28.000 BESÖKARE PÅ

T

Nr7

28.000 BESÖKARE PÅ

ANTIK 1974

Antik 74

blev som väntat en framgång för arrangörerna. över

28.000 besökare kunde räknas in under tiden 27 juli--4 augusti som mässan pågick.

En mängd mynt-, antik- och konsthandlare från hela Sverige,

Darunark, Tyskland, England och USA

hade ställt upp och visade upp det mesta mellan trattgrammofoner, antika silver- och guldur

m. m.

Ull dyrbar konst och möblemang från

1700-talet.

Detta var

den 12:e mässan i ordningen och vi ser med spänning fram emot ANTIK 1975 som arrangeras nästa sommar under samma tid.

5 KRONA N 1973

r edan sällsynt

Vår senast~

femkrona med år- talet 1973 som nyligen utgavs från myntverket har

redan

bli- vit sällsynt. Mynthandlare begär

i

ocirkulerat skick mellan lG---15 kronor för denna peng och åt- gången är oerhörd.

Ni visste väl att upplagan en- dast är l miljon. Jämför den siffran

m

ed femkronan 1972 som är präglad i inte mindre än ca

25 miljoner

exemplar,

så

förstår man att det är frågan om en kommande raritet.

MEDALJSAMLING

stulen i S k ara

Alla de

ca 20 minnesmedaljer som i augusti månad varit utställ- tia

på Djäkneskolan l Skara stals vid en gåtfull kupp lördagen den 10 augusti. Inga dörrar eller

fönster hade skadats, vilket

kan

tyda på att tjuven eller tjuvarna gömt sig

i

skolhuset medan u

t-

ställningen var öppen och väntat till lokalerna stängts och alla g..itt.

De stulna medaljerna värde- rades till ca 4.000 kronor.

Sensationellt fynd

Präglingsunde rlag för brakteatrar

Från 1100-talet och fram till och med

1300-talet var Lödöse vid

Göta älv en huvudort för mynt- tillverkningen i Sverige. Det är en teori som nu med säkerhet kunnat fastställas efter sensatio-

~lla

fynd vid de arkeologiska utgrävningarna

i

Lödöse.

För en månad sedan kom man

rakt på

vad man tror var mynt- mästarens hus och fann bland

annat

präglingsunderlag för

(Forts. sid. 7)

Intressant artikel av

Ernst Nathorst-Böös

"

PENNINGBöRSAR"

- Sid. 3--4-5-6 -

MYNTSTöLD Mynt för 60.000 stals

- Sid. 10-

MYNTIORGET Massor av privatannonser.

GöR FYND!

- Sid. 12-

NYTT l NORDEN Nyheter från våra

grannländer.

- Sid. 14-15 -

RAPPORT FRAN UTLANDET Utiandsnyheter

med

bilder.

-Sid. 20-

FRAGESPALT FRIMÄRKSSIDAN NYUTKOMNA PRISLISTOR

m.m. m.m.

DET SÄKRASTE OCH BÄSTA FÖRVARINGSSÄTTET

MYN-TSKAP

850

850

F

850 FPG

kr. 276:- kr. 316:- kr. 412:-

25 MODELLER

ATT VÄUA PA

MOMS TILLKOMMER PÅ SAMTLIGA PRISER.

2

MYNTSKÅP 1600

1600

F

1600

FPG

. , '·

-~'

.. .

kr. 525:- kr. 605:- kr. 797:-

._ __

MYNTSKAP DMP- 1 med flexibel inredning för 500 ramor/påsar 5 x 5 . Pris endost 25: -

Katalog mot 1:- i frimärken .

LEMBIT AB

HUDDINGE - 08/711 36 78

MYNTKONTAKT

Rådmansgatan 11, Box l 199 01 Enköping

Tel. 0171/379 50

Redaktionen öppen: Vard. 13---17 Löni. 9--12 Postgiro 73 02 33 -4

Bankgiro: 183 -8952 Bank: PK-Banken

REDAKTIONSLEDNING:

Chefred. o. aruvarig utgivare:

Raouhl Örtendahl Stf. aruv. utgivare:

Gösta Örtendahl Redaktör för Norge:

Firma Nordiska Mynt Landsvägen 56, 172 36 Sundbyberg

08/28 67 56 Red. för övriga utlandet:

Norrtälje Mynthandel 761 00 Norrtälje, 0176/168 26

DutTibutör och reklam:

R. örtend:1hl Mynthandel AB Box l, 199 01 Enköping

0171/37950

Eftertryck av text och bilder utan medgivande förbjudes.

Tidningen utkommer den 15:e i varje månad utom månad 6 o. 7.

Adressändringar bör meddelas oss snarast, helst skriftligen ge- nom postens adressändrings blan- kett.

AN!'\O~SPIUSER:

4 sidor (mittuppslag) 2 sidor (mittuppslag) 1/1 sida (2:a o. sista sid.) l/l sida ...••..

2f3 sida ... . l/2 sida (2:a o. sista tid.) 1/2 sida ...•...

1/3 si<.la ... . t/4 sida ... . t/6 sid n ...•...•...

1/12 sida ... .

s.

Kr.

1.325:- 700:- 425:- 320:- 225: - 225:- 170:- 120: - 90:- 65:- 35: - Moms 17,65 o/o tillkommer på ov:1nstående annonspriser.

1\IYNTI'ORGET

(endast för myntsanlla.re) Ett införande: 10 kr. Två iniö- rande med samma text i två på v:1randra följande nummer: 16:-.

l' n'lon~en får högst innehå11a 20 ord

+

namn och adress eller telefonnummer. Annonskostna- den sk:11l rncdsändas på samma gång som manus.

STSTA ANNONSDAG 3 veckor före utgivningsdag

Massor av brev

har under sommaren strömmat in till vår redaktion

med önskemål

om mera

tävlingar

i tidningen. Vi har

hörsanunat Edra önskemål

och

vi kommer

redan i detta nummer

med en fonn av tävling.

Det hjälper att föra fram

åsikter.

Även en

hel del intressanta

artiklar

har kommit in från läse-

kretsen och

vi är tacksamma för Er hjälp

och sänder ersättningen

som alltid utgår för införda bidrag.

Likaså har

önskemål inkommit om

fler artiklar om sedlar. Vi har

f. n. två

man

som

arbetar just

inom

detta

område och vi kommer

så småningom

i höst

eller

möjligen i vinter att presentera några artiklar om .sedlar.

Vi

har i detta nummer startat en intressant artikelserie om gamla sparbössor som Myntkontakt köpt

publiceringsrätten

till.

Författare är den

inte helt okände Ernst

Nathorst-Böös. Vidare har vi köpt in

en hel del andra mycket intressanta artiklar av kända författare som

vi

kommer att publicera

så

småningom.

Med hälsning från Redaktionen

RAOUHL

ÖRTENDAHL

PENNINGBÖRSAR

Av Ernst N a th ors t- Böös

l Aristofanes skådespel "

Fåglar- na" uttalas

följande svar på frågan hur

det är i Opuntium:

"Inte så

tokigt, dy där

kan man

leva

utan

penningpung".

Detta

tidiga be- lagg irån

Grekland v1sar alt pen·

ningpungen åtminstone

är

lika

gammal som kassakistan. Den mö- ter oss också på en mängd minnes·

märken från den antika romerska kulturen: gravvårdar, mynt, pom·

pejanska väggdekorationer m. m.

Penningpungen är en

säcklik-

nande börs, vars öppning kan snö- ras samman med en

snodd.

Den kan givetvis vara av olika slorlek.

De romerska pungarna var

a

ntin·

gen av skinn eller

av tyg.

Några som har

bevarats till vår tid är a n·

tingen

åttkantiga eller fyrkanti

ga och

utsmyckade med färgade eller utstansade mönster.

På en

vägg- målning

i Pompeji ser

vi hur de

små säckarna travats i en tunnlik-

nande behållare

-

det är början på

en nä

ra tvåtusenårig sedvänja. Av

målningarna att döma märktes of-

ta

penningpungarna

med just det

antal mynt eller det belopp de inne·

höll.

En

annan

typ av penningpung knöts fUr säkerhets skull

runt äga·

rens hals.

Det fanns ocks~ hell an-

norlunda förvaringskärl för pen-

gar, t. ex. en slags

rund korg med

grepe, utförd helt i brons. Den för

tankarna till moderna,

avancerat formgivna, vidjeflätade torgkas- sar.

När vi

når in i

medeltiden

har

också

penningpungen tillsammans med mynten nått

fram till skaodi-

navien och Sverige. Dess

utform-

ning är densamma

som

vi mött

i

Rom: ett

stycke skinn eller

tyg,

som upptill kunde sammansnöras.

Ibland

användes

kattskinn, och

därav

kommer

det sig att ordet

"

penningkatta"

användes som

sy-

nonym

till penningpung. Ordet an·

vändes redan vid mitten av 1600-ta-

let. Penningpungen har behållit sin

givna

form i våra dagar och an-

vänds

fortfarande

av

banker för

i>enningtransporter, men är nume-

ra alltid av grovt tyg. Av det

me-

dellida religiösa måleriet kan man

se att penningpungen ibland hade spenliknande utskott, som nog

tjä-

nade att hålla

isär olika myntsor-

ter.

