Undersöknings- och avgränsningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med särskilt berörda och övriga myndigheter

(1)

Undersöknings- och avgränsningssamråd

enligt 6 kap miljöbalken med särskilt berörda och övriga myndigheter

Marks kommun, Teknik- och serviceförvaltningen Ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken

Fastighetsbeteckningar Sätila S:2, S:3 m.fl., Marks kommun 2020-10-29

Rev. 20-12-10

Karin Ahlgren, projektledare

(2)

Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

Innehåll

1 Administrativa uppgifter 4

2 Bakgrund 4

Syftet med sjöledningen i Lygnern 4

Allmänt om arbetet med överföringsledningar 4

Gällande beslut 5

3 Saken 6

4 Lokalisering av nytt verksamhetsområde samt kort beskrivning

av verksamheten 6

5 Alternativ lokalisering 9

Pumpstationer i Dyrenäs och Flohult 9

Ledningar 10

6 Tidplan 10

7 Kortfattad teknisk beskrivning 11

Ledningarna 11

Styrd borrning 11

Schakt för ledningar 12

Nedläggning av ledningen 12

Anläggning av pumpstationer i Dyrenäs och Flohult 13

8 Planer 14

Översiktsplan 14

Detaljplan 15

9 Miljöförutsättningar 15

Geologiska förhållanden 15

Yt- och grundvatten 16

9.2.1 Lygnern 16

9.2.2 Bottenscanning för ledning i Lygnern 17

9.2.3 Miljökvalitetsnormer 17

9.2.4 Ytvattentäkt 17

9.2.5 Grundvatten 18

Strandskydd 18

Riksintresse 19

9.4.1 Riksintresse naturvård 20

9.4.2 Riksintresse friluftsliv 20

Natura 2000 20

Naturvärden och skyddade arter 20

9.6.1 Växtliv 20

9.6.2 Djurliv 22

Fiskevatten 22

Fornlämningar 22

10 Påverkan på miljön och människors hälsa 23

Utsläpp till vatten 23

10.1.1 Övergripande effekt av VA-ledningarna 23

10.1.2 Påverkan på Lygnern vid byggskedet 23

10.1.3 Påverkan på Lygnern vid drift av pumpstationer och ledning 24

10.1.4 Påverkan på vattenförekomsten Lygnern 24

Utsläpp till luft 24

Påverkan på människors hälsa 24

10.3.1 Närmaste bostäder 24

10.3.2 Buller 24

10.3.3 Friluftsliv 25

10.3.4 Vattentäkten i Kungsbacka 25

Naturmiljö 26

Landskapsbild och kulturmiljö 26

Risker 26

(3)

Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

11 Miljökonsekvensbeskrivning, förslag till metod och innehåll 26

Allmänt 26

Metod 26

11.2.1 Avgränsning 26

11.2.2 Bedömningsgrunder 27

Förslag till innehåll i MKB 28

Bilagor:

Bilaga 1: Bottenfauna i Lygnern vid Flohult 2020.

Bilaga 2: Riskbedömning.

Bilaga 3. Undersökning om verksamheten/åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

(4)

1 Administrativa uppgifter

Sökande Teknik- och serviceförvaltningen, Marks kommun Ort/Kommun Dyrenäs, Flohult och Blåsås i Marks kommun

Kontaktperson Karin Ahlgren

Postadress Marks kommun, 511 80 Kinna

Besöksadress Boråsvägen 40, 511 54 Kinna

Telefon Växel 0320-21 70 00

E-post tsn@mark.se

Organisationsnummer 212000-1504 Fastighetsbeteckningar Sätila S:2, S3 m.fl.

2 Bakgrund

Syftet med sjöledningen i Lygnern

En stor del av Marks kommuns utveckling har under senare åren skett i kommunens nordvästra delar.

Det är närheten till Göteborg samt den goda livsmiljön som gör orter som Sätila, Hyssna, Hajom och Ubbhult attraktiva.

Marks kommuns ambitioner är därför att skapa goda förutsättningar för orternas vidare utveckling och att åstadkomma detta utan att öka belastningen på omgivande vattendrag och sjöar. Tvärtom är en mål- sättning att inget avloppsvatten ska nå Lygnern varken från allmänna eller enskilda avloppsanläggningar i Marks kommun.

Under 2009 togs en VA-försörjningsplan fram med syfte att identifiera och ta fram alternativ för hur en framtida VA-utbyggnad ska genomföras. Det alternativ som sågs som mest fördelaktigt var att centrali- sera vattenförsörjning och avloppsrening genom att avveckla vatten- och avloppsanläggningar i de mindre orterna i nordväst och nyttja resurserna i tätorten Kinna/Skene. Under 2020 har sträckan med 28 km överföringsledningar från Hägnen i norr till Skene, färdigställts. Det innebär att t.ex. Sätila reningsverk, som har sitt utlopp till Lygnern, och en äldre pumpstation kommer att läggas ner och ersättas av två nya pumpstationer med reservkapacitetsmagasin.

Att ledningarna är färdigbyggda till Marks centralort gör att nästa steg kan påbörjas, vilket innebär att ansluta sjönära omvandlingsområden. I VA-utbyggnadsplanen som fastställdes 2020 identifieras Flohult och Dyrenäs som två områden som ska omfattas av kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.

För att åstadkomma detta finns flera alternativ, men det svårtillgängliga läget för framförallt Dyrenäs, med brant och stenig terräng, samt långa avstånd till befintliga kommunala system (Sätila eller Fotskäl), har gjort att valet till slut fallit på sjöförlagda ledningar. För att utreda om alternativet är genomförbart utfördes 2019 en bottenscanning som visade på optimala förhållanden för sjöledningar.

Allmänt om arbetet med överföringsledningar

Nyttan med överföringsledningsprojektet som helhet har beräknats. Av de ca 550 bostäder i området som idag har enskilt avlopp kommer ca 475 (85%) att anslutas till det kommunala nätet. Det är i dagslä-

(5)

get ca 750 hushåll som är anslutna till befintliga reningsverk i Hyssna, Sätila och Ubbhult, vilka avveck- las. Totalt innebär det en minskad belastning i området på ca 5 ton BOD71, ca 8 ton kväve och 340 kg fosfor årligen som inte längre kommer att nå Östra Ingsjön, St Öresjön, Storån/Lygnern och Surtan.

