• No results found

Sammanträde med landstings styrelsens utskott för tillväxt och regionplanering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sammanträde med landstings styrelsens utskott för tillväxt och regionplanering "

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Stockholms läns landsting

1(6) Landstingsstyrelsen

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet

PROTOKOLL 2013-10-24

LS 1301-0018 Nr 6/2013 Kl. 15.00 - 16.30 49 - 56

Sammanträde med landstings styrelsens utskott för tillväxt och regionplanering

Datum för justering: 2013-10-31 Datum för justering § 52: 2013-10-24 Datum för anslag: 2013-11-01

Datum för anslag § 52: 2013-10-25

^ / . ^

Charlotte Broberg Nanna Wikholm

Plats Skärgårdssalen, landstingshuset Närvarande ledamöter

Charlotte Broberg (M) Nanna Wikholm (S) Gustav Hemming (C) Erika Ullberg (S)

Ersättare

Natasha Ringblom (M) tjg Rickard Wessman (M) tjg Paul Lindquist (M) tjg §52-53

Hans Åberg (FP) tjg § 49-51, § 54"56 Johan Sjölander (S) tjg

Sverre Launy (V) tjg

Ej närvarande ledamöter Lärs-Erik Salminen (M) Lennart Kalderén (M) Anders Lönnberg (S)

Raymond Wigg (MP)

Ersättare

Malin Appelgren (KD) Dag Larsson (S) NilsVikmång (S)

Närvarande politiska tjänstemän Jeppe Calom

Gustaf Amander Kathrin Österlund

Närvarande tjänstemän Peter Haglund

Börje Wredén Fredrik Meurman Pia Eliasson Jan Lindquist

Agneta Marmestrand Ruud Ulrika Palm

(2)

tockholms läns landsting

PROTOKOLL 2013-10-24

LS 1301-0018 Nr 6/2013

§ 4 9

Justerare och justeringsdag

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade

att utse Nanna Wikholm att jämte ordföranden justera dagens protokoll, samt

att justering äger rum torsdagen den 31 oktober ld. 15.00

§ 5 0

Anmälningsärenden

a) Förteckning 2013-10-10 över inkomna ärenden till Tillväxt, miljö och regionplanering under tiden 2013-09-04 - 2013-10-07

Utsänds

b) Beslut fattade med stöd av delegation

Förteckning 2013-08-29 bidrag ur miljöanslaget Utsänds

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade att lägga anmälningsärendena till handlingarna.

2013 års uppföljning av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010

LS 1301-0094 Beslutsunderlag:

Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2013-10-01 2013 års uppföljning av RUFS 2010

Ärendet har behandlats i Miljö- och skärgårdsberedningen 2013-10-15.

Följande yrkanden framställdes

§ 5 1

(3)

tockholms läns landsting

3(6) PROTOKOLL LS 1301-0018 2013-10-24 Nr 6/2013

dels av ordföranden m fl att utskottet i enlighet med förvaltningens förslag beslutar föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna 2013 års uppföljning av den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010,

dels av S-ledamöterna med instämmande av tjänstgörande V-ersättaren att utskottet beslutar i enlighet med bilaga 1.

Propositioner om bifall till yrkandena ställdes.

Ordföranden fann propositionen om bifall till sitt m fls yrkande med övervägande ja besvarad.

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade sålunda i enlighet med förvaltningens förslag

au föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna 2013 års uppföljning av den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010.

S-ledamöterna och tjänstgörande V-ersättaren anmälde reservation till förmån för sitt yrkande.

Tjänstgörande V-ersättaren anmälde särskilt uttalande, bilaga 2.

§ 5 2

Förslag till program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands- Bro

LS 1307-0943 Beslutsunderlag:

Förvaltningens tjänsteutlåtande 2013-10-01 Förslag till yttrande 2013-10-01

Ärendet behandlades i Miljö- och skärgårdsberedningen 2013-10-15 Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade i enlighet med förvaltningens förslag

att avge yttrande över program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro i enlighet med bilaga 3.

(4)

ttodriiolrns läns landsting

PROTOKOLL 2013-10-24

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Hans Åberg (FP) hade anmält jäv och deltog inte i behandlingen av ärendet.

§ 5 3

Yttrande över Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för kommunerna Järfälla, Sigtuna, Nynäshamn, Upplands Väsby och Upplands-Bro

LS 1306-0780, 1306-0781, 1306-0782, 1306-0783, 1306-0784 Beslutsunderlag:

Förvaltningens tjänsteutlåtande 2013-09-23 Förslag till yttrande 2013-09-23

Kartor med förslag till utvidgat strandskydd i respektive kommun Ärendet behandlades i Miljö- och skärgårdsberedningen 2013-10-15 Följande yrkanden framställdes

dels av ordföranden m fl att utskottet beslutar att avge yttrande över Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby i enlighet med bilaga 4,

dels av S-ledamöterna och tjänstgörande V-ersättaren att utskottet beslutar i enlighet med förvaltningens förslag bilaga 5.

Propositioner om bifall till yrkandena ställdes.

Ordföranden fann propositionen om bifall till sitt m fls yrkande med övervägande ja besvarad.

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade sålunda

att avge yttrande över Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby i enlighet med bilaga 4.

Tjänstgörande V-ersättaren anmälde reservation till förmån för sitt yrkande samt särskilt uttalande, bilaga 6.

(5)

5(6) PROTOKOLL

2013-10-24

Hans Åberg (FP) hade anmält jäv och deltog inte i behandlingen av ärendet.

§ 5 4

Delbetänkandet Samordnade bullerregler för att underlätta

bostadsbyggandet (SOU 2013:57) samt slutbetänkandet Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67)

LS 1309-1113 Beslutsunderlag:

Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 9 oktober 2013 Förslag till yttrande den 9 oktober 2013

Sammanfattning av delbetänkande Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57)

Sanunanfattning av slutbetänkande Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67)

Följande yrkanden framställdes

dels av ordföranden m f l med instämmande av S-ledamöterna att utskottet beslutar att föreslå landstingsstyrelsen avge yttrande över delbetänkande Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) samt slutbetänkande Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67) i enlighet med bilaga 7,

dels av tjänstgörande V-ersättaren att utskottet beslutar i enlighet med förvaltningens förslag bilaga 8.

Propositioner om bifall till yrkandena ställdes.

Ordföranden fann propositionen om bifall till sitt m fls yrkande med övervägande ja besvarad.

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade sålunda att föreslå landstingsstyrelsen avge yttrande över delbetänkande

Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) samt slutbetänkande Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67) i enlighet med bilaga 7.

Tjänstgörande V-ersättaren anmälde reservation till förmån för sitt yrkande.

LS 1301-0018 Nr 6/2013

(6)

6(6) PROTOKOLL LS 1301-0018 2013-10-24 Nr 6/2013

3 55

Lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar

LS 1309-1162 Beslutsunderlag:

Förvaltningens tjänsteutlåtande 2013-10-03 Förslag till yttrande 2013-10-03

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade i enlighet med förvaltningens förslag

att som yttrande över lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar överlämna förvaltningens förslag till yttrande, bilaga o.

§ 5 6

Information

Peter Haglund infonnerade om remissarbetet om aktualitetsbedömning av RUFS 2010, samt om ärenden vid kommande sammanträde. Utskottets sammanträde den 6/2 2014 planeras som ett heldagssammanträde.

Jonas Örtquist, länsstyrelsen, informerade om Regionalfondsprogrammet Stockholm och fortsatt process.