Penningpungen bars ofta knuten i bältet, en ganska utsatt plats där den i folkträngsellätt kunde skäras loss. När medeltiden gick mot sitt slut försvann emellertid penning- pungen från klädesdräkten.

Pl!:NNINGV ASKA OCH PORT- MONNÄ

En annorlunda börs var penning- väskan, ett fickliknande fodral med ett lock och ofta en stäng- ningsanordning i form av en bygel med mer eller mindre komplicerat lås. Bygeln var väl oftast av me- tall, men kunde givetvis också till- verkas i ben eller, mera sällan i trä. Bygelanordningen inbiöd till utsmyckning och flera exempel på sådana elegant dekorerade byglar finns i museernas samlingar och förekommer avbildade i konsten.

Också dessa penningväskor (port- monnäer) kunde givetvis bäras i bältet. Fästanordning med hakar kan ibland iakttas.

Under nya tiden utvecklades väskan till portmonnä. Om man skall göra en distinktion mellan de båda begreppen portmonnä och penningväska så kan man väl säga att den förstnämnda är mindre och innehåller flera fack. Det torde väl vara alltmer differentierade mynt- system som drivit fram denna typ av penningbevarare.

l samlingarna möter vi också två tidiga exemplar av de s. k. dubbel- börsarna. Med dubbelbörs menar vi ett oftast virkat, långsmalt fod·

ral, ungefär som ett korvskinn, på vars mitt finns en lä-ngsgående öppning. På fodralet finns uppträd- da två trånga ringar, som förs ut å sidorna och därvid spärrar öpp-

ningen. Den ena av dessa börsar är av sämskskinn, helt osmyckad.

Sättet att avsluta ändarna med de uppskurna flikarna påminner o.m de medeltida börsarna, men det torde vara möjligt att datera den till början av 1700-talet. Den andra börsen får vi räkna till svensk ro- koko. Det är en elegant dubbelbörs i vitt siden på vilken ett rikt blom- mönster är broderat i s. k. schat- tersöm. Den hör säkerligen hemma i 1700-talets mitt, se bilderna ovan.

4

Skulle en förnämare gåva över- lämnas, borde denna alltid ges en värdig förpackning. Ar 1615 gav Ltibec.ks borgmästare en engels- man tio rosenobler - ett mycket stort belopp - i en röd sammets- börs.

Om en penningbörs tillkomst be- rättar en kort rörande notis. Ar 1643 skriver den unga Agneta Horn, dotterdotter till Axel Oxenstierna, till sin morfar: ·:Ther bifogadt sän- der jag min H. A. K. morfar en liten örespung. men han är mtel så wäl iord som han skule."

UTSMYCKNING

Det rinns givetvis möjlighet alt med ädla stenar och metaller utsi- ra börsen. Tillverkningen låg ofta i händerna på specialister -ett skrå som hade mycket gott anseende. I Nordiska museets omfattande be- stånd av börsar finns del rikt bro- derade sådana ända från början av 1600-lalet. De har nästan alla sam- ma utformning, som bygger på den klassiska traditionen. ^Ve består av ett virkat eller av tyg sammanfat- tal fodral, som snörs ihop upptill och ofta också nedtill. Ibland, men till en början ej så ofta, är de för- sedda rned byglar och är alltså portmonnäer.

Utsmyckningen är varierande.

Den består antingen av rent geo- metriskt mönster i flera färger el- ler också av blommor, som ibland sirligt slingrar sig kring mono- gram. Några enstaka är daterade, t ex en elegant börs i broderad sil- verbrokad från 1750, eller en börs av den virkade och upptill hopsnör- da typen, daterad 1745.

Kvinnoportmonnän får tidigt en siratlig utformning. Men det är gi- vetvis svårt att hänföra del ena el·

ler det andra föremålet till ett be- stämt kön. Precis som när del gäl·

ler plånböckerna kan man förut- sätta att kvinnlig händighet smyc- kat ting avsedda för mannen, inte minst i en tid när det var naturligt för honom att bära färgrika före- mål, som ur vår synpunkt verkar pråliga.

Under början av 1800-talet kom nyväckta strömningar inom textil·

modet att spela roll för utform- ningen av portmonnäer. Petit point-tekniken som användes re- dan under 1700-talet på eleganta börsar. blev nu ånyo mycket om- tyckt. Kvinnans ställning föränd- rades ju avsevärt under 1800-talet.

Det blev på ett tidigare okänt sätt naturligt för henne att ha en börs med reda växelmynt tillhanda.

Denna skulle givetvis harmoniera

Tre tiokronorsiediar med 3amma nummer men olika bok3tav efter årtalet.

Mycket sällsynt att man hittaT en l!ådan serie. Dock inget samlarvärde.

med hennes klädsel och tidens smak. Resultatet blev en mång- ' skiftande flora av små pungar och

portmonnäer, ofta dekorerade med eller utförda i textila mönster.

främst virkade.

Under denna tid kommer vidare pärlstickeriet att fira otroliga triumfer. Motiven blir här djärva- re. Givetvis finns blomstermotiv och monogram och även påskrif- ter. Men nu finns också myllrande över ytoma svanar, kalkoner, fridsbjudande duvor, sköna alp- landskap, trogna hundar med sina ägarinnor o. s. v. DUr inte pärlstic- keriet själv anses tillräckligt förses portmonnäemu också med girlan- der av stålpärlor.

Börs i mocka~kh1n från början av 1500-talet

S:t Annen-Musj>um, l.ii becl(.

1800-TALETS DOI~SAH

Under 11100-talet fick bygelport- monnän en dominerande sUillning.

Den anses i stor mängd ha fram- ställts i Småland. som ju alltid va- rit känt för sitt småhant verk. Den- na portmonnä fick namnet mark- nadspluska eller smålandspluska i dagligt tal. i\ len n at w·ligtvis till- verkades det också andra port- monnäer. ofta mt>d ganska många olika fack. Särskilda betalningar krävde ibland särskilda förpack- ningar och ur memoarlitteraturen

kan vi notera att herrarna ofta res- te med en liten läderpung på brös- tet i vilken de obligatoriska grind- slantarna var bekvämt åtkomliga.

Nu kommer också dubbelbör- sarna att spela sin stora roll. De fick ofta en mycket elegant utform- ning och pryddes i tidens smak med silverglittrande paljetter eller mångski-ftande pärlor. Deri virkade börsen var för övrigt inte alltid ut- förd som dubbelbörsen utan fick xkså en portmonnäliknande ut- formning med bygel och lås. Ibland ersattes den spunna tråden med en guld- eller (oftare) silverglänsande metalltråd. Man har en stark käns- la när det gäller en del av dubbel- börsarna att dessa var halvindus- triella produk.tcr. ty många av dem är mer eller mindre identiska. Gi- vetvis kan också likheten bero på modeinverkan. Av dubbelbörsarna finns två typer, nämligen en där dc båda börsarna förenas med några virkade snören och en där hela bör- sen går i ett och mitten endast är markerad med en något glesare virkning.

Till 11100-talet får vi givetvis da- tera två stycken portmonnäer i form av strumpor i Nordiska mu- seets ägo. Vi har ju tidigare talat om att strumpan ofta var ett lämp- ligt föremål att spara pengar i. Om vi har att göra med ett allmänt ve- dertaget mode eller ett utslag av skämtlynne är svårt att säga. Av beslagen att döma tycks båda vara från exakt samma tid.

En särskild ställning intar de gärna i silver utförda förvarings- askarna för guldmynt. De är ofta utförda för två valörer, 1 och 1/2 guinea, 20 och 10 francs osv. Myn- ten trycktes ned mot en fjädrande yta och hölls kvar av en överskju- lande kant under vilken de inför- des. Deras användningsområde är okänt men det syns mycket möjligt alt de kan ses som paralleller till de moderna s. k. smokingplånböcker- na i svart siden eller till de i ädel- metall utförda sedelhållarna, båda tillkomna att användas i furstliga sammanhang. Deras användnings-

Bygelportmonnä med broderier, Sverige 1695. H. ca 8 cm.

Nordiska museet. SttJckholm.

tid torde kunna anges till 1800-ta- lets sista årtionden.

I vår lid spelar portmonnän en mer blygsam roll. De pengar som den en gång hyste har förlorat sin karaktär av värdemynt och växel- mynten i vår tid bärs oftast lösa i fickan. Större värde har de inte.

PLANSOCKER

Av språkliga utredningar att dö- ma är ursprunget till. själva ordet

"plånbok" osäkert. Dels kan det

komma av "plan"= plan eller platt yta, plån. Dels kan det också hänga samman med "utplåna". I gamla plånböcker fanns ibland några skivor eller plån t. ex. av el- fenben, på vilka man kunde göra anteckningar och sedan gnida bort dem. Plånboken var först avsedd att innehålla en anteckningsbok och denna form återupplivades un- der 1800-talet.

GRATIS PRISLISTA

Vår 20 sidor stora prislista över mynt från hela världen innehåller speciellt mynt från Europa och Skandinavien.

FRED SVEESEY RARE COINS INC.