Därtill beräknas en befolkningsökning på ca 2 000 personer. De nya bostäderna kan tack vare överfö- ringsledningarna anslutas till ett centralt och effektivt reningsverk istället för lokala verk och enskilda lösningar. Kommunen räknar med att ca 4 600 personer kommer att vara anslutna till överföringsled- ningarna 2030. Spillvattnet kommer att avledas till Skene avloppsreningsverk, som har ett gällande till- stånd enligt 9 kap. miljöbalken motsvarande en belastning om 35 000 pe. Det tillkommande spillvattnet kommer att rymmas inom det gällande tillståndet för Skene reningsverk.

Figur 1. Översiktsbild för överföringsledningen etapp 1:1-1:7, röd linje. Planerad sjöledning ungefärligt läge, gul linje.

Gällande beslut

Det finns inga gällande beslut för de planerade VA-ledningar och pumpstationerna i Dyrenäs och Flo- hult.

Pumpstationen i Blåsås är befintlig och ingår i tillståndet för Skene avloppsreningsverk.

Lygnern

(6)

3 Saken

Marks kommun har för avsikt att ansöka om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken för nedläggning av sjöledning i sjön Lyngern och för pumpstationer på land.

Nedläggning av vattenledning är tillståndspliktig vattenverksamhet för vilken tillstånd söks hos mark- och miljödomstol.

Pumpstationerna är inte tillståndspliktiga, men kommunen avser söka frivilligt tillstånd för dem enligt 9 kap. 6 b § miljöbalken. Sådant tillstånd söks normalt hos miljöprövningsdelegationen. Kommunen anser dock att pumpstationerna, på grund av det nära samband de har med vattenverksamheten, bör prövas i samma process som vattenledningen. Kommunen har därför i enlighet med 21 kap. 3 § miljö- balken för avsikt att söka tillstånd för pumpstationerna hos mark- och miljödomstolen.

För Lygnern gäller utvidgat strandskydd på 300 m enligt 7 kap. miljöbalken.

4 Lokalisering av nytt verksamhetsområde samt kort beskrivning av verksamheten

Marks kommun avser att bygga ut ledningsnät för dricksvatten och avlopp inom områdena Flohult och Dyrenäs, belägna längs sjön Lygnerns östra sida. Områdena omfattar ca 15 respektive 75 bostäder för fritids- och permanentboende som idag har enskilda avlopp av varierande standard. Lygnern har flera kvaliteter för natur och friluftsliv och är dricksvattentäkt för Kungsbacka kommun samt potentiell re- servvattentäkt för Göteborgsregionen. Att minska belastningen från enskilda avlopp är därför angelä- get.

För att ansluta områdena till befintliga ledningar har valet fallit på svetsade sjöförlagda ledningar till Sätila där kapacitet finns att försörja områdena med dricksvatten från centralorten samt att vidarebe- fordra spillvatten till Skene reningsverk. Sträckan med sjöledningar blir ca 5,2 km och ansluter till den nybyggda pumpstationen i Blåsås, Sätila. Ledningarna sänks ner på sjöns botten och kan vid behov lyftas genom att fyllas med luft. Närmast stranden förläggs ledningarna genom schakt eller styrd borrning. Normal kontroll avledningarna sker via robotkamera.

Det är i dagsläget inte klarlagt om det ska vara separata avloppsledningar till Blåsås eller om det ska vara en gemensam ledning Flohult-Blåsås. Alternativen är följande:

 En avloppsledning från Dyrenäs till Blåsås samt en avloppsledning från Flohult till Blåsås.

Eller:

 Avloppsledningen från Dyrenäs går in i Flohult varifrån allt spillvatten pumpas i samma ledning till Blåsås.

Drickvattenledningarna följer samma sträckning. Figuren nedan visar placeringarna av sjöledningarna.

(7)

Figur 2. Översikt ledningar från Dyrenäs och Flohult till Blåsås. Pumpstationernas ungefärliga läge är markerat med stjärnor.

För att pumpa vidare spillvattnet behövs en pumpstation i respektive område. I Dyrenäs behövs även en intern pumpstation för uppsamling av spillvatten som sedan vidarebefordras till den norra stationen inom området, varifrån spillvattnet pumpas ut i sjöledningen. Pumpstationerna utförs med en byggnad ovan mark för teknisk utrustning. Under jord anläggs pumpsump samt magasineringsmöjligheter som hindrar att spillvatten bräddar ut från systemet. Pumpstationerna är även försedda med flera tekniska säkerhetsåtgärder som t.ex. dubbla pumpar.

Fastigheterna för de nya dricksvatten- och avloppsvattenledningarna och de nya pumpstationerna är placerade vid Lygnerns östra sida. Pumpstationernas läge visas även översiktligt i figur 2 ovan. Områ- dena inom vilka pumpstationerna kommer att placeras redovisas i figurerna nedan. Pumpstationen i Blåsås är befintlig.

(8)

Figur 3. Placering av befintlig pumpstation på fastigheten Sätila 9:11 i Blåsås.

Figur 4. Ny pumpstation på fastigheten Flohult 1:45 i Flohult. Område inom vilket alternativ placering kan ske är markerat med röd ruta.

(9)

Figur 5. Ny pumpstation på fastigheten Dyrenäs 1:3 i den norra delen av Dyrenäs. Område inom vilket alternativ placering kan ske är markerat med röd ruta.

Figur 6. Ny pumpstation på fastigheten Sanderyd 1:7 i den södra delen av Dyrenäs. Område inom vilket alternativ placering kan ske är markerat med röd ruta.

5 Alternativ lokalisering

Pumpstationer i Dyrenäs och Flohult

Under avsnitt 4 ovan beskrivs alternativen för sjöledningen.

Vad gäller pumpstationerna har placeringarna inom områdena valts för att medge bästa förhållanden för självfallssystem och samtidigt ligga tillräckligt avskilt från bebyggelsen för att inte störa. I Dyrenäs har inga alternativa lokaliseringar hittats, men mindre justeringar kan bli aktuellt.

(10)

I Flohult finns en alternativ lokalisering mitt i området, som skulle innebära att fler fastigheter kan anslutas med självfall. Där finns emellertid risk för störande lukt och buller pga. närheten till bostäder och placeringen nära vattnet kan innebära problem i både bygg- och driftskede.

Ledningar

Alternativ lokalisering för vatten- och avloppsledningarna är att förlägga dem på land istället för i sjön. Utredd sträckning innebär att grävning och omfattande sprängning behöver göras inom strand- skyddsområdet för Lygnern, i skogsmark, på ängsmark och blockterräng. I det 6 meter breda lednings- rättsområdet får nya träd inte växa upp, vilket begränsar brukningsrätten. Dessutom kommer arbetena att blockera tillfartsvägarna till flera fastigheter.