Börje Wredén informerade om rapporterna En ny ekonomisk geografi och Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige - Scenarier för kommuner och tätorter till år 2050.

Vid protokollet

0

(7)

Stockholms läns landsting

SOCIALDEMOKRATERNA FÖRSLAG T I L L BESLUT Bilaga 1 1(1) 2013-10-24 LS 1301-0094

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet, ärende 3

2013 års uppföljning av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregion- en, RUFS 2010

Socialdemokraterna föreslår Tillväxt- och regionplaneringsutskottet besluta att godkänna 2013 års uppföljning av den regionala utvecklingsplanen,

RUFS 2010, samt

att uppdra åt förvaltningen att skyndsamt återkomma till utskottet med förslag på aktiva åtgärder som kan bryta den negativa utvecklingen inom flera av de utpekade områdena men med särskilt fokus på den låga takten för bostadsbyggande samt kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna.

Vår region har många styrkor. Uppföljningen visar att vi gör allt för lite för att vårda dessa. På sikt hotar det vår position som tillväxtmotor.

Transportsektorns utsläpp och energianvändning samt ungdomars inträde på arbets- marknaden utvecklas inte som önskat och de regionala skillnaderna i upplevelse av trygghet och anknytning till arbetsmarknaden minskar inte. Mest oroande är den mycket låga byggtakten och det faktum att koUektivtrafikandelen av de motoriserade resorna inte ökar i önskvärd takt. Bristen på aktivt arbete för att lösa framtidens ut- maningar gör att vi står dåligt rustade inför framtiden.

Den havererade bostadsmarknaden utgör ett hot för Stockholms jobbtillväxt. Han- delskammaren har visat att unga funderar på att söka sig bort från vår region för att bostadsfrågan upplevs som ett sådant hinder. Bostadsbristen gör det dessutom svå- rare för företag att rekrytera och våra lärosäten får sämre möjligheter att attrahera de duktigaste studenterna och forskarna. Det är en ohållbar utveckling.

Frågan om utbyggd kollektivtrafik och fler bostäder hänger ihop. Genom högre grad av samplanering och krav på bostadsbyggande kan landstinget bidra till en positiv utveckling. Ändå händer inget. Det vilar ett tungt ansvar för detta på den styrande majoriteten.

Uppföljningen är så pass alarmerande att åtgärder genast behöver sättas in för att bryta den negativa utvecklingen. Förvaltningen besitter en hög kompetens och har med säkerhet flera förslag på åtgärder som med viss resursförstärkning skulle kunna genomföras i närtid.

(8)

Stockholms läns landsting

SÄRSKILT UTTALANDE Tillväxt- och regionplaneringsutskottet

VÄNSTERPARTIET

2013-10-24 Bilaga 2

LS 1301-0094 Ärende 3

2013 års uppföljning av regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010

Årets uppföljning av RUFS 2010 konstaterar att läget i regionen är relativt bra och att utvecklingen går i rätt riktning inom flera områden. Men uppföljningen lyfter också fram ett antal områden med negativ utveckling som oroar.

Transportsektorns ökade utsläpp av växthusgaser är ett sådant område, likaså avsaknaden av insatser för att öka kollektivtrafikens andel av resandet. Här framhåller uppföljningen trängselskatten, vilken har visat sig vara ett effektivt verktyg som ökat det kollektiva resandet. För att vidareutvecklas behöver trängselskatten bl.a. differentieras för tider och platser där trängseln är som störst. Överskottet från trängselskatten ska tillfalla regionen och, i enlighet med resultatet från folkomröstningen 2006, gå till utbyggnad av kollektivtrafik. Inte låsas till finansiering av motorvägen Förbifart Stockholm i 40 år framöver.

Vidare behövs insatser för att öka attraktiviteten i kollektivtrafiken. Enhetstaxa bör införas och det komplicerade och orättvisa zonsystemet avskaffas. För att kollektivtrafiken ska vara välkomnande behöver de höga glasdörrspärrarna ersättas med öppna spärrlinjer, samordningen förbättras för smidigare byten mellan trafikslag och alla fordon ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning.

(9)

Landstingsstyrelsen

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet

BILAGA 3

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2013-10-01

1(2) Bilaga 3 LS 1307-0943

Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen 196 81 Kungsängen

Yttrande över Förslag till program för

översiktplanering av landsbygden i Upplands-Bro

Inledning

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet är övervägande positivt till det förslag till program för översiktplanering av landsbygden som Upplands- Bro kommun har arbetat fram. Förslaget ligger huvudsakligen i linje med de inriktningar för landsbygden som redovisas i RUFS 2010.1 fortsatt arbete finns det dock vissa förtydliganden som bör göras, för att inriktningarna skall kunna ge det strategiska stöd i planeringen som eftersträvas.

Programförslagets struktur

Förslaget till program för landsbygdens utveckling är väl strukturerat och de fyra tematiska områdena bedöms täcka de frågor som behöver hanteras genom förtydligande strategier. Det är också positivt att även ta ett

geografiskt grepp där de olika kommundelarnas karaktäristika ligger till grund för kommunens bedömningar av lämplig utveckling. Utskottet stödjer en tydlig redovisning av vad som skiljer tätortsnära och övrig landsbygd åt.

Regionala och mellanlcommunala frågor

I samband med arbetet med den kommuntäckande översiktplanen uttalade utskottet farhågor kring konsekvenserna för den regionalt viktiga

Görvälnkilen i samband med att kommunen utökade

tätortsavgränsningarna. Utskottet vill även här påtala behovet av att belysa konsekvenserna för den utpekade regionalt viktiga grönstrukturen i

samband med strategier för utveckling av landsbygden. I den

samrådsversion som kommer arbetas fram är det angeläget att redovisa ett förhållningssätt till byggande på landsbygden som inte fragmentiserar den övergripande regionala strukturen.

(10)

Stockholms läns landsting

2(2)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 3 2013-10-01 LS 1307-0943

Kommunen lyfter fram bland annat kollektivtrafikförsörjnmg och den regionala grönkilen Görvälnkilen som mellankommunala frågor i programmet, vilket är positivt. Ett förhållningssätt till hur de

mellankommunala frågorna skall värnas och utvecklas bör redovisas i kommande samrådshandling.

Utskottet instämmer i att de tysta områden som pekas ut i RUFS 2010 måste redovisas och uppmärksammas i den fortsatta planeringen. Även ett förhållningssätt till dessa bör beskrivas.

Bebyggelse- och infrastruktur

Det är positivt att kommunen förordar att ny bebyggelse i första hand skall tillkomma i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper och i närhet till kollektivtrafikförsörjda stråk. Förslaget att definiera och särskilja vad som är tätortsnära landsbygd och vad de områdena behöver stöds av utskottet.

Det behöver dock förtydligas i kommunens kommande arbete vad ovan beskrivna strukturer och avgränsningar medför för olika

planeringsstrategier.

Det är däremot mer tveksamt huruvida just utveckling av bebyggelsen i strandnära lägen kan ge positiva sysselsättningseffekter, vilket uttalas i programmet. Det finns många potentiella intressekonflikter i just

strandnära lägen och en analys av var och i vilken omfattning det eventuellt är lämpligt, samt konsekvenser, bör belysas i kommande arbete. Också i strandnära lägen bör en sammanhållen bebyggelsestruktur eftersträvas.