P. o. Box 10144-K Kansas City l\tissouri 64111

USA

Förutom benämningen plånbok

<som alltså avser en bok för an- teckningar, papper och pengar) fanns benämningarna taskbok Ctaska= ficka>, känd från 1748, och sedelbok, känd från 1799. De båda sistnämnda avser bara ett fodral för pengar. Det första beläg- get för ordet taskbok kommer från amiralen Carl Tersmedens roliga memoarer. Han fick, berättar han.

av Fredrik I i julklapp en taskbok av röd saffians, broderad med guld ''varuti du kan gömma dina sed- lar". som kungen sade. Den plån- bok som Tersmedenfick finns nu in·

te bevarad, men på Nordiska mu- seet finns många som inte ligger långt efter i kvalitet.

DE ÄLDST A SVENSKA PLAN·

BOCKERNA

Eftersom pappersmyntet kom i bruk mycket tidigt i vårt land, är det naturligt all de svenska plån·

böckernas historia är gammal. I nästan total avsaknad av säkert daterade föremål måste vi dock ut- trycka oss med viss försiktighet.

En plånbok hos Kulturen i Lund bär Karl XII :s monogram och kan vara vår äldsta, men kungens hjäl- tegestalt behöll trots den olyckliga utgången av hans krig sitt grepp om folkfantasin och plånboken kan därför också vara senare. Själva stämpeln kan mycket väl tidigare ha tjänat vid utsmyckning av Karl XII :s bibel. Men många av de oda- terade plånböcker med omisskän- lig 1700-tals-karaktär som finns i museernas samlingar härrör sä-

Portmonnä av allmänt använd sekelskiftesmodell. Bredd 9 cm.

Bankm11seet, Stockholm.

överst: Dubbelhörs, 1700-talets mitt.

L. ca 39 cm.

Nordiska museet, Stockholm.

kerligen från 1700-talets förra hälft.

Sin dubbelvikta form fick dc syn- b;u·ligen genast. Vad förlagan till denna kan ha varit är vanskligt att säga. Det har påpekats att tillverk- ningen kan ha skett hos bokbindar·

na. De detaljrika ornament med vilka plånböckerna w1der 1700-ta- lct och en bit in i nästa sekel smyc- kades erinrar om dc blindpressar som rysklärda bokbindare medfiir·

dc i bagaget.

Plånböckerna i Nordiska museet Idet rör sig alllid om dessa om ej annat sägs> har mycket att berät·

ta. Bl. a. finns det inte mindre än ett halvt dussin sådana, försedda med påskriften ··constantinoplc ...

men med helt varierande årtal.

1709, 1733, 1735 osv. Flera av dem är broderade med silver-och. i ett fall möjligtvis blekt guldtråd. Om ursprunget till dessa plånböcker är det svårt att uttala sig. Möjligen k;m det helt enkelt handla om tu·

ristsouvenirer. Efter denna rörkla·

ring av ortnamnet Konstantinopel så ter det sig alldeles naturligt att andra plånböcker försetts med or- det ··stockholm··. En sådan är da- terad 1751.

PLANBöCKER AV TYG

En alldeles särskild roll spelar de plånböcker som ej är framställda av läder utan av tyg, huvudsakli·

Under: Dubbelbörs, si/mskskiun, L. 46 cm.

Nordiska museet, St,ckholm.

gen siden. Del är inte någon svensk uppfinning: de är långt ifrån ovan·

liga i t. ex. Frankrike och England.

Dc har hos oss osökt bcnHmts mst- mansplånhöcker.

!\lan kan \"åga påslå alt det ocksil beträffande plånböcker går en klar ehuru absolut sett ej daterhar sk!l- jelinjc mellan på ena sidan roko- kons mode och på den andra gusta- viansk och empirest il, som i sin l ur del knappast går alt skilja på. Dc första är tillverkade av tjockt siden eller mönstrad brokad. ofta matc- lassesydda och utstyrda med guld- eller silverspetsar. Någon ut- smyckning härutöver utom ett mcl- nogram i samma tråd förekommer ej så ofta. Ibland anvUnds ett mönstrat. ofta blommigt siden, el·

ler har på det enfärgade applice·

rats fjlirilar eller fåglar.

Det finns ett prunkande drag hos alla dessa, ett överdåd, och ibland verkar de nästan överarbetade.

som när hela plånboken Uickts med fint nät av silver- eller guldtn'tcl.

Ett par säkerligen siillsynta plån- böcker är försedda nwd yttre hiilje

;n· tunt sämskskinn och på insidan broderier. En av plånböckerna är gjord av en bit gyllcnlädersta·

pet. men dess utformning i i)vrigt Ur så pass enkel att man knappast vågar datera den till tapetens tid.

(Forts. uiista nr)

SENSATIONELLT .. .

(Forts. fr. sid. l)

brakteater, de ensidiga twuw silvennynt som dominerade me- deltidens myntbestånd.

- Det är en jättesensation ur myntforskningshänseende, säger Rune Ekre, museiföreståndare som leder utgrävningarna.

1961 började utgrävningarna vid Lödöse på allvar. Under de år som gått har man gjort drygt 100.000 fynd. Ibland har utgräv- ningarna pågått året runt, ibland bara kortare perioder under sommaren.

Nu rör det .sig bara om små grävningar och det har två orsa- ker. Dels betalar inte AMS läng- re ut några pengar och dels har riksantikvarieämbetet uttryckt önskemål om att markexploate- ringen ska inskränkas. Tidigare har man fått gräva snabbt på de platser där det skulle byggas.

Nu finns det chans att den hårda markexploateringen stop- pas och det ger utgrävarna möj- lighet att bearbeta fynden.

stads-

planen är rätt långt framme och exploateringen kan därför hållas nere.

Gräv n ing utanför museet

I dag gräver man på två platser i Lödöse och det är grävningen i gatan utanför museet som gett de mest intressanta fynden.

- Vi har här haft en enonn tur och hamnat mitt i ett hus med insyn i två rum. Man SCT

också norra delen av det intill- liggande huset, berättar Rune Ekre, som hela tiden lett utgräv- ningarna.

- Vi får veta hela grundpla- nen för huset och det är en pus- selbit som passar in i vad vi vet frltn tidigare grävningar på tom- tema bredvid. Vi har hittat in- omhusavfall från de två husen och utomhusavfall från åtmins- tone ett hus. Genom detta har vi fått praktiskt taget alla upp-

lysningar som behövs för att veta v~en verksamhet som ägde rum i husen, säger Rune Ekre.

Mitt i

myntmästarhuset

Och här har man alltså hamnat mitt i myntmästarens bostad. I utomhusavfallet låg ett 50-tallä- derbitar som varit underlag vid prägling av mynten, de så kalla- de brakteatrarna. Man har också hittat järnredskap i närheten av läderbitarna och det har varit verktyg som myntmästaren be- hövde i sitt arbete.

Man har funnit dels mynt- stampar, dels så kallade punsar som användes för att gravera in stämpeln i myntstamparna. Man har också hittat två deglar som användes till att smälta metaller i. Troligen var myntmästaren också guldsmed och hade mynt- tillverkningen som bisyssla.

Redan tidigare har man vid utgrävningarna påträffat präg- lar, men det rör sig bara om fem och de var av bly, inte läder.

Dessa blypräglar härrörde troli- gen från 1300-talet och kom från ett helt annat och senare mynt- verk.

Lödöses blomstring stid

Sommarens fynd - läderpräg- larna - är från slutet av 1200- talet och med hjälp av dessa fynd kan man fastställa att Lö- döse var en huvudort för mynt- till verkning.

Under 1100-, 1200- och 1300- tnlen var Lödöse tillsammans med Uppsala de två huvudorter- na för mynttillverkning. De här århundradena var också Lödö- ses blomstringstid, det var då en livlig handelsort, säger Rune Ekre. Det var väl också anled- ningen till att Lödöse blev mynt- ort. Kungen ville snabbt ha ut mynten i omlopp och det kunde han få i en stor handelsort.

De myntpräglar som man nu hittat var märkta med ett stort B. Tidigare har man trott att det stod för Birger Jarl, som var

kung runt 1250-talet, men den teorin stjälps av sommarens fynd.

- Vi kan genom andra fynd tidsbestämma mynten till 1290- tnlet, möjligen början av 1300- talet och då måste bokstaven B stå för Birger Magnusson, som var sonson till Birger Jarl och Magnus Ladulås äldsta son, sä- ger Rune ·Ekre.

- Det här är sensationella fynd ur myntforskningshänseen- de. Fynden kommer nu att sidc- kas till Stockholm och endast ett fåtal blir kvar i Lödöse.

Två slåss om fynden

l Stockholm får två institutioner slåss om sensationerna. Dels sta- tens historiska museum, som har ett speciellt Lödösemuseum, dels Kungliga myntkabinettet, där man av naturliga skäl är intres- serad av fynden.

Nu är det snart färdiggrävt i Lödöse. Åtminstone för en tid.

De nännaste åren ska huvudsak- ligen ägnas åt bearbetning av de otaliga fynden. Men ännu ett par veckor fortsätter grävningarna.

Och Rune Ek:re har vissa för- hoppningar.

- Tänk om vi myntningsunderlag äldre perioder.

kunde hitta från ännu

MYNTAUKTION 6

B. Ahlström Mynthandel AB avhåller 28 och 29 september sin sjätte myntauktion. Även denna gång på Hotel Sheraton, Stock- holm.