Figur 7. Alternativ landbaserad sträcka för vatten- och avloppsledningar.

Ytterligare en alternativ sträckning för landledning skulle kunna vara till det kommunala ledningsnätet i Fotskäl, som via Berghem är anslutet till centralorten. Avståndet från Dyrenäs till Fotskäl är nästan 5 km fågelvägen och även om delar av sträckan är jordbruksmark bedöms den vara lika komplicerad som det andra landbaserade sträckan till Blåsås.

Kostnadskalkyler visar att anläggningskostnaden för ledningarna blir dubbelt så hög vid anläggning på land.

6 Tidplan

Kommunen har för avsikt att anlägga avloppsledningarna och pumpstationerna under åren 2022-2023.

(11)

7 Kortfattad teknisk beskrivning

Ledningarna

Ledningarna för dricksvatten och avloppsvatten anläggs på botten från Dyrenäs till Flohult och från Flohult till Blåsås. Alternativt läggs separata ledningar från Dyrenäs till Blåsås resp. från Flohult till Blåsås.

Vid de tre ”landfästena” i Blåsås, Flohult respektive Dyrenäs, planeras ledningarna att förläggas antingen genom schakt eller styrd borrning ut till ett djup om ca 2-6 meter. Därefter förläggs ledningarna på sjöbotten ner till ett djup om ca 40 meter där de ligger största delen av sträckan. Valet om schaktning eller styrd borrning ska utföras styrs av antal ledningar som ska förläggas, bottenprofil och bottenfauna vid det aktuella landfästet samt om separata eller gemensamma ledningar ska anläggas, enligt resonemang i avsnitt 4. Styrd borrning är det alternativ som innebär minst påverkan på vattenområdet och föredras om det är tekniskt lämpligt och ekonomiskt rimligt.

På 40 meters djup är Lygnerns botten slät och utan hinder och bedöms bestå av ganska lösa sediment där ledningarna sjunker ner ca en halv meter.

Styrd borrning

Vid styrd borrning står borriggen på land, ca 20-30 meter ifrån strandkanten, och borrar under marken ut i sjön så att behovet av avverkning av träd och buskar minskar. Grumlingen av vattnet i sjön blir den minsta möjliga vid styrd borrning eftersom ingen schakt sker i sjön.

Figuren nedan illustrerar metoden.

Figur. 8 Styrd borrning ut i en sjö.

Arbetena sker med hjälp av en borrigg (”borrmaskin”). Borrhuvudets läge kontrolleras med elektronik och styrs med hjälp av en styrsked. När borren nått 2-6 meters djup i sjön går en dykare ned och kopp- lar på ledningen som har svetsats samman på land. Ledningen dras från sjösidan in till land genom det borrade hålet med hjälp av en s.k. rymmare. Se figuren nedan.

(12)

Figur 9. Beskrivning av metoden styrd borrning. Högra delen av bilden är en förstoring.

Vid borrningen erhålls en blandning bestående av de massor som borras igenom samt den bento- nitslurry som tillsätts för att smörja borrhuvudet. Slurryn trycks ut i vattnet på ca 2 meters djup.

För att hindra grumling av omgivande vatten kan en siltgardin alternativt en bubbelridå användas.

Schakt för ledningar

Schaktning kan komma att ske vid Flohult eller Blåsås för anläggning av ledningarna från land och ut i vattnet. En grävmaskin på flytpontoner kommer att användas². Ledningarna schaktas ner under botten vid ett vattendjup under 1,5 meter. Från ca 1,5-2 meter läggs ledningarna direkt på botten. Den totala grävda ytan inom vattenområdet är beroende av hur långgrund botten är.

Allt schaktarbete i vattnet kommer att ske innanför en siltgardin eller bubbelridå för att hindra grumling.

Nedläggning av ledningen

Ledningarna kommer i huvudsak att förläggas på sjöbotten på 40 meters djup vilket innebär att påver- kan från vågkrafter är liten. Påverkan förekommer främst i anslutning till land. Ledningarna behöver i anslutning till land skyddas mot förskjutning, sättning, upplyftning m.m. För att hindra att ledningarna flyter upp kommer de att vara försedda med en viktad mantel.

En ledning med viktad mantel består av ett plaströr av polyeten (PE) med en mineralfylld mantel av polypropen (PP). Vikten i manteln består av bariumsulfat.

Nedläggning av ledningen på sjöns botten kommer att ske via en båt eller ponton. Sjöledningen svetsas till största delen samman på land och endast ledningen från den styrda borrningen svetsas samman på en flotte. I figuren nedan visas förläggning av sjöledning

2 Grävmaskin som använder två stora pontoner försedda med särskild framdrift även i vatten. I grunt vatten går maskinen på botten och i djupare delar flyter den.

Förstoring

(13)

Figur 10. Arbete med nedläggning av sjöledning. Svetsad ledning dras ut i sjön på ett tillfälligt rullband.

Vid sänkningen av ledningen är det viktigt att botten är lämplig och därför har en bottenscanning gjorts, se 9.2.22 nedan.

När ledningen installerats görs en undersökning av dykare som kontrollerar att ledningen kommit i rätt läge i plan och profil. Ledningen får inte ligga böjd över t.ex. stenar.

Anläggning av pumpstationer i Dyrenäs och Flohult

Det kommer att behöva anläggas tre pumpstationer, två i Dyrenäs och en i Flohult för pumpning till Blåsås. I Blåsås finns en befintlig pumpstation som pumpar avloppsvattnet till huvudledningen som leder till Skene avloppsreningsverk. Driftsäkerheten prioriteras mycket högt i projektet.

För att hindra att bräddning till Lygnern sker vid driftstörningar i pumpstationerna, kommer reservkapacitetsmagasin att byggas. Katastrofbräddning till Lygnern kommer endast att riskera ske vid ex- trema krissituationer. Vid händelse av krissituationer har Marks kommun tagit fram en beredskaps- plan.

Kommunens driftpersonal har beredskap dygnet runt, alla årets dagar. Larm från anläggningar är inde- lade i nivåer från A till E. A-larm går ut till berörd tekniker dygnet runt och vid alla A-larm gäller en inställelsetid på 1 timma. Alla A-larm bedöms som akuta och måste avhjälpas med högsta prioritet.

Om slamsugning behöver göras av pumpsump eller reservkapacitetsvolym kallas slamsugningsentre- prenör in, som enligt avtal ska utföra akut åtgärd inom 3 timmar.

