAS 39

Denna beräkning är gjord med uppgifter enligt årsredovisningslagen, inklusive IAS 39.

Eget kapital år 2004 + minoritetsintresse + IAS 39 genom företagets balansomslutning + IAS 39.

EK (77299 + 1489) + min (1057) / 183 040 + 3890 = 0,4271 = 42,7%

(31)

Soliditet IFRS + IAS 39 2004

IAS 39 påverkan på eget kapital = 1489 IAS 39 påverkan på balansomslutning = 3890

Eget kapital år 2004 + minoritetsintresse + IAS 39 genom företagets balansomslutning + IAS 39

EK (82991) / 190 076 = 0,4366 = 43,7%