Auktionen omfattar denna gång mynt och medaljet· från hela världen (ej Skandinavien), antiken, medeltiden och nya ti- den, samt en samling svenska medaljer från 1600- och 1700- talen.

Till stor del härstammar auk- tionsmaterialet från Dr Otto Smiths samlingar, vilken anses vara den största privatägda sam- lingen i Sverige.

Vi återkommer i vårt oktober- nummer om utgången av auk- tionen.

NUMISMATISKA TIPSET

Äntligen, efter hundratals önskemål, en tävling igen. Denna form av tävling som vi även förra året hade med i en del nummer kommer vi att återkomma med hela hösten till årets slut. Lycka tiJI ! ! !

DRAGNING

Dragning sker den l oktober 1974. Först öppnade rätta svaret blir vinnare till första priset o. s. v.

PRISER

1:a pris: Myntskåp Lembit 400. 2:a pris: Myntskåp Junior. 3:e pris: Myntskåp Junior.

OBS! Sänd Ert svar senast 30 sept. till: Myntkontakt, 199 01 Enköping. Märk kuvertet: "Num. tipset".

Nr l I slutet av maj 1974 påträffades ett stort myntfynd, som bl. a. innehöll världens stö111ta och tyngsta präglade mynt, 10 daler SM. Vilken var fyndplatsen?

l. MALUNG. 2. GRYTS SKARGAD 2. VASTERAS ... . Nr 2 Hur många sedelutgivande privatbanker grundades på 1800-talet i Sverige?

l. 17 st. x. 27 st. 2. 31 sl ... . Nr 3 Sveriges första guldmynt har valören?

l. l KRONGYLLEN x. l DUKAT 2. UNGERSK GYLLEN

Nr 4 Mynt präglade i metallen järn präglades i Sverige första gången?

l. 1917 x. 1939 2. 1942 ... . Nr 5 l öre 1612 för Karl IX kallas för?

l. KLIPPING x. POSTHUM 2. BLODSKLIPPING ... . Nr 6 Den 9 juli 17M besökte Gustav IV Adoll en svensk stad, som präglade en minnespenning

vid besöket. Vilken stad var det?

l. ARBOGA x. AVESTA 2. NYKöPING Nr 7 Myntmästare i Norge 1907-21 var?

l. JOHAN GEORG MADELUNG x. ARNE BAKKEN 2. CARL BUGGE ....

Nr 8 Med an~edning av prinsessan Christinas 30-årsda~ i augusti 1973 utgav Svenska Medalj- gillet en medalj. Vad heter konstnären till medaljen?

l. RUNE KARLZON x. AXEL WALLENBERG 2. LENNART JONASSON ..

Nr 9 Vad betyder: "DOMINVS PROTECTOR .MEVS"?

l. HERREN MIN BESKYDDARE x. GUD V AR BESKYDDARE 2. GUD AR MIN TRöST Nr 10 Var präglades det första svenska myntet, omkring år 1000?

l. SIGTUNA x. LöDöSE 2. UPPSALA ... . Nr 11 I Danmark utgavs ett jubileumsmynt förprinsessan Anne-Maries bröllop. Vilket år bär

myntet?

l. 1964 x. 1967 2. 1968 . . . . Nr 12 Den första besittningen Sverige förvärvade var Reval. Det år Reva! blev svensk besitt-

nin~ fastställdes att marken skulle motsvara?

l. 12 schillinga1· x. 24 schillingar 2. 36 schillingar ... . Nr 13 25 Daler Silvermynt utgiven av Kontributionsverket. Vilket årtal bär sedeln?

l. 1715 x. 1716 2. 1717 ... . 8

1

l

^x

l

²

l l l l

l l

l

JOHAN III !h ROR 1576

GUSTAV VASA MARK 1543

MYNTAUKTION

NUMISMATISK ORDEN HAR SIN HÖSTAUKTION l EORAS Å STADSHOTELLET 12/10 1974.

01\lFATI'NING l STORT:

Sverire: Dukater 1710, 1743, 1744, 1781177, 1804 Dalarnas guld.

Guldmynt Oscar

n

och Gustav V.

~ 1~~.M~m~rn~m~~~~~~

m. fl. Besittningsm.ynt. l rdr 1827 "TROYSKA ASS"

1/2 rdr 1576. Praktex. av bl. a. Mark 1543 och 2M 1754.

Pojköre omkr. 31 mm. Kastpenningar i hög kval.

Plåtmynt. Polletter.

Danmark: Dukat 1645, Rdrförslag i tenn 1749. Diverse småvalörer.

Norge: Penning Harald Hårdråde. Speciedaler 1693, 1694.

Ett flertal smärre valörer 1600-1800-talen.

Specie 1844 och 1864. Diverse mynt Oscar ll.

Finland: ZO M 1912, 10 M 1879, 1913. 100 M 1926. 500 M olympiad Island: Guldmynt 1961 och 1974.

1951. Provmynt Alexander UI.

Diverse mynt Tyskland och Ryssland.

Sedlar Sverige (0 II och G V)

l allt omkring 450 objekt. Lista utkommer omkring 15/9 och erhålles mot 2:50 i frimärken. (Medlem erhåller listan gratis.)

Skolgatan 24, 502 31 Borås

Numismatisk Orden ^r

^{el. o33/11 24 96}

- - - - -- - - -rråga efter Per Österlund

MYNT

TILLBEHÖR LITTERATUR

KöPER- SÄUER- BYTER

Svenska oc:h utländska mynt i stor sortering till moderata

priser.

Välkommen in oc:h se vad vi har.

PRISLISTA GRATIS

Öppet:

Måndagar Stängf

Tisd.-Fred. 10- 12 14--18

Lördag 10-13

MYNTHÖRNAN

ENGELBREKTSGATAN 36 ÖREBRO 019/11 21 80

SMH

SVENSKA MYNTHANDBOKEN

populärt kallad SMH, har en fullstiindlg årtalsförteckning över svenska regenters mynt ink!. unionsmynten. litförlig variantbeskrivning och upp- lugoma speclficerade. Priser i fem klasser. Uppgifter om metall, halt, diam. (Z) och vikt.

på alla mynttyper och ett stort antnl varianter samt unlonsmynten. Dessutom för varje regent typkatalogise- ring. Fullständig katalogise- ring av alla p1·ovmynt och fle- ra bildsidor. Kastpenningar och minnesmedaljer beskriv- na och illustrerade. Präglings- tabeller med myntförordning- ar. Numismatiskt lexikon.

Bilder på 110 olika sedlar m. m., m. m. A 5-fonnat i förstklassigt boktryck på ca 200 sidor.

Pris 16:50

38-årig västtysk fick l månads fängelse

En lättad 38-årig västtysk fick i augusti månad sin dom vid Örebro tingsräbt

i

det så kallade silvermålet. Västtysken dömdes till

en månads fängelse för olov-

lig valutainförseL

Anledningen till tyskens belå- tt>nhet var att han redan hade avtjänat strafftiden i och med häktningen och att han fick till- baka de

167.000

kronot· som tidi- gare beslagtogs.

l-Ians två kumpaner, som i slu

-

tet av maj greps efter ett upp- märksammat bankbesök i

Öre-

bro, då trion kom in i banken med en hink enkronor för att växla

till

sig sedlar, klarade sig från

åtal.

Det har förekommit en livlig handel med enkronor den se- naste tiden. Mynt daterade

1967

och tidigare har blivit en be- gärlig vara i Västtyskland, där ett smältverk

i

Karlsruhe har

Annonsera under

MYNTTORGET

4.000 myntsamlare *

läser

MYNTKONTAKT

En annons ger resultat!

10

Manus till

oktobernumret

måste insändas senast 25/9

betalat

1:86

för en svensk en- krona

Ett flertal västtyskar är in- blandade

i

den illegala trafiken.

En person dömdes i förra veckan

i

Halmstad till en månads fäng- else och

i Helsingborg sitter fle-

ra västtyskar anhållna

Mynt för 60.000 stals ur bil

En

myntsamling med ett sam- larvärde på mellan

50.000

och

60.000

kronor har stulits

ur

ba - gageutrymmet till en parkerad personbil

i

Örebro. Inga spår ef- ter inbrott

har

anträffats. Bilens ägare - en myntsamlare - är i dag osäker på om han kanske hade glömt låsa bagageluckan.

Femkronan 1973 kanske r aritet ?

Myntverket har börjat prägla femkronor med årtalet

1973

med en begränsad upplaga av endast

l

miljon exemplar.

1972 års fem-

krona präglades

i

över

24

mil- joner ex. Kanske den nya fem- kronan

kommer

att framstå som

en

raritet så småningom, vem vet.

Myntsamling byte för museitjuvar

En

samling av äldre mynt har stulits vid ett inbrot:t

i

Frösåkers hembygdsmuseum i östhanunar.

Samlingen omfattade ett femtio- tal mynt.

Värdet

är

svårt att uppskatta 1nen för hembygdsföreningen är samlingen oersättlig. Vid samma inbrott stals även ett flintlåsge- vär.

Samlingen omfattade företrä- desvis mynt från

1600-

och

1700-

talen. Bland det stulna fanns två daler silvermynt, varde1·a vägan- dc ett kilo.

