Fastställt datum 2012-02-09 Revideringsdatum 2016-02-05 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2016/623–4.1.1.2
Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och
Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas.
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i data- och informationsvetenskap
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet data- och informationsvetenskap är fastställd av fakultetsstyrelsen för teknik datum 2016-02-05 och börjar gälla från 2016-02-05.
Ämnena datavetenskap, informatik och medieteknik ingår i forskarutbildningsämnet data- och informationsvetenskap och respektive ämne beskrivs nedan under rubriken Ämnesbeskrivning 1. Ämnesbeskrivning
Ämnet datavetenskap vid Linneuniversitetet omfattar en mängd inriktningar inom området.
Inom ämnet utvecklas och analyseras begrepp, språk, program metoder och verktyg för både effektiv storskalig mjukvaruutveckling och datavetenskapliga problem inom specifika tillämpningsområden, ur såväl ett teoretisk som ett praktiskt perspektiv.
Informatik är det vetenskapliga ämne som utvecklar kunskap om människors design och bruk av informationsteknik i individuella, organisatoriska och samhälleliga sammanhang. Dessa relationer studeras empiriskt och bidrar till teoretisk, metodologisk och begreppsmässig kunskapsutveckling. Forskningen karaktäriseras av ambitionen att samspelet människor och informationsteknik studeras med tvärvetenskapliga perspektiv. Beprövade teorier, begrepp och metoder används både inom gamla och nya tillämpningsområden vid studier av arbets- och vardagsliv. Relationer mellan människor och informationsteknik förändras som en konsekvens av teknikutveckling vilket också har konsekvenser för organisering av
arbetsprocesser och människors vardagsliv. Nya metoder utvecklas också och tillämpas för studier av dessa nya fenomen. En forskarutbildning i informatik vid Linnéuniversitet innehåller både empiriska och teoretisk studier. Doktoranden väljer normalt inriktning när studierna påbörjas.
Ämnet medieteknik vid Linneuniversitetet omfattar en mängd inriktningar inom område (såsom design & utveckling av interaktiva system, webb- och mobilutveckling samt avancerade HCI-tekniker bara för att nämna några). Inom ämnet utvecklas och analyseras metoder, verktyg och olika tekniska lösningar för både effektiv utveckling, implementering och utvärdering av medietekniska system. Fokus ligger också på aktuella problem inom specifika tillämpningsområden, ur såväl ett teoretisk som ett praktiskt perspektiv
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Utbildningsspecifikt mål
För doktorsexamen i data- och informationsvetenskap skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.
Innehåll och måluppfyllelse
En doktorsexamen i data- och informationsvetenskap kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om 90 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 150 hp. Utbildning på forskarnivå i data- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet är utformad så att samtliga mål uppfylls.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteoretisk kurs 4hp Valbara kurser
Valbara kurser med relevans för ämnet och/eller för avhandlingsarbetet 86 hp. Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa beror på specifik forskningsinriktning och bestäms av examinator i samråd med doktoranden själv och handledaren. Detta fastställas i den individuella
studieplanen, se nedan.
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling. Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt.
Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling. Avhandlingen bör innehålla - välformulerade, välavgränsade och välmotiverade forskningsfrågor,
- välartikulerad och väl reflekterad forskningsdesign, - utvald och välbeskriven teoribas som nyttjas, - väl beskriven empiribas,
- empiriskt och teoretiskt välgrundade kunskapsbidrag, och - abstraherade kunskapsbidrag som visar vidareförbarheten.
Avhandlingen i sin helhet ska uppvisa en hög grad av koherens, både i struktur och logisk följdsamhet.
En sammanläggningsavhandling bör i normalfallet innehålla minst 4 artiklar, samt en
sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna bör ha en kvalitet som är tillräcklig för publicering i refereebedömd tidskrift, refereebedömd konferens av hög kvalitet eller i antologi av hög kvalitet. Sammanläggningsdelen ska förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan artiklarna ska också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av artiklarna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet.
Vetenskaplig avhandling som har författats av två eller flera personer tillsammans får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas.
Kvalitetssäkring av avhandlingsarbetet sker fortlöpande i seminarier och vid internationella konferenspresentationer. Slutseminarium, motsvarande en ”intern disputation”, hålls när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat.
Avhandlingen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell
bedömning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Informatik och Medieteknik.
Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med doktoranden och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller lärosäten kan tillgodoräknas.
Högskolepedagogisk utbildning är obligatorisk för doktorander som ska undervisa.
2 b. Licentiatexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Utbildningsspecifikt mål
För licentiatexamen i data- och informationsvetenskap skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.
Innehåll och måluppfyllelse
Licentiatexamen i data- och informationsvetenskap kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 60 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 60 högskolepoäng.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteoretisk kurs 4 hp Valbara kurser
Valbara kurser med relevans för ämnet och/eller för avhandlingsarbetet 56 hp vilket specificeras i de individuella studieplanerna
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
För licentiatexamen ska doktoranden författa en vetenskaplig uppsats om 60 poäng.
Uppsatsen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet.
Kvalitetssäkring av avhandlingsarbetet sker fortlöpande i seminarier och vid internationella konferenspresentationer. Slutseminarium, motsvarande en ”intern framläggning”, hålls när uppsatsarbetet bedömts som nära nog fullbordat.
Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning.
Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelse för licentiatexamen sker efter samma principer som angivits för
doktorsexamen, med beaktande av skrivningar i Högskoleförordningen, av samma skäl som angivits ovan.
3. Övrigt
I normalfallet ingår institutionstjänstgöring med 20 %, alternativt tjänstgöring ute i
näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning, i detta fall till 5 år. Inom institutionstjänstgöringen kan konferensarrangemang, arbete med kurser på grundutbildningsnivå samt arbete med innehållet i kurs- och utbildningsplaner förekomma.
4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning
Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser,
avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.
Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29 §.
Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Syftet med detta är att avhandlingsarbetet ska fortgå oberoende om huvudhandledaren är tillfälligt frånvarande. Huvudhandledaren ansvarar också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen.
genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål.
Prefekten för den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och doktorandens
arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta.
Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter.
En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår.
5. Examination
Licentiatseminarium
Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses.
Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande.
Disputation
En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden.
Bestämmelserna ovan om deltagande vid betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle.
Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av doktorsavhandlingen tillämpas LnU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå.
Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda.
6. Behörighet
6a. Grundläggande behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 § och HF 7 kap 39 §.
6b. Särskild behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40 §.
För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i Data- och informationsvetenskap erfordras
- godkända kurser om minst 90 hp i ämnet Data- och informationsvetenskap eller motsvarande och
- ett individuellt arbete om minst 15 hp i ämnet Data- och informationsvetenskap eller motsvarande.
7. Bedömnings- och urvalskriterier
Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen.
Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom forskargruppen och ämnet får av den sökandens förutsättningar.
De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning.
Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Se även (HF 7 kap 41 §)
8. Antagning
Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36 §. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning.
9. Övergångsregler
Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplane. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under
förutsättning av aktuell högskoleförordning följs.
Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet data- och informationsvetenskap, Dnr: 2012/154 kan byta till gällande allmän studieplan.
10. Examensbenämningens förled
För forskarexamina inom ämnet data- och informationsvetenskap används förledet filosofie
11. Möjlighet att avlägga delexamen
Inom ämnet data- och informationsvetenskap finns möjlighet för forskarstuderande med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen.