Utskottet vill framhålla betydelsen av en orörd strandzon, inte bara för rekreation och friluftsliv, utan också för att kunna upprätthålla och förbättra vattenkvaliteten i Mälaren. I det sammanhanget understryker också utskottet betydelsen av en långsiktigt hållbar strategi för VA- hantering i landsbygdsområdena. Kommunen pekar ut VA-systemen som en dimensionerande faletor och det är viktigt att dess utbyggnad sätts i relation till den eventuella bebyggelseutveckling som föreslås i

landsbygdsområdena.

(11)

FÖRSLAG T I L L B E S L U T Bilaga 4 2013-10-24

L S 1306 -0780, L S 1306 -0781 L S 1306 -0782, L S 1306 -0783 L S 1306 -0784

1(2)

Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för kommunerna Järfälla, Nynäs- hamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslås besluta:

Att avge yttrande över Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upp- lands Väsby i enlighet med bilaga 5.

Att därutöver anföra enligt nedanstående.

Stockholms läns landsting har som regionplaneorgan ett ansvar att se till hela länets utveckling. I en växande storstadsregion som Stockholm är det viktigt att värna och skydda de grön och blå värden som gör Stockliolmsregionen attraktiv och samtidigt skapa nya möjligheter för fler stockholmare. Både när det gäller infrastruktur och bostäder men även när det gäller arbetstillfällen och företag.

Under sommaren 2009 trädde ny lagstiftning kring strandskyddet i kraft. Syftet var att se över rådande strandskydd på både lokal och regional nivå och hitta en bättre tillämpning. Grundbulten är att de mest skyddsvärda områdena med högt exploate- ringstryck kan få ett förstärkt skydd samtidigt som nya regler möjliggör för kommu- ner att skapa attraktiva boendemiljöer i strandnära lägen. Länsstyrelsen i Stockholm har sedermera fått i uppdrag av regeringen att utifrån den nya lagstiftningen göra nya bedömningar kring strandskyddets tillämpning i Stockholms län.

Stockholm upplever idag en bostadsbrist, och efterfrågan på attraktiv mark för att bygga bostäder på är högt. Mark i anslutning till vatten är ofta eftertraktad men på grund av strandskyddet är möjligheterna för länets kommuner att bygga i strandnära lägen ytterst begränsade. Många kommuner med långa och flikiga strandlinjer upple- ver att det är svårt att hitta mark som är byggbar överhuvudtaget.

Det kan i vissa fall finnas möjligheter att bygga i vattennära områden och samtidigt förstärka både de ekologiska värdena och allmänhetens tillgänglighet. En sådan an- sats visar TMR:s rapporter kring gröna samband och tät byggnation med utvecklade gröna värden. Därför är det angeläget med en metod- och kunskapsutveckling kring kompensatoriska åtgärder.

För stockholmsregionens fortsatta tillväxt är det viktigt att kunna begränsa strand- skyddet och dess tillämpning för att möjliggöra ökad bostadsbebyggelse där så är lämpligt samtidigt som skyddet förstärks i områden med högt ekologisk skyddsvärde.

På så sätt kan vi skapa en attraktiv storstadsregion med starka gröna och blå struk-

Stockholms läns landsting

Moderata Samlingspartiet Kristdemokraterna

Centerpartiet

(12)

Stockholms läns landsting

2013-10-24 2(2)

turer som både inrymmer levande skärgårdssamhällen, landsbygd och storstad, vilket är i linje med regionplanens inriktning att skapa goda utvecklingsmöjligheter i länet.

Det handlar om att exempelvis kombinera ett starkt skydd förorörd skärgårdsnatur med möjligheten till utveckling i ösamhällen med bofast befolkning.

I förslag till beslut om utökat strandskydd för kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands-Väsby finns i ett fall starka synpunkter från kommunen. Upplands-Bro kommun menar att "Länsstyrelsens förslag i praktiken innebär att 300 meters strandskydd är normalfallet" och efterfrågar en prövning och motivering av utvidgat strandskydd i "de enskilda fallen" En prövning och moti- vering av förslag till utvidgat strandskydd i dess olika delar är enligt utskottets me- ning högst rimlig. En kommun som Upplands-Bro och även många andra kommuner i Stockholms län har långa strandlinjer, vilket i flera kommuner i Stockholms län innebär en orimligt ensidig avvägning mellan olika samhällsintressen och en långt- gående inskränkning i det kommunala planeringsansvaret.

Det är oklart huruvida de förslag kring strandskydd som nu föreslås av länsstyrelsen innebär en ökning eller minskning av andelen och till ytan strandskyddad mark i Stockholms län. Om det saknas en verklig överblick över det samlade strand- och naturskyddet i vårt län är det anmärkningsvärt och riskerar i praktiken kvaliteten i våra gröna och blå strukturer.

(13)

tockholms läns landsting

Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE

Tillväxt, miljö och regionplanering 2013-09-23 LS 1306-0780 LS 1306-0781 LS 1306-0782 LS 1306-0783 LS 1306-0784 Handläggare: Kim Örtenblad

Landstingsstyrelsen Tillväxt och

regionplaneringsutskottet

Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby

Ärendebesluuvning

Länsstyrelsen i Stocldiolms län har remitterat förslag till beslut om utvidgat strandskydd för fem av länets kommuner: Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby. De fem remisserna hanteras samlat i ett tjänsteutlåtande respektive yttrande.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande 2013-09-23 Bilaga 1: Förslag till yttrande 2013-09-23

Bilaga 2: Kartor med förslag till utvidgat strandskydd i respektive kommun I remissen ingår förslag till beslut om utvidgat strandskydd för de berörda kommunerna, kartbilagor och områdesbeskrivningar.

http://\\^^^^lanssUTelsen.se/stocMlolm/sv/om-lansstvrelsen/kungorelsel'- och-delghmingar/kungorelser-ovriga/Pages/utvidgat-strandskvdd.aspx Ärendets beredning

Miljö- och skärgårdsberedningen behandlar ärendet vid sitt sammanträde 2013-10-15.

Förvaltningen/TMR ingår i en rådgivande referensgrupp som är knuten till översynen av det utvidgade strandskyddet i länet och har genom denna löpande dialog med Länsstyrelsen.

Förslag till beslut

Tillväxt och regionplaneringsutskottet föreslås besluta

(14)

Stockholms läns landsting

2(5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2013-09-23 LS 1306-0780 LS 1306-0781 LS 1306-0782 LS 1306-0783 LS 1306-0784 att avge yttrande över Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för

kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby i enighet med bilaga i .

Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning

Länsstyrelsen genomför, i dialog med bland annat berörda kommuner, en översyn av områden med utvidgat strandskydd, dvs. upp till 300 m från strandlinjen. Nya beslut oin utvidgat strandskydd måste fattas senast 2014.

Därvid ska skälen för utvidgningarna Idargöras utifrån strandskyddets båda syften. Förvaltningen/TMR har jämfört Länsstyrelsens förslag om utvidgat strandskydd med RUFS 2010. Jämförelsen visar inte på några kollisioner mellan Länsstyrelsens förslag till utökat strandskydd och föreslagen markanvändning enligt RUFS 2010.

Bakgrund

Strandskyddet, som regleras genom bestämmelser i Miljöbalken (MB), har två syften: Att trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur och växter. Strandskyddet kan omfatta både land- och vattenområden. Generellt gäller strandskydd inom 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen har möjlighet att utvidga strandskyddet upp till 300 meter (7 kap 14 § MB).