I

samlingen fanns också en tio- kronorssedel utfärdad av Up- landsbanken, från den tid då bankerna ännu hade möjlighet att ge ut egna sedlar.

N~ NORDISKA MYNT

landsvägen 56 l 7 2 36

Sundbyberg

08/28 67 56

va

rd. 15.00-18.00 lörd.

9.00-13.00

KÖPER - BYTER SÄlJER

allt i Nordiska mynt.

Vi hjälper Er gärna med värderingar

och rådgivning

.. Nl1 " . .

i :

\

ERT NAMN

OCH

ADRESS

och Ni får efter

hand

vår

»nyinkommetlista

».

Stor sortering Moderata priser

Vänd Er med förtroende till

GÄVLE NYA MYNTHANDEL

S. Kungsgatan 19, Gävle Tel. 026/12 82 25

Öppet:

16 -18

lördagar 9-

14

Bilden till höger har

vi

fått oss tillsänd av en samlare i Stock- holm,

som

undrar om fler sam-

lare har iakttagit samma fel.

l.

Stor klump

i

tvåan.

2. SHfrorna "61" är lägre än "19".

3. Tvåan sned i förhållande till kronan.

Hör av Er

i

så

fall.

Intressant lf2 ^{örmg •} 1867

En mycket intressant 1/2-öring från Karl XV:s tid med årtalet 1867 har Myntkontakt fått

avbilda

och

lånat

av en

läsare

av tidningen.

Det unika med

detta

mynt är en felprägling i texten

"land

skall med lag byggas". Om

Ni

tittar noggrant

i

slutet av denna text märker Ni att bokstaven "S" i "byggas" har utbytts mot en

TV AA.

Mycket märkligt

att

ett sådant fel kan uppstå. Vi gissar att

detta

mynt

är

det enda med denna unika felprägling. Hör av Er om Ni hittar något liknande.

Danska mynt köpes

Spedellt 1ökea

1 öre 1878, 81. 2 öre 1876. 5 Ö<'e 1890, 1913, 1923. 10 öre 1888, 1923, 1·947. 25 öre 19t.c, 1917, 1933.

1/2 hona 1939, l kr 192A, 1930, 193'5. 2 kr 1897, 1899, 19 .. 1.

ALLA GULDMYI'n' aamt mynt 187-4 och öldre.

P R M(Z)NTER

Nörre Alle 11, DK 1000 lrhua C Danmark. Tel. 06/12 12 95

NMH

Norska

Mynthandboken

populärt kallad NMH,

har

ut- kommit med 1974 års upplaga.

NMH

är helt utarbetad efter samma principer som SMH och är den populäraste vär- deringskatalogen för norska mynt.

I

NMH finner

Ni

allt

Ni behöver veta och priset är

överkomligt för vem som helst.

Pris 13:50

Lemhit AB

HUDDINGE 2

TT UIRfJ IET

ANNONSSIDA FÖR MYNTSAMLARE

Ni

som vill

annonsera i

MYNTTORGET. kan fylla i kupongen

nedan och skicka den till

MYNTKON-

TAKT, Box 1, 199 01 En

köping.

Kostnaden är

1 O kr per annons och

får högst

innehålla 20

ord+telefonnummer eller

namn/

adress. Vid två annonseringar med samma text i två

på

varandra följande nummer= 16:- .

Annonsmanus

måste

vara

oss

tillhanda senast 3 veckor före

utgivningsdagen.

Annonskostnaden skall medsändas på

samma gång som

annonsmanus.

K O P E S

Slottets hemlighet av August Lun- din, tryckt omkring 1911. Curt Eriksson. Tel. 0171/303 48.

5 öre 1910 325:-. 5 öre 1927 225:-.

Även byte med jultallrikar eller Bernadottestallrikar. 0372/104 72.

Svenska guldmynt köpes till abso- lut högsta priser. För 20 kronor betalas minst 1.100 för vilket årtal som helst. Sänd förteckning vad Ni har till Myntkontakt f. v. b.

.Guld·.

Oscar Il koppar sökes. Alb årtal

C öre 1906. Bra betalt. Svar till Mynt- kontakt f. v. b .• Koppar•.

Frimärken, svensk massvara. Köpes eller bytes mot mynt. 081771 97 49.

Norska mynt köpes. Gärna medel- tidsmynt. Höga priser betalas.

Helge Kristoffersen, Kristinsv. 17, N-2600 Lillehammer, Norge.

Mindre samlingar samt enstaka mynt köpes eller bytes mol andr:1 mynt. Sänd listor (även mynthand- larc) med pris och kvalite.

Tomas Josephsson, Valhallav. 16 B, 574 00 Vetlanda l.

5 öre 1971 oeirkulerade i rullar.

Uppgiv mängd och pris. Koppar- mynt cirkulerade inlöses. Sänd ej mvnt. Skriv och uppgiv mängd och pris.

Henry Bergstrand Decembergatan 23, 3 tr.

415 15 Göteborg

Svenska äldre mynt samt O II, GV, GVI ocirkulerade. Helst hela rullnr.

Även övriga Skandinavien, guld- mynt hela världen. Uppgiv kval.

o. pros.

Knut Hedberg, Magasinsg. 4, 21613 Malmö

Alla finska mynt, större eller mind- re samlingar, t. ex. betalar jag 10 MK guld 1905 i k v. 01 ca 20.000 SKR.

Knri Vällimäki, SF-26910 Unaja, Finland

12

SÄLJES

17.000 koppar- och jnmmynt 1909- 1950, varav 1.800 st. 1909-1916, s.'i.l- jes i odelat parti till högstbjudan- de. Inga rariteter. Skriftligt svar till G. Hedin, Box 14,

815 01 Tierp. 0293/10128

81 st. kopparmynt Gustav V-VI, 23:50

+

porto. God kvalite. Sture Danielsson. Timmermansvägen 9 B, Fnck, 63() 07 Eskilstuna.

Säljer Confederale State Bankno- ten. Köper mynt från Japan.

Van Den Bossche Robert, 5!J90 Hemme-Mille, Belgien Du som har dubbletter 1873-1950 skriv och ange innehav och vad som saknas, så byter vi.

Anders Norman, Hagavägen 34, 194 Upplands-Väs by

Svenska mynter selges eller bytes i bettre Norske mynter bl. a. l öre 1877, 78. 79, 80, 86, 93, 13, 18. 2 öre 1917, 19 je n. 5 öre 1880 på 79, 17, 19 jcm 23. l!) öre 1880, 81 83, 90, 97.

25 öre 921. 2 kr jub. 1921, 38. Guld:

20 kr 1876. 10 kr 1883, 1902. 5 kr 1883, 86. Også Danska mynt Lista sändes ~rratis. Snnd namn og ad-

•·esse till: Christcn Sveas, Lybekvn. 39, Oslo, NORGE.

Oscar Il, 2 kronor 1876, 78, 93, 97, 25 öre 1861, 50 öre 1920, en- och tvåkronor

ev.

019/1185 73.

Kronmyntet 1873-1973 100 år. Vac- ker minnes-väggtallrik med Sve-

1 iges Riksvapen (frånsidan på kronmynten) i koboltblått (numr.

upplaga 3.000). Nu 55: -.

Tel. 035/1115 89

Världssamling styckas till enskild special samling.

Norman Lindtner, Egedalsvägen 20, DK 2980 Kokkedal, Danmark 10 Gulden jubileumsmynt 1973, Drottning Juliana 25 år på tronen.

Sälj<$ Cör 25:-

+

^!rakt.

Björn Kjerrman, Box 32048, Stockholm 32

l\lvnt från Oscar II och Gustaf V.

Starkt reducer·ade priser. Passa på.

Myntlista gratis.

Conny Linerudt. Gnejsv. l = l 902 42 UMEÅ. 090119 24 80

En samling svenska mynt 1874- 1971 billigt. Prislista sändes gratis.

O. Wikström, Grankottevägen 41,.

181 46 Lidingö

Komplett set av 1974 års mynt från Bahamaöm na i Proof-kvalitel Pris 255 kr. Fri frakL

Roger Persson, Mariboplan 2, 824 00 Hudiksvall. 0650/17416

··· ··· ··· ··· · ··· ···

i

BESTÄLLNlNGSKUPONG 1\IYN'ITORGET

~

: :

: O

Härmed beställas nedanstående annons att införas i nästa : nummer av tidningen. Annonskostnaden 10 kr medsändes.

D

Hänned beställes nedanstående annons att införas i de två nästkommande nummer av tidningen. Annonskostnaden 16 kr medsändes.

ANNONSTEXT: .. ... ... ... ... .... .. ... ... ... . ... .

. ,... . . . .

...

--··· ... . . ... _,_ ... .

D

SÄLJES

D

KöPES

D

öVRIGA SAMLAROMRADEN NAMN: . . ... . ADRESS: ... .

... ...

.

... ... ... ... .

Komplett Oscar II-samling styckas.

Siind mancolista. Frankera gärna par. Norge 2 kr 1907, korslagda ge- vär. Giv anbud!

Köper: norska, danska och finska 1800-talsmynt.

