Högbyportalen i Statens historiska museum Källström, Olle
Fornvännen 355-358
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_355
Ingår i: samla.raa.se
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N 3 5 5
G a l l e r i e t s rekonstruktion erbjuder inga svårigheter. Don enda osäkra punkten är huruvida, de mittersta stolparna i varje yttersida haft tvenne konsolknän under den ovala gluggen eller ej. Spår finnas emellertid, de utgöras av spikhål samt en svag planbilning av stolparna.
Någon tidigare anordning för u p p h ä n g n i n g a v k l o c k o r n a än den som nu finns kan ej spåras.
De tvenne sydligaste klockstolsvirkena äro enligt vad do utstickande, profilerade och tjärade ändarna visa kvar åtminstone från don tid stapeln stod öppen.
Att rekonstruera eller bestämma den nuvarande h u v e n s ålder i förhål- lande till stapeln i övrigt torde bjuda stora svårigheter. Huven sådan den nu visar sig har en detaljerad och fint proportionerad formgivning. Den ser främmande tit ovan panelhöljets enkla och konstlösa volym.
På grund av detta förhållande samt med stöd av vissa konstruklions- detaljer i stapelns övre delar bar författaren kommit till den slutsatsen, att huven antingen är den ursprungliga eller att den direkt efterbildar en äldre huv.
Iwar Anderson
HÖGHYPORTALEN I STATENS HISTORISKA MUSEUM Den första inmonteringen av ett museitöremål i Statens historiska mu- seums nybyggnad började den 9 juni 1938. Det var portalen från Högby kyrka i Östergötland (inv. 20674) som då placerades i det romanska gal- leriet.
Ilögbyportalen är visserligen inte på något sätt något förstarangsmonu- ment, men den är ju ott par gånger behandlad i den konsthistoriska litte- raturen.
1Dessutom är det så, att under det att museet äger en myckenhet av konsthistoriskt betydande f r a g m e n t av romansk stonkonst, lider det brist på k o m p l e t t a arkitekturdelar såsom portaler o. dyl., varför allt som finnos måste utnyttjas. Som en god exponent för kyrkokonst i göta- landskapen från decennierna närmast efter 1150 under inverkan av den skånska konsten, kunde Ilögbyportalen alltså anses väl försvara en god plats. Därtill kom att don med avseende på proportionerna utmärkt vackert skrev in sig i den utvalda väggen. Slutligen kan nämnas att eftersom museet sedan länge varit ägare till en magnifik järnsmidd dörr
2från samma kyrka
— men från en annan portal — så var dot desto önskvärdare att into bara dörren utan även vår portal skulle beredas hedersplatser, var och cn i sitt speciella sammanhang.
1
L u n d b e r g , Sigtunakyrkorna och Norge, Fornvännen 1935, s. 226. — D e n s a m m e , Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden, Sthlm 1940, s. 361.
1
Sist anf. arb. s. 361 och pl. 49 (s. 329).
35G .S M A It K E 1/ E /) I) E L A N D E N
Fig. 1. Högby-portalen utifrån. Statens Historiska Museum.
The Högby portal from outside. The State Historical Museum.
H ö g b y p o r l a l e n är ett sent förvärv till museet; den inköptes i december 1933 från församlingen. D e n ä r av vitgul, av j ä r n o x i d e r i n g a r delvis b r u n - fläckad s a n d s t e n ; r u n d b å g i g , (våsprängig, höjden i yttre s p r å n g e t ä r 265 cm och bredden 120 cm; i inre s p r å n g e t är siffrorna 250 resp. 87 cm. E r i k L u n d b e r g h a r påvisat dess samband med den s k å n s k e C a r l s t e n m ä s t a r e .
Det är emellertid inga n y a s p e k u l a t i o n e r a n g å e n d e p o r t a l e n s konsthisto- r i s k a roll, som föranlett dessa rader, u t a n de m u s e i t o k n i s k a s p ö r s m å l , som alltid t r ä n g e r sig p å då det gäller p r i n c i p e r n a för i n m o n t e r i n g i en museisal av s å s t o r a föremål som s a m m a n h ä n g a n d e a r k i t c k t u r p a r l i e r .
E n g r u n d s a t s vid modernt m u s e i b y g g a n d e är, att man s å vitt möjligt inte
s k a l å s a fast det utställda materialet. Såväl vi själva som den följande
m u s e i m a n n a g e n e r a t i o n e n måste ba möjlighet alt u t a n s t ö r r e k o s t n a d e r ä n d r a
S .11 A R R E M E D D E L A N D E N