Lagstiftningen för strandskyddet förändrades år 2009 (proposition 2008/09:119 " Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden"). Läns- styrelsen fick i samband med detta regeringens uppdrag att se över de områden som omfattas av utvidgat strandskydd. Översynen förväntas leda till att motiven till varför utvidgat strandskydd gäller för ett område klar- görs samt för att få en bättre anpassnmg till strandskyddets båda syften. De beslut som idag finns för länet har inte reviderats, trots att strandskyddet kompletterades med ett andra syfte (växt- och djurlivet) år 1994.

Idag omfattas enligt Länsstyrelsen de flesta obebyggda eller glest bebyggda delarna av länets kust- och skärgårdsområden samt Mälarstranden av utvidgat strandskydd på land. Kring ett antal sjöar och några vattendrag gäller också utvidgat strandskydd. Endast några av länets vattenområden omfattas av utvidgat strandskydd, exempelvis vissa områden längs Upplands-Bro kommuns mälarstrand.

(15)

3(5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2013-09-23 LS 1306-0780 LS 1306-0781 LS 1306-0782 LS 1306-0783 LS 1306-0784 Länsstyrelsen måste fatta beslut " i det enskilda fallet" om utvidgat strand-

skydd ska gälla. För områden där nya beslut inte fattas, upphör det utvid- gade strandslcyddet att gälla efter sista december 2014. För dessa områden kvarstår dock reglerna om generellt strandskydd om 100 meter.

De nuvarande, inte sällan bristfälligt motiverade, besluten kommer att ersättas av nya beslut kommunvis. Det ska framgå att det finns ett tydligt och långsiktigt behov av utvidgat strandskydd för respektive område.

Vidare ska besluten motiveras utifrån strandskyddets båda syften.

Utgångspunkten för översynen i Stockliolms län är enligt Länsstyrelsen att se över de områden som redan idag omfattas av utvidgat strandskydd. En analys görs om det är befogat att behålla det utvidgade strandskyddet eller inte. I vissa fall kan även nya land- och vattenområden komma att ingå i analysen, bland annat efter önskemål från kommuner.

Områden som omfattas av detaljplan enligt plan- och bygglagen (PBL) ingår i normalfallet inte i Länsstyrelsens analys. Endast om någon detaljplan med gällande utvidgat strandskydd särskilt har

uppmärksammats har den ingått i analysen. Detta betyder att utvidgat strandskydd inom detaljplaner som inte omfattas av nytt beslut om utvidgning, förfaller efter den 31 december 2014, i enighet med

övergångsbestämmelserna i punkt 3 till lagen (2009:532) om ändring i lagen om miljöbalken. Dock kvarstår reglerna om generellt strandskydd om 100 meter.

Länsstyrelsen för löpande dialog med länets kommuner, liksom med berörda sakägare och organisationer. Kommunernas har delats in i följande fem grupper:

2013, remisstider inom 7>arantes 20i4> remisstider inom parantes

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5

(jan-apr) (jun-okt) (nov-feb) (feb-apr) (apr-jun)

Värmdö Nynäshamn Norrtälje Österåker Haninge

Nacka Järfälla Ekerö Vallentuna Tyresö

Stockholm Upplands-Bro Salem Täby Lidingö

Nykvarn Upplands Väsby Botkyrka Sollentuna Danderyd

Södertälje Sigtuna Huddinge Solna Vaxholm

Flera remisser, där övriga kommuner i länet behandlas, kommer alltså att följa. De nu aktuella kommunerna utgör den andra gruppen av fem.

Yttrande över förslag till utvidgat strandskydd för kommungrupp 1

(16)

JL

4(5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-23

bestående av Nacka, Nykvarn, Stockholm, Södertälje och Värmdö avgavs i Tillväxt- och regionplaneringsutskottet 2013-04-25.

Överväganden

Strändernas betydelse för regionens attraktivitet uppmärksammas både i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, och Delregional utvecklings- plan för Stockholms kust och skärgård (Rapport 15:2008). Bland annat framhålls behovet av mellankommunalt samarbete för att identifiera områden med särskilt stora upplevelsevärden. Allmänheten bör få bättre tillgång till vatten och.stränder och badplatser, strandstråk, bryggor, gästhamnar med mera behöver utvecklas och göras tillgängliga.

Förvaltningen/TMR har granskat de områden som Länsstyrelsen föreslår ska omfattas av utvidgat strandskydd. Bortsett från hur strandskyddet inom detaljplanelagt område kommer att förändras då gällande beslut om

utvidgat strandslcydd automatiskt förfaller till 100 meter efter den 31 december 2014, innebär Länsstyrelsens förslag till beslut om utvidgat strandslcydd i rubricerade kommuner mindre justeringar av det utvidgade strandskyddet på land. I vattenområden innebär förslaget till beslut vissa förändringar då alla rubricerade kommuner omfattas av justeringar av utvidgat strandslcydd i vatten.

Förvaltningens/TMR:s granskning har skett med utgångspunkt i den regionala utvecklingsplanens ställningstaganden om stadsbygdens

långsiktiga utveckling. Den sammanfattas i RUFS 2010 av plankartan med tillhörande planbeskiivning:

http://m^.tinr.sll.se/Global/rufs20io/kartor/kap.^/karta4Q Plankarta 1.

pdf.

Granskning visar att det inte finns några konflikter mellan Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandslcydd i Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands- Bro och Upplands Väsby och de ställningstaganden om långsiktig utvekling som återfinns i RUFS 2010.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet Inte relevant i ärendet.

Miljökonsekvenser av beslutet

LS 1306-0780 LS 1306-0781 LS 1306-0782 LS 1306-0783 LS 1306-0784

I X I Miljökonsekvensbedömning är ej relevant i detta ärende.

! I Miljökonsekvensbedömningen finns att läsa i särskild bilaga.

(17)

Stockholms läns IaneMi&i<

5 ( 5 )

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2013-09-23 LS 1306-0780 LS 1306-0781 LS 1306-0782 LS 1306-0783 LS 1306-0784

Peter Haglund

Direktör SLL Tillväxt, miljö och regionplanering

Kim Örtenblad Regionplanerare

(18)

läi Landstingsstyrelsen

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2013-09-23

Länsstyrelsen i Stockholms län Box 220 67

104 22 Stockholm

Yttrande över Förslag till beslut om utvidgat

strandslcydd för kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby

Inledning

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet välkomnar den nu pågående över- synen av vilka områden som ska omfattas av utvidgat strandslcydd, samt att Länsstyrelsen avser att tydliggöra grunderna för detta. Stränderna har stor betydelse för regionens attraktionskraft. Mot denna bakgrund är det viktigt att strand- och vattenområdenas värden och funktioner, både för naturvår- den och för möjligheterna till rekreation och friluftliv, klargörs långsiktigt som underlag för planering och beslut. Utskottet vill i sammanhanget även påtala strändernas stora betydelse för god vattenkvalitet.

Generella synpunkter

Länsstyrelsens genomgång och analys är ambitiöst upplagd och innefattar dialog i flera steg med kommunerna. Länsstyrelsen har även tillhandahållit de GIS-skikt som möjliggjort jämförelsen med regionala ställningstaganden i RUFS 2010. Huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler för

verksamheter bör tillkomma i områden som i RUFS 2010 redovisas som stadsbygd med utvecklingspotential, vilket särskilt motiveras av det goda kollekti\4xafiknära läget. Stadsutvecklingen bör i dessa områden stimuleras så att stadsmiljön blir sammanhängande och tät, med blandade funktioner och varierande urbana kvaliteter för olika grupper. Särskilt i regionens centrala delar bör bebyggelsetätheten vara hög. Dessa områden bör även ha god tillgång till grönstruktur och stränder. För de regionala stadskärnorna gäller ovanstående i ännu högre grad, dvs. den höga tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet ska värnas och marken omkring stationerna bör användas för stadsbebyggelse med mycket hög täthet.