Ivar Jonsson, Fridhemsgatan 36, 852 42 Sundsvall

2 kr 1892, oflagnad, 2 kr jub. 1897, 5 kr jub. 1966 samt varianter. Sam- manlagt 282 olika mynt. Pris 500:-.

Edvin Thomasson, Torggatan 2 C, 160 60 Kvidinge. 0435/207 39 Prislista på danska och norska mynt sändes mot porto, namn och ndress. Lennart Svensson, Tunn- bindarvägen 4, 352 50 Växjö.

112 st O II l kr-l öre k v. l? /l.

1.976 st GV 5 kr-l öre kv. 1-01.

5.833 st GVI 5 kr-l ö e kv. 1+- 01. Vanliga årtal Tel 0470/176 65.

100 st enkronor GV av normal kva-

lile

säljes för 145:-. Enbart silver- värdet i dessa enkronor är f. n.

mellan 1:85 till 2 kronor enligt !ör- ra numret av Myntkontakt. Likvid till pg. 22 58 90-3

=

Fraktfritt.

Ulf Bokinge, Ängsvägen 10, 680 50 Ekshärad

Utgångna 1-, 2-och s-öringar säl- jes. 2,4 k~ 50:-. 8 kg 150:-. Bra kvalite. Likvid till pg. 22 58 90-3 :.' fraktfdtt.

Ull Bokinge, Ängsvägen 10, 680 50 Ekshärad

1/8 RDR 1852. Kv. 01. Min. 3.450:- ( högstbjudande).

Fronk Nilsson, Göteborgsvägen 51, 451 00 Uddevalla

Ca 10.000 .mynt. 50 st !öre 1873.

O II 415 st. GV 2.650 st GVI 6.400 st. Sedlar 40 st. Utländska mynt ca 325 st. Säljes helst odelat.

0-170/176 65

Fprste myntset fra Danmark med Dr Mnrgrete salges. Pris ved for- handsbetalning 10 SKR.

Christensen, Sabioresvej 8, 3000 Helsingp, Danmark

Lista över frimiirksdubbletter, främst Norden, postfriskt och stämplat. Sändes på begäran. Även en del mynt.

Per Helander, Gevärsviigen 30, 613 00 Oxelösund

PD.SS:l på! Stort antal dubbletter säljes eller bytes. Gustav V, Gustav VI och Oscar II. Prislista gratis.

Bo Baudin, östra Nibble 13 A, 734 00 Hallstahammar

Mynt 18i3-1973, 100-tals varianter säljes. Lista mot 0:75 i frimärken.

Bo Carlsson, Kronetorpsgatan 104 a, 21227 Malmö

Finland: 10 MK jub. 1967 25:-, 1970, 71 EM

a

^{20:-. 5 MK 72 25:-.}

74 års mynt p-5 mk 13:-. Allt i kv. O.

Tel. 036/13 77 94

P. Nerg, Carlsfors, 561 00 Husqvarna Gustav V och Gustav VI:s silver- och bronsmynt. Kompletta serier.

Bra kvaliteer. Rariteter. Lista sän- des gratis.

Tomas Wettermark, Folungagat. 12, 175 30 Järlälla

Myntlista gratis, massor av billiga mynt. Vid köp av över 75:- 5 % rabatt. Ett extra mynt medföljer varje köp.

Rolf Svensson, Klockaregatan 3 a, 28300 Osby

Prislista på svenska och utländska mynt. Sändes gratis.

Stefan Jaensson, Elias Friesgatan 9, 752 31 Uppsala

Årsset 1952-1971 samt mynt i kva-

lite

O, 01/0 och 01 från 1907-1971.

08'2118 35

551) st kopparmynt 1874- 1950. En del i bra kvaliteer. Endast vanliga årtal. 1874-1906 4:- st. 1907-1950 2:- st eller hela samlingen för 1.200: -.

B. Gunnarsson, Frejg. 4 b, 613 00 Oxelösund

l öre 1914 öppen fyra kv. l 275:- , kv. l+ 350:-, 5 öre 1910 kv. 1 600:-, 1/1+ 700:-, 5 öre 1927 kv. l 400:-, 1/1+ 450:-, l kr 1942 AUB kv. l 175:- , 1/1+ 200:-.

Tel. 019/18 46 64

Rörstrands Vasa och jultallrikar.

Gustavsbcrgs minnestallrika.r. Jen- ny Nyströms kort samt mynl 0510/297 78

Sedlnr. Cuba 10 pesos 1896, motiv fr. sockel skörd, kv. l+ 20:-. Bul- garien 3-200 leva 1951. 7 st. ovikta, otroligt vackra, 12:-. Lista över sedlar från hela världen medföljer g1 atis.

Roland Cronqvist, Pilgatan 39 c, 280 70 Lönsboda

Kopparmynt GVI kv. CA l+ l, 2, 5 öre samt l och 5 öre gl U alla 1: - pr st. 2 öre 1961 U 3:50. Se- rier 52-71 med 61 U kv. l+ -0.

l öre 8:- . 2 och 5 öre 10:-.

Ernst Nilsson, Börstorpsgatan 13 a, Töreboda

Vari11nter GVI koppar 500 st. osor- terade till högstbjudande. l öre 59 med streck 10:-. 2 öre 1956 med streck 4:-. 2 öre 64 med grop i kronan l :50.

Tel. 0500/107 07

Bernadottestallrikar Gustavsberg 1971. Bing o. Gröndal Morsdag 1970.

Onefot·s Morsdag 1971.

0372/104 72.

(Forts. på sid. 16)

Prenumerera

på

MYNTKONTAKT

SENASTE NYTT FRÅN

R . Örtendahl Mynthandel AB

BOX l, RADMANSGATAN 11, S-199 01 EN KÖPING Tel 0171/379 50

2 öre 1574 1/1+ 275:-

2Markl668 1/1+ 495:- l öre 1680 l+ 295:- l/16RDR1836/35 l+/01140:- 1 Sk. B.l836/35 l? 125:- l/6Sk.l832B.Hals 1/1+ 100:- 25 öre 1857 l ?/1 150:-

l/6 Sk. B.1844 01/0 115:-

5~ö:·el857 l?/1 185:-

2 Sk. B. 1845 SM.H. 1/1

+

^350:-

1/6 Sk. 1831 01 125:-

1 RDR 1861 Godr l 450:- 10 öre 1861 l+ 100:.- 1 kr 1887 l? /l 180:-

lO öre 1892 O

10 öre 1904 O

5 öre 1892 O

5 öre 1900 O

2 öre 1878 K.T. l?

2 öre 1900 R.N. l

2öre 1905 O

2öre 1907 O

l öre 1892 l 2 kr 1910 FMM l 2 kr 1910 FMM God l+

2 kr 1912 l/l+ 25 öre 1921 O

l kr 1918 O l kr 1942 AUB Speg.

300:- 125:- 325:- 295:- 375:- 125:- 110:- 100:- 325:- 275:- 695:- 105:- 500:- 1.375:- 1.000:-

~···

NYTT FRÅN NORDEN

Aktuellt från våra grannar DANMARK, NORGE, FINLAND Red: Nordiska Mynt, Landsvägen 56, 172 36 Sundbyberg 08/28 67 56

NORSKA MEDALJER

17 :e !\laj Medaljer

Under 1973 genomförde Den Kongelige Mynt "nyprägling" av sammanlagt 27, tidigare utgivna 17:e maj medaljer, från åren ] 899 till 1958.

Ft·ån början hade man räknat med att prägla alla 17:e maj- medaljer från 1884 och som Den Kongelige Mynt har verktygen till, men det visade sig att bland

<1nnat verktygen till de äldsta

nH~daljema var i så dålig kondi- tion all de inte kunde användas.

Medaljerna är huvudsak präglade med originalstampar och många, speciellt av mynt-

gravör Throndsens medaljer,

!<an därför ha några skönhetsfel r.& grund av slitage och brott i stamparna, som i själva verket bara indikerat· att man får ett

"original".

Samtliga medaljet· är märkta med ett "R" ( restrike - nypräg- ling) på randen.

Alla 27 medaljerna, som ä1·

präglade i silver, kan köpas från Den Kongelige Mynt som ett helt set i specialetui till ett pris av 800 Nkr (

+

moms - gäller en- bart för köpare i Norge) eller för 35 Nkr/st

+

moms. Den Kongelige Mynt förbehåller sig rätten till prisändringar.

Medaljer som inte säljes av DKM

Av medaljer ur 1973 års produk- tion som kan ha intresse för sam- lare bör följande nämnas:

- Alf PrJjysens minnesmedalj utgavs första gången 1971 i brons av Hedmark og Oppland spar- banksföt·ening till Alf Prpysens minnesfond. Räntorna från fon- den kommer att delas ut som

"Prpysen Priset" varje år de- cember. Första gången priset kommer att utdelas blir 1974 i samband med ett program av

NRK som sänds både i TV och radio.

Medaljen som är tecknad och graverad av myntgravör fl)ivind Hansen, har på adverssidan ett porträtt av Alf iPq!lysen och på granitkristaller.

Medaljen är präglad både i silver och brons med en diame- ter av 70 mm. Silvermedaljen är garanterad ott inte bli såld i fler än 2.000 exemplar, eftersom man i tillägg till detta har reserverat ett mindre antal för utdelning i samband med "Prpysen Priset".