Reservkapacitetsmagasin dimensioneras för ca två dygns stillestånd vid normalflöde. Det innebär att Marks kommun vid normal spillvattenproduktion kommer att ca två på sig att ansluta reservkraft till

(14)

sker. Reservkapacitetsmagasinet tillsammans med övriga säkerhetsåtgärder, bedöms medföra att risken för katastrofbräddning är mycket liten, om ens någon. För att ytterligare minimera risken för katastrof- bräddning kommer pumpstationerna att vara sammankopplade via ett övervakningssystem. Utöver att larma om problem uppstår i någon av pumpstationerna, reglerar systemet även om pumpningen från uppströms belägna stationer ska avbrytas för att förhindra bräddning i nedströms belägna stationer.

Exempelvis vidtas följande åtgärder för att öka driftsäkerheten för ledning och vid pumpstationer och därmed minimera risken för driftstörningar och katastrofbräddningar:

• Sjöledningen kommer att vara försedd med en viktad mantel som skyddar röret mot yttre skador.

• Alla pumpstationer har dubbla pumpar som var för sig klarar hela flödet. ·

• Systemet förses med ett övervakningssystem för central styrning av pumpstationerna. Genom kommunikation mellan pumpstationerna är det möjligt att magasinera bakåt i systemet om fel uppstår.

• Styrskåpen förses med batteribackup så att larm kan skickas även vid strömavbrott. ·

• Alla avloppspumpstationer förses med uttag för mobilt reservkraftaggregat. Kommunen kommer att ha fyra reservkraftaggregat som kan flyttas till den pumpstation som för tillfället behö- ver det. Således kan dessa reservaggregat även användas i Dyrenäs och Flohult.

• Respektive reservkapacitetsmagasin byggs så att magasinet töms med självfall när nivån i pumpsumpen sjunker ner till normal nivå alternativt utrustas med returpump till pumpstationen, detta för att kunna tömma magasinet tillbaka till ledningen när fel eller överbelastning i pumpstationen har blivit åtgärdat.

• Under tiden som reservkapacitetsmagasin fylls på kan det tömmas med slamsugningsbil så att nivån hålls nere och katastrofbräddning kan undvikas. ·

• Samtliga pumpstationer omfattar två stycken pumpenheter med varierande effekt beroende på lokalisering och pumpstationens omfång. Pumparna kan köras individuellt ifall den ena pum- pen går sönder. Pumparna programmeras för att två gånger per dygn köras så att självrensning uppnås.

I pumpstationerna kommer det att finnas larm för bland annat:

• Tryck

• Ström

• Motorskydd

• Hög nivå

• Torrkörning

• Två på varandra ej genomförda självrensningscykler

8 Planer

Översiktsplan

Aktuell översiktsplan för Marks kommun, vann laga kraft 2017-05-25. Översiktsplanen är kommunens långsiktiga och övergripande bedömning av hur mark- och vattenområden bör användas och bebyggelsen bevaras och utvecklas. Översiktsplanen redovisar även de allmänna intressen som kräver hän- synstagande vid användning av olika områden. Det anges bl.a. att översiktsplanen ska ge förutsätt- ningar för en god befolkningstillväxt.

I samrådshandlingen för fördjupad översiktsplan daterad 2018-11-05, anges att Dyrenäs och Flohult är omvandlingsområden där fritidshus ändras till permanenta bostäder. Lösning av VA-problematiken möjliggör detta, men ingen ny bebyggelse bör tillkomma innan den kan anslutas till kommunalt VA enligt den fördjupade översiktsplanen.

(15)

Detaljplan

För Flohult finns en byggnadsplan för fritidsbebyggelse daterad 1963-06-13. Området för den planerade pumpstationen med anslutande ledningar är närmast stranden markerat som ”allmän plats, park eller plantering”. Marken öster om lokalvägen omfattas inte av någon detaljplan eller byggnadsplan.

I Dyrenäs finns en byggnadsplan från 1963-07-03 och områdena för de planerade pumpstationerna är benämnda ”allmän plats, park eller plantering”.

9 Miljöförutsättningar

Geologiska förhållanden

Det aktuella området från Dyrenäs till Blåsås består till stor del av skogsmark och utgörs till stora delar av urberg, urberg med ett tunt eller osammanhängande ytlager av morän eller morän. Närmast sjön förekommer postglacial sand. Berggrunden består av sur intrusiv bergart som t.ex. gnejs.

Jordarterna i området framgår av figuren nedan.

Figur 11. Jordarter i det aktuella området.

(16)

Yt- och grundvatten

9.2.1 Lygnern

Lygnern ingår i Rolfsåns avrinningsområde. Rolfsån har sina källflöden väster om Borås, norr om Töllsjö i Bollebygds kommun. Efter ungefär sju mil och 170 meters fallhöjd rinner Rolfsån ut i Kungsbackafjorden³.

Avrinningsområdets storlek uppgår till 686 km². Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark. Höga biologiska värden finns representerade i vattensystemet framförallt i och kring Lygnern, som också är vattensystemets största sjö.

Det finns inga större industrier med betydande utsläpp till vatten inom avrinningsområdet. Det finns en del jordbruksmark inom avrinningsområdet.

Förutom påverkan från utsläpp, är avrinningsområdet påverkat av reglering och utnyttjas för kraftpro- duktion. Under de senaste åren har ett flertal åtgärder utförts i syfte att öppna upp systemet för vand- rande bestånd av öring och lax. En omfattande kalkningsverksamhet bedrivs i området för att mot- verka effekterna av försurning.

Av Lygnerns Vattenråds årsrapport för 2018 framgår att punktkällor i avrinningsområdet framförallt består av avloppsreningsverk, se figuren nedan.

Figur 12. Punktkällor i form av avloppsreningsverk i Rolfsåns avrinningsområde.

Sätila avloppsreningsverk kommer att läggas ned när överföringsledningarna till reningsverket i Skene är klara.

Enligt Lygnerns Vattenråd är statusen för Lygnerns vattenkvalitet hög med avseende på fosfor vilket beror på att många vatten i avrinningsområdet är näringsfattiga och att fosfor fastläggs i sjön. Däremot är kvävehalterna höga vilket beror på atmosfäriskt nedfall samt jordbruk och reningsverk i avrinnings- området.

Vad gäller surhet är pH-värdet neutralt och förmågan att neutralisera låga pH-värden god.

Under 2018 gjordes undersökningar av metaller i vattenmossa i Lygnerns utlopp och det framkom att halten koppar var måttligt hög, medan halten av övriga metaller (bly, kadmium, kvicksilver, nickel och zink) var låg. Generellt sett är dock kopparhalterna förhöjda i Västsverige.