De regionala avvägningar av olika intressens markanspråk, som RUFS 2010 redovisar resultatet av, är principiella och långsiktiga. Den slutliga avväg- ningen görs i efterföljande beslut, huvudsakligen på kommunal nivå. En jämförelse av remissförslaget med RUFS 2010 visar inte några "krockar"

mellan föreslagna områden för utvidgat strandskydd och den regionala

1(2) LS 1306-0780 LS 1306-0781 LS 1306-0782 LS 1306-0783 LS 1306-0784

0

(19)

2(2) FÖRSLAG TILL YTTRANDE

2013-09-23 LS 1306-0780 LS 1306-0781 LS 1306-0782 LS 1306-0783 LS 1306-0784 utvecklingsplanens ställningstaganden om stadsbygdens långsiktiga

utveckling.

Områdesbeskrivningarna

Strandskyddet har två syften: att långsiktigt säkerställa förutsättningar för allmänhetens friluftsliv respektive att tiygga livsmiljöer för växt- och djurliv. Det är positivt att Länsstyrelsen för in olika perspektiv och belyser dessa områden utifrån olika tillgängliga underlag.

Det framgår av remissmaterialet att områdesbeskrivningarna hör till besluten. Detta bör ytterligare förtydligas, samt att

områdesbeslowningärna tydligare bör kopplas till bedömningsgrunderna.

En principiell fråga är vilka underlag som ska tas med i beskrivningarna och därmed också vilken aktualitet som beskrivningarna kommer att ha.

Kommuners översiktplaner citeras i beskrivningarna, dock utan att skilja på underlag och ställningstaganden, vilket vore önskvärt.

På samma sätt borde man även, uttryckligen, kunna hänvisa till RUFS 2010.1 de föreslagna beslaivningarna nämns exempelvis de gröna kilarna, värdekärnorna och de svaga sambanden utan att RUFS nämns, och utan att RUFS nämns i källförteckningen. Det är vidare olyckligt med hänvisningar av typen "Enligt TMR (Landstingets Tillväxt, Miljö och Regionplanering) ger landskapet inom flera delar av delområdets strandområden goda förutsättningar för höga upplevelsevärden". Istället bör en ski-iftlig källa anges och listas i källförteckningen.

I områdesbeskrivningen som hör till Nynäshamns kommun hänvisas bland annat till svaga samband i den regionala strukturen. Här bör man skilja på lokala svaga samband, vilka är utpekade i kommunens översiktsplan, och regionala svaga samband som lyfts fram i RUFS 2010. Samma sak gäller generellt för de gröna kilar och värdekärnor som beskrivningen knyter an till, dar det ibland felaktigt hänvisas till den regionala grönstrukturen. Där det korrekt hänvisas till den regionala strukturen bör också RUFS 2010 anges som källa.

(20)

Järfälla, översyn strandskydd Bilaga 2 till tjänsteutlåtande Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands

| Väsby, 2013-09-23, Dnr LS 1306-0780, LS 1306-0781, LS 1306-0782, LS 1306-0783, LS 1306-0784.

(21)
(22)

Sigtuna, översyn strandskydd

(4)

;• . '4 . i .

A s ^ v v n u U H i n i m m j i - -

j | \ o 1,5 " 3 km-

Lånsstyrelsensförslag till avgränsning av det utvidgade strandskyddet 300 m

Utvidgat strandskydd Bebyggelse enligt RUFS 2010

<S> Regionalstadskäma Régiönal stadsbygd med utvecklingspotential Bakgrundsinformation enligt Plankarta RUFS 2010

=PlL

Stockholms läns landsting

Tillväxt,, miljö och regionplanering

(23)

Lånsstyrelsensförslag till avgränsning av det utvidgade strandskyddet 300 m Y/Å Utvidgat strandskydd

Bebyggelse enligt RUFS 2010 O Regional.stadskärna

^ Regional stadsbygd med utvecklingspotential Bakgrundsinformation enligt Plankarta RUFS 2010

ål

Stockholms läns landsting

Tillväxt, miljö och regionplanering

(24)
(25)

Stockholms läns landsting

SÄRSKILT UTTALANDE Tillväxt- och regionplaneringsutskottet

VÄNSTERPARTIET

2013-10-24 Bilaga 6

LS 1306-0780 LS 1306-0781 LS 1306-0782 LS 1306-0783 LS 1306-0784

Ärende 5

Yttrande över Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för kommunerna Järfälla, Nynäshamn, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby

Den biologiska mångfalden är som rikast just i strandzonen. Därför bör den undantas från alla former av exploatering eller andra ingrepp som stör den naturliga gränslinjen mellan land och hav. Vänsterpartiet stödjer visserligen intentionen i RUFS att bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen, men det får inte ske på bekostnad av väsentliga miljövärden. Vi anser därför att det utökade strandskyddet ska behållas för utpekade ej exploaterade områden.

(26)

Stockholms läns landsting

1(6)

Landstingsstyrelsen FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2013-10-09

Diarienummer LS 1309-1113

Regeringskansliet Socialdepartementet Anders Lönnberg

s.reqistrator@reqerinaskansliet.se s.pbb@reqeringskansliet.se S2013/5977/PBB

Delbetänkandet Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) samt

slutbetänkandet Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67)

Inledning

Betänkandena har utsänts från Socialdepartementet med remisstid till 11 november 2014. Yttrandet är ett samordnat svar för landstinget, utifrån landstingets roll som regionplaneorgan och som ansvarig för

kollektivtrafiken i Stockliolms län samt med uppdraget att bidra till en god och jämlik hälsa för befolkningen i Stockliolms län.

Synpimkter

Landstinget utgår, vad gäller mark- och vattenanvändning i

Stockholmsregionen, från den regionala iitvecidingsplanen RUFS 2010 som antogs av landstingsfullmäktige 2010. För att underlätta att den

bebyggelsestruktur som RUFS 2010 pekar ut kan genomföras anser landstingsstyrelsen att det är viktigt att frågor om hur nya bostäder kan tillkomma i täta lägen klargörs. Verktyg som minskar konflikter mellan kollektivtrafik och boendemiljöer, särskilt i stationsnära lägen, är därför välkomna. Förtätning av städer och tätorter är nödvändigt eftersom det underlättar för att planera och driva en högklassig kollektivtrafik, minskar markutnyttjandet och leder till färre bilresor, vilket i förlängningen minskar påverkan på miljö och buller i ett regionalt perspektiv, även om det lokalt kan leda till ökade värden. Utgångspunkten bör vara att bostäder är viktiga i stadsmiljöer och att man därför måste hitta vägar för att lösa de

målkonflikter som alltid kommer att uppstå. Det måste också finnas en rimlig balans mellan det faktum att befintliga bostadsmiljöer redan är utsatta för buller och annan påverkan från stadens aktiviteter och att ny bebyggelse utsätts för krav som ibland är omöjliga att uppnå i dagens miljöer. Landstingsstyrelsen ser därför i stort positivt på förslagen i betänkandet.

(27)

tockholms läns landsting

2(6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE

2013-10-09

Diarienummer LS 1309-1113

Landstingsstyrelsen ställer sig särskilt positiv till:

e Att ansträngningar har gjorts för att se över och ensa plan- och bygglagstiftningen (PBL 2010:900) och miljöbalken (MB 1998:808), och att samordna tillämpningen av lagstiftningen i de allmänna råd som Boverket och Naturvårdsverket tar fram. Tydlighet i regelverket behövs så att olika tolkningar undviks.