Silve1·medaljen kostar 500 kr och bronsmedaljen 100 kr per styck och kan bes:ällas från

N01·ges sparbanker.

- Kongsberg stads 300-års- jubileum

Kongsberg firar 1974 sitt 50-års- jubileum. Denna stad, som grun- dades av kung Christian IV ef- ter att man hade upptäckt silver i området, hw· många minnen från mer iin ZOJ års gruvdrift.

Så länge som Kongsbergs Sil- verve•·k \'ar i drift, till 1957/58,

hade man således både fram- ställning av silver och p1·ägling av mynt i Kongsberg. Såvitt be- kant förekom detta bara i Krem- nica, Tjeckoslovakien, där både g•·uvdrift och myntverk har anor flera hundra år tillbaka i tiden.

Det var därför naturligt att Kongsbergs stad markerar sitt jubileum med en minnesmedalj i silver, präglad vid Den Konge- lige Mynt.

Myntgravör fl)ivind Hansen är konstnären bakom medaljen som pi\ åtsidan visar Janus-fjgu-

ren från Kongsbergs stadsvapen, stående framför en gravöppning, på fl·ånsidan är kung Christian IV :s monogram, som det är in- ristat i fjället vid fyndplatsen, återgivet.

Medaljen är 40 mm i diameter, väger 50 gram och kostar 100 kr.

Den säljes i stadens banker - huvuddistributör är Kongsbergs Sparebank.

Garantibevis medföljer varje medalj om att det inte kommer att präglas fler än 3.000 exem- plar av medaljen.

NORSKA UPPLA GESIFFROR 1973

Följande mynt är präglade med årtalet 1973:

ANTAL KRONOR

5-kronor 2.778.055 13.890.275:-

l-kronor 9.140.175 9.140.175:-

50-öringar 3.317.175 1.658.587:50 25-öringar 8.516.175 2.129.043:75 lO-öringar 22.300.925 2.230.092:50 5-öringar 27 mm 9.584.175 479.208:75 19 mm 52.886.175 2.644.308:75 Av dessa blev cirka 20.000 förpackade som myntset (Cirka 7.000 i plast och cirka 13.000 i Sandhill- kassetter.)

Miljonskatt sjöfynd

KöPENHAMN (KvP) En miljon- skatt i gulddukater från Christian IV:s tid håller på att spåras upp i Stillingsjön vid Skandeborg av ett gäng danska grodmän.

Gulddukaterna som kommer från 1643 var den danske kungens be- talning till sina legosoldater. Skat- tcn placerades först på Skandeborgs slott som ansågs vara en säker för-

Mynttorget

(Forts. fr. sid. 13)

KÖPES

Svenska provmynt, polletter och spelpenningar köpes.

varingsplats. Den avslöjades dock av en svensk kavalleritrupp. Dans- karna b:ev nervösa och försökte transportera bort skatten i en släde.

Inte heller detta kunde hållas hem- ligt.

Under en vild slädjakt körde danskarna ut på isen, högg upp en vak och stjälpte hela förmögenhe- ten i havet.

Jub.mynt 1897 och 1907 köpes. Bra betalning. 0928/590 08

Billiga mynt från hela världen.

Gärna i form av urval med ett och samma pris för alla mynten. Äldre myntlitteratur och myntprislistor tryckta 1968. Ett urval av ovikta sedlar från hela världen önskas till påseende.

S. Stockhaus, Långskog 3630, 850 10 Matfors

SÄLJES:

Bättre myntsamling GV utom 5 öre 1901, 1927. Många mynt i perfekt o kvalite. T. ex. l kr 1927, 28, 29, 32 och 34, 10 öre 1911, 28, 29, 35, 37. Tel. 0505/202 74

Boken

SLOTTETS HEMLIGHET

av August Lundin önskas köpa. Tryckt omkr. 1911.

Curt Eriksson. Tel. 0171/303 48.

Mynthandlare

Sänd efter vår 20 sidor tjocka prislista med mynt från antiken till modem tid.

Roli Håkansson, Svanågalan 6,

•:i53 41 Karlstad Mynt från Finland, Norge, Dan- Tag reda på varför hundra- mark, Sverige, Tyskland, USA, tals av handlare över hela Schweiz, Österrike, Belgien och världen anlitar oss vid köp av Mynt från indiska delstater samt Holbnd köpes. Gärna guldmynt och utländska mynt.

äldre svenska mynt köpes av sam- s

w ·

rre st vermyn ·1 t . N' 1 som ar h pns-· ffiJSH COIN CO Inre. Skriv och meddela vad Ni har !:stor över Edra mynt, var god sänd

samt prisuppgifter. mig en. Box 1015

Roii 5kelund, Dirigentgatan l, Conny Linderudt, Hyv'argat. 14 A, Oswego. N. Y. 13126 USA 4_2_1_3_8_V_._F_r_ö_lu_n_d_a _______________ 9_02_3_9 __ U_m_e_å_._oo_o_I_I __ 143::18~---~======================~

Vad betalar mynthandlare för jubileumsmynt?

Vi har gjort en ny undersökning vad mynthandlare betalar för svenska jubileumsmynt i normal kva-

litc,

d. v. s. omltring kvalite 01. Vi gjorde samma undersökningar i augusti 1972 och i vårt november- nummer 1973 och har tagit med dessa siffror som jämförelse, och visst har det lönat sig att samla dessa vackra svenska silvermynt.

2 kr jub.

ART AL A UGUSTI 1972 NOVEMBER 1973 OKTOBER 1974

1897 25 -- 35:-- 25-- 40:-- 33 -- 45:--

J!) O i 25 -- 35:-- 25 -- 40:-- 35 -- 50:--

1921 25 -- 35:-- 25 -- 35:-- 30-- 40:-

1932 25-- 35:- 25 -- 35:-- 33-- 45:--

1938 12 -- 18:-- 15--22:-- 17 -- 23:--

5 kr jub.

D::s

13 -- l!l:- 15 -- 22:-- 17 -- 25:--

j :J5.! 55 -- 75:-- GO -- 88:-- iOO --130:-

1959 18 -- 25:-;- 15 -- 22:-- 20-- 30:--

J962 130 --160:-- 150 --185:-- 175 --225:--

19G6 6-- 8:-- 7-- 9:- 8-- 10:--

Vi utgiver under sista halvåret - planscher och tabeller från ett enastående verk inom numismatiken i Skandinavien:

C l Schive: Norges mynter under medeltiden

Detta har icke varit tryckt sedan

f"ömta

upplagan utkom

år 1865 och är

i

dag

en antikvarisk raritet.

Förste konservator Kolbj,-m Skaare, JY!yntkabinettet

i

Oslo berättar

i

förordet litet om Sc:hives verk och dess tillkomsl

Boken tryc.kes i originellt folioformat

-

på mycket kraftigt papper.

PRIS OINBUNDEN: 90 DANSKA

KRONOR(+

oms).

Upplagan mycket begränsad. Order expedieras

i

den ordning de inkommer.

ORDER SOM

ÄR

OSS TILLHANDA SENAST

l

OKTOBER 1974 LEVERERAs PORTO- FRITr TILL DANMARK,

FINLAND,

ISLAND, NORGE OCH SVERIGE. Gäller vid för- skottsbetalning till Danskt postgiro 5

lO

85 19 eller medsänd check på 90 DKR.

G. PILEGAARD MYNTHANDEL

Algade 65 9000 Aalborg DANMARK

SAMLARE

V år 80-sidiga prislista Nr 2 Hösten 1974 utkommer oktober erhåller ni vid betalning av 3:- i frimärken eller sätt in det på postgiro 12 99 25-4 Prislistan innehåller svenska, dans- ka, norska mynt samt nyheter i jubi- leumsmynt o. andra mynt från hela världen. Romerska denarer samt myc- ket som ej här uppräknas.

ALLT l MYNTTILLBEHÖR. SEOLAR m. m.

B. BJÖRNSSON MYNTHANDEL

BOX 241 25104 HE~INGBORG KULLAGATAN 56 042-1412 11

FRÅGESPALTEN

ÄR NAGOT OKLART - FRAGA MYNTKONTAKT!

Till My1ltl<ontakt Frågespalten

Har en del varianter och undrar om dc är något värda.

l kr 1967 med klump på S i "Sve- riges".

l kr 1969, "Gustav VI Konung" är dubbelpräglat

50 öt·c 1966. Nian i "19" helt igen- fylld.

25 öre 1969, 1968, 1966, årtalen dub- oolpräglade.

JO öre 1970, streck över nollon årtalet.

5 ö:·e 1967, troligen mässong.

l öre 1944, årtalets etta saknas.

Har ett album av Gustav VJ Adolfs koppatmynt med klun1pa:·

och fel präglingar. Undrar v at t jag skall vända mig då jag vill sälja dessa

A. Bo.~tröm

SVAR: Man kan värdera Edra mynt pli två olika sätt. Ont Ni råkar träf- fa någon variantsamlare och få ho- nom intrt!sserad bör Ni kunna få ut mellan 3-10 kronor styck för Edra varianter. I annat fall är dt>

helt utan värde tyvärr. Som vi för- ut nämnt har intresset jör klumpar och det har blivit svårt att sälja dessa varianter. Om Ni vill sälja dem vore det bäst att annonsera ut dem i Myntkontakt eller P"ryltor- get" i Svettska Dagbladet. Det bör ge Er en heL deL svar.