3 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 2018

(17)

Avseende organiska ämnen kan det nämnas att halten PFOS i fisk i Lygnern var över gränsvärdet (9,1 µg/kg biota).

9.2.2 Bottenscanning för ledning i Lygnern

Den utförda bottenscanningen med MBES-teknik⁴ gjordes under hösten 2019 för hela ledningens sträcka på ca 5 km. Resultatet visar att botten på 40 meters djup är slät och att inga hinder, som t.ex.

stenar eller timmerstockar, finns på den planerade sträckan. Det bedöms att botten består av ganska lösa sediment med en mäktighet på ca 0,5 m.

9.2.3 Miljökvalitetsnormer Allmänt

Miljökvalitetsnormer för vatten regleras av förordningen om fisk- och musselvatten (2001:554) samt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). Lygnern omfattas dock inte av Naturvårdsverkets förteckning, NFS 2002:6, över vatten som ska skyddas enligt förordningen

(2001:554).

Vattenmyndigheterna har i Sverige det övergripande ansvaret att se till att EU:s ramdirektiv genom- förs. Av de fem vattendistrikt som Sverige är uppdelat i tillhör Marks kommun Västerhavets vattendistrikt. Vattenmyndighetens vattendelegation beslutar om miljökvalitetsnormer. En miljökvalitets- norm baseras på vattnets nuvarande status samt hur vattnet påverkas av omgivningen. Vattenförvalt- ningen omfattar även alla förekomster av yt-, grund- och kustvatten.

Lygnern

Den ekologiska statusen i Lygnern är idag klassad som god och statusen för näringsämnen klassas som hög med avseende på fosfor. Det innebär att sjön uppnår kvalitetskravet som är god ekologisk status.

Lygnern uppnår dock inte i dagsläget kvalitetskravet god kemisk status, vilket beror på förhöjda halter av PBDE (bromerade difenyletrar) och kvicksilver. Dessa ämnen är dock hörhöjda i samtliga sjöar och vattendrag i Västsverige pga. atmosfäriskt nedfall.

Avrinningsområdet för Lygnern kalkas (av Borås Stad) och det planeras att fortsätta under hela för- valtningscykeln (2017-2021).

9.2.4 Ytvattentäkt

Lygnern nyttjas som råvattentäkt av Kungsbacka kommun och även Göteborgs stad har övervägt att använda Lygnern som reservvattentäkt.

Fjärås Bräcka vattentäkt är belägen ca 10 km sydost om Kungsbacka vid västra delen av Lygnern.

Fjärås Bräcka består av en israndbildning av sand- och grus som ligger tvärs över Lygnerns dalgång.

Området kring Lygnern består av skogbeklädda bergkullar och i väster mot havet är det slättlandskap.

Vattenverket vid Fjärås Bräcka försörjer ca 69 000 personer (2017) med dricksvatten. Täkten produce- rar grundvatten som kompletteras med konstgjord infiltration av råvatten från Lygnern på västra sidan av bräckan. Vattnet som infiltreras passerar genom bräckan och pumpas upp som grundvatten från brunnar på östra sidan, varifrån det leds vidare till vattenverket.

För Fjärås Bräcka vattentäkt finns ett fastställt vattenskyddsområde⁵ i den halländska delen av Lyg- nern. Den primära skyddszonen omfattar brunnsområdet samt området för 12 timmars rinntid och 50

4 multibeam echosounder / multibeam ekolodning

5 13 FS 2012:5 Länsstyrelsen i Hallands läns beslut om vattenskyddsområde med föreskrifter för Lygnern-Fjärås

(18)

m strandszon runt sjön. Den sekundära skyddszonen omfattar området väster om brunnsområdet bestå- ende av området för 24 timmars rinntid samt 100 m strandzon och jordbruksmark. Den tertiära skyddszonen omfattar resterande del av Lygnern inom avrinningsområdet i Halland och är belägen på ett av- stånd av minst 700 m från sjön.

Enligt Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen⁶ är Lygnern av potentiellt intresse för dricksvat- tenförsörjningen.

Figuren nedan visar vattenskyddsområdet för vattentäkten i Fjärås Bräcka. De planerade vatten- och avloppsledningarna ligger inte inom vattenskyddsområdet. Dyrenäs ligger ca 4,5 km fågelvägen från vattenskyddsområdet och ca 14 km från vattenintaget för vattentäkten.

Figur 13. Vattenskyddsområde för Fjärås Bräcka.

9.2.5 Grundvatten

Ingen grundvattenförekomst med miljökvalitetsnormer finns i det aktuella området för anläggningen av ledningarna och pumpstationerna.

Strandskydd

Lygnern omfattas av utvidgat strandskydd 300 m längs stranden samt 300 m ut i vattnet vid normalt vattenstånd. Se figuren nedan.

6 Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund 2014

(19)

Figur 14. Strandskyddsområde .

Riksintresse

De aktuella områdena för pumpstationer och ledningar är belägna inom områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Se figuren nedan.

(20)

9.4.1 Riksintresse naturvård

Riksintresset Lygnern och Storåns dalgång, NRO 14166, är av geologisk och biologiskt intresse.

Länsstyrelsen beskriver att Lygnern är en oligotrof sprickdalssjö med en mycket hög biologisk funkt- ion med sällsynta arter och en artrik fiskfauna. Lygnern och Storån samt i första hand åns biflöden ut- gör lek- och uppväxtområde för öring.

Området har betydande skönhetsvärden och visar prov på landskapselement och processer av geove- tenskaplig betydelse. Ädellövskogarna utmed Lygnern är omfattande och botaniskt rika. Det är dels lundar där ask och alm är vanliga men här finns även trädbevuxna hagmarker med grova solitärträd, främst ek. Lundfloran och kryptogamfloran består bl. a. av en rad krävande arter.

Vad gäller förutsättningar för bevarande skriver Länsstyrelsen följande: Nya landskapsförändrande verksamheter, som större vägar och kraftledningar samt täkter, bör inte komma till stånd. Områdets lövskogar måste bevaras och skötas långsiktigt. Hävden av kulturlandskapet bör hållas uppe. Vatten- miljön har genom kalkningsinsatser stabiliserats, men några ytterligare näringstillskott tål ej vattensystemet. Ingrepp som kulvertering eller förändring av vattendragets sträckning eller bottenprofil, vand- ringshinder och vattenreglering, vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, tillförsel av organiska gifter, överfiske, inplantering av främmande öringstammar och skogsavverkning längs vattendraget med- för att områdets naturvärden skadas. Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar, vägdragningar.