• Att buller från olika typer av verksamheter (trafik på väg och trafik inom industriområde) får samma regelverk är bra ur planeringssynpunlct. Det bör i princip vara effekten av bullret snarare än ursprunget som är utgångspunkt för hur gränsvärden sätts. Samtidigt är det svårt att jämställa olika typer av buller eftersom de har olika inverkan på hälsan.

När det gäller vissa typer av buller kan till exempel antalet händelser över en viss ljudnivå vara mer relevant att begränsa än enbart de ekvivalenta nivåerna. Detta behöver förtydligas i vägledningar så att det inte uppstår problem vid tillsyn i efterhand.

o Att vikten av att reglera buller ur ett hälsoperspektiv tydliggörs, både ur ett individperspektiv, eftersom alla invånare har rätt att bo i bostäder där inte hälsorisker kan uppstå, och ur ett samhällsperspektiv, eftersom invånare som utsätts för hälsorisker presterar sämre och behöver mer vård.

« Att det inte införs regler om undantag för flygbuller som bygger på principen om bebyggelse som avskärmar bullret då detta i de flesta fall inte är möjligt.

• Att det införs ett riktvärde som innebär att flygbuller utomhus inte får överstiga 55 dB(A) FBN.

» Att förslagen i utredningen syftar till att underlätta att bygga bostäder i befintliga miljöer som har god tillgång till kollektivtrafik och urbana kvaliteter och även att göra det möjligt att bygga bostäder för studenter och unga i täta stadsmiljöer, vilket i sin tur kan bidra till ett varierat bostadsutbud och mer underlag för service och kollektivtrafik och i förlängningen till en mer attraktiv stad.

Det finns samtidigt ett antal osäkerheter i förslaget liksom frågor som inte har lyfts i tillräcklig grad. Landstingsstyrelsen ställer sig därför kritisk till:

• Att det finns flera frågor som inte har blivit tillräckligt belysta i betänkandet utifrån rollen som verksamhetsutövare (Stocldiolms läns landsting är kollektivtrafikhuvudman). Det gäller främst depåer, installationer i spåranläggningar och fastigheter.

• Att det, trots utredningens förslag, finns stor risk att en annan

bedömning görs i tillsynsskedet jämfört med planeringsskedet och att detta medför såväl osäkerhet vid planeringen som risk för stora kostnader i efterhand för verksamhetsutövaren.

(28)

Stockholms läns landstin 9

3(6)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2013-10-09

Diarienummer LS 1309-1113

• Att en generös hållning gällande avsteg ska gälla lika överallt oavsett förutsättningar till markåtkomst och till om det kan finnas lämpligare lokalisering av bostäder i närområdet.

• Att det inte tydliggörs att det saknas underlag för vilka

hälsokonsekvenser som kan uppstå om man i utomhusmiljön tillåter de nivåer som betänkandet innebar.

• Gällande flygbuller kan det ur hälsosynpunkt vara motiverat med en uppdelning även mellan kvällstid och dagtid eftersom kvällsperioden är viktig för återhämtning, särskilt för barn som oftast går och lägger sig tidigt. Inget tak har heller satts för den maximala ljudnivån som får överskridas.

« Att utredningen inte tar upp frågan om att minska problemen vid källan, dvs. verka för att utomhusbullret minskar i de täta

stadsmiljöerna. Landstinget arbetar aktivt för att minska buller från kollektivtrafiken både på spår och väg, men upplever att det finns tekniska, ekonomiska och även lagstiftningsmässiga begränsningar för detta. Landstingsstyrelsen anser att den långsiktiga inriktningen bör vara täta stadsmiljöer där man i första hand rör sig till fots, med cykel eller via kollektivtrafik. Staten har här en viktig roll för att driva på utvecklingen genom tydliga och långsiktiga styrmedel och krav för att minska vägtrafiken, liksom för att verka för forskning inom området.

Utvecklade synpunkter för verksamhetsutövningsperspektivet

Det finns stora risker för att bostadsbebyggelse kommer i konflikt med flera av landstingets verksamheter, till exempel kollektivtrafiken, på grund av bullerstörningar. Förutom trafikbuller från spår och buss kan också buller från depåer liksom installationer i spåranläggningar och fastigheter orsaka störningar till omgivningen i form av luftburet buller, stomljud och

vibrationer. Det har visat sig vara mycket kostsamt och tekniskt utmanande att utföra bullerskyddsåtgärder i befintlig bebyggelse jämfört med om de kan göras tidigt i byggskedet. Landstingsstyrelsen vill därför påpeka att det är mycket viktigt med god planering för att motverka denna typ av

konflikter. Bullerfrågan visar på behovet av att samordna olika aktörer tidigt i planeringsskedet för att lyfta potentiella målkonflikter vid förtätningsprojekt.

Landstingsstyrelsen bedömer att riskerna är mycket stora för

verksamhetsutövare att andra bedömningar görs i tillsynsskedet än i

planskedet. Dessa otydligheter Icvarstår även efter slutbetänkandet. Att som verksamhetsutövare medge undantag är tveksamt eftersom bedömning i efterhand enligt miljöbalken kan innebära att risker har uppstått för människors hälsa och att krav på åtgärder införs. Det är till exempel inte möjligt att i bullerutredningar i planskedet beräkna hur så kallade spårskrik från spårfordon kommer att uppstå. Det gör att det är mycket oklart vad en

(29)

itockholms läns landsting

4 ( 6 ) FÖRSLAG TILL YTTRANDE

2013-10-09

Diarienummer LS 1309-1113

verksamhetsutövare har att förhålla sig till. Denna osäkerhet kommer att innebära behov av att kräva skyddsavstånd till trafildnfrastrukturen. Det är annars överhängande risk att boende i nybebyggelse lämnar klagomål som sedan hanteras med tillsyn enligt miljöbalken. Det är viktigt att alla ljud, såsom trafikbuller, spårskrik, ljud från station (exempelvis högtalarljud), beaktas vid bedömning av avsteg och inte bara buller från fordon. En sådan nationell vägledning salmas idag.

Förslaget innebär också en stor risk för att nybebyggelse förläggs nära till exempel kollektivtrafikanläggningar i mindre centrala regiondelar och kanske även utanför det som på RUFS 2010:s plankarta är utpekat som stadsbygd med utvecklingspotential eller regional stadskärna.

Landstingsstyrelsen anser att man alltid först bör utreda om det finns lämpligare lokalisering innan man gör undantag.

Bullersamordningsutredningen har haft ett stort fokus på tillståndsprövad verksamhet där verksamheten regleras i tillståndsansökan, men mycket av industriverksamhet som orsakar buller omfattas inte av tillståndsplikt.

Landstingsstyrelsen anser inte att det är klarlagt vad som gäller för icke tillståndsprövad verksamhet som till exempel depåer, uppställningsplatser och rangerbangårdar, och inte heller vad det innebär för frivilligt prövade verksamheter, som tex. Stocldiolms läns landstings helikopterplattor för ambulanshelikoptrar. Femton år är en kort tid ur ett verksamhetsperspektiv och det är stor risk att ny bedömning görs om bullerpåverkan efter detta.

Utredningen menar också att tillståndsprövad verksamhet får stå för sin kostnad vid omprövning av villkor. Landstingsstyrelsen ifrågasätter att kostnaden för en omprövning, som initierats för att möjliggöra nya bostäder, ska belasta verksamhetsutövaren av den bullriga verksamheten och inte exempelvis byggherren.