Till Myntkontakt

*

Enköping

R. ö.

Jag skt-iver i första hand för att f: å~a vad Ni anser om de s. k. Hell Bank Notes, föreställande några av världens stora politiker

+

en kines ('.'!). Enligt rekJamen bränns dessa sedlar av människorna i Hongkong, t•n viss dag på året. Detta skuJJe va: a cll uppt·ätthållande av ur- : ·am· a J{"avofferceremonier.

Orn detta skuJle vara sant. var-

? ? ^?

•

ifrån kommer då iden att ha port- riitt av t. ex. Harold Wilson och Nikita Krustjev på sedlarna? Dess- utom består porträtten av fotogra- fier, medan den övriga delen av sedeln är tecknad, vilket ser något konstigt och mystiskt ut. Värdet på dessa Helvetessedlar (varav kom- mer namnet förresten) kan inte

\':lra särskilt mycket att hurra för eftersom priserna här i Sverige va- ril•rat· mellan 5 kronor och upp till över 20 kronor.

Är detta en "ploj" eller har des- sa sedlar verklighetsförankring?

Eft.e•· detta har jag några :;yu-

)>llnkter på Er tidning, som är en bru tidning men kan förbättras.

För att börja någonstans, tycker jag att Ni kunde ha litet mer ar- tik1ar om sedlar, både svenska och utländska. Varför inte skriva om någrn intressanta sedelländers ut- miirkande drag (vinHga motiv, stor-

!('k, priser etc.), så att nybörjaren lättare kan bestämma sig för ett visst land e!Jer ett visst motiv som passar hans intresse och hans kassa.

Vida•·e skulle jag gärna se att Era roliga och stimulerande mynt- tävlingar återkom lite mer konti- nuerlig!.

Era upplysningar om vilka mynt som är på väg upp resp. ned i vär- deringslistorna är bra. Fortsätt med dem!

Nu lite mer negativa saker. Som frimärkssidan t. ex. Den tycker jag all ni kunde slopa innan den växer till inte bara en utan flera sidor!

Ä ,·en om många numismatiker ock- d\ är filatelister motiverar inte detta till att det ska behöva finnas en frimärkssida i en numismatisk tidskrift. Det finns nog med spe-

cialtidningar för filatelisterna. I en mynttidning ska det stå om numis- matik och inte om filateli! Jag för- ståt· att det kan vara bekvämt att fylla ut med frimät·ksartikla1· när myntartiklarna inte blit· så många som man önskar, men det får inte spåra ur så att vi får en kombine- rad frimärks/mynttidning. Behovet av numismatisk information är stort och blir bara större i takt med att antalet myntsamlare ökar.

Stdan en liten detalj vid sidan or:1, så att säga. För~ök att få litet bättre "snofs" på reportagebilderna!

Era foten på mynt är bra, men när Ni iir ute och reportagefotogn•ferar bir inte bilderna de bästa, tekniskt sett. F ö· sök att 'ån a en bättre ka- mera eÄponera och kopiera bättre!

S.udera skräckexemplet längst ned på s. 12 i nr 5!

l va:·ie fall i mitt exemp'ar är förgrunden helt utsuddad på de- taljer, medan detaljerna framträder a!lt tydligare ju län;(re bort man kommer. Det borde ju vara tvärtom.

Sist ett mer personligt önskemål.

Skriv en artikel om Notgeld (des- sa tyska inflationssedlar från 1920- talet. Jag har Jycknls förvärva nå;::ra !å av dessa oerhörda mäng- der som givits ut (har sett en upp- gift om att det skulle ha utkommit

44.000 olika 1914-1925). men har

svårt att få tag på litteratur om

ämnet. A. Zvejnieks

SV AR: Vi ber att få tacka för Ert långa brev samt de intressanta syn- punkter Ni lade fram. Hoppas att fler samlare tillskriver oss om sina synpunktct·, bcide negativa och po- sitiva. Det är ju Era åsikter som bygger grunden till tidningen och vi rättar oss efter Er.

(Forts. på sid. 19)

NYTT FRÅN NORDEN . . .

^(Forts. Frågespalterr)

Beträffande "Hell bank noles"

ligger förklaringen i att man FöRR l TIDEN hade denna sedvänja att bränna vissa typer av sedlar vid gmvofferccremonier. Dessa sedlar var av helt annan typ än dessa som nu cirkulerar bland samlare.

De s. k. "helvctessedlarna" är nog, som Ni mycket riktigt påpekar, mer en "ploj" och ingenting för en samlare.

(Forts. från sid. 15)

Intressant norskt

utbud

Följande intressanta norska mynt, som sällan erbjuds, hittade vi i en prislista från en svensk handlare:

2 kr 1909 (reguljär)

l+ ä 01/01 14.118:- 2 öre -941 järn (provmynt)

Stgl O 8.824: - 1 öre 1941 aluminium (provmynt)

o

4.706:- Sarruna handlare erbjöd också:

Falskmynt l kr utförd av Svensson i Trollhättan l+ 1.177:-

repad l+ 1.059:-

VARNING!

Vi har· ibland blivit förvånade när vi köpt äldre, av banker el- ler andra, i plast förpackade år- gångssct.

Ännu mer förvånade har vi

blivit då vi i några enstaka fall, av som vi trott erfarna samlare, fått levererade årsset i retul· med motiveringen att de inte var ori- ginalförpackade.

Norges och Danmarks Bank har en utmärkt service. De er- bjuder handplockade mynt i års- set när kompletta årgångar före- hgger. Från Norges Bank dess- utom lufttäta plastförpack- ningar.

Plast är ett poröst material.

Fukt och luft med dess förore- ningar kommer förr eller senare i kontakt med mynten. Mynten an sälls.

Tag ut Era mynt ur plastför- packningarna. O:or är alltid O:or var·e sig de ligger i plast eller inte, men när dc börjar få fläckar iir dc bara ocirkulernde.

Vi vet att de flesta andra mynt- handlare har samma uppfattning sorn vi.

Nordiska Mynt

Ni skriver vidare om mem artik- lar om sedlar, både svenska och utländska samt kontinuerligt åter- kommande myntävlitrgar.

sedelartiklar kommer i kom- mande nummer i större utsträck- ning. Vi har blivit lovade artiklar om just dessa tyska inflationssedlar som Ni lade fram som önskemål och vi hoppas kmma publicera bör- jan på en sådan artikelserie redan i höst. Mynttävlingar kommer vi att fortsätta med allt oftare, då vi varje vecka får önskemål om dessa. Be- träffande Frimärkssidan kommer denna ICKE all utökas till två si- dor. Däremot kommer vi att fort- sätta med denna åtminstone i sex nummer till, varefter vi skall un- dersöka hur lä.,arna vill ha det.

Våra reportagebilder är inte så bra ännu, som Ni påJJekar, men vi lär oss. Våra kameror är det nog inget fel på. Vi anlitar fotografer och som utför jobbet. R. Ö.

Erbjudande frå n PEO Mynthandel AB

DROTTNINGGATAN 11, 111 51 STOCKHOI..M, 08/211210 2 kr O ll 1876, 77, 78

1880 och 1880 o 1890

1892 (oflagnnd) 1893

1897, 98, 00 1903 1904 1906 1907 2 kr G V 1910

1910 f.m.m.

1912 1913 1914 1915 1922, 24, 26 1928 1929 1930

1931, 34, 35, 36 1r37 s Ol/120:- 1938, 39, 40 1940 S ändr. 4 1942

1943

1?/1 30:- 1?/1 45:-

1? 80:- 1?/1 30:- 1?/1 65:- 1?/1 150:- 1?/1 30:- 1?/1 1~:-

1?/1 30:-

1 45:-

1 25:-

l?/1 10:- 1 250:- 1/60:- l? /30:- 1?/1 10: - 1?/1 18:- 1 30:- 1 10:- 1 30:- 1+/30:- 1/15:-

1+/30:- 1/10:-

1+ 10:- 1+/GO:- 1/40:- 1+/01 10:- 1+ 45:- 1+ 12:-

t+

50:-

l kr O II 1876/75

" 1879 R 1877

R

1888 R 1903 R l kr G V 1910

" 1912 1915 R 1925 1913 1915 1918 1927 1934 1942 1936 19'7 1938 1939 l kr G VIA

l? 40: - 1? 70:- 1? 85: - 1? 85:- stgl. O 700:-

1?/1 5: - 1/30:-l? l 12: - 1/40:- l? l 18:-

l/9:7~

stgl. 01/0 st.gl. O stgl. 01/0 stgl. 0/450:- 1/8:-

l(+) stgl, O stgl, O stql. O stgl. O

375:- 375:- 795:- l/9:75 175:-

30:- 30:- 35:- 19:-

1957 stgl. O 45:-

1958 01/95:- 1966 stgl. O 1968 S o N stgl. O 1970, 71, 72 stgl. O 50 öre 1883

" 1919 1920

stgl. 0/200:- 5: - 4:- 3:- stgl. 01/0

stgl. O stgl. O

350:- 395: - 600:-