9.4.2 Riksintresse friluftsliv

Länsstyrelsen beskriver att området, FO 27, är naturskönt och storslaget och omfattar sjön Lygnern och den nedre delen av Storån som mynnar i sjön. De omgivande skogarna och kulturmarkerna erbju- der goda möjligheter till strövande och positiva naturupplevelser och här finns flera spår och leder.

I Sätila finns ett friluftsområde med en 1 km lång sandstrand som också är en fest- och idrottsplats.

Här finns en 150 m lång brygga och campingplats med möjlighet att hyra bland annat kanot.

I Flohult finns en badstrand med tillgång till parkering.

Natura 2000

Ingen av de planerade åtgärderna berör något Natura 2000-område.

Naturvärden och skyddade arter

9.6.1 Växtliv

Länsstyrelsen utförde under 1984 en lövskogsinventering i Marks kommun.

Sannolikt kommer ledningar och pumpstationer inte att påverka något av de inventerade områdena.

Det kan konstateras att mycket ekskog finns runt Lygnern.

(21)

Figur 16. Lövskogsinventering .

Enligt Skogsstyrelsens Skogens Pärlor finns skog med naturvårdsavtal samt skog med naturvärde i anslutning till Flohult.

(22)

9.6.2 Djurliv Fåglar

En sökning i Artdatabanken (SLU) inom området vid Flohult närmast Lygnern för åren 2015-2020 visar ett stort antal observationer av olika fåglar varav flera är rödlistade. Vad gäller sävsparv (nära ho- tad) anges i Artdatabanken att platsen är en lämplig häckbiotop.

Alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen (2007:845). Vissa av arterna som noterats vid Flohult är betecknade med ”B”⁷ i bilaga 1 till förordningen. Dessa arter är:

 Storlom

 Duvhök

 Gärdsmyg Bottenfauna

Bottenfaunan har undersökts i Lygnern vid Flohult på 0 till 1,1 meters djup. Vid undersökningen note- rades inga rödlistade eller fridlysta arter, men tre arter som kan betecknas som ovanliga förekom.

Detta motiverar att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. Man kan förvänta sig att dessa arter även förekommer vid andra liknande stenstränder runt sjön men att artsammansättningen varierar beroende på bottensubstrat, våg/vindexponering och vegetation. Rapporten bifogas i bilaga 1.

Även övriga områden av Lygnern som berörs av schakt eller styrd borrning kommer att bedömas och redovisas i MKB:n.

Fiskevatten

Den aktuella delen av sjön för förläggning av vatten- och avloppsledningar omfattas av Lygnerns norra och Storåns fiskevårdsområde (från 1988-02-26).

Enligt Länsstyrelsens informationskarta finns Lygnern med i Naturvårdsverkets/Havs- och vattenmyndighetens förteckning över värdefulla fiskevatten.

Det anges att sjön karaktäriseras som näringsfattig med klart djupt vatten. Vetenskapliga värden är sprickdal, israndbildning, strandlinjer och förkastningar. Det är ett storslaget naturskönt område.

Limnologiskt är det en intressant artrik miljö och de mest förekommande arterna i Lygnern är gädda, mört, abborre och öring. Öringen finns stationärt i Lygnern och vandrar upp i vattendragen för att leka.

Bland andra arter kan nämnas sik och nors. Storån har ett flertal akvatiska nyckelbiotoper med flod- pärlmussla.

Vad gäller öring kan den ha en livscykel med lek i rinnande vatten och därpå följande utvandring till havs. Den kan också leva permanent i sött vatten, vilket den gör i Lygnern. Grundförutsättningen för lek är tillgången på strömmande vatten med grusbotten för reproduktion. Leken sker under perioden augusti till december.

Fornlämningar

I Riksantikvarieämbetets databas Fornsök, redovisas flera fornfynd i anslutning till Lygnern.

I Flohult finns noteringar om rester av en kvarn i ett mindre vattendrag i anslutning till Lygnerns strand (RAÄ-nr 8:3 Sätila).

7 B: Arten har enligt fågeldirektivet eller art- och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skydds- områden (fågeldirektivet) eller bevarandeområden (art- och habitatdirektivet) behöver utses. Arten finns uppta- gen i bilaga 1 till fågeldirektivet eller bilaga 2 till art- och habitatdirektivet

(23)

Figur 18. Fornlämningar.

10 Påverkan på miljön och människors hälsa

Utsläpp till vatten

10.1.1 Övergripande effekt av VA-ledningarna

Dyrenäs och Flohult saknar idag kommunalt dricksvatten och avlopp. Det innebär att bostäderna har egen vattenförsörjning och eget omhändertagande av avloppsvatten. Vissa bostäder infiltrerar avloppsvattnet, medan andra har slutna tankar. Avsaknaden av kommunal avloppslösning innebär bl.a. att permanent boende i nuvarande fritidshus oftast inte är möjligt samt att fler bostäder inte kan byggas i om- rådet pga. att nya enskilda avlopp skulle öka påverkan på Lygnern från avloppsvattnet.

Anslutning till kommunalt avlopp i Dyrenäs och Flohult innebär att en stor andel av infiltrationsan- läggningar och markbäddar som ligger i närheten av Lygnern ansluts till kommunal spillvattenrening, vilket innebär en avlastning av sjön avseende föroreningar i form av exempelvis näringsämnen, läke- medelsrester och mikroorganismer.

10.1.2 Påverkan på Lygnern vid byggskedet

Påverkan på vattenmiljön förväntas huvudsakligen ske under anläggningsskedet då temporär störning i form av grumling/partikelspridning kan förväntas till följd av arbeten i och i direkt anslutning till Lyg- nern.

Grumling kan exempelvis förekomma vid nedgrävning av sjöledningar i botten av sjön. För att hindra att partiklar sprids i vattnet, kommer siltgardiner eller bubbelridå användas.

Rester av en kvarn

(24)

Vid förläggning av sjöledningen genom styrd borrning kan spridning av grumlingen förhindras genom siltgardiner/bubbelridå som anläggs på botten av sjön där borren för ledningen kommer ut.

Vid nedläggning av sjöledningarna på botten av Lygnern kan en mindre resuspension (grumling) av bottensediment ske. Detta motverkas genom att ledningen långsamt sänks ner på botten av sjön.

Schaktning och styrd borrning kan lokalt påverka olika vattenlevande organismer negativt. Undersök- ning av bottenfaunan har utförts för Flohult, men planeras även att utföras vid Dyrenäs och Blåsås.