Utvecklade synpunkter for folkhälsoperspektivet

I betänkandet konstateras att bostäder som byggs enligt de föreslagna reglerna innebär en så liten risk för ökad ohälsa att de är godtagbara. Ur medicinsk synvinkel är det dock tveksamt om de eftergifter som föreslås för trafikbuller utomhus kan motiveras. Buller är redan idag ett av våra största miljöhälsoproblem och forskningen visar allt tydligare att personer som bor i områden med hög belastning för trafikbuller under en längre tid löper större risker för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Annan hälsopåverkan är sömnstörningar, samt effekter på inlärning och prestation.

Landstingsstyrelsen menar att antagandet om att det är acceptabelt med högre ljudnivåer utomhus så länge inomhusnivåerna hålls under eller i nivå med de etablerade riktvärdena saknar vetenskaplig evidens och att

(30)

Stockholms läns landsting

5(6)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Diarienummer 2013-10-09 LS 1309-1113

utomhusnivåernas inverkan inte kan avskrivas. I princip är det riktigt att ljudnivåerna inomhus är av störst betydelse för hälsan då vi i Sverige vistas mestadels inomhus. Samtidigt bör alla invånare ha möjlighet att vistas utanför sin bostad och måste också göra det på väg till/från skola och arbete, under fritiden etc. Betydelsen för människors hälsa av vistelse i inomhus- respektive utomhusbuller har inte utretts och användandet av riktvärden för enbart inomhusbuller saknar därmed evidens.

Landstingsstyrelsen vill därför framhålla att det ur folldiälsosynpunkt inte är optimalt att bostäder utsätts för väg- eller spårtrafikbuller över 65 dB(A) även om minst hälften av bostadsrummen är vända mot en sida med ljudnivåer på 55 dB(A) som betänkandet föreslår som generellt avsteg. I forskningsstudier har tillgång till tyst sida, definierat som en fasad där bullernivåerna inte överstiger 45 dB(A) visat sig reducera andelen personer som rapporterar allmän störning, sömnstörning och stressrelaterade symptom i bullerutsatta bostäder. Studier har också visat att den mest exponerade fasaden ej bör överstiga 60 dB(A) för att skydda majoriteten (80 %) av de boende mot störning och annan hälsopåverkan även om bostaden har tillgång till en tyst sida. Belägg finns alltså inte för undantag till högre än 60 dB(A) och över 60 dB(A) enbart i de fall en betydande del av bostadsrummen vetter mot en verkligt tyst sida <45 dB(A), alternativt en ljuddämpad sida, definierat som en ljudnivå <50 dB(A), om en tyst sida är omöjligt att uppnå. Det finns inte heller forskningsbelägg för att tillåta enkelsidiga lägenheter mot fasader där ljudnivån överstiger 60 dB(A). I utveckling av kollektivtrafik och i samband med utbyggnad av bostäder i anslutning till kollektivtrafik arbetar dock landstinget redan idag med avstegsfall enligt Stockholmsmodellen1, och har överenskommelser med Stocldiolms stad kring detta, och landstingsstyrelsen motsätter sig därför inte betänkandets förslag på undantag.

Utredaren bedömer att det inte bör införas några regler om undantag för flygbuller som bygger på principen om bebyggelse som avskärmar bullret, då detta i de flesta fall inte är möjligt. Utredaren föreslår vidare att det i de samordnade förordningarna ska införas ett riktvärde som innebär att flygbuller utomhus vid en bostad inte får överstiga 55 dB(A) FBN (FBN är en förkortning av flygbullernivå). Landstingsstyrelsen anser att det ur miljömedicinsk synvinkel är positivt. Riktvärdet är som utredaren påpekar viktat för kvälls- och natthändelser och därmed strängare än motsvarande riktvärde för väg- och spårtrafik. Detta är motiverat ur hälsosynpunkt då

1 Stockholms stad har tillsammans med Länsstyrelsen utarbetat en lokal tillämpning som är anpassade till bebyggelse inom tät stadsmiljö i centrala Stockholm, med avsteg från de riktvärden för buller som Boverkets allmänna råd anger. Grundläggande för tillämpningen är att nya hus utformas med så kallade tysta sidor. Uteplatser och minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska förläggas mot den bullerskyddade sidan, vars bullernivå får uppgå till högst 55 dB (A). Detta ska gälla i centrala tätortslägen som redan är utsatta för stadens buller. Denna tillämpning brukar kallas för Stockholmsmodellen.

(31)

JU tockholms läns landsting

6(6) FORSLAG TILL YTTRANDE

2013-10-09

Diarienummer LS 1309-1113

flygbuller generellt är mer störande än väg- och spårtrafik och i synnerhet störande vid tidpunkter för vila och återhämtning, såsom under kvälls- och nattetid. Vad gäller riktvärdet för maximal ljudnivå föreslås det som tidigare vara 70 dB(A) men kompletteras med en bestämmelse om antal överskridanden som innebär strängare krav för natthändelser. Generellt är det lämpligt med strängare krav nattetid då vi oftast vistas i vår bostad och också störs mer av bullret under natten. Många hälsoeffekter medieras dessutom av bullrets inverkan på sömnen. Även kvällsperioden är dock viktig för återhämtning, speciellt för barn som oftast går och lägger sig tidigt. Detta innebär en osäkerhet i utredningens konsekvenser som bör beaktas. Ur hälsosynpunkt kan det vara motiverat med en uppdelning i dag- respektive kvälls- och natthändelser snarare än den uppdelning som föreslagits. Det ska heller inte glömmas bort att en betydande andel av befolkningen befinner sig i sitt hem även dagtid. Inget tak har satts för den maximala ljudnivån som får överskridas 16 gånger under dag- och kvällstid.

Kunskapsunderlag saknas om hur dessa enstaka bullerhändelser kan komma att inverka på dagliga aktiviteter, välbefinnande och hälsa. Detta innebär en osäkerhet för människor boende nära flygplatser som bör tydliggöras i utredningen.

När undantag tillämpas är det viktigt att det inte görs slentrianmässigt. Alla avstegsfall bör redovisa bullersituationen med beräkningar enligt

standardiserad beräkningsmodell. Dessutom bör det även redovisas vilka försiktighetsåtgärder som är möjliga att göra för att få ner såväl inom- som utomhusnivåer och vilka åtgärder som görs för en god boendemiljö inte bara inomhus utan även i närområdet. För enkelsidiga lägenheter anser landstingsstyrelsen att betänkandets förslag om att ljudnivån ej tillåts överstiga 65 dB(A) är positivt i sammanhanget eftersom det i vissa fall redan har gjorts avsteg för högre bullernivåer i Stocldiolms län. Däremot skulle det behöva förtydligas vad som menas med tät bebyggelse och med lcollekti\4rafilcnära så att inte regler om undantag används på ett alltför generöst sätt. Mot bakgrund av kommunernas olika hantering av elcvivalent ljudnivå vid fasad bör det även tydliggöras om riktvärdet avser ljudnivå vid fasad strikt eller ljudnivå vid öppningsbart fönster.

Det bör också påpekas att det ur ett follchälsoperspektiv är viktigt att planera för helheten, det vill säga för buller i omgivningen i stort, även om bullersamordningsuppdraget begränsas till bostäder påverkar

utomliusbuller också skolor, förskolor, samt vistelse på väg till och från bostaden.