Med hänsyn till att sjön är relativt stor och att grumlingen generellt anses bli försumbar, bedöms fisk inte störas nämnvärt av arbetena. Sannolikt kommer fisken att skrämmas bort från platsen där arbetena pågår, men kommer tillbaka när arbeten är klara.

Biologiskt nedbrytbara hydrauloljor och skydd mot slangbrott kommer att användas i grävmaskinerna som används vid arbetena i anslutning till vatten. Dessutom kommer saneringsutrustning och oljeläns finnas tillgängligt.

10.1.3 Påverkan på Lygnern vid drift av pumpstationer och ledning

Vid normal drift kommer pumpstationerna och VA-ledningarna inte att medföra någon påverkan alls på miljön i Lygnern.

10.1.4 Påverkan på vattenförekomsten Lygnern

Den ekologiska statusen är god, medan kemisk status inte uppnår god avseende ämnen som är för- höjda pga. atmosfäriskt nedfall. Det bedöms att anläggningsarbetena samt drift av pumpstationer och avloppsledning inte kommer att medföra att klassningen god status försämras eller inte kan uppnås.

Utsläpp till luft

Utsläpp till luft från transporter och arbetsmaskiner under byggskedet medför utsläpp av luftförore- ningar som partiklar (PM10), kvävedioxid (NO2) och koldioxid (CO2).

Arbetet med nedläggningen av ledningarna och anläggning av pumpstationer innebär ett antal transporter för material och schaktmassor på det lokala vägnätet. Detta innebär ett tillskott av exempelvis PM10 och NOx lokalt under byggperioden.

Generellt är halterna av luftföroreningar förhållandevis låga i anslutning till områdena för arbetena och det bedöms att inga miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas.

Påverkan på människors hälsa

10.3.1 Närmaste bostäder

Närmaste bostäder är belägna på ett avstånd av ca 30-40 m från området för nya och befintliga pumpstationer. Ambitionen är att pumpstationerna ska planers på ett av stånd av minst 50 meter till bostä- der. Se även figur 3-6, avsnitt 4 ovan

10.3.2 Buller

De dominerande bullerkällorna för boende m.fl. i området bedöms vara vägtrafik och båttrafiken på sjön. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för buller från byggarbetsplatser⁸, se tabellen nedan.

8 Naturvårdsverkets allmänna råd (2004:15) om buller från byggarbetsplatser

(25)

Tabell 1. Riktvärden för buller från byggarbetsplatser

Det kommer att säkerställas att ovanstående riktvärden efterlevs i byggskedet.

Vid drift av pumpstationerna kan visst buller från drift av pumpar och fläktar uppkomma. Eventuellt buller kommer att understiga Naturvårdsverkets riktvärde för industri- och verksamhetsbuller.

Tabell 2. Riktvärden för buller från industri och verksamheter.

10.3.3 Friluftsliv

Arbetena kommer att utföras i dialog och med information till närboende om när arbeten kommer att ske.

Platsen för arbetena i Flohult är belägen i anslutning till en badstrand. Arbeten under badsäsong kommer att undvikas.

10.3.4 Vattentäkten i Kungsbacka

Det bedöms att påverkan från anläggningsarbeten blir försumbar med avseende råvatten som infiltre-

(26)

Vid normal drift kommer pumpstationerna och ledningen inte att medföra någon påverkan alls på vat- tentäkten. Även vid extraordinära händelser är sannolikheten att någon förorening eller grumling når råvattenuttaget väldigt liten.

Naturmiljö

Påverkan på bottenfauna och naturmiljön på land kommer att undersökas och redovisas i MKB:n tillsammans med en bedömning av påverkan.

Landskapsbild och kulturmiljö

Anläggning av ledningarna kommer inte att påverka landskapsbilden i någon större omfattning. Even- tuellt kan nedtagning av träd bli aktuellt vid nedgrävning av ledningarna.

Anläggning av pumpstationerna kan innebära att träd kommer att behöva tas ned. Själva pumpstationerna kommer att anpassas till omgivningen för att inte störa landskapsbilden.

Någon påverkan på kulturmiljön från ansökt verksamhet kan inte förutses. Om fornlämningar påträffas vid anläggningsarbetena kommer arbetena att avbrytas och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas.

Risker

I bilaga 2 bifogas en riskbedömning som syftar till att klarlägga de risken som kan finnas i samband med anläggningarbetena samt drift av ledning och pumpstationer.

Vid normal drift förekommer inga risker alls för utsläpp till sjön. En risk som värderas i riskbedöm- ningen är scenariot att ett ledningsbrott uppstår, men det konstateras att sannolikheten för detta är mycket liten och att konsekvensen är liten utan egentliga skador. Detta beror på att mängden avloppsvatten som kan komma ut i sjön vid ett ledningsbrott är förhållandevis liten.

Riskbedömningen kommer framöver att användas av kommunen i egenkontrollen, men den kan även komma att uppdateras under tillståndsprocessen.

11 Miljökonsekvensbeskrivning, förslag till metod och innehåll

Allmänt

Föreliggande samråd är även ett avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken och därför redovisas ett förslag till metod och innehållsförteckning till en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

MKB:n tas fram efter genomfört samråd när Länsstyrelsen beslutat om betydande eller icke betydande miljöpåverkan.

Mark kommun har undersökt om verksamheten/åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan. Utifrån verksamhetens/åtgärdernas egenskaper, lokalisering samt möjliga miljöeffekter och ut- märkande egenskaper görs bedömningen att den planerade verksamheten/åtgärderna inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen bifogas bilaga 3.

Metod

11.2.1 Avgränsning

En avgränsning av innehållet i MKB innebär en fokusering på väsentliga frågor och aspekter som ska konsekvensbedömas. Omfattningen av en MKB bör anpassas till den miljöpåverkan och andra effekter som verksamheten medför.

(27)

Geografiskt avgränsas konsekvensbedömningen i huvudsak till det område som är direkt berört av an- sökt verksamhet. Den geografiska avgränsningen för respektive aspekt kan dock variera och belyses i den omfattning som bedömts vara nödvändig.

11.2.2 Bedömningsgrunder

Utgångspunkten i planerad MKB är att redovisa den ansökta verksamhetens konsekvenser ur miljö- synpunkt. Miljökonsekvensbedömningen är kvalitativ⁹, men utgår i huvudsak från vissa ramar som här benämns som bedömningsgrunder. Genom att tillämpa bedömningsgrunderna kan den ansökta verksamhetens miljöpåverkan sättas i relation till respektive aspekts värde.

I planerad MKB används begreppen miljöpåverkan, miljöeffekt och miljökonsekvens. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av både direkt och indirekt art och relatera till miljöeffektens värde, men kan också ställas i relation till nationella, regionala och lokala miljömål, miljökvalitetsnormer samt nationella riktvärden, gränsvärden och gällande praxis. Påverkan, effekt och konsekvens av den ansökta verksamheten kan förklaras på följande sätt:

 Miljöpåverkan är den faktiska förändringen av miljö- och hälsoaspekter, t.ex. utbyggnad av en väg.

 Miljöeffekt är en förändrad miljökvalitet orsakad av en påverkan, t.ex. buller.

 Miljökonsekvens är följden av miljöeffekterna för något intresse. Konsekvensen uttrycks oftast som en värderande bedömning, t.ex. påverkan vatten och risken för spridning av föroreningar i vatten. Konsekvensen kan vara av direkt eller indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå.

För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås vid behov olika åtgärder (skyddsåt- gärder).

Bedömningen görs genom en sammanvägning av miljöeffektens värde och av den planerade åtgärdens omfattning. Påverkansgraden beskrivs enligt en femgradig skala; positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se nedan Ta- bell 2. Bedömningen görs i förhållande till nollalternativet.

Tabell 3 Bedömningsgrunder i MKB.

Positiv konsekvens

Verksamheten medför en förbättring för människans hälsa och/eller miljö som ges vikt vid bedömning mellan värden/aspekter.

- Verksamheten bidrar på ett tydligt sätt med åtgärder i miljömålens riktning.

Obetydlig konsekvens

Verksamheten bedöms inte medföra någon effekt, antingen positiv eller negativ, på värdet/aspekten.

- Inga relevanta objekt i området som kan påverkas.

- Ingen uppenbar effekt på relevanta objekt.

Liten negativ konsekvens

Verksamheten bedöms endast medföra negativ påverkan av mindre art och omfattning som inte innebär någon betydande försämring eller skada av värdet/aspekten.

- Vanligt förekommande påverkan.

- Påverkan på vanligt förekommande värden som tål viss påverkan.

- Påverkan som accepteras inom gällande regelverk och rekommendationer.

Måttlig negativ

konsekvens Verksamheten bedöms medföra påverkan av måttlig art och omfattning som innebär en försämring av eller mindre skada på värdet/aspekten.

- Påverkan på vanligt förekommande men känsliga värden.

- Påverkan med måttlig konsekvens kan vara en

tydlig/förhållandevis stor konsekvens, men i förhållande till miljönyttan med föreslagen verksamhet eller i förhållande till

9 En kvalitativ metod har ett syfte som fokuserar att beskriva eller belysa t.ex. upplevelser, värderingar eller upp-

(28)

en åtgärd som vidtas för att mildra konsekvensen så kan konsekvensen ändå anses vara acceptabel/begriplig.

Stor negativ konsekvens

Verksamheten bedöms medföra påverkan av större art och omfattning som innebär en allvarlig försämring av eller skada på värdet/aspekten.

- Påverkan på ett unikt värde.

- För de fall åtgärder kan vidtas som mildrar konsekvenserna kan dessa istället komma att bedömas som måttlig eller liten negativ konsekvens.

Förslag till innehåll i MKB

Tabell 4. Förslag till innehåll i MKB

Sammanfattning

En icke-teknisk sammanfattning.

Inledning

Administrativa uppgifter, formalia angående WSPs uppdrag och bakgrund till ansökan.

Den ansökta verksamheten

Utdrag ur den tekniska beskrivningen.

Övergripande områdesbeskrivning

Övergripande. Övergripande beskrivning.

Planförhållanden. Beskrivning av planförhållanden.

Övriga omgivningsförhållan- den.

Övriga omgivningsförhållanden bland annat redovisning av skyddade områden som till exempel riksintressen, topografi, mark- och grundvattenförhållanden m.m.

Lokalisering och alternativ

Lokalisering. Beskrivning av lokaliseringen.

Framskrivet nuläge/nollalternativ.

En MKB ska bland annat innehålla en redovisning av hur det nuvarande tillståndet i miljön förväntas förändras i framtiden om den tänkta verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat framskrivet nuläge eller nollalternativ. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att ge ett underlag för att kunna värdera vilken för- ändring verksamheten eller åtgärden medför ur miljösynpunkt.

Nollalternativet utgörs i detta fall av befintliga enskilda avlopps- lösningar.

Ansökt alternativ. Verksamhet enligt ansökan.

Alternativ lokalisering. Resonemang kring hur kommunen kommit fram till att en sjöled- ning är mest fördelaktigt för ansökt verksamhet.

Alternativ utformning. Kortfattad redovisning av alternativa tekniker.

Underlag för bedömning

Nationella och regionala mil- jömål.

Mål av relevans redovisas.

Kommunala miljömål och mil- jöprogram.

Kommunala miljömål och andra dokument av relevans.

Miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer för vatten redovisas.

(29)

Konsekvensbedömning

Mark, yt- och grundvatten. Redovisning av tillgänglig information för fastigheterna. Bedöm- ning av ansökt verksamhets påverkan.

Områdesskydd samt natur och kulturmiljö.

Översiktlig beskrivning av riksintressen och andra områdesskydd avseende natur- och kulturmiljö i verksamhetens närhet. Kort be- dömning av verksamhetens påverkan på dessa.

Konsekvensbedömning

Råvaror och kemiska produk- ter.

Redovisning av hanteringen av kemikalier i anläggningsskedet.

Kort bedömning av hanteringens påverkan på människors hälsa och miljön.

Utsläpp till vatten. Redovisning av påverkan av grumling och olyckshändelser.

Avfall. Kort bedömning av hur hanteringen av avfall påverkar människors hälsa och miljön.

Utsläpp till luft. Redovisning av påverkan från arbetsmaskiner och transporter samt förekomst av lukt.

Transporter. Redovisning av transporter och vägar till områdena.

Buller. Redovisning av bullerkällor i verksamheten. Bedömning av möj- ligheten att innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer.

Risk och säkerhet samt Sår- barhet för klimatförändringar och yttre händelser.

Redovisning av riskbedömningen samt redogörelse och bedöm- ning gällande påverkan från klimatförändringar och extremt vä- der.

Bedömning av verksamhetens riskbild och dess potentiella påver- kan på människors hälsa och miljön.

Samlad bedömning

Samlad bedömning av ovan listade miljöaspekter.

Undersöknings- och avgränsningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med särskilt berörda och övriga myndigheter