(32)

Stockholms läns landsting

Moderata Samlingspartiet FÖRSLAG T I L L B E S L U T Folkpartiet

Centerpartiet 2013-10-24 Socialdemokraterna

LS 1309-1113 Bilaga 7

10)

Yttrande över delbetänkande Samordnade bullerregler för att underlätta bo- stadsbyggandet (SOU 2013:57) samt slutbetänkande Flygbuller och bostads- byggande

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet föreslås besluta:

Ati avge yttrande över delbetänkande Samordnade bullerregler tor att un- derlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) samt slutbetänkande Flyg- buller och bostadsbyggande i enlighet med bilaga 8.

Au därutöver uppmana regeringen att pröva möjligheten att bygga student- lägenheter i bulleistörda lägen

I RUFS 2010 handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm utpekas bristen på stu- dentlägenheter som en av de stora riskerna vad gäller att trygga Stockholmsregionens framtida kompetensförsörj ning.

I debatten har det funnits förslag om avsteg vad gäller byggande av studentbostäder i bullerstörda lägen. Redan idag får man bygga hotell i bullerstörda lägen med hänvis- ning till att man inte bor permanent där. Boende i studentlägenheter bor också i denna form av boende under en relativt kort period om max några år.

Utskottet vill att möjligheten att bygga studentlägenheter i bulleistörda lägen - på samma sätt som hotell får byggas i bullerstörda lägen - prövas av regeringen. En möjlighet att bygga studentlägenheter i dessa lägen skulle det öppna upp helt nya områden för studentbostäder, som inte är möjliga att använda för vanliga bostäder och därmed underlätta i den mycket angelägna frågan att få till stånd fler studentlä- genheter i Stockholmsregionen.

(33)

Stockholms läns landsting

1 (2) Landstingsstyrelsen

Tillväxt- och regionplaneringsutskottet

YTTRANDE 2013-10-03

Bilaga 9 LS 1309-1162

Socialdepartementet

Lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kom- munala markanvisningar

Inledning

Stocldiolms läns landsting genom landstingsstyrelsens utskott för tillväxt och regionplanering yttrar sig över remissen i egenskap av regionplaneor- gan för Stockholms län. På uppdrag av regeringen har landstinget redovisat rapporten Regional bedömning av behovet av Jiya bostäder i Stockholms- regionen fram till 2030. Behovet av ett ökat bostadsbyggande är stort.

Landstinget bedömer att lagpromemorians förslag vad gäller tekniska egen- skapskrav inte är avgörande för detta, men däremot kan försvåra en hållbar utveckling. Lagpromemorians förslag om transparens i kommunernas markanvisningar och betoning på vikten av en aktiv kommunal markpolitik kan däremot bidra positivt till bostadsbyggandet.

Kommunal samordning bättre än förbud

Samtliga kommuner i Stocldiolms län samt länsstyrelsen lämnade re- missvar till landstinget över ovan nämnd rapport till regeringen. Ingen re- missinstans nämnde som ett problem för bostadsbyggandet i regionen att kommunerna får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt

Viktiga frågor för ett ökat bostadsbyggande är däremot kollektivtrafik och övriga transportinfrastruktursatsningar, marknadsförutsättningar, rörlig- het på bostadsmarknaden och aspekter på bostadsutbudet, samt lagar, rikt- värden och intressekonflikter. Det gäller länsstyrelsens handläggningstider, strandskyddsregler, riktlinjer för bullernivåer, bedömningar av riksintres- sen, att bostadsförsörjningen i sig inte har varit ett riksintresse, samt nat- ionella normer som t ex försvårar byggande av små lägenheter. En slutsats PBL.

(34)

Stockholms läns landsting

2(2)

YTTRANDE Bilaga 9 2013-10-03 LS 1309-1162

är att färre bindande nationella riktlinjer snarare behövs än lagpromemori- ans förslag om skärpta sådana.

Landstinget framhöll i sitt remissvar på Byggkravsutredningen att stopp- kravet för kommunala särkrav var otillräckligt underbyggt. Sammanvägda och långsiktiga effekter på boendeekonoinin bör vägas in. En stor utmaning för Stocldiolmsregionen är att bygga för en starkt växande befolkning och samtidigt förbättra livsmiljön. När det gäller Stocldiolmsregionen kan en frivillig samordning av olika kommunala krav vara att föredra för att nå mer enhetlighet utan att ge avkall på de långsiktigt positiva utvecklingsfrå- gorna. Man framförde vidare att Stocldiolms läns landsting, i egenskap av regionplaneorgan, kan ha en roll i detta sammanhang.

Landstinget konstaterar återigen att lösningarna för ett ökat byggande inte finns hos en part ensam. Alla måste bidra till att skapa förutsättningar för att tillgodose bostadsbehovet, genom såväl åtgärder som stimulerar ny- byggnation: exempelvis infrastrukturutbyggnad, kollektivtrafik, rimliga handläggningstider, användning av regler och normer, som åtgärder som stimulerar rörlighet. Det är också viktigt att hålla i minnet att bostäderna ska vara av rätt kvalitet och rätt lokaliserade för att inte andra problem ska uppstå, som negativ klimatpåverkan, segregation ni.m. Här gäller RUFS 2010 som vägledning för regionens samlade utveckling.

Som regionplaneorgan ser landstinget mycket positivt på att kommunerna samordnar sig i det viktiga arbetet med att öka bostadsbyggandet i hela regionen. Med hänsyn till att Stocldiolmsregionen står för hälften av rikets befolkningstillskott kan en sådan samordning rimligen ge motsvarande effekter som de lagpromemorians förslag syftar till. Det är vidare positivt att kommunerna har en aktiv markpolitik, återspeglat i lagpromemorians förslag.

OECD har i projektet Cities and Green Growth, redovisat i maj 2013, be- dömt och jämfört Stocldiolmsregionen med ett antal andra storstadsregion- er. En av de särskilda rekommendationerna till Stocldiolmsregionen för en urban grön tillväxt- och hållbarhetspolitik är att sprida erfarenheter från områden som Hammarby sjöstad, som har haft särskilt ambitiösa krav på energieffektivitet mm. Betydelsen av sådana best practice områden betonas.

References

Related documents

När Blekinge Sistbanor år 1957 breddades till normalspår, placerades S2 I3O6 i Kristianstad för användning på linjen till Karlskrona fram till 1962, när. dieseldriften gjorde

Genomsnitt Upplands Väsby kommun - Föräldrar Förskola Må Bra Förskolor AB Pelikanen - Föräldrar Förskola Utveckling och lärande. Ansvar

Förbundsordning för Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna Samordningsförbundet Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna har inrättats med stöd av lagen (2003:1210)

Equmenia Upplands Väsby bedriver två olika aktiviteter för barn och unga: Barnmusik och Scouter.. Arrangemang

• Enligt pedagogerna genomförs observationer för att följa barnens utveckling. • Utvärderingsgruppen såg ingen pedagogisk dokumentation som synliggjorde barnens

• ”Roliga kvarten” är en återkommande stund varje vecka där avdelningarna turas om att bjuda alla barn och pedagoger på en liten ”föreställning”. • Fyraåringarna

Verksamheten erbjuder barnen delaktighet genom att barnen kan välja mellan olika aktiviteter och även att gå mellan grupperna9. Det är ett öppet klimat och barnen är allas barn

o Pärmarna finns åtkomliga på samtliga avdelningar vilket ger möjlighet för barnen att reflektera över sitt lärande med andra barn, med pedagoger och föräldrar